Aktuellt

Nya extrema Ygeman-rekord för elpriserna - 630 öre per kWh i södra Sverige på måndagen den 29:e november

"Vi har inte elbrist." - energiminister Anders Ygeman (S) till Expressen 8:e september 2021 Nordpool har nu fastställt elpriserna ...

2021-10-22 09:02

Inträffade peak oil 2018 eller 2019 - och är energikrisen och den ekonomiska krisen därmed permanent?

Data från amerikanska energiinformationsmyndigheten EIA visar att eventuellt kan peak oil inträffat 2018 eller 2019. Om det är så, så är den gryende enrgikrisen permanent och vi kommer drabbas av permanent energikris och brist på allt fler varor i de redan idag ansträngda logistikkedjorna. Låt oss titta lite på siffrorna.
Oljeutvinning från 1973 till juni 2021. Endast råolja före 1980. Data: EIA
Bloggen har i många år skrivit om peak oil, sedan starten 2008, men eftersom jag förr eller senare får sagt allt jag har att säga i ett ämne, så tröttnar jag med tiden. Man kan bara tjata så mycket om något, så jag har bidat min tid tills data som innebär något nytt kan anses vara någorlunda relevanta. För den som vill läsa ikapp finns taggen peak oil här med antagligen några tusen blogginlägg som svarar på alla dina invändningar och protester.

Peak oil är den punkt mellan att den första och den sista oljan utvinns (det kommer alltid finnas olja kvar i backen, som är för dyr eller kostar mer i energi att utvinna än den ger vid förbränning, så strikt talat tar aldrig oljan slut) där utvinningen per tidsenhet är som högst. Om man utvinner en ändlig resurs så kommer mellan starten och slutet en högsta punkt nås, i fallet oljan kallas den peak oil. Motsvarande finns för fossilgasen och kolet, vilket också kommer ske i mänskligt relevant närtid (dvs inom en livstid för kolet, medan vi snackar inom kort för gasen, om det inte redan inträffat - bloggen får titta på det i ett separat inlägg).

Olja är den absolut viktigaste och största energikällan för det globala och moderna samhället - och ännu viktigare i U-länder.

Oljan driver världsekonomin, där ekonomisk aktivitet alltid är kopplad till energiförbrukning någonstans på jorden. Så även Internetekonomin, där serverhallarna som bloggen påtalat drar enorma mängder energi och t ex Bitcoin numera drar lika mycket energi som ett mellanstort europeiskt land utan att tillföra mänskligheten något annat än ytterligare något att spekulera i.

Utan ökande energiförbrukning så kommer ekonomin gå in i väggen. Vi kommer få bristsituationer, skenande priser på energi och råvaror som är hårt beroende av energi, t ex jordbruksprodukter och med det mat. Ekonomin kommer få svårt att hänga med, men det finns alltid de som har det bättre och de som har det sämre.

Utan ökad resursförbrukning så måste någon backa för att någon annan ska kunna gå framåt, t ex kan Kina expandera om andra kontraherar. Samtidigt kommer fattiga länder drabbas hårdast, då de inte kan köpa sig tid. Ett bra exempel är Libanon, som är en av världens mest oljeberoende länder med runt 90% av sin elproduktion från oljekraft.

Sedan finns det alltid externa faktorer man kan skylla på - coronapandemin, explosionen i Libanon, Putin, EU, Brexit, Miljöpartiet, OPEC, recession, oljepriset osv - men verkligheten är att peak oil kommer ge allt fler effekter som kommer vara svåra att spåra tillbaka till oljan.

I en färsk fransk vetenskaplig rapport pekas i praktiken 2019 ut som året peak oil inträffade med högst utvinning av olja. Enligt EIA var dock punkten för den högsta oljeutvinningen dock oktober 2018, med 102 412 tusen fat olja om dagen, alla vätskor. I november 2019 nådde utvinningen nästan lika högt på 102 011 tusen fat olja om dagen. Alltså 102 miljoner fat per dag.
Detalj 2008 - 202106 OBS: Trunkerad Y-axel

Sedan kom coronakrisen med tillhörande slakt av oljeutvinningen. Det intressanta är dock att produktionen redan innan dess hade fallit redan från 2018 och orkade inte 2019 upp till den forna toppen. Detta går att bortförklara - välj från listan ovan.

Men trots överhettad världsekonomi så har inte oljeutvinningen än så länge varit i närheten av att återgå till de forna topparna. Favoritförklaringen är förstås OPEC, men även i oljans förlovade land USA är man inte tillbaka, trots att man där inte har någon olaglig oljekartell som styr utvinningen.

På marginalen innebär lägre oljeutvinning - oavsett orsak - större behov av övriga energikällor, inklusive fossilgas. Fossilgas är en regional råvara och som bloggen nyss skrivit har vi redan upplevt peak gas i Europa utanför Ryssland. Men eventuell även inklusive Ryssland. Så gaspriserna sticker. Vilket drar upp elpriset. Och drar upp oljepriset.

Vi börjar se allt fler av de symptom på peak oil som jag bloggat om i många år - skenande priser, resurs- och varubrist, inflation (om än som tillgångsinflation via permanenta krisräntor), ökad splittring och konflikt inom länder när det inte längre finns oändliga tillgångar i en ändlig värld att ösa över alla problem. Och detta kommer fortsätta förvärras.

Man bör alltid vänta några år innan man utropar peak oil. Det är därför möjligt att detta blogginlägg är fel, även om det nu gått tre år sedan vad som ser ut att ha varit peak oil inträffat. Som det står på sidan om bloggen är inte min avsikt att ha rätt, utan att genom att skriva om utvalda problem så ska vi kunna motverka dem, kanske rent av så att de inte uppstår, eller i fallet peak oil inte dess effekter.

Av den anledningen kan det vara för tidigt att utropa peak gas för Ryssland, utan man bör vänta några år till så att datat är tillförlitligt. Just nu är pandemin den stora faktorn som stör datat.

Därav ett frågetecken i rubriken. Tre år är dock tillräckligt länge för att det kanske ska vara 50-50 att ha rätt och ingen läser en fegis.

De flesta av oss kommer uppleva peak oil genom recession och arbetslöshet, inte personligen upplevd brist på olja. Allt fler kommer inte ha något jobb att åka till och kommer därför ha allt mindre direkt behov av bensin och diesel - både för egna transporter och för inköp av varor och tjänster. De flesta kommer dra slutsatsen att recessionen minskar oljekonsumtionen, inte att minskad oljeutvinning orsakar recessionen.

Men vi är inte ens i recession än. Det finns en viss tröghet - dels har vi kraschen från coronakrisen att återhämta oss från vilket gör att det finns en uppsida trots eventuell peak oil - och dels finns det en del effektiviseringar som fördröjer effekterna.

Sverige har nu ett val - att satsa 100% på att bli så rika som möjligt och att satsa maximalt på t ex kärnkraft så att vi kan köpa oss tid för bibehållet välstånd och välfärd, eller med Miljöpartiet i spetsen frivilligt gå in i mörkret så andra får de sinande resurserna istället. För varenda tillgänglig kWh energi kommer brukas, fossil eller ej. Energiförbrukningen är grunden för välstånd och alla vill ha det bättre. Så energin kommer brukas, antingen av Sverige eller av de som vi frivilligt väljer ska få gå om oss på välståndsskalan.

Det kan varit så att 2018 var mänsklighetens höjdpunkt. Och kanske även Sveriges.

Annars handlar det om att överleva tills kommersiell fusionskraft går att skala snabbt och i praktiken lösa energiproblemen under flera livslängder framöver. Har vi tillräckligt med energi finns det egentligen inga begränsningar för vad mänskligheten kan åstakomma - inklusive odla upp hela Sahara genom konstbevattning via avsaltat havsvatten eller resa till och kolonisera resten av solsystemen och på sikt andra solsystem. 

Eller så missade vi den möjligheten och nu väntar bara natten.

Ha en fortsatt mysig fredag och trösta er med att jag alltid har fel.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

124 kommentarer:

  1. Mycket klarsynt och bra analys (som naturligtvis kan vara felaktig). Borde läsas av alla.
    Tilläggas kan som en punkt att minskande oljeutvinning också påverkas av att priset störtdök för några år sedan och prospekteringen då även störtdök vilket kan påverka produktionsförmågan idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Frågan är dock om man någonsin kommer upp till den tidigare nivån. Vi får se.

      Radera
    2. Sol, Vind... Och Batterier.

      https://hornsdalepowerreserve.com.au/

      Radera
    3. Bloggaren är något pessimistisk och har troligen fel om konsekvenserna. Men peak oil är nu + - några få år.

      200 MWh är bra (hornsdale) men motsvarar några få minuter av den el vi exporterar just nu. I Sverige är det vattenmagasinen som är vårt gigantiska batteri. Nu växer tillverkning av grön vätgas snabbt och de magasin som de stora användarna bygger kommer jämna ut elpriserna. Sverige kommer inte få rullande elavbrott, men i vinter kommer priserna att åka både upp och ner mer än normalt.

      2018 var knappast peak för mänskligheten. Vår civilisation är som bloggaren menar extremt beroende av olja idag.

      Betyder inte att civilisationen slutar göra framsteg. Den dumper Volvo lastvagnar presenterade tidigare i veckan är det första fordon som byggts av grönt stål. Den går på el och är självstyrande avsedd för gruvor. Betyder att mindre luft behöver pumpas ner i underjordsgruvor, vilket normalt är mer i ton än mängden malm som grävs upp. Dieselavgaser är största orsaken till luftpumpningen.

      Vindkraft byggs ut idag i Sverige och får vi några parker i havet före 2025 blir vinden än mer betydande och utjämnad. Byggnation till havs blir billigare per kWh snabbare än prisfallet för landbaserad vind. För världen betyder sol idag mer än här. Samtidigt faller kostnaden för el från sol snabbare än från vind. Tidvatten och havsströmmar är mycket lovande. Framstegen för fusion har varit stora de senaste två åren.

      Uppskattar mycket bloggarens inlägg om peak oil och kan möjligen själv ha fel om icke peak för civilisationen för vi är ännu allt för beroende av olja.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. LFP-batterier är också bara en bult i det hela. 200 MW är litet, absolut, men sen 2017 har man börjat bygga batterier i GW-skala.

      https://www.theguardian.com/australia-news/2021/feb/05/worlds-biggest-battery-with-1200mw-capacity-set-to-be-built-in-nsw-hunter-valley-australia

      Även i Sverige har konceptet börjat införas:

      https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/sveriges-storsta-batterilager-tas-i-drift-i-uppsala

      Det batterier främst gör är att kapa effekttopparna och kommer så småningom ge ett mer jämnt distribuerat elpris. Man laddar när det är lågt och tillför när det är högt.

      Sen kommer LFP och andra energilagringslösningar skalas lokalt också, vilket ytterligare kommer kapa effekttopparna. Har man ett batteri kan man köra från det ett par timmar på kvällen, och sen ladda det på natten -> den stora effektökningen vi ser idag kommer bli betydligt lägre. Det kommer behövas 10 kWh batterier i varje villakällare och kanske 250 kWh för ett stort flerfamiljshus.

      Men nu pratar vi 2035 nån gång, hjälper ju tyvärr inte när elen behövs imorgon.

      Klart är att vi kommer se en mycket jämnare förbrukningskurva med batterier, vilket är bra för både baskraft som kärnkraft, och elpriserna. De flesta hus och byggnader kan till och med bli självförsörjande / nettoexportörer till 95%, problemet är ju att man måste ha en reserv till de sista 5%, för de kommer nog inträffa samtidigt...

      Radera
    5. Det är alltid hoppfullt att läsa dina inlägg Nanotec. Det blir en kontrast till de problem som bloggen belyser.
      Tyvärr har jag svårt att se det så ljust som du gör, då det är enklare att se problem som finns än att spekulera i lösningar. Visst kan vi komma på mycket nytt och kanske rädda en del, men mycket har redan gått för långt.
      Låt oss hoppas att sanningen ligger någonstans mittemellan.

      Radera
    6. Vad det stora problemet med vindkraft är att nu är det så stort så vindkraften bestämmer elpriset nu.
      Det gör att de gånger som vindkraft levererar el så blir elpriset negativt.
      När vind inte levererar effekt får vi betala mer än fullt pris för reglerkraft på grund av osäkerhet och i elnätet.

      För att vindkraft ska vara lönsam måste bolagen hitta ett sätt att tjäna pengar på praktiken negativa elpriser.
      För det är vid de tillfällena som vindkraft levererar effekt.

      Alternativet är förstås att de får lagra elen tills den är lönsam att sälja på marknaden.
      Så inklusive lagringsbehovet så vete tusan om inte vindkraft blir dyrare än kärnkraft ändå?

      Radera
    7. Vindkraftverk kommer i framtiden att producera vätgas då de slår i taket.
      Gasen kan användas när, var eller hur som önskas...

      Radera
    8. Vätgas är inte det enklaste att lagra i större volymer under några hundra atmosfärens tryck.

      Verkningsgraden är ganska dålig dessutom.

      Producera vätgas för direktförbrukning är något helt annat.
      Med då är å andra sidan inte vindkraft särskilt pålitlig.

      Radera
    9. Anders, lagra i sand kanske?

      https://polarnightenergy.fi/technology

      Radera
    10. Problemet "vi slår ihjäl varann" är väl också ett högst reellt problem i stort och smått.

      Radera
    11. @Wertigon,
      Sand låter rimligare än vätgas.

      Jag kan tänka mig vindkraft på by- eller gårdsnivå också.

      Radera
    12. Anders för hundrade gången väte lagras för några veckors behov hos tex LKAB. Den tillverkas när elen när billig och lagret minskas när elen är dyrare. Väderleksprognoser för regn och vind samt temperatur är ganska bra för flera dagar framåt. Prognoser för elbehov är ännu bättre och än behövs mindre el på nätter och helger.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    13. Jamen då är det väl bara för vindkraftsbolagen att börja bygga dessa kruthus förlåt vätgaslager.
      De går ju med sådarna jättevinster nu så då kan de väl pausa sin utbyggnad av vindkraft tills de kommer ifatt med reglerkraften?
      Självklart bör de finansiera detta själva.
      Tycker du inte det vore rimligt?

      Radera
    14. @Nanotec,
      Jag har en fråga till.
      Hur kommer det sig att det inte togs några nya investeringsbeslut för vindkraft under årets tredje kvartal?

      Radera
    15. Väte exploderar inte nere i lager i berget. Däremot kan väte lätt läcka ut så det gäller att hålla lagret tätt nog.

      Vindkraftsbolag bygger mer ny vindkraft nu och så länge betong kommer. Eftersom kostnaden för produktion till havs fallit mycket kommer nog mesta utbyggnaden där inom några år. Väte kommer strax till lands i norr hos LKAB, SSAB och H2GS. Sedan följer andra slutanvändare av väte efter.

      Örsted är ett Danskt företag med ambitioner för väte som ansökt om parker i svenska vatten och startat några kontor i Sverige. Möjligen kommer inte all el kablas in utan istället gå till väte i parkerna. En del väte ute i parkerna konverteras till ammoniak och metanol som kräver mindre lagerutrymme. Den mesta ammoniaken blir sedan gödsel.

      Vi har gott om vattenkraft. Svk bestämmer takten på anslutning av ny vindkraft och annan kraft. De förutser en mycket stor ökning av vindkraften framåt.

      Hittills i år har det investerats nästan 15 miljarder kronor i vindkraft, motsvarande 1 gigawatt (GW), eller 3,3 TWh.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    16. Anders 22:24 bekymra dig inte. Sett ett antal orsaker och tror det är väntan på nya turbiner. Svårigheter att binda elpriset på långa avtal tillsammans med osäkerheter kring kompetensförsörjning gör det svårt för både köpare och säljare att stänga affärer. Samtidigt byggs det vindkraft i aldrig tidigare skådad takt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    17. Jag bekymrar mig mest om verkningsgrad?
      Stämmer det att verkningsgraden för att utvinna väte ur elektrolys ligger på runt 20%?
      Och för elektrobränslen runt 15-10%.
      Alltså vi pratar om förluster på 70-80% här.
      Men har du några andra siffror som du kan lugna mig med?
      Allt under 50% gör mig verkligen orolig.

      Radera
    18. Jo jag vet att de vill långsiktigt binda elpriset på 2 kronor per KWh.
      Men gör de det för de är giriga?
      Det ska ju vara så billigt med vindkraft eller stämmer inte det?

      Radera
    19. Alltså det är verkningsgraden vindkraft till vätgas till komprimering och slutligen tillbaks till el via bränsleceller.
      Det är ju ändå lagring av reglerkraft för elnätet vi pratar om här

      Radera
    20. Ni pratar om vindkraft som i väst redan är paśse. Till och med saudiprinsen av vindkraft, Boris, säger nu att kärnkraft är hörnstenen för energi framöver. Behöver inget hokus pokus vi saknar tillräckligt med metaller till dessutom, så det är inte bara fantasier.

      Radera
    21. Med små gamla elektrolysörer är det dåliga siffror. Du har svårt att ta till dig att det kommer vara undantag med att göra el igen. Lager är det som är bäst. De som talar om väte för elbilar är idag bara Toyota. Något för vissa tunga lastbilar också men även där är det batterier allt mer eller elvägar.

      Modern elektrolys i stor skala verkar kunna nå över 90% från el till väte och syre vilket är mycket bättre än idiotsiffran 20 %. Varifrån kommer 20%?

      Kommer inte ihåg just nu % för komprimering eller direktomvandling till tex ammoniak eller den mer gigantiska användningen för att få bort syret från fines till järnsvamp.

      Några siffror som borde åtminstone förvåna är att LKAB med den ökade produktion de vill få på lite sikt kräver 55 TWh, två gånger Danmarks hela elbehov idag, och minskar utsläpp av koldioxid för stålet med 2/3 av Sveriges CO2 idag. Alla företagen i projektet Hybrit kräver kraftigt ökad vindkraft.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    22. turlasvante vilka metaller menar du saknas? Har inte sett att utbyggnaden av vindkraft upphört. Har du någon källa?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    23. Nu missuppfattade du mig.

      Nu pratar vi väl om reglerkraft?
      Då ska det väl förvandlas tillbaks till el igen?

      Menar du att det endast är i undantagsfall som man kan lagra energi från vindkraft?

      Radera
    24. Reglerkraft är i Sverige idag i ordning vatten, vatten och mest vatten.

      Men nu kommer en väldig utbyggnad av vind till havs och bara LKABs behov av el på sikt är 55 TWh vilket gör att det finns en stor ekonomi i att vara reglerkraft och det är tanken. Sedan finns det fler stora projekt för väte och även de kommer att inse lönsamheten i att ha lager och producera väte nät elen är billig och minska produktionen nät elen är dyr.

      Förstår du nu hur energi från vindkraft på mest lönsamma sätt lagras inom några få år?

      Men visst kan man tekniskt göra om väte till el men det kommer vara ovanligt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    25. Så då har vi fortsatt problem med att matcha reglerkraft mot vindkraft?
      Alltså vattenkraften kommer att sätta en gräns för hur mycket förnybar energi vi kan ha?

      Eller hur tänker du vi ska lösa problemet?

      Radera
    26. Anders du verkar ha problem att förstå att de flexibla lagren av vätgas är en utmärkt ny snar reglerkraft. Det behövs idag inte mer reglerkraft än vatten. Vi måste inte mer än i undantagsfall, som nyss när vi hade bristande förbindelser mellan norr och söder, bränna olja för att kompensera för när det blåser mindre i syd. Vår vattenkraft är värdefull, men den sätter inte gränsen för en enorm tillväxt av sol eller vind så som industrin planerar nyttja väte.

      Vi kommer givetvis fortsätta att exportera mycket el som minskar koldioxid och importera en del när det är billigt i andra länder som vi nu gjort i några år.

      Och priset på el i södra Sverige kommer ofta vara högt tills energikrisen i EU klingar av.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    27. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    28. Haha lider med Anders Rydén.. var inte lätt att få svar på din fråga..

      @Nanotec: Hur ska vätgas användas som reglerkraft som du skriver? Att bara göra vätgas vid överproduktion är inte reglerkraft. Det måste även genereras el vid lågproduktion. Vad blir då totalverkningsgraden? Jag skulle gissa (helt utan att vara insatt) att det fungerar fint vid väldigt höga elpriser 2-3kr/kWh vilket inte är vad som är optimalt för Sverige, dess invånare och industri.

      Radera
    29. An ett förenklat exempel är att LKAB behöver i genomsnitt säg 1000 ton per dygn. De tillverkar då 1200 ton när priset på el är under 35 öre/kWh tills det stora lagret är fullt. De tar helt från lagret när priset är över 1 kr/kWh. Däremellan beror på prognos för elpris framåt respektive lagerutrymme. Ungefär som elbilsägare helst tankar när priset är lågt.

      Klart för dig?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  2. Finns det några alternativ till kärnkraft?
    Sol och vindkraft, är väl i sin nuvarande utformning även det en återvändsgränd.
    Där kan vi kanske snart få uppleva "peak strategiska metaller"

    SvaraRadera
    Svar
    1. I ett väl sammansatt och balanserat energisystem är alla energikällor bra. Vindkraft är bättre än ingen vindkraft alls. Problemet är när vi har för mycket av obalanserade energikällor. Solkraft är då bättre och mer förutsägbar - solen lyser bara på dagen och 80% av produktionen sker på sommarhalvåret. Dock hjälper det bara dagtid sommartid, men sparar ju i praktiken vatten i kraftverksdammarna.

      Radera
    2. Precis det här Cornu. Alla energislag har sina för och nackdelar och mycket av de problem dom finns i dagens debatt är att vissa fått för sig att det finns vissa energislag som är i grunden goda eller onda. (T.ex. mps kärnkraftsmotstånd som är en trossats men en del vindkraftmotstånd (inte allt) handlar nog om att "owning the libs".)

      Radera
    3. Det som saknas för de intermittenta källorna är att spara energin. Det kommer förmodligen att lösas inom kort. Det borde finnas ett bra business case att köpa billig el för några ören och sedan sälja den för en krona lite senare, även om man förlorar en del i processen (exempelvis el->vätgas->el).

      Radera
    4. Svinto jag håller helt med dig utom steget vätgas till el. Det är bättre att producera vätgas till lager när elen är billig och ta vätgas till ett otal användningsområden lite mer flexibelt. Med högspänd likström i havsledningar kan också el flyttas långa sträckor. Byggnation på land tar längre tid men behövs där också.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Nu finns det planer på att bygga en elektrolysanläggning för att tillverka konstgödsel med hjälp av elektrolys av väte.
      Elektrolysen till vätet ligger på 600MW i effektbehov.
      Nu vet jag inte hur mycket odlingsmark produktionen räcker till.
      Men om det är enbart till behovet för lantbruket i Skåne så är det ju ganska kört.
      Som propotion levererade Orskarshamns O2 630MW.

      Radera
    6. Anders är din anläggning placerad i Skåne? Havsbaserad vindkraft utanför Skåne ska ge mer effekt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. @Nanotec - Planeras i Luleå av det spanska företaget Fertiberia. Problemet är att vatten+vind i norr inte räcker till för tillfället kända etableringar. Det innebär ju så klart att SE1 inom överskådlig framtid (5-10 år) inte längre kommer kunna exportera till SE3 och SE4 längre utan behöva importera från bedömt NO3, NO4 och FI. Som tur är bör Fennomvoimas KK utanför Uleåborg stå klart då så att producerad effekt i SE1 räcker för SE1 (inkl. import så klart...)

      Radera
    8. NO4 enbart gissar jag övrigt. Jag hade för dålig koll på Norges elområden.

      Radera
    9. SäkskC är du säker på att Anders menar Fertiberia? Min förhoppning är mer havsparker och högspänd likström som undviker mesta möjliga dragning på land samt givetvis ett uppvaknande hos politikerna för snabb ny lagstiftning. El behöver nu och några år mest föras från norr till söder men sedan allt oftare i andra riktningen.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Det är i Norrbotten och det är Grupo Ferbitera.
      https://www.investinnorrbotten.se/articles/uncategorized/grupo-fertiberia-planerar-att-utveckla-den-forsta-storskaliga-anlaggning-for-produktion-av-gron-ammoniak-och-konstgodsel-i-sverige/

      Radera
    11. Sen är det inte säkert det blir så mycket mer vindkraft heller.
      Detta är den ganska färs artikel från ny teknik.

      Som sagt var paradoxen är att vindkraft kan bara leverera effekt när de inte kan ta betalt.
      Och konsumenterna har inte råd att betala fullt ut för reglerkraft så länge vi har vindkraft.

      Kolla länken och gärna även kommentarerna eftersom flera har många goda synpunkter.

      https://www.nyteknik.se/energi/trots-stora-elkrisen-tvarnit-for-ny-vindkraft-7022893

      Radera
    12. @Nanotec,
      Börjar du förstå vilka utmaningar vi står inför om vi ska ersätta oljan mot förnybar energi nu?
      Tänk på att Europa inte ens har börjat sin gröna omställningen på riktigt än.
      Hade vi det hade brist på fossil gas inte varit ett så stort problem som det nu är på god väg att bli.
      Jo, problemen har knappt börjat än.

      Radera
    13. Japp, det är ju så att utan stöd för reglerkraft och anslutningar vill man inte satsa.

      Har påpekat det några gånger att vindkraften måste sättas i relation till alla kostnader och då blir kalkylen annorlunda.

      Men det är svårt för vissa att fatta. Andra vill inte förstå.

      Radera
    14. Japp,
      Ett normalt sunt leverantörskontrakt där man hade förbundit sig att leverera en garanterad effekt 24/7 hade stoppat detta bekymmer i sin linda.

      Radera
  3. Nu hann jag faktiskt iofs inte läsa hela ditt inlägg ovan - men det är ju skillnad på peak oil/gas för att resurser löper torra, och att det återinvesterats för lite i ny utvinning de sista 6-7 åren (efter kraschen i oljepriser 2014 i princip). nu ökar ju dessutom gas-efterfrågan både i EU, LatinAmerika och Asien - och det kommer ju med dagens priser leda till nya rundor investeringar i framförallt naturgas och LNG produktion. Kanske dags att du tittar på ditt gamla case Golar LNG igen, de har nog bra läge på att vinna kontrakt på nya flytande LNG plattformar kommande kvartal! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner inte till "mitt case Golar LNG" och vad du skriver är att du kommenterar utan att ha läst?

      Radera
    2. Yes det erkände jag i första meningen. med antagande att du menar att produktionen inte kommer kunna komma ikapp efterfrågan, så säger jag att dettror jag visst med rätt investeringar

      https://cornucopia.cornubot.se/2016/10/omxs30-kvar-i-motstandsomradet.html

      "En av de passiva investeringarna som gått mycket bra den senaste tiden är Golar LNG Partners LP (NASDAQ:GLMP). En högutdelare på skeppstransporter av flytande fossilgas, där marknaden håller på att korrigera den tidigare löjligt höga utdelningen ner till för ränteläget mer normala nivåer. Har stigit 19% sedan anskaffningen i augusti, plus gett några procents utdelning på en av de kvartalsvisa utbetalningarna. Flytande fossilgas är som bekant allt mer efterfrågat och det internationella säkerhetsläget gör också att det är enda sättet att hitta ersättning för rysk gas, utan att bygga nya pipelines, vilket som bekant inte sker över en natt.

      Golar har sex LNG-fartyg (FSRU:er), varav fyra är utchartrade på långa kontrakt även om några kontrakt förfaller de kommande åren. "

      Radera
    3. Ah, brukar glömma bort investeringar när jag sålt. Bra metod för att slippa sitta och vara sur över att man kunde sålt på en högre kurs senare, som om det inte existerar alternativa avkastningar under tiden.

      Radera
  4. Skenande priser är det inte alls säkert att vi får. Eftersom energin är en så stor del av ekonomin (lätt underdrift), så kommer en energikris leda till ökad arbetslöshet och nedpressade reallöner. Minskat konsumtionsutrymme leder till minskad efterfrågan, vilket i sin tur pressar ner jämviktspriserna.

    Kan varmt rekommendera ett par dagar gammalt inlägg på Our Finite World, som täcker in det mesta rörande energisituationen:

    https://ourfiniteworld.com/2021/10/18/spike-in-energy-prices-suggests-that-sharp-changes-are-ahead/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det kommer studsa upp och ner.

      Radera
  5. Nu kommer det en vält som jämnar ut allt.

    SvaraRadera
  6. Vad jag förstår finns det lättutvunnet kol för hundratals år kvar. Om det ska tas tillvara är dock en politisk fråga. Även kärnkraft är en politisk fråga. Om vi ska ha god tillgång till energi är således inte en fråga om resurser eller tillgänglig teknik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår. Storleken på en resurs är inte samma sak som i vilken takt den kan utvinnas. Förenklat - du börjar utvinna resursen från ytan först, sedan drar det mer och mer energi och går långsammare och långsammare. Resursen kan vara enorm, men när man bränner allt mer energi för att få upp den blir nettotillskottet till ekonomin allt mindre.

      Radera
    2. Jmf - det finns precis hur mycket vatten som helst. Dessutom en förnyelsebar resurs. Ändå tjatas det ständigt om brist på vatten. Hur kan det komma sig?

      Radera
    3. Brist på vatten beror på brist på investeringar. Skiter man i att åtgärda något uppenbart så blir det så småningom ett problem. Precis som att Sverige skiter i att se till att ny kärnkraft byggs så kommer det självklart innebära problem (som bara börjat synas nu).

      Radera
  7. Vill bara tacka för möjligheten att läsa ett så högkvalitativt och informativt inlägg. Och även om jag kan tacka min gamla lärare som lärde mig läsa eller energin som finns tillgänglig för att kunna ge åtkomst till internet etc. Så är avsikten att tacka skribenten. Trevlig helg

    SvaraRadera
  8. Är det troligt att Ryssland/Kina redan gömmer (alltså verkligen gömmer) undan stora inhemska bränslereserver av militära skäl?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vore väl idiotiskt agerande om de inte gjorde det? Några välplacerade raketer av motståndarna på deras kända bränslereserver och voila, kriget vunnet.

      Radera
    2. Var inte riktigt så jag menade, men har inte tid att utveckla så skit samma.

      Radera
  9. "Peak Demand" bidrar även. Konsekvenserna av att (petro)dollarn tappar relevans orsakat av en minskad efterfrågan och därefter följande "samhällsomställningar".

    Skönt att det finns en "P(l)andemi" att skylla den kommande monterära härdsmältan på.
    Verktygen för att hålla människor lugna rullas ut i frenetisk takt.

    SvaraRadera
  10. Vanlig bonn-kärnkraft har råvaror nog för hundratals års förbrukning. Produktion av el kommer förstås att ge problem för alla typer av transporter, vilket ger fördyrade resurser och mer lokalt producerade varor.

    Jag är av åsikten att lokal produktion är bättre än centraliserad produktion, trots effektivitetsförluster, så fördyring av transporter än inte hela världen. Hantering av peak-oil görs enklast genom att:

    1) Se till att el används mer än olja/gas.
    2) Producera mer el, genom alla metoder som inte innebär förbränning av begränsade resurser.
    3) Fortsätt utveckla lösningar för att lagra elenergi.

    Problemet löst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om kostnader för energiförbrukningen tar en allt större del av konsumtionsutrymmet, blir det mindre pengar över för dig och alla andra att köpa grejer.

      Minskad efterfrågan leder till minskad produktion leder till ökad arbetslöshet leder till minskad efterfrågan osv.

      Än så länge har vi löst detta genom att öka på skuldsättningen, men det kommer inte att fungera länge till.

      Ett rejält minskat energibehov hos en rejält minskad befolkning är vad som kommer att lösa problemet förr eller senare, vare sig vi vill eller inte.

      Radera
    2. Läste för flera år sedan, att vi har tillräckligt med uran i det svenska urberget, för att driva våra dåvarande tio kärnkraftverk i 1500 år.
      Hyfsat hållbar och samtidigt ett sätt, att producera bränsle till ny kärnkraftsteknik.

      Radera
    3. Jo, det är ju därför jag säger att vi ska växla energin till el, utvunnen från icke-begränsade resurser. Att transportkostnaderna ökar kommer förstås att leda till att produktionen blir lokaliserad. Visserligen medför detta en mindre kostnadsökning, men jag inbillar mig att det är långsiktigt bra att lax som fångas i Norge skärs upp och förpackas i Norge.

      Radera
    4. Det går inte att växla all energi till el.

      Vi kan inte bygga infrastrukturen med ren el. Elbilarna, kärnkraftverken, bostäderna, &c.

      Radera
    5. Hela den så kallade gröna omställningen bygger på ökad skuldsättning.

      Nu vill MP att vi ska låna 100 miljarderom året i tio år för att ställa om.

      Radera
    6. @Aryden: Vad skulle dessa pengar spenderas på, löpande utgifter eller investeringar? Och ifall det är det senare, investeringar i vad?

      Radera
    7. Kenneth: Du tänker nog på de svenska platåbergen (Billingen) som har bland världens största fyndigheter av mycket låghaltig uranmalm (I alunskiffern). Rent tekniskt skulle det räcka till för att försörja alla kärnkraftverk vi kan önska oss under mycket lång tid. I praktiken kommer vi själva genom t ex det kommunala vetot (Skövde har förbjudit återupptagandet av uranmalmsbrytningen i Ranstad/Billingen) och kärnkraftsfobin att förneka oss själva den möjligheten.

      Radera
    8. @gbdcrvx,

      Man behöver inte rota särskilt länge på de rätta ställerna för att få en känsla av att detta är en ny variant av Freddie Mac/Fannie Mae upplägg.

      Radera
    9. Det går inte att växla all energi till el, helt rätt. Men det går att växla MYCKET av dagens energianvändning till el. Och på samma sätt som att oljan inte tar slut över natten så behöver inte växlingen ske över natten.

      Jag växte upp i ett hus med oljepanna på 80-talet. Nu bor jag i ett hus med direktverkande el (och funderar på att installera solceller). Det tar 7-8 år att bygga ett kärnkraftverk, mindre om viljan finns. Min lösning på problemet är därför att bygga 10-15 reaktorer och växla så mycket energiförbrukning det bara går till el.

      Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det att bli. Vindkraft och solel hjälper, men är inte tillräckliga.

      Radera
    10. @Anton,
      Själv funderar jag på dubbelcarport med solceller.
      Jag är lite tveksam till solceller på gammalt hus

      Radera
    11. Ah, men varför? Vad spelar husets ålder för roll? Det viktiga är väl att sol-läget är bra? Eller menar du att det kan finnas strukturella problem med att installera laster på taket? Eller kanske att huset inte är uppvärmt med el och att det därför inte finns någoon naturlig avsättning för den producerade elen?

      Radera
    12. Det är flera skäl, dels behöver jag en carport.
      Jag har plats.

      Huset är byggt på 1850 med kallvind där taket har funktionen att torka upp och ventilera vinden.
      Sätter jag då solceller där finns en liten risk att jag får problem med fukt.
      Dessutom är huset så högt, cirka 8 meter till taknock, så jag misstänker att kostnaden för att sätta upp byggnadsställningar är nära för vad stommen till carporten kostar.

      Sen är det förstås lättare att underhålla solceller närmare mark.

      Radera
    13. Ah, logiskt.

      Själv har jag ett hus byggt i en grop, vilket väl inte är idealiskt ur sol-synpunkt. Jag har noterat att det tilltänkta taket börjar bli delvis skuggigt vid 2-tiden på eftermiddagen nu i mitten på oktober.

      Min förhoppning är att solen skuggas mindre april-september eftersom den då står högre på himlen, men vem vet hur stora förlusterna blir. Antar att alla kalkyler förutsätter sol under hela dagen.

      Radera
  11. Någon måste ju vara optimist också! Varje sekund bestrålas jorden med 120 000 TW användbar soleffekt. Det globala mänskliga effektbehovet är 16(!) TW. Nog vore det mycket märkligt om mänsklig uppfinningsförmåga inte kunde använda all denna solenergi till att täcka alla våra energibehov!

    Bara en av många lösningar är att på våra breddgrader omvandla solenergin till elektrobränslen, som vi använder kalla årstiden. Och vad gör det om energiförlusterna blir stora när råvaran är gratis och finns i enorma mängder?

    Det kan faktiskt gå bra för alla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bygg en solcellsfarm i Sahara och koppla till vätgashydrolys-anläggning eller nåt för syntetisk bensin så har man sina fossilfria fossila bränslen.

      Men sånt är långt borta för det finns inte stålar i det än.

      Radera
    2. Men det är ytterligare ett alternativ bland många andra. Inget är så kört som Cornu beskriver det :)

      Radera
    3. Energi blir dyrare och det kommer påverka världsekonomin helt klart. Men det är knappast apokalypsmen som ligger och vilar runt hörnet.

      Radera
    4. @Tim.

      Nej självklart är det inte apokalypsen här.
      Lokalt som exempel i Egypten eller västbanken, Turkiet ja hela Nordafrika är ju förstås annorlunda.
      Där finns gott om länder som i praktiken lever på fossila bränslen.

      Radera
    5. Rätt tänkt.
      Kan britterna dra elkabel till Marocko kan väl elen därifrån komma från solkraft?
      Samma gäller Italien/Spanien där elen är svindyr och nästintill öken börjar dyka upp.

      Radera
  12. I framtiden kanske vi får se motsvarande Nürnbergrättegångarna fast för miljöpartister för att de medvetet har avvecklat Sveriges välståndsskapande. ”Jag är oskyldig, egentligen har jag inget emot kärnkraft. Jag gjorde bara som partiledningen sa när vi förhalade slutförvaret tills kraftverken var tvungna att lägga ned”.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De förtjänar inte en rättegång, ens en som är uppgjord på förhand. Det är bättre att de bara får skallarna krossade direkt.

      Radera
    2. That escalated quickly!

      Radera
  13. Och nu åter till turerna runt Cementa.
    Länsstyrelsen Gotland, har gett sig tusan på att döda Cementa.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/lansstyrelsen-vill-skydda-mer-natur-cementa-gar-emot

    SvaraRadera
  14. Så länge det inte utvecklas något smartare sätt att göra el av fungerande fusionskraft än att rotera ångturbiner eller gasturbiner kommer elen att bli ungefär lika dyr som generation 3 och 4 kärnkraft. Å andra sidan går det att bygga och driva väldigt mycket kärnkraft innan det blir ont om råvaror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magnus det finns andra metoder att få fram elen från fusion. Men de flesta projekt räknar med ångturbiner. Det behövs inte på långa vägar så mycket skydd för radioaktivitet med fusion jämfört med fission.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Hur då? Röntgenstrålning till el solceller?

      Vi snackar fem tiopotenser högre energidensiteten än solens i strålning i Sahara.

      Det finns få material som är stabila inne i en fusionsreaktor och det är utmaningarna ligger, på det materialtekniska omtådet

      Det är en del som tvivlar på att det går att hitta tekniska lösningar.

      Radera
    3. Rickard har du hört talas om att plasmat innesluts i magnetfält?

      Träffat på många som tvivlar på allt som ännu inte är helt bevisat.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Att använda magnetfält stod det i mina skolböcker för 20 år sedan. Givet de helt ofattbartbara vinningarna vid fungerande fusionskraft är det en tydlig indikator.

      Radera
    5. För 20 år sedan och betydligt tidigare visste vi att det nog krävs magnetfält för att hantera plasma. Nyare är att AI är betydelsefullt för styrning. Människor verkar inte snabba nog för skötsel av fusion utan kraftig tyngdkraft. Nu har vi både delar som ofta är nära absoluta nollpunkten och mycket varmare än solen. En majoritet av världens rikaste förefaller engagerade i något fusionsföretag. Över 200 privata företag forskar nu och alla tror de ska nå fram före det gigantiska ITER. Jag tycker många projekt ser lovande ut, men gissar att det inte finns någon elproduktion till nätet från jordisk fusion före 30-talet. Till dess får vi nöja oss med olika energifiske på ca 8 minuters avstånd eller tyngdkraft eller jordvärme från djupet eller fission eller ?.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  15. Som jag har förstått det så är kärnkraften alldeles för dyr för att räkna med som framtida energikälla. Det pågående kärnkraftsprojektet i Finland skvallrar väl om att något är fel när inte budget kan hållas och verket i själva verket inte kan procucera någon el....ännu.
    Om jag nu mot förmodan har fel så är det ett gyllene tillfälle för dagens oljeproducenter att gå helt in och bygga kärnkraftverk då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får titta på de mindre modulära kärnkraftverken.
      Typ de som funnits i atomubåtar de senaste 60 åren.

      Det är där framtiden finns

      Radera
    2. Tja, om de håller det de lovar så kanske smr är ett bättre sätt att bygga kärnkraft än de allt större reaktorer man utvecklat. Dock så tror jag att en del av den fördyring som skett kan bero på att kärnkraftsutbyggnaden i väst har tagit ett uppehåll t.ex. så har ju sydkoreanska KEPCO byggt stora reaktorer i tid och inom budget.

      Radera
    3. Så kan det verka om du tittar på det enskilt dyraste projektet i närhistoria. Det finns andra projekt till en bråkdel av priset.

      Radera
    4. Och precis som med vindkraften finns det skalfördelar.

      Det kommer gå att reducera kostnaderna med 50%.

      Radera
    5. Fast med skillnaden mot vindkraften kan kärnkraft leverera en garanterad effekt alla dagar i veckan.

      Radera
    6. Nja det sker en del plötsliga stopp i fissionsreaktorer och belastningen för nätet är större än om ett vindkraftverk måste snabbstoppas.

      Det finns inget större intresse från företag att starta fissionskraftverk. Skälet är att de inte är lönsamma.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. Har inte fissionkraftverkens lönsamhet att göra med att man inte får subventioner utan straffskatt? Hur var elpriserna när fissionskraftverken stängdes ned pga olönsamhet? Misstänker att det var få konsumenter som betalade 122 öre/kWH + moms och avgifter då.

      Radera
  16. Det är mycket nedsnackad prisinflation också, svårt att veta vad som är vad. Energipriserna kommer nog gå ner igen vid nästa lockdown.

    SvaraRadera
  17. Det eventuellt akutaste största problemet är jordbruket.
    EREI globalt är runt 1:5 i Europa och Nordamerika kanske så mycket som 1:20.

    Ett EREI på 5:1 betyder att det går åt 5 joule energi för att producera en joule mat.

    Vi kan förstås odla biobränslen men tänk då på att EREI för palmolja odlad i ecuador ligger på ungefär 1:3 för biodiesel och bioetanol från träd i samma land är på 1:0,7.
    Jag har för mig att majs till etanol i USA ligger på runt 1:0,9.
    Rätta mig gärna med fakta om jag har fel.
    Med tänk på att fakta bryr sig inte om era känslor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undra om inte det beror på hur risk värderas i USA vs EU. Där i USA man måste bevisa att något är farligt för att förbjuda det medan försiktighetsprincipen i EU gör att man måste bevisa att något är ofarligt för att tillåta det.

      OBS! Detta är naturligtvis en grov förenkling och vilket som är rätt kan förstås bero från fall till fall.

      Radera
    2. EREI är förhållandet mellan energiinvesteringen kontra energiavkastningen.
      Energy Retun/Energy Invested.

      Ett EREI på 1:0,7 betyder att För varje joule du investerar får du tillbaks 0,7 joule.

      Så när energipriserna ökar blir det en hävstång.
      Det är inte en direkt hävstång, som väl är, för i så fall hade hävstången varit just på 20:1.

      Men var så säker, där finns en hävstångseffekt och det är inte den som har påverkat dagens prisrally på mat.
      För den mat vi betalar för i dag är i mycket baserad på förra årets energipriser.

      Radera
  18. Jag är själv ganska pessimistisk om framtiden tyvärr. Tror att peak Männskligheten var något tidigare, runt 2000-2005, då det fanns en massa optimism. Sen dess har det blivit en massa krig & terrorism och flyktingar, och hela Mellanöstern och Sahel är messed up. Framtida krig är att vänta, Israel som vanligt, Iran, Nordkorea, Kina - Taiwan, och sen 3'e världskriget när US och Kina slåss om den sista oljan.

    Lägg till att oljan snart är slut, befolkningsökning och att det inte finns några tecken på att världen kommer klara klimatmålen. Så det är en sluttande utförsbacke in i framtiden.

    Men Sverige skulle klara sig bra om vi byggde fler kärnkraftverk, och slutar att importera all världens problem. Men politikerna gör som vanligt allt fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är Mellanöstern som drabbas hårdast.
      Sist olje- och matpriserna stack iväg var det ju där som det blev våldsamheter.
      Här i Väst kraschade bara finansbolag.

      Radera
  19. Ett tillägg till artikeln är att även titta på ERoEI (Energy returned on energy invested) för oljeproduktion. Såvitt jag vet sjunker ERoEI ständigt då olja hela tiden blir svårare att utvinna. En lägre ERoEI bromsar ekonomin trots liknande produktionssiffror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid peak fossilt blir det extra viktigt att ha med ERoEI.

      Fram tills nu har fossil energi som vi investerar i alla projekt, inklusive den gröna omställningen, i praktiken setts som en oändlig resus.
      Men i framtiden måste vi även räkna på vad investeringarna kostar energimässigt också.

      Radera
  20. Tack för att du skriver om detta fenomen som borde vara uppenbart, men som en stor del av majoriteten inte vill ge tillkänna (förnekelse..?).

    Men jag är fundersam kring ditt resonemang kring kärnkraft, så du får gärna vidareutveckla lite.

    Som jag ser det är det självklart att vi kommer gå in i en mer knaper framtid. Mindre energi, mindre resursförbrukning, mindre välstånd helt enkelt.

    På samma vis som efterfrågan på energi kommer sjunka rent generellt, så kommer efterfrågan på elström också sjunka.
    Visst kommer vi alltid vilja ha elström, men har svårt att tro att alla serverhallar, pappersbruk, stålverk etc etc kommer fortsätta köras i den kommande krisen.
    Då ser jag det också som självklart att det kommer vara svårare för många elbolag att sälja den el de producerar till ett pris som täcker deras produktionskostnader.


    Ett bolag som uppfört vindsnurror kan ju konkursa utan några större problem, och i värsta fall så lämnas snurrorna att rosta och mossa över ute i skogen.

    Men i fallet kärnkraft så lär den enda rimliga lösningen vara att staten går in och tar över driften och antingen fortsätter driften trotts förlust för att eltillgången ändå ses som samhällsnödvändig.
    Eller att den avvecklas och de framtida och betydligt fattigare skattebetalarna får stå för notan.
    Om ett sådant avvecklingsprojekt ens skulle vara möjligt.

    Tankar kring det?
    Är det en obotlig optimism kring att vi kan använda oss av kärnkraft som en brygga fram till att en rosaskimmrande framtid med fusion och flygande bilar och rymdkolonier tar vid som talar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får problem.
      Men det är inte säkert att det blir problem med tillräckligt med el.

      Däremot kan det visa sig att så som vi hittills har satsat på vindkraft är ett misstag.

      Jag tror vi får omvärdera hur vi driver jordbruket i grunden.
      Även det så kallade tjänstesamhället får i göra om.

      Om man nu får spetsa till det, tjänstemän får kanske i framtiden bli tjänstefolk?

      Hela den ekonomiska paragdimet med evig tillväxt kan vi glömma.
      Men å andra sidan kan vi fortsätta effektivisera mycket.

      Radera
    2. Exakt, Anders! Tjänstemännen får bli tjänstefolk i framtiden.
      Jag är högutbildad men blev med åren en "jobbare". Folk kom och klagade hela tiden och krävde slut-datum när allt skulle bli klart. Det kunde jag inte ge, eftersom jag hade aldrig gjort sånt jobb, jag gjorde det under protest, pga att ingen annan kunde jobbet.

      Mycket flåsande i nacken och vredesutbrott från chefen. "Är du inte klar ännu? Vad är det som tar sån jäkla lång tid?". "Nu måste jag ha ett datum!"

      "Du är alldeles för långsam" sa chefen, som inte heller hade byggt ett enda instrument. "Vi kan inte ha det så här", skrek chefen. Vad sägs om att komma och jobba även på söndagarna?"

      "Hädanefter ska vi alla jobba 10-12 timmar om dagen och vi skriver övertiden i våra privata almanackor".

      "Du gör först ritningarna och följer sedan dem till punkt och pricka", sade professorn i astrofysik, som hade aldrig byggt ett enda process-instrument.

      Radera
    3. Ha, ha.

      Jag har varit med om situationer där säljare har sålt produkter som inte var färdigutvecklade.
      De trodde man kunde sälja maskinerna när delarna till en så kallad nollserien hade kommit till fabriken.
      Jag hörde disskutionen mellan utvecklingschefen och säljaren.

      "Vafan, har du sålt maskiner innan vi byggt första provserien!!!"
      "Det är lungt vi har gott om tid, jag sa att det var en veckas leveranstid"
      Varpå utvecklingsschefen sa.
      "Men för h-e, detta är ditt problem, du får tala om för kunden att de får vänta ett halvår, minst!"
      Säljaren gick förstås till sin chef som i sin tur pratade med VDn som var en ekonom.
      Så det slutade med att vi fick jobba över.
      Självklart var produkten inte färdigutvecklad.

      Detta är ett problem med den så kallade utbildningsinflationen nu.
      Det är för få som praktist skapar eller reparerar saker.
      Det märker man extra tydligt lönemässigt mellan yrkeslärare och vanliga lärare.

      Jag har goda kontakter bland servicefolk av medicinteknisk utrustning och där är det för få som vill jobba nu.
      Arbetsförhållandena är för krävande på grund av brist på personal.

      Normaldebitering för en som lagar lantbruksmaskiner ligger på över 2000 kronor i timmen.
      Men så kostar en ny större traktor runt 2 miljoner i inköp.

      Nu hörde jag en som säljer lammlådor att han tar för en låda bestående av ett halft lamm som väger runt sju kilo är 1365 kronor.

      Radera
  21. Det finns idag "bevisade" oljereserver som räcker ca 50 år med dagens förbrukning. Så peak oil kommer nog vara en peak på efterfrågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, så om 50 år tar oljan helt slut över en natt?

      Så fungerar det inte i verkligheten för någon ändlig resurs.

      Radera
    2. Med bevisad menar man kända fyndigheter som med 90% sannolikhet är lönsamma att utvinna. Finns självklart mer olja som man inte hittat ännu, men min poäng var att det nog finns möjlighet att pumpa upp mer olja för kommande 50 år än vad det kommer att finnas efterfrågan.

      Radera
    3. Problemet är hur tillgänglig den är?

      Redan nu är Kanada inne på att använda kärnkraft för att utvinna oljan från oljesand.
      Mycket faller tillbaks på hur mycket och vilken energi som vi är beredda att satsa för att utvinna ny energi.

      Radera
  22. Välstånd är alltså att förbruka energi? Välstånd skulle ju kunna vara att vara mer ledig också. Köpa/bränna-religionen kanske inte leder till lycka. Inte alla religioner som gör det som bekant. Vi kan nog skruva ner en hel del utan problem, bara man fördelar resurserna någorlunda rättvist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast lite är kul är det om man har mat att äta och en uppvärmd bostad. Eller behöver man inte dylik energikrävande lyx om man är ledig mer?

      Radera
  23. Fusionskraft är mer eller mindre en bluff. Det är möjlighet att det går att lösa, men det ligger lååångt fram i tiden.

    Den riktiga lösningen är ny idiotsäker kärnkraft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Typ denna:

      https://youtu.be/uljEr4En6iY

      Allt "gnäll" om hur dyr kärnkraften är kommer upphöra när folk fattar hur dyr olja/kol/gas kommer vara när det blir brist på det. Då kommer det helt plötsligt vara ok alla möjliga kärnkrafts lösningar, efter en viss kostnad så blir det till och med lönt att återanvända bränslet. Det krävs massiv forskning redan nu, innan oljan tripplas i pris.
      Vill man bli optimistisk så är det bara att youtuba på alla lösningar som är "på gång". Gäller främst kärnkraft/sme/fbr, samt energilagring av olika slag. U länderna kommer dock som bloggaren poängterar få rejäla problem.

      Radera
    2. *ok med alla möjliga
      skulle det stå.

      Radera
  24. Jaha, Moldavien utlyser nödläge på grund av dålig tillgång på natugas.
    https://www.euronews.com/2021/10/22/europe-s-energy-crisis-moldova-declares-state-of-emergency-over-gas-prices

    SvaraRadera
  25. Vi kan väl hoppas, för mänsklighetens skull, att peak oil faktiskt har inträffat.

    Sedan får vi hoppas att politik och näringsliv inser detta i tid och vidtar rätt åtgärder.

    SvaraRadera
  26. Tack för ett bra inlägg!

    Angående uran så kan vi näppeligen räkna med att ha det för oss själva, vi är ju med i en federation. Frågan blir väl därför hur länge kända urantillgångar kan tänkas räcka och vara lönsamma om världen kommer på att kärnkraft är lösningen på problemen. Med (exempelvis) 10 ggr så mycket kärnkraft blir våra tvåhundraårsresurser plötsligt tjugoårsresurser. Sen då? Frågan om avfallet kvarstår, länge, nä, ännu längre.

    SvaraRadera