Cornucopia?

2012-11-11 09:21

58% har mer än 300% skuldkvot på bolånen

Av nya bostadslån ligger ca 58% på en skuldkvot över 300% av hushållets disponibla inkomst. Detta via bloggrannen Bolånetorsk, som läst en rapport från Finansinspektionen.



Källa: Finansinspektionen
Drygt 6% ligger över 900% i skuldkvot och 19% över de 600% är medlet för nya bostadslån i Stockholm enligt Riksbanken. Som Riksbanken påtalade i torsdags bör ingen ha över 200% i skuldsättningsgrad och den totala svenska skuldkvoten är ca 170%, men då tar man även med de skuldfria hushållen. Med konsumtionslån och bostadsrättsföreningarnas skulder ligger skuldkvoten uppe på ca 200%.

Kort sagt överskuldsätter sig de flesta som idag köper en bostad. Det är naturligtvis inte hållbart. Men problemet slutar inte där. Vi har även konsumtionskrediter, vilka orsakar stora problem. Public Service/SR har haft ett inslag om detta nu på morgonen.

Den som är satt i skuld är inte fri populariserades av landsfader Göran Persson. En person som nu börjat prata om arbetstidsförkortning, som också är en väg till mer frihet, naturligtvis med lägre lön. Det finns ingen naturlag att 40h är rätt arbetstid, utan fyrtio timmar är socialistisk planekonomi, inklusive kraven om rätt till heltid etc. Problemet idag är dock skulderna de flesta har, som gjort dem just till skuldslavar utan möjlighet att styra sina egna liv längre.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

94 kommentarer:

  1. Du blir bara värre och värre, oseriösare än aftonbladet. Trist.

    Snacka om att läsa information som fan läser bibeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu blir jag nyfiken! Förklara för en mindre vetande vad som är oseriöst!

      Radera
    2. Unknown,

      Oavsett hur du väljer att läsa ovanstående datapunkter, så kan vi väl vara överens om att:

      1. Majoriteten av nyutlåningen har högre skuldsättning än 170%.

      2. Amortering på befintlig lånestock är låg (se diverse rapporter från BKN/Boverket alternativt FI)

      Effekten på totala skuldsättningen torde bli ökande, eller har du en annan syn på detta? Utveckla gärna!

      Radera
    3. "Riksbanken påtalade i torsdags bör ingen ha över 200% i skuldsättningsgrad"
      Det gjorde de självklart inte. Det är ju bara trams. De pratar om den totala skuldsättningen vilket Cornu med stor sannolikhet vet, annars borde han hålla sig till peak oil.
      Han vinklar saker i absurdum.

      Radera
    4. Jag tycker det är helt fantastiskt. En distributionskurva över skuldsättning. En sådan har man velat se hur länge som helst! Go Cornu.

      Medianen kommer alltid att vara mest intressant, och ändå bygger alla statistiska nyckeltal på medeltal eftersom de gör att rapporten ser bättre ut än verkligheten.

      Radera
    5. Medianen hamnar här i intervallet 300 - 450%, dvs avsevärt mycket högre än 170% (som är ett felaktigt medel, då folk som hyr eller äger sin bostad på riktigt är med i 170%).

      Radera
    6. 400% vad innebär det? Att man kan köpa ett hus för fyra årslöner efter skatt. Ett hus som står i 50 tals år. Ett bygge som säkert krävt mer än ett manår att uppföra. Skattekilar med moms och annat har på samma hus givit staten medel att driva sjukhus och skolor motsvarande säkert 50% av lånekostnaden.
      Fast frågan är varför man inte sparar ihop till köpeskillingen innan man köper-väntar en tio år och lägger undan?
      Mitt råd till unga är köp när ni behöver och betala när ni kan.

      Radera
    7. Mitt råd till unga är att titta på avsändaren.

      Signatur "oppti" jobbar, eller driver rent av ett företag, inom Stockholms byggbransch, om jag inte är helt fel ute, och är alltså en av dem som blivit mycket rik och välmående på era lånade pengar.

      Radera
    8. oppti: Sveriges ekonomi bygger på att svensson är en kredittorsk som konsumerar för över 100% av sin årsinkomst. Hur ska annars skuldberget expandera? Om man tjänar bra och nöjer sig med att leva på socialbidragsnivå kan man spara säg 40-50% av sin inkomst efter skatt. Åtta år som arbetande socvrak utan semester, krogen osv i en ålder då man är som mest aktiv och attraktiv. Tror inte det.

      Radera
    9. Cornu-du är helt fel ute!
      Min ekonomi är helt baserad på sparande, sparsamt leverne och lyckosamma placeringar de senaste 20 åren då jag sluppit lönearbete 8-17. Sitter med en helt obelånad kåk i norrort. Mitt intresse för boende ekonomi är helt altruistiskt!
      Så över till frågan: Vad innebär 400% belåning för ett samhälles ekonomi, frågor på det som sagts i tidigare inlägget?

      Radera
    10. Oppti, bevisa det?

      För det andra så säger du att du sitter med en obelånad kåk i norrort. Du förlorar alltså avsevärt med kapital om ungdomarna skulle sluta ta enorma lån och sluta hålla upp bostadspriserna? Och ditt intresse är alltså helt altruistiskt?

      Radera
    11. 400% belåning (skuldkvot) finns inte i något samhälle, alla skuldbubblor någonsin har kraschat innan dess. Bara Norge som ens nått 200% utan krasch i bostadspriserna.

      Radera
    12. Det är ju lättare att bedöma en hel flock än en individ. Därför är ju kollektivets medelbelåning en ganska bra måttstock.

      Norge, som kollektiv, klarar just nu 200% i skuldkvot pga den låga arbetslösheten. Tro inget annat.

      Individuellt så ser jag inget stort problem med en skuldkvot på 3-400%, förutsatt att man amorterar och har en långsiktig plan på att bli av med skulden, lämpligtvis innan pension. Tyvärr är det nog alldeles för många som inte amorterar och/eller har en plan för att bli av med skulden, men i den här gruppen så klarar nog en 50% en bopriskrasch.

      Däremot så är de som sitter med högre skuldkvot än så, riktigt i klistret, och jag skulle tro att mer än 90%, kommer gå under när väl bollen sätts i rullning.

      Radera
    13. Fast jag måste faktiskt, fråga att om man är ung 20 åring utan bostad i stockholm Jag skulle mer än gärna helt ärligt hyra en etta i första hand, de ligger väl i regel på 4200 kr i månaden snitt för de som har dem. Men de existerar inte. Och nej jag vägrar flytta runt mellan lägenheter som inneboende 3 månader till 6 månader i taget, jag orkar inte det längre. Så mer eller mindre så kommer jag tvingas ta lån för en etta för andra möjligheter om jag vill bo kvar här med mitt jobb finns inte.

      Radera
    14. Oppti hur mycket kostar det manår i lön som du säger att ett hus kostar att uppföra? med tanke på att större delen av tillverkningen sker i högeffektiva industrilokaler till industriarbetarlön så kan vi vara generösa och säga att den totala arbetskostnaden för att bygga en villa i ditt exempel är maximalt 500,000kr lägg sedan till material kostnaderna för lite lätt regel och en hög med gipsskivor om vi lägger på rejält så handlar det om råvaror för ca 200,000 vilket blir en verklig kostnad på maximalt 700,000 kr för en nybyggd villa,
      så oppti vad är det som kostar dom övriga 4 miljonerna tror du?

      och om vi börjar syna verkligheten bakom övriga kostnader och avgifter så finner vi ganska snabbt att det är en hel del personer som insett att det finns lättförtjänta pengar att hämta när okritiska kreditmissbrukare bara hämtar mer på banken för att betala vilka priser som helst.

      Radera
    15. xtra-allt Din karriär som byggare kommer att bli lysande!
      Jag byggde eget 1983 till dina kostnader, med egen arbetsinsats!
      För tio år sen byggde vi nytt till dubbla dina kostnader, ett relativt enkelt sommarhus utan tomtkostnader.
      Så resten upp till 3-4 miljoner är skillnaden mellan din tro och verklighetens hårda villkor!

      Cornu-du får lita på dina medmänniskor!

      Radera
  2. Rävsax. Ju sämre ekonomin går, ju fler som blir arbetslösa, desto värre kommer arbetsmiljön att bli för dem som har arbete.

    Så även om man trivs gott med höga lån och sitt välbetalda arbete idag, så kanske det kommer annat ljud ur skällan när man plötsligt är relativt lätt ersättningsbar även som kvalificerad och välmeriterad akademiker.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Om ni kollar på Schlaugs artikel i sista länken härovan så kan ni också kolla på kommentarerna i anslutning till den. Jag tror knappast alls på lagstadgad arbetstidsförkortning ner till 30 timmar i veckan (den kommer förstås behöva sänkas ännu mer i takt med att arbetslösheten fortsätter stiga) men ser däremot en åtminstone inledningsvis tämligen låg medborgarlön som en lösning på en hel del av våra problem. Jag har skrivit några kommentarer hos Schlaug under artikeln och hoppas att jag får intelligenta svar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är ju rent nonsens. Finns massor med arbete att göra, problemet är ju att i ett överreglerat skattehelvete som sverige, så är alla dessa arbeten inte värda att utföras.

      Radera
    2. Industriroboten Baxter kostar bara 150.000 kr och är lätt att ha att göra med. Han drar i stort sett bara lite el och förbrukar således mycket mindre resurser än en människa gör. Han bråkar inte och han stjäl inte. Han jobbar villigt dygnet runt.

      http://www.nyteknik.se/nyheter/automation/verkstadsautomation/article3550740.ece

      Radera
    3. Problemet är ju att ni alla är fast i lön-i-form-av-pengar-normen.

      Jobb måste inte bara vara jobb-för-pengar. Jobb kan också vara andra saker. Enkla exempel är bär och svampplockning, eller odla potatis på egen täppa. Utan att använda pengar som mellanhand och bilen som transportmedel fram och tillbaka till affären.

      Radera
    4. En av kommentarerna till Ny Tekniks artikel:

      "Priset lär bli billigare och prestandan öka, för givetvis är det snart gamla Baxter som bygger nya ;o)

      Jag har svårt att finna någon begränsning för AI och robotiseringen.

      Inom 10 år kommer allt fler ha betjänter som är robotar.

      Till sist klarar det allt, som att köra de gamla bilar som inte är autonoma.

      Den stora revolutionen kommer snart inom vård skola och omsorg.

      Tragiskt är att politiker och fackföreningar inte vågar starta debatten.

      Baxter i bärskogen inom 5 år?

      Baxter som kustnära fiskare, i hallonlandet och som trädgårdsmästare."

      Radera
    5. Hur skall man kunna vara en fungerande medborgare utan en "normal" lön?
      Hade vi inte haft överbeskattning av folks inkomster under existensminimum så hade många klarat sig på svampplockning och potatisodling - för eget bruk.
      Men då staten (förvånat) kommenterar en inkomst under existensminimum med: "Så litet är det inte meningen att man skall tjäna...", så är en sköntaxering självklar även om inkomsten man har verkligen är under existensminimum...
      Vad finns då att göra?
      Ställa in sig i ledet 40 timmar i veckan...(om det går)
      bli socialfall...(inte gärna)
      eller ägna sig åt kriminella handlingar!(vad är inte kriminellt?)
      Om man ställer sådana krav på medborgaren och om medborgaren inser problemet så är politisk misskötsel av samhällsekonomin farligt för politiken och systemet (demokratin).
      Slår €-krisen hårt in i samhället framöver kan mycket hända även i Sverige!
      Inte bra.

      Radera
    6. Det är nog så att i Sverige är det väldigt få som har provat leva på långt under existensminimum därför vet väldigt få.
      Vi är fostrade att vara hjälplösa anställda som ska gå på soc och hämta pengar om det krisar istället för att försöka klara sig själv.
      Som liten företagare är du en främmande fågel i resterna av DDR-Sverige.

      Tar du ett eget initiativ och försöker utveckla ett bolag betraktas du per automatik i f*ckets ögon som utsugare, och skulle du ha en låg deklarerad inkomst är du garanterat en skattemyglare av värsta sort.

      Jag skriver under på ett grundavdrag om 10000 per månad. Det skulle gynna både initiativförmågan och samhällsekonomin. Många mikroföretag stupar på alltför tuff beskattning på små inkomster.
      Det är betydligt mera lönsamt att leva på bidrag istället.

      Radera
  5. Vi har redan medborgarlön i form av väl "tilltaget" sjukbidrag samt socialbidrag. Exempel på vad man kan få sjukbidrag för är till exempel om man är muslimsk kvinna och vägrar klä sig normalt för att passa in på en arbetsplats.
    (kära bloggens läsare, gör nu inte det här till en tråd om invandringspolitiken eller sd's opinionsiffror. Mitt inlägg handlar om medborgarlön och att det i praktiken redan finns).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får då ingen medborgarlön. Om jag inte hade kapital att leva på så skulle jag tvingas vara arbetssökande eller simulera någon åkomma för att få en sådan medborgarlön som du talar om. Jag menar att jag gör oerhört mycket mer nytta genom att följa mitt eget huvud än genom att slita för att skaffa mig ett sketet, meningslöst lönearbete i en situation där arbetslösheten redan är hög.

      Jag klarar mig bra utan medborgarlön tills vidare och kommer sannolikt så småningom börja dra in pengar på något som jag tror på och känner för, men många måste slita heltid med mer eller mindre destruktiva meningslösheter för att de inte får den sortens "medborgarlön" som du pratar om och för att levnadsomkostnaderna snabbt tenderar att bli höga om man tvingas flytta till storstan för att få ett arbete.

      Radera
    2. Det var du som valde att göra det här till en tråd om rasism. Att du sedan tror att du ska få stå oemotsagd bara för att du ber snällt är ungefär så smart som man kan vänta sig av någon som på fullaste allvar tror att det finns muslimska kvinnor i Sverige som får sjukbidrag för att de vägrar "klä sig normalt".

      Sjukintyg omfattas av patientsekretessen. Det innebär att du knappast kunnat få reda på vad som verkligen legat till grund för ett beslut om sjukbidrag. Vare sig genom ab, expr eller avpixlat.

      Till sist, är det inte fantastiskt ändå att det är ok att gå runt och visa ändan på en arbetsplats men om man väljer att inte visa hela ansiktet så är man inte normal och passar inte in? Hmmm

      Radera
    3. Det roligaste med extremvänstern är paradoxen hatet mot svenska män/extremfeminism samtidigt som man är muslimkramare och det är OK att muslimska extremistmän tvingar fruntimmer att bara skåda omvärlden genom tittglugg.

      Radera
    4. Du får gärna bestrida mitt påstående om att folk får sjukbidrag därför att de anses socialt missanpassade p.g.a. att de vägrar ta av sig sina hucklen. Jag ville bara inte att tråden skulle svälla ut i annat of topic.
      Jag nämde detta exempel för det är det absolut grövsta sätt jag hört rätten till "sjukbidrag" missbrukas. Även svenskar har i alla fall tidigare fått pension för att de är socialt missanpassade.

      Radera
    5. Det väsentliga är om det gäller generellt eller om det alltid gäller.

      Det går att hitta motexempel där man inte ens fått sjukbidrag trots att man är döende i cancer. Betyder det att ingen som är döende i cancer får sjukbidrag? Nej.

      Om det vore så enkelt att få sjukbidrag för att man vägrar ta av sig hucklen så skulle miljontals kvinnor konvertera till islam och börja bära hucklen och kunna få pengar istället för att jobba.

      Men som sagt, det går alltid att hitta enskilda exempel.

      Radera
    6. Inte miljontals i Sverige?! Nu får du snart lede FI på dig, Cornu! Riktigt så arbetsskygga är nog inte svenska kvinnor, hoppas jag. De skulle ju inte kunna ta av sig slöjan ens på helgkvällarna utan att riskera att få problem med Försäkringskassan.

      Radera
    7. @Ronny Paulsson

      Medborgarlön innebär att "ny lön", alltså lön från tjänst man utfört läggs på toppen av bidraget. Inga marginaleffekter, alltså extremt jobbskapande.

      Dagens bidrag räknas ner med motsvarande summa man tjänar vilket i praktiken innebär att vi har ett förbud mot arbeten som har lägre lön än bidragsnivå + 2000-3000.

      Skyddet för de som har jobb är mycket starkt i Sverige

      Radera
    8. För fyrtio år sedan hade jag en arbetskamrat som var statare?!
      Ja, det var en gods i Skåne. En dag kom han ut i kostallet, febrig och eländig. Jag som då var tonåring sade till honom att: "Gå hem och lägg dig. Du har ju betalt din sjukförsäkringsavgift, så du har ju rätt att använda den när du nu är sjuk" (På den tiden kunde man som anställd läsa på sitt lönebesked hur arbetsgivaravgiften organiserades)
      Då sa han: "Sjukskriva sig skall man göra när man är sjuk!"
      Alltså 39 grader är ingen sjukdom, det är däremot benbrott och annat...
      Sjukförsäkringen var en katastrofförsäkring..
      Sedan har det ju gått utför.
      Arbetsgivaren skall betala de första veckorna direkt ur företaget (Statarens stolthet över att stå för sin egen försäkring saboterades av folket själva...)
      Numera är det folket i botten som betalar mest skatt, utan att fatta det...
      Meningslöst ur kommersiell vinkel ( man tar bort utrymme för en lokal marknad för baskonsumtion), och då går utvecklingen mot den franska situationen före revolutionen.
      Allmogen betalade 90% av sina inkomster i skatt till en överklass som körde allt i botten...
      Så en inarbetad skattefri inkomst på samma nivåer som i övriga EU (60% av medianinkomsten) skulle åtminstone kunna rädda demokratin i landet. Höj Grundavdraget till 10 000 kr per månad.

      Radera
    9. Thomas Gunnarsson!
      Jag kan skriva under på det du säger även om det inte är helt politiskt korrekt. Det att Sverige underförstått fortfarande har bidragsnarkomaner. Jag kan utan att fundera räkna upp minst 10 namn i min egen bekantskapskrets, fullt arbetsföra människor som försörjs av samhället i en evig "sjuk"pension.
      Min uppfattning är att många människor i Sverige är ohyggligt bortklemade av pappa staten, och det personliga ansvar för samhället mer och mer försvunnit.


      Radera
  6. De kommer snart att kunna tvinga på vissa grupper en arbetstidsförkortning precis som vid krisen 2008, men den här gången kanske inte krisen blir lika kortvarig så då handlar det väl mer om en långsiktig arbetstidsförkortning och därmed lönesänkning. (http://rymdiz.blogspot.se/2012/11/kort-vecka-raddar-jobben.html)

    Fast potentiellt kan ju fler arbeta på arbetsmarknaden om det är så att man har kortare arbetsdagar...och det borde väl vara positivt att fler kan ha det "drägligt". Ja, de som inte är djupt skuldsatta det vill säga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetstidsförkortning kan bara göra skuldkrisen värre. Hur skall folk klara av att betala sina bostadslån?

      Ett annat skäl varför arbetstidsförkortning är en sämre idé än medborgarlön är att folk som skall jobba fem dagar i veckan kommer behöva använda lika mycket energi mm för att transportera sig till och från arbetet även om de bara arbetar sex timmar om dagen.

      I själva verket blir det med sextimmarsdag fler människor som måste transportera sig till och från jobbet varje dag och således fler transporter. Dessutom fler som måste bo inne i städerna, för att det är där arbetena finns. Med en medborgarlön får människor helt andra möjligheter att bo på landet och odla sin egen mat, utan att behöva ta bilen in till något arbete.

      Ett tredje skäl varför arbetstidsförkortning är en sämre idé än medborgarlön är att det finns många jobb där man behöver arbeta många timmar i veckan för att bli riktigt duktig. Alla läkare och professorer mm kommer vara riktiga klåpare om de bara får arbeta tjugo-trettio timmar i veckan.

      Än värre blir det när alla så småningom bara får arbeta tio timmar i veckan för att arbetena skall räcka till alla. Vågar du gå till doktorn då? Hur mycket nyttigt tror du att våra forskare och ingenjörer kan åstadkomma om de inte tillåts arbeta mer än så?

      Radera
    2. Jag tycker argumentet som Cornu och Birger Schlaug för om varför just 40 timmar skulle vara en naturlag är bra. Frågan är då - om vi ska gå ner i abetstid X procent, ska vi då också behöva gå ner X procent i lön. Jag är under den bestämda uppfattningen att det inte bör vara så.

      Om det skulle vara så kunde man väl göra det motsatta. Öka arbetstiden med Y procent och även lönen med samma. Jag tror dock inte arbetsgivarna skulle vara intresserade av den dealen.

      @Kuckeliku: Jag tror inte på det att man inte skulle bli nog bra om man bara fick jobba 30 timmar i veckan. Jag är inte läkare men om jag ska tala utifrån ingenjörsyrket så skulle jag tro att det gynnas (gynnas per arbetad timme) av det. Ju mer tid man kan få att smälta ett problem desto lättare går det. Det är inte för inte det heter att "sova på saken".

      Radera
    3. Varför inte ROWE. Results-only-work-environment. Arbetstid är så 1900-tal.

      ROWE fungerar förstås inte för alla jobb, men det är helt absurt att rena kontorsjobb ska ha reglerad arbetstid. Reglerat arbetsresultat, ja. Handläggaren ska handlägga sjuttioelva ärenden i veckan. Punkt. Var, när och hur lång tid spelar faktiskt ingen roll.

      Radera
    4. Vi har ju även frågan med kostnaden för arbetslokal här. Lönen behöver inte nödvändigtvis totalt överskugga kostnader för arbetslokal. Därför blir kortare arbetstid ofta är en dödfödd fråga eftersom ytan sannolikt står outnyttjad längre tid vilket gör företaget mindre konkurrenskraftigt.

      Radera
    5. # mptp

      Flertalet former av kapital (även sådant som begåvningar, maskiner och pengar) utnyttjas sämre med korta eller få arbetsdagar. Då kan man införa fler skift, men det innebär också att det blir fler arbetstagare som måste ta sig till och från sina arbeten och som måste bo i stan (vanligtvis) för att det är där arbetena finns. Med resultatet att landsbygden avfolkas och landet blir än mindre resilient. Och att man måste bygga en massa nya bostäder åt stadsbefolkningen. Vilket vi inte har råd med.

      Radera
    6. # johan-doe

      Fyrtio timmar arbete i veckan är inte särskilt mycket. Man kan utöver ett heltidsarbete ägna 40-60 timmar åt tänkande varje vecka, om man inte har ett intensivt umgängesliv eller sover väldigt mycket. Fast ett Svenssonliv leder lätt till att väldigt mycket av ens tid blir uppbunden. Den som inte behöver fara till arbetet fem dagar i veckan har mycket större chans att göra något kreativt. Liksom den som kan jobba 60-80 timmar i veckan inom sin yrkesroll.

      Flertalet av de i vårat samhälle som blir riktigt framstående jobbar nog betydligt mer än 40 timmar i veckan.

      Radera
    7. Naturligtvis. Finns många, många, speciellt egna företagare som jobbar 60-80 timmar i veckan. Och för en del tjänster, t ex forskning, fungerar inte arbetstidsförkortning.

      Tvärt om är 40h planekonomiskt åt bägge hållen. En del behöver längre arbetstid, andra kortare.

      Men framför allt är det ett omyndighetsförklarande av vuxna människor att bestämma att de ska jobba 40h, punkt slut.

      Har svenska skolan blivit bättre sedan man tvingade lärarna att sitta kvar i skolan även efter lektionstid? Nej.

      Radera
    8. Kuckeliku: Jag håller med om att de som är riktigt framstående jobbar betydligt mer än 40 timmar i veckan. Men det går nog många gånger ihop med deras privata intressen. Åtminstone funkar jag så att jag jobbar bättre om jag själv får styra vad jag ska göra.

      Personligen har jag en policy att jag aldrig utför de tråkiga monotona arbetsmomenten hemma men däremot läser jag gärna artiklar, studerar specialfall/extremfall och på annat sätt förkovrar mig (roliga grejer). Det flyter dock ihop med mina privata intressen och känns inte betungande men gör mig ändå bättre på mitt jobb.

      På samma sätt tror jag inte en läkare blir en bättre läkare om han betar av en pratsjuk pensionär extra istället för att kanske hemma läsa på om skillnaden mellan nya läkemedel eller lär sig en ny metod. Lättar man den styrda arbetsbördan kommer folks intresse av deras jobb att öka.

      Jag tror heller inte på långa perioder av ledighet (som jag misstänker medborgarlön skulle bidra till). Däremot tror jag på korta andrum mellan regelbundet arbete är positivt. Man har ångan uppe men inte samma formella krav att prestera.

      Dock tror jag i princip vi har samma åsikter.

      Radera
    9. Tja, själv har jag inte varit ledig sedan 2008, inte ens på helgerna. Bloggen slutar inte ha läsare bara för att det är semester eller helg, utan här arbetas det 7/365.

      Och så undrar folk hur jag hinner med?

      Samtidigt är det deltid, men det är alla dagar i veckan, hela året.

      Radera
    10. Om avräkning av bidrag sänkt från dagens 100% till 50% eller varför inte byta ut trygghetssystemet mot låg basinkomst. Då behöver man inte diskutera arbetstid mer.
      Även om man tar ett jobb på en timma i veckan så blir det mer i plånboken med den lösningen.

      Radera
  7. Ok, så om två höginkomsttagare med månadslön på 40 000 kr (disponibel inkomst kring 360 000 kr ?) är deras lånesumma begränsad till (givet maximal belåningsgrad 200%):

    2*360*2 = 1 440 = 1.44 miljoner kronor

    (Lägg därtill två studielån á 200 000 kr)

    Ps. hur räknar man rent praktiskt ut disponibel inkomst. Är det så enkelt som nettolönen? Vad tillkommer mer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle också vilja veta, med räkneexempel, hur man kommer fram till skuldsättningsgraden/skuldkvoten på bolånen.

      Disponibel inkomst antar jag är den som redovisas på självdeklarationen. Men jag vet inte.

      Radera
    2. Disponibel inkomst är inkomst efter skatt och efter avdrag plus transfereringar, t ex barnbidrag.

      Justerar man för ränteavdraget, så sänks ju den disponibla inkomsten. Utan ränteavdrag skulle den disponibla inkomsten höjas i statistiken och skuldkvoten skulle sänkas.

      Ett snabbt och enkelt sätt att ordna så att vi får lägre skuldkvot vore alltså att ta bort ränteavdraget...

      Radera
    3. Några snabba räkneexempel. Medel på disponibel inkomst inklusive kapitalvinster är 2012 ca 242 kSEK. Bostadslånen (ej topplån, utan bara hypotek) är 1 694 000 MSEK, dvs ca 1 700 miljarder. Totala skulder är 2 935 miljarder.

      Resten lämnas som en övning åt läsaren, säg att 2935/(7*242)=1.73, dvs ungefär de 175% som pratas om (jag skriver 170). Således har man räknat med 7 miljoner personer som har inkomst och ignorerar de under 18. Eller något sådant.

      Har inte tid för mer detaljer just nu.

      Radera
    4. Och ja, transfereringar räknas till disponibel inkomst, dvs de flesta har en inkomst.

      Radera
    5. Mer intressant är dock FI:s graf ovan, då den bara tittar på de som faktiskt tar lån, vilka ofta i själva verket har högre inkomster. De med lägst inkomster får ju inte köpa en bostad.

      Radera
    6. Ska man titta på inkomstsummor, så har SCB bara data fram till 2010 för oss dödlig.

      Disponibel inkomstsumma för svenskarna var 2010 1595 miljarder SEK. Skulderna var samma år 2738 miljarder SEK, dvs en skuldkvot på 171% för år 2010.

      Radera
    7. Med 175% i skuldkvot 2012 har i så fall inkomsterna stigit till 2935/1.75=1677 miljarder SEK.

      Här talar vi dock om totala skulder och inte bara bostadslån. Vilket gör RB:s siffror förvirrande.

      Radera
    8. Enligt Wikipedia är disponibel inkomst den inkomst som man kan använda till konsumtion och sparande.

      Om man nu har räntor på bostadslån som ska betalas, så har jag förstått att staten går in och subventioner, det vill säga betalar en del av, räntekostnaden, via "ränteavdrag". Då tycker jag intuitivt att den disponibla inkomsten ökar, om man har ränteavdrag.

      Radera
    9. "Justerar man för ränteavdraget, så sänks ju den disponibla inkomsten. Utan ränteavdrag skulle den disponibla inkomsten höjas i statistiken och skuldkvoten skulle sänkas."

      Skrev du inte fel där eller missuppfattade jag vad du menade? Ränteavdragen minskar ju skatten och man får mer över efter skatten - ränteavdraget bör alltså öka den disponibla inkomsten.

      Radera
    10. Dessutom finns ju olika definitioner beroende på vilka data man tittar på. Var det inte så att rapporten som refererade till tittade på skuld i förhållande till inkomst före skatt?

      Radera
  8. Ja, förklara för oss med lågt iq, vad menas med skuldsättningsgrad? Ge exempel.
    Tore

    SvaraRadera
  9. Ändrat till skuldkvot. Tidigt på morgonen och skrev skuldsättningsgrad, vilket gör att diverse kalenderbitare får ont i huvudet.

    SvaraRadera
  10. "Som Riksbanken påtalade i torsdags bör ingen ha över 200% i skuldsättningsgrad och den totala svenska skuldkvoten är ca 170%"

    Sa dom verkligen det? Jag har för mig att man tyckte att den totala svenska skuldkvoten inte fick överstiga 200%.

    SvaraRadera
  11. Har följt din blogg i en vecka nu och har två frågor.
    Om bostadsbubblan spricker, och vi säger att en bostadsrätt sjunker i värde med 30%. Måste banken höja räntan för att säkerheten minskar på lånet?
    Har det inte blivit tvärtom i Danmark? http://www.dn.se/ekonomi/klart-lagre-rantor-i-grannlanderna
    Så då skulle man få det billigare att bo och kunna rida ut stormen?
    Har precis börjat sätta mig in i detta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, tror snarare banken börjar tala om "tvångsförsäljning". Det är inte banken som är förlorare om du måste sälja med förlust, du blir sittande med restskulden.

      Radera
    2. Alla moderna bolån jag har sett ger banken rätt att säga upp lånet till betalning efter innevarande löptid. Om det börjar skaka så är alltså det första som händer att banken säger upp lånet och vill då ha pengar i handen när bindningstiden är över. Givet att man inte kan betala eller gå till annan bank, så får man då sluta ett nytt avtal med banken på nya villkor.

      Radera
    3. Tvångsförsäljning, eg exekutiv auktion, dyker upp först långt senare när man misslyckats med att betala och fogden kopplas in.

      Banken blir f ö också förlorare på restskulder eftersom de inte har nån säkerhet för lån som de facto existerar, vilket kan bli lite jobbigt i balansräkningen och låsa upp kapital och så där. Men det kan väl en bank tåla iofs.

      Radera
    4. Riktiga tvångsåtgärder har endast den som har en exekutionstitel rätt att vidtaga (dock inte själv utan måste anlita våldsmonopolet). Gången är att banken måste stämma gäldenären i tingsrätten för att få rätt till detta (för att få rätt där måste man ha en fordran som förfallit till betalning), dock kan det ju vara så att banken kan "övertala" geldenären att det är smidigare att han går med på att sälja "frivilligt".

      När det gäller att säga upp lånet till betalning under innevarande löptid så är den rätten ganska inskränkt. Jag tror inte att endast ett fall på bostadspriserna enligt mäklarstatistik räcker, jag har inte sett några belägg för att det skulle räcka trots att jag sett folk hävda det - det bör finnas ett rättsfall som ger banken rätt att säga upp avtalet.

      Vad banken kan göra är att höja räntan - marknadsföringsregler gör nog att de inte kan kräva högre ränta än publicerad ränta, men den som sitter på för hög belåning har nog inte samma förhandlingsläge att förhandla ner sin ränta som andra. Man kan rimligen också kräva amortering - hur mycket kan kanske diskuteras, men man bör ju kunna gissa det utifrån lånets löptid.

      Radera
    5. Jag har fortfarande inte hittat något fall där domstol har funnit att banken har rätt att säga upp lånet enbart pga prisfall på bostadsmarknaden. Det jag har läst i lagtexten och förarbetena så framgår att det inte är prisfall som avses i lagtexten. Eftersom konsumentkreditlagen är minimikrav så skall det inte spela någon roll ifall avtalstexten är sämre ur geldenärens synvinkel.

      Radera
  12. Om man bor i villa är det omöjligt att ha en skuldkvot under 200%, det finns helt enkelt inte några villor som kostar mindre än en halv miljon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte om man bor två. Det går i stora delar av Sverige köpa villor för runt en miljon kronor.

      Radera
    2. Dessutom kan man ju, hör och häpna, lägga pengar på hög eller amortera.

      Radera
    3. "Det går i stora delar av Sverige köpa villor för runt en miljon kronor." hur lång bort från Stockholm City pratar vi då?
      För det är i Stockholm alla jobben finns och här råder det en skriande brist på bostäder. Villor med budstarter på ett par ynka miljoner skenar snabbt iväg när budgivningen sätter igång. Visst kan priserna gå ner; men procentuellt sett blir det nog villorna för runt miljonen som kommer att falla mest; där dom ligger är arbetsmarknaden redan stendöd.

      Radera
    4. Nej, fy 30 min från Malmö går det ju inte att bo. 30 min kollektivt.

      Radera
    5. Jag var själv och tittade på en 175 kvm villa byggd 1912 i en närförort. Tog en snabb titt i besiktningsprotokollet; tre trasiga badrum, viss röta i trävirket hade påvisats samt defekter på taket. Därför såldes huset för "bara" 4.5 miljoner. Ett horribelt pris kan man ju tycka; men det ligger knappt 30 minuter från city och då vill folk köpa trots att det säkerligen kostar 1 miljon ytterligare att renovera rucklet. Ska bli spännande att se vad huset säljs för om några år. Blir det 5-6 miljoner då? Eller kanske bara 3 miljoner...

      Radera
    6. Observer: jag bor 50mil från sveriges rövhål och har ändå jobb. Majoriteten av sveriges befolkning bor utanför och majoriteten har jobb - det är alltså inte i fjollträsk alla jobben finns.

      Radera
  13. Även om jag förstår problematiken är det dumt att stressa upp sig över en skuldkvot. Har själv ca 185% i skuldkvot. Drar räntorna iväg till 10% så har jag ändå gott om pengar kvar att köpa mat för. Nu kanske jag är undantaget som bekräftar regeln. Det är dock så att skuldkvoten förmedlar långt från hela bilden. Om priserna faller med 50% från de senaste försäljningarna i området så är min belåning 85,3%.

    Nu skulle nog de flesta anse att min ekonomi är bland de bättre. Det kan ändå vara bra att nyansera bilden lite. Som det ser ut nu skulle jag inte ligga sömnlös även om skuldkvoten låg närmare 250%.

    Hur man kan ha 900 tycker jag är helt sinnes... det måste ju vara folk som blivit arbetslösa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetslös vid tecknande av nya lån?

      Radera
    2. Däremot kan det ju handla om den klassiska nyfödd-bebis-och-för-att-göra-det-ännu-jobbigare-så-flyttar-vi-till-villa-samtidigt. Dock kan ju inte 85% av lönen på ena inkomsten förklara att man sticker iväg till 900%. Om lönen var 200 tidigare, så har den ju bara fallit till 185 pga föräldraledighet.

      Radera
    3. Däremot nyfödd-bebis-plus-skilsmässa-på-köpet kan ju lätt leda till 900% i belåning för den föräldralediga parten.

      Radera
    4. Problemet är väl att man successivt flyttat gränserna på vad som anses vara vettig skuldkvot och belåningsgrad. Vissa hårda gränser finns ju, det verkar ju inte rimligt att bevilja lån över skorstenen (men sånt har väl förekommit) annars är det ganska flytande och man kan putta gränsen för skuldkvoten 200%, 300% osv in absurdum (kanske till och med så att man behöver låna för att ha råd till räntan).

      Sålänge allt är frid och fröjd funkar det ju, men när det dyker upp problem i ekonomin är de de med högst skuldkvot och högst belåningsgrad som får störst problem - en anledning till att ha låg skuldkvot är ju att man skall klara situationen även om det blir "sämre tider". Vid en skuldkvot på runt 200% och belåningsgrad på runt 40-50% så finns ganska rimliga marginaler för "sämre tider".

      Radera
    5. I sammanhanget måste jag inflika att det i alla fall är bra att Borg uttalar sig. När man diskuterar bolån dyker alltid krisen 1989-1993 upp i mitt huvud, eftersom jag åtminstone existerade då den pågick, även om jag var för ung för att själv vara utsatt.

      Då hade man med en bred majoritet lättat på kreditreglerna 1985, och detta gjordes men total politisk enighet, mäjlighet med undantag av kommunisterna.

      Logiken bakom det var (tror jag) att företagen skulle låna mer till att investera i produktion i Sverige, men istället blåste man upp en spekulationsbubbla på bara fyra år.

      Följden av enigheten blev att ingen politiker uttalade någon varning innan det var alldeles för sent och krisen kom alltså helt som en blixt från klar himmel.

      Den här gången vågar i alla fall politikerna gå ut med en varning. Bara på grund av det kan man alltså säga att vi på vissa sätt är mer medvetna och förhoppningsvis också bättre förberedda den här gången, om något skulle hända.

      Radera
  14. Är det inte så att en konjunkturnedgången kommer att slå hårdast mot sällanköpshandel med bil och hemelektronik i spetsen (ny bil är ju rätt onödigt sett till pris/nytta och de flesta har ju redan sina 40-50" tv:s)
    tror att bostadspriserna ligger stabilare i jämförelse då det blivit en sådan fix ide att ha bostadsrätt/villa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst. Sällanköpshandeln ser vi ju redan slakten i - konkurserna i hemelktronikbranschen och en kollapsande bilförsäljning är tydliga tecken. De är först. Men däremot slutar det inte där. Bostaden kommer.

      Radera
  15. Tycker att Cornu ropat "vargen kommer" lite för ofta de senaste åren: skulder, boende, börs, peak-oil mm. Vart har vargen tagit vägen ?? Förvånande är också att så många kommenterar ett sådant här inlägg om skulder.Står ni alla vid sidan och väntar på krasch så ni kan skaffa er ett hyggligt boende ??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är bara blind och kan inte se att vargen har dig i sitt gap. Ditt problem, inte mitt.

      Börsen går allt svagare, lägre och lägre toppar. Oljeproduktionen har stagnerat och med den också tillväxten i västvärlden. Skulderna skjuter i höjden över hela västvärlden, inklusive i Sverige.

      Du verkar som sagt leva i din lilla värld. Fortsätt du med det.

      Radera
    2. Jag har aldrig påstått att kraschen ska komma snart eller snabbt. Brukar påtala att det handlar om lång tid och att de flesta normalbegåvade, likt dig Svante, inte kommer förstå vad som händer, men sedan klia sig i huvudet och undra vart välfärd och välstånd tog vägen. Inte i ditt fall förstås, för hos dig stiger ju alltid alla investeringar, men för de flesta andra.

      Radera
    3. Tvärtemot tror jag de flesta normalbegåvade går på vad du skriver. De går på din skrämselpropaganda och dina konspirationsterorier.

      De tror på dina vinklade siffror som inte har nått med verkligheten att göra i många fall.

      Radera
    4. Exempel på detta påstående?

      Jag vill höra båda sidor i alla dessa diskussioner så jag kan ha en egen uppfattning, men hittills har jag förstått det som att "Cornu" vinklar tillbaka det media och politikerkåren redan vinklat till sin fördel. Jag har inte heller sett några eventuella brister i dessa inlägg för den delen heller, eller kommentarer som bevisar motsatsen.

      Radera
    5. Jo det är nog BLT o arbetslöshet, som ställer till problemet, (liten tuva stjälper stort lass)
      När BLT blir arbetslös så kan hans disponibla minska till 1/3-del
      Och sen då som 'finanseriet' funkar, 'springer en springer alla' så blir det 'trångt i dörren', då alla springer åt samma håll o samma dörr.
      Svante1:
      Nu släpper Alliansen ut 15-miljarder som gör att dom med skulder (BLT) hankar sig fram (orkar hålla emot vargens käftar) i . . . . en tidslängd på 15-miljarder.
      Eller då med en hävstång, ränta, risk på 10 så kan man öka lånen med 150-miljarder och öka BNP med Ytterligare 150-miljarder förutom förväntade 2-4% = 150-tusen som skulle sparkats, kan sysselsättas i ett 1 år, sen är det 15-miljarder som gäller igen.

      Radera
  16. "När BLT-fårket anar sanningen skriker de som högst" Gammalt djungelordspråk

    SvaraRadera
  17. Vad menas av cornu när han skriver att 58% av NYA bostadslån har en skuldkvot på över 300%?
    Hur många är det?
    Är inte andelen av alla bostäder den intressanta siffran?
    Och andelen av alla privatägda villor och bostadsrätter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad menas? Det menas att det är så här det ser ut för de Svarte Petter som är sist in i pyramidspelet.

      Radera
    2. Man kanske skall skilja på konsekvenserna för de med Svarte Petter och för oss andra. För den som sitter på Svarte Petter spelar det nog inte så mycket ifall man är ensam eller inte - för oss andra som skall baila ut bankerna så spelar det roll hur många som sitter på Svarte Petter (och är det för få som sitter på Svarte Petter slipper man baila ut bankerna).

      Radera
  18. Vad är det som är så intressant med skuldkvoten? Man kan ju ha hög skuldkvot och samtidigt låg belåningsgrad på en attraktiv fastighet?

    SvaraRadera
  19. Finansinspektion och Riksbanken varnar regelbundet Sveriges befolkning ofentligt om ekonomiska faror och hot via media. När det gäller ekonomi kan man tvista om olika beräkningmodeller och kalkyler men dessa instutitioner ger ändå intrycket av att dom känner något slags ansvar för befolkningen och landets framtid med en vilja att varna för fara och hot.

    Andra myndigheter såsom MSB, Försvarsmakten, FOI vars uppgift är att skydda rikets säkerhet och medborgarna mot fara och hot verkar inte känna detta ansvar att skydda och varna befolkningen.

    Vi ser idag en allt grövre brottslighet så rå och hänsynslös dess like vi aldrig tidigare skådat i detta land. Den grova brottsligheten har ökat med över 800% sedan 1975. Massvåldtäkter, mord på öppen gata och grova rån dagligen. Total segregation och parallellsamhällen som växer fram. Kriminella ligor och vapen väller in över gränsen. Droger flödar helt okontrollerat in och levereras till våra ungdomar direkt i brevlådan. Allvarliga sjukdomar, smittor och parasiter kommer in i landet helt utan myndighetskontroll.

    Vår gemensamma värdegrund och tillit till varann som är kittet i vårt samhälle löses upp och ersätts med misstro, rädsla och otrygghet.

    Vi ser våra välfärdsystem och trygghetssystem krackelera och raseras, en ungdomsarbetslöshet på 25% och en öppen arbetslöshet som närmar sig 9%. Unga utan framtidsutsikter. Våra ungdomar tvingas söka sig till Norge för att arbeta som potasiskalare samtidigt som vi tar in enorma mängder outbildade människor från Afrika och Mellanöstern av medlidande och självdestruktiv godhet.

    Vårt försvar har nermonteras och vi saknar nästan totalt försvarsförmåga. Hemvärnet är nu Sveriges försvar. Detta samtidigt som vi ser EU på väg mot ekonomisk kollaps med stor risk för konflikter, social oro, etniska motsättningar och i värsta fall krig. Samtidigt så rustar Ryssland kraftfullt.

    Denna utveckling kan väl inte ha ungått en myndighet som kallas Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap?

    Denna blogg verkar vara mycket välbesökt just av dessa myndigheter samt andra ”förståsigpåare” och min fråga till panelen blir –Varför varnar och uppmärksammar inte dessa myndigheter ofentligt svenska folket om denna utveckling och föreslår åtgärder?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...