Det amerikanska TV-bolaget CNN uppmärksammar nu Mexicos fallande oljeproduktion och att den amerikanska Energy Information Agency (EIA) räknar med att Mexico till 2020 förvandlas till en oljeimportör. Idag är Mexico tredje största exportör till USA, dit endast Saudi-Arabien och Kanada exporterar mer.
Vad vi ser här är den sk exportlandmodellen där oljeexporterande U-länder ökar sin egen konsumtion samtidigt som oljeproduktionen stagnerar eller faller. I Mexico är dessutom oljeindustrin förstatligad och kritiker menar förstås att om utlänningar får komma in i landet kan trenden vändas. Dock har det tidigare hastiga raset i oljerproduktionen haltats och man har de senaste åren “bara” tappat 0.6% i produktion om året, men istället har konsumtionen stigit med mellan 4% och 7% om året.
 |
| Mexiko – historisk oljeproduktion-
och konsumtion 1980 – början 2012 Estimat för 2013 och framåt baserat på de senaste årens trender. |
Man ska komma ihåg att produktionen av olja också drar mer och mer energi och lider av fallande EROEI (energy returned on energy invested) så landet behöver konsumera mer och mer olja (och annan energi) för att producera sin olja.
I CNN-artikeln sägs det att Mexicos oljeproduktion peakade 2008 på 3.2 miljoner fat om dagen, men enligt EIA:s egna siffror skedde topp-produktionen istället 2004 på 3.85 miljoner fat per dag.
Fortsätter rådande trender, vilket de inte behöver göra, så upphör Mexicos oljeexport redan 2016 och inte 2020. Den främsta kritiken mot en sådan prognos är att de senaste årens dämpade fall antagligen bara är tillfälligt och att produktionen kommer falla snabbare än så framöver. På andra hållet så avviker de senaste årens ökade oljekonsumtion, trots skenande priser och global recession 2008 – 2009, ökat mer än den långsiktiga trenden. Mexicos konsumtion verkar alltså inte känsligt för skenande oljepris och man kan fråga sig om det är oljeindustrin som står för den skenande konsumtionen i sina försök att stoppa fallet av oljeproduktionen. Antagligen bara delvis. Man ska också komma ihåg att läget i USA har blivit så dåligt att det rapporterats om att mexikanare flyttar tillbaka till Mexico, vilket rimligtvis ökar den inhemska oljekonsumtionen.
 |
| Amerikansk produktion av råolja.
“A great U-turn” |
Jag har tidigare framfört Mexiko som kandidat på en första failed state direkt orsakat av peak oil, där problemen inom landet accelererat sedan oljeproduktionen toppade. Fast sedan dess har man snarare hittat de första havererade staterna i Nordafrika, t ex Egypten med sin fallande oljeproduktion och den underbara arabiska vårens revolution.
Ta prognosen ovan som vanligt med en nypa salt, men EIA menar iaf alltså att Mexico måste importera olja från 2020.
Och knappast från USA, där “oljemiraklet” är kraftigt överdrivet.
104 kommentarer
Förändringen i EROEI ger en helt försumbar påverkan på den disponibla oljekonsumtionen.
När det gäller USAs oljemirakel så USAs importandel av sin oljekonsumtion krympt ihop från 60% år 2005 till ca 38% idag (så mycket för exportlandmodellen!). Texas har ökat sin produktion med 66% på 2 år och North Dakota har ökat med över 70% bara senaste året (fem nya oljebrunnar varje dag). NDs oljeproduktionskurva ser fortfarande exponentiell ut – vi får se när den planar ut.
Jaså, klicka på sista länken i ovanstående inlägg för verkligheten kring USA:s "mirakel".
Ja, det har jag gjort, och dess vinkling är konstig. Det jag skriver ovan är sakligt korrekt.
När EROEI går under ~8 så sker det ganska dramatiska förändringar på nettoenergin. Skillnaden mellan EROEI på 100 och 10 är inte så stor, man får fortfarande ett netto på över 90 procent men efter det börjar det sjunka snabbt.
Jag vet av erfarenhet att de flesta som tänker på EROEI tänker åt fel håll, så att säga. Vill man ha ut netto-energin 100 enheter per år vid EROEI 8, så behöver man bara utvinna 114 enheter totalt. Vill man ha ut 100 vid EROEI 6 så utvinner man 120 enheter. Vid EROEI 4 så utvinner man 133. Vid EROEI 3 så utvinner man 150. Vid EROEI 2 utvinner man 200.
Det är alltså inte förrän vid EROEI cirka 3 som det börjar springa iväg rejält. Det finns ingen dramatik alls vid EROEI 8.
Med en LFTR kan man göra syntetisk diesel.
Om sisådär 1000 år kan framtida muppar ta upp peak toriumdebatten.
Finns mycket man "kan" göra här i världen.
Synd bara att det inte görs. Behövs byggas ett nytt kärnkraftverk i veckan under 50 års tid för att på 50 år fasa ut oljan. Nuvarande takt är ungefär ett i kvartalet.
Sedan behöver man göra det samma med fossilagasen och kolet, som också upplever peak-problematiken inom 10-15 år, vilket gör att vi behöver bygga tre kärnkraftverk i veckan mot dagens ett i kvartalet.
Ja, det är det som är så lurigt med att vi byggt fast oss i fossilberoendet, alltså själva magnituden av beroende, ett 340 meter högt (proportionerligt) oljefat varje dag som eldas upp. Att inse att det krävs en gigantisk ansträngning och förutseende planering decennier innan den behöver ersättas, för att hinna bygga nödvändig infrastruktur är svårt. Dessutom med dagens trestegsteknik för att utvinna olja avtar oljan i en typisk källa väldigt snabbt på slutet. Och det är just här vi har problematiken. Även om det skulle hittas ny olja som i princip skulle kunna ersätta den gamla avtar produktionen snabbare än de nya hinner tas i bruk. Det är därför som oljesand, som det i princip finns tillräckligt av, inte kommer att fördröja den oundvikliga energikollapsen med mer än några år. Detsamma gäller andra låg-EROEIare som shale gas och shale oil.
Du hänger nog inte med, Karl. Oljesandsproduktion, liksom shale-oljeproduktionen, kan lätt expanderas snabbt nog. Shale-expansionen i USA nu fortsätter exponentiellt.
Dessutom är det lätt att dra ner på slösaktig amerikansk konsumtion och göra coal-to-oil, gas-to-oil. Finns inte en chans att vi inte hinner parera peak oil med olika åtgärder.
Jeppen:
Det finns stora mängder olja i form av oljesand och oljeskiffer.
Men det går inte att expandera produktionen snabbt. Här är en magisteruppsats från uppsala universitet som sammanfattar problemen med oljesand ganska väl. (FYI: Det var Aleklett som var handledare…)
EU+USA står idag för ca: 1/3 av världens konsumtion av olja, även om vi lyckas spara 10-20% av vår förbrukning så spelar det inte så stor roll.
Asien har 4 miljarder människor och den siffran fortsätter att öka, samtidigt som ekonomierna växer och världens produktion av råolja har i stort sett legat på samma nivå sedan 2005 – hur tror du att det kommer att påverka priset på olja under de närmaste åren? Hur tror du att det oljepriset kommer att påverka svensk och internationell ekonomi?
Världen har redan sparat olja kraftigt sen 2005, sett som olja per BNP-krona, och vi fortsätter spara. Samtidigt har de höga priserna sporrat nya investeringar och det är det vi börjar se resultat av nu, när oljeproduktionen börjar ta fart igen. Det finns extrema mängder olja utvinningsbart till dagens priser, och expansionen går givetvis att göra i gott tempo. Se vad jag skriver om shale-oil i en av de första kommentarerna. Vad Aleklett och hans lärljungar säger är helt irrelevant.
Ett annat problem är att om man bygger ett kärnkraftverk i veckan i femtio år är att man gör klokast i att se till att använda någon form av breedreaktor (annars finns det risk att uranet tar slut innan den sista är färdig).
I dagens läge finns det ganska magert med breedreaktorer i verkligheten – att tro att man skall kunna börja massproducera reaktorer med oprövad design och få allt att fungera är ganska naivt. Det kommer att dröja en bra tid innan man får se breedreaktorer på bred front.
Sen kan det vara värt att ha i åtanke att man inte så lätt producerar syntetisk olja ur ingenting – man måste komma över kol för att producera olja (hur du än vrider och vänder på det). Även om man lyckas säkra koltillgång så är det frågan om man kan få någon vettig verkningsgrad i synteseringen av olja. Får man dålig verkningsgrad så kommer det gå åt mer uran+torium och man gör inte klokt i att överskatta tillgången.
Ett kärnkraftverk i veckan i 50 år räcker inte för att ta slut på uranet inom överskådlig tid. Det blir bara en steady-state-nivå på 3000 reaktorer, och det bör vi klara i 100 år iallafall. (Det finns förstås utredningar på detta.)
Hur snart man får se breeder-reaktorer på bred front är helt enkelt en fråga om ambitionsnivå i framtagningen. En möjlighet är ett "manhattanprojekt" som forcerar utvecklingen. Ett annat att man exempelvis avreglerar kärntekniksektorn och sätter ett skapligt högt pris på koldioxidutsläpp och kärnavfall. Då kommer privat sektor ta fram lösningar rätt kvickt.
Vad gäller koltillgång för syntetiska kolväten så är det fullt realistiskt att ta kolet ur atmosfären och sen tillsätta kärnkraftsproducerat väte. Googla på "green freedom los alamos".
Jag får nog ta och be dig om referens – de siffror jag sett med nuvarande utvinningsmetoder räcker det i 170år med nuvarande förbrukning, men om man skulle ta och öka förbrukningen minskar uthålligheten i motsvarande grad. Risken är att metoderna för att utvinna uran utvecklas i samma takt.
Manhattanprojektet producerade kärnkraftverk på bred front först efter 20-30år. Det finns ingen anledning till att tro att det skulle vara någon skillnad när det gäller breedreaktorer. Det tar helt enkelt lite tid att bygga en anläggning och innan man har utvärderat denna lär man inte se en massproduktion av likadana anläggningar.
Det var inte bara frågan om möjligheten att komma över kol, det var framförallt frågan om hur stor verkningsgrad man får. Artikeln jag fick fram visar att det går åt 510kJ/mol för att dela koldioxiden – då får man kol med energiinnehållet 288kJ/mol, redan här tappar man 45% energi. Med detta i åtanke måste man räkna upp mängden kärnkraft som behövs för att producera kol/olja/gas.
Angående tiden som krävs, se för toriumreaktorer utanför pappret
http://cornucopia.cornubot.se/2011/11/tidplanen-for-toriumprototypreaktor-i.html
Motsvarande gäller antagligen även bridreaktorer, dvs det tar decennier innan man kan börja bygga kommersiellt, oavsett hur mycket teori det finns.
Hej anonym, här kommer referensen, se sidan 55:
http://web.mit.edu/mitei/docs/spotlights/nuclear-fuel-cycle-nfc-119.pdf
För koldioxidmässig breakeven med naturgas får vi 2500 reaktorår i 100 år. För breakeven med kol, 4000 reaktorer i 1000 år. Och det är ganska pessimistiskt, räknar inte med reprocessing, förbättrad anrikning, bättre burnup etc.
När det gäller Manhattanprojektet så var målet att utveckla atombomber och det tog cirka 5-6 år. Poängen är att man kan forcera utvecklingen av nya reaktorer genom att tillföra nog med resurser för att utveckla flera olika grundtyper och lösa deras utmaningar paralllellt. Men samtidigt bör man givetvis bygga vanliga reaktorer, för de duger utmärkt!
Vad gäller att dela koldioxid och verkningsgrad etc, så tycker jag du går lite över ån efter vatten. Man har enligt konceptet en reaktor för att ge 18,000 tunnor bensin/dag. För vårt nuvarande behov på 90 miljoner tunnor/dag behövs således precis 5000 reaktorer. Vad verkningsgraden är är ganska ointressant, men är totalt cirka 37% (en reaktor ger cirka 3 GWd(t) = 259 TJ. 18,000 tunnor bensin motsvarar cirka 97 TJ.)
Nej, Jeppen, du feltolkar.
Jämförelsen handlar inte om mängden tillgängligt bränsle, utan om koldioxidutsläpp. Det sägs inget om mängden tillgängligt bränsle, bara förhållandena mellan fossila utsläpp från fossilgas, fossilkol och kärnkraft.
Vad de verkligen säger om tillgången till reserver är följande:
"Domestic in situ ore reserves amounting to nearly 2×106 MT Unat, if eventually
recovered, could support 100 reactors for 100 years; cheaper Canadian and other international fuel supplies lowers incentive for U.S. miners to exploit the domestic in situ base."
100 reaktorer i 100 år. Fortfarande imponerande, men inte 4000 reaktorer i 1000 år.
Andra citat ur rapporten:
"Cohen predicts current uranium reserves will last for just six decades".
Här konstateras det 80 års reserver uran vid nuvarande förbrukning.
http://www.world-nuclear.org/info/inf75.html
Med en ny reaktor i veckan så sänks den siffran rätt snabbt, vilket vem som helst, även Jeppen, förstår.
Nej, Cornu, det är du som feltolkar. Jämförelsen baseras på statistiska modeller för tillgängliga uranresurser i olika malmgrader. Dvs hur mycket vi kan förvänta oss att utvinna om vi prospekterar vidare och utvinner det vi hittar över 400 ppm respektive 100 ppm. Gränserna är satta baserat på koldioxid-belastning, men resursstorleken är framtagen genom olika metoder som skattar malmförekomster.
Sen är din tolkning av det andra citatet närmast komisk. "Domestic" betyder här "amerikanska", och "in situ" är en särskild typ av fyndigheter som lämpar sig för att pumpa ner lösningsmedel och sen pumpa upp en uranlösning. Det finns förstås ytterligare stora reserver som måste brytas på vanligt sätt. Slutligen är "reserves" tämligen säkrade resurser, medan "resources" är ytterligare stora fyndigheter som ännu inte säkerställts genom prospektering, så "reserves" inkluderar bara en liten del av det man totalt kan utvinna. Typ 3 feltolkningar i en och samma mening.
Sen vad gäller Cohen, så står det några rader längre ner: "Unfortunately, Cohen's calculation is based on a snapshot of the industry and does not take into account changes in the market supply and demand." Dvs peakarnas vanligaste generalfel!
Vad gäller uranreserver i din sista kommentar, så är det så för alla mineraler och metaller, att man inte prospekterar mer än så (oftast mindre). Det är alltså en rätt ointressant siffra. Vad gäller koppar så har man de senaste 40 åren utvunnit dubbelt så mycket som fanns i "reserver" för 40 år sen. Och gissa hur mycket reserver man har nu, vid dagens utvinningstakt? Jo, motsvarande 40 år!
Tillägg angående tiden det tar att få nya anläggningar på bred front. Det lär inte hända att någon trycker på startknappen för projektet förrän en någorlunda bred acceptans för att peak-oil har passerats. Realistiskt är alltså att vi kommer att se minskad tillgång till energi innan alternativ till fossila bränslen finns på bred front (oavsett vilket alternativ det rör sig om).
Det kommer gå bra att använda fossila alternativ (shale, CTL, GTL, oljesand) till sugrör-i-marken-olja. Vi kommer alltså inte få minskad tillgång på energi, utan tvärtom ökad under överskådlig framtid. Bredare kärnkraftsanvändning och syntetisk bensin á la Green Freedom kommer inte att accepteras pga peak oil, utan möjligen pga växthuseffekten eller andra utsläppshänsyn.
Jeppen: "Oljesandsproduktion, liksom shale-oljeproduktionen, kan lätt expanderas snabbt nog. Shale-expansionen i USA nu fortsätter exponentiellt. "
IMF släppte nyligen en rapport som visade att oljepriset behöver dubblas inom 10 år för att oljeproduktionen ska kunna öka med 0,9 procent. Det är även i linje med den amerikanska energimyndighetens prognoser.
Jag är väldigt van vid att PO-folk övertolkar prognoser och rapporter. Jag står fast vid mina uttalanden – för mig är det tydligt att produktionen kommer fortsätta expandera vid prisnivåer runt dagens. När det gäller IMF-rapporten var det såvitt jag vet ett working paper som inte nödvändigtvis speglar IMFs position (och det är också oklart varför IMF skulle ses som experter på olja).
Hoppas att ni hittat till Albert Bartlett's föredrag om tillväxtens verkliga konsekvenser. Om inte här är en länk till den första delen:
Arithmetic, Population & Energy (Del 1 av 8)
http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
Mycket sevärt även om gubben kanske inte är så rolig.
Jag tyckte gubben var hur kool som helst, jätteintressant film!
Appropå failed state, häromdagen (tidigare i år) var det ett tidningsreportage (GP?) om hur bra det är i Mexiko. När stod det något om Mexiko senast? Jag kommit till slutsatsen att om det står i svensk media om hur förträffligt det är på ett ställe, är det i verkligheten precis tvärt om. Varför är det så?
kommer du ihåg utmärkelserna som årets svensk?
Det ska, om jag minns rätt, mördas över tiotusen människor om året i Mexiko. Landet är på god väg att bli en failed state uppdelad mellan olika drogsmugglande maffior. Det kommer förstås att spilla över i USA, amerikanska politiker och tjänstemän går alldeles utmärkt att korrumpera.
Är det någon som funderat över om dom stora världsstäderna på 15-25 miljoner människor kan fungera eller ens existera utan olja, dom har trotts allt alla vuxit fram under den billiga oljeepoken som nu börjar ta slut hur ska man ens logistiskt kunna försörja tex stor-Tokyo eller ens New-Yorks alla innevånare med mat och värme utan alla oljedrivna supportsystem som dag och natt håller liv i storstäderna utan att direkt märkas.
den naturlag som kallas för urbanisering och som tog verklig fart under 1800 talet för att fortsätta genom hela 1900talet och in i 2000 talet har trotts allt varit först kol och sedan oljedopad.
O va hemskt. Alla kommer att dö, eller hur! Om det inte finns någon bensin! En sådan Catastrophe!
Befolkningen 1901 i London var 6,5 miljoner. Nu är det 8,1 miljoner!
Hur ska de klara sig nu med peak oil!!!!!!!!!!
Ja menar priserna flyger ju frammåt i katastrof takt.
Nu, har ju priset stigit till £6 per gallon i UK!
Det priset har vi ju inte sett sedan…, ja när då? Någonsinn?
Nä det var dyrare 1916. Det vore väl konstigt annars när det var ett fullt, FÖRSTA VÄRLDSKRIG i farten.
Då var det peak oil minsann!
Fakta:
http://www.parliament.uk/documents/commons/lib/research/rp99/rp99-111.pdf
In 1999 the average retail petrol price of four-star petrol was
about £3.46 a gallon.
· This century, petrol prices have been higher during the oil crises,
the Suez war and 1906-21. At 1999 prices during the oil crises, a
gallon of petrol was about £3.60-£3.68. After the Suez war
(1957) and from 1906-21 the price of petrol was significantly
higher in real terms than in 1999. In 1957 a gallon was £4.16
and in 1916 a gallon cost the equivalent of £6.65.
· Petrol was cheapest in 1928 and 1949 when it cost £1.77 and
£1.92 respectively. In recent history, petrol was cheapest in real
terms in 1990 at £2.40 a gallon.
· The increases in petrol prices from 1909-21 were due to
taxation. In 1909 a consumers tax of 3d was imposed and
doubled in 1915. In 1921 the tax was removed completely. The
price of petrol fell from £4.58 to £3.08 a gallon in 1921-22.
Och det vet ju hur det gick med det, den gången vi hade peak oil!
Folk svalt och dog och det var en sådan jättelik "Catastrophe!"
Eller hur Corny! Sekten här på cornucopia MÅSTE undervisas om vilken otrolig hemskt upplevelse som väntar om 100 år eller så, när dina barn barns barn hittar till din site och börjar skriva om peak oil.
Allvarligt talat. Skaffa något vettigare att skriva och oroa dig om.
Hur många år av recession behöver vi gå igenom för att komma tillbaka till 1901 års ekonomi?
Kommer du gå opåverkad genom en sådan holmgång?
Tillväxtens gränser.
Har inte nämnet ett ord om katastrof här. Om det är det du menar med "Catastrophe!".
Är fascinerande hur folk i panik tar till med ytterligheter.
(och – för att vara övertydlig – jag menar inte heller att ekonomin ska gå tillbaks till 1901. Det var fri2012 som antydde hur bra allt fungerade 1901.)
Vad spännande! Har aldrig varit med i en sekt förut, men nu är jag tydligen det. Tack fri2012 för att du öppnat mina ögon.
Och att dra slutsatser utifrån vad som hänt historiskt är synnerligen värdefullt, men vad gäller ändliga resurser är det nog mer relevant att titta på exempel som påskön där de högg ner alla träd för att bygga väldigt användbara stenstatyer. Men trots stenstatyerna kollapsade deras civilisation – en viktig lärdom där om stenstatyer.
Re fri2012
"Befolkningen 1901 i London var 6,5 miljoner. Nu är det 8,1 miljoner!"
Hur många av de 6,5 miljonerna var 1901 beroende av olja? och hur många av de 8,1 miljonerna idag är beroende av olja?
Katastrof är ett starkt ord att ta till och det som är katastrof för en behöver inte nödvändigtvis vara katastrof för andra.
Det Peak Oil gör är att det kommer att förändra våra livsvillkor, vi kommer att anpassa oss då vi inte har något val. Hur anpassningen kommer att gå till beror på framförallt hur vi agerar på den kommande bristen på olja. Stora förändringar JA men katastrof JA säker för vissa (många)? Olika delar av Världen kommer att drabbas olika, en del allvarligt en del mindre. Alla kommer dock att påverkas oavsett om vi vill eller inte, det kan leda till något bättre i framtiden men vägen dit kommer förmodligen att bli "a bumpy road" men någonstans i framtiden har vi anpassat oss.
Vi kunnde ha börjat anpassa oss redan på -70 talet när det blev uppenbart vart vägen bar. Tyvärrr valde vi en enkelare och kortsiktigare väg att vandra. Förmodligen pga egoistiska intressen och den enklare vägen just då. En väg som blir svårare dessto längre vi väntar och vänder problemen ryggen.
Jag tror att Alla länders viktiga instanser mycket väl känner till Peak Oil, de flesta politiker också. Problemet är dock så svårt att en politiker inte törs ta i det med tång ens. Under ytan försöker dock försvars, inrikes och utrikes departement mfl att få ett grepp på problematiken.
@fri2112: Du blandar ihop oljepriset med oljeutvinningen. Det är vid oljetoppen som vi utvinner som mest olja och troligtvis har bland det lägsta priset. I utförsbacken kommer oljepriset gå upp och ner allt eftersom priset blir så högt att vi får recession. bottnarna i pris kommer dock att bli högre och högre. Även ifall omställningen från olja kan bli stundtals dramatisk så ser jag många positiva saker med att vi går ifrån oljeberoendet. Konstigt att det alltid skall skrikas "katastrof" (eller liknande stavning) från de som inte inser att oljan är en ändlig resurs vars utvinning måste peaka vid något givet tillfälle just för att det är en ändlig resurs om konsumtionen är >0.
fri2012: 1901 levde Storbritannien på sina kolonier, en majoritet av livsmedlet och råvarorna var importerade.
Bäst att inte rapportera detta samtidigt som du drar vidare in i din dimma Corny:
http://www.zerohedge.com/news/what-recovery-petroleum-deliveries-lowest-september-2008-weakest-july-demand-1995
Varför inte?
Du har som blind svårt att förstå innehållet i artikeln. Den visar på att den ekonomiska återhämtningen i verkligheten har uteblivit, då efterfrågan på olja är rekordlåg.
I själva verket är det en mycket bra artikel för den som är läskunnig och kan språket.
Det är typiskt att det är folk som kallar sig något med "liberal" eller "fri" som har allra svårast att ta till sig verkligheten. De är lika intellektuellt mottagliga som talibaner och tror att några korkade politisk-ekonomiska dogmer står över all naturvetenskap.
Som av en ren händelse är det här riktat till fri2012
Skulle vilja säga att det är tvärtom. Liberaler (libertarianer) är ovanligt naturvetenskapligt, sakligt, abstrakt och logiskt lagda. Inom ingenjörsyrkena är libertarianer kraftigt överrepresenterade.
Man är på sin höjd något slags semi-naturvetare/pseudo-naturvetare om man inte läst biologi, eller något näraliggande ämne som medicin eller humanekologi.
Håller inte alls med dig om libertarianer och än mindre i fråga om deras naturvetenskapliga vetande. Principryttare är de förvisso, men särskilt intelligenta kan jag inte finna att deras principer är.
Ja, då får vi vara ense om att vara oense, på ungefär alla punkter. Är man inte smart, beläst och intellektuellt självständig så köper man förstås de relativt korkade socialistiska eller konservativa ståndpunkter som dominerar samhället. En libertariansk filosofisk ståndpunkt är ganska svårtillgänglig och krävande, intellektuellt sett. (Därmed inte sagt att den är mer "rätt".)
Sen vad gäller naturvetenskap så är förstås en fysiker minst lika mycket naturvetare som en biolog. Och ingenjörer har definitivt läst och framförallt förstått mer naturvetenskap än de allra flesta.
Ett av skälen till problemen i värld är att man tror att de tänkbara ideologierna inskränker sig till liberalism, socialism och konservatism och kanske också ekologism och anarkism och en del annat skit. Vi har bara idiotideologier i dagens värld. Det är den sorgliga sanningen. Det finns ingen modern ideologi med en grundlig förståelse av människans drivkrafter och världens överlevnadsvillkor.
Jaha, då kan vi iallafall konstatera att du slår mig i förakt mot de som inte tycker som du. Alltid något.
# 19.41
Det är inte förakt. Det är fakta – skulle jag vilja påstå. Liberaler tror att de kan ducka för frågan om mänskliga drivkrafter (och behov) genom att säga att folk själva skall bestämma vad de vill ha. Och de tror att de kan ducka för resursbegränsningar genom prat om att det alltid kommer uppstå balans mellan utbud och efterfrågan, om inte annat genom demand destruction (som inte är ett dugg sött). Trickle-down-teorier är också ganska tragikomiska. Och så de här fantasierna om att det alltid kommer finnas något som man kan ersätta sinande resurser med. Det är barnsagor. Möjligen baserade på en tro att Gud har sett till att det alltid finns fina utvägar ur alla komplikationer. Liberaler brukar dock knappast vara enormt benägna att förtrösta sig på Gud.
Liberalismen är ett småuselt försök tilll försvar mot överdriven fördelningspolitik och en del annat förtryck, snarare än en helhetssyn på tillvaron. Men många politiker känner förstås inte behov av någon helhetssyn, utan de vill bara ha någon lära som de kan dunka motståndare i huvudet med. Vilket inte räcker för mig.
Socialismen och konservatismen bryr jag mig inte ens om att argumentera mot eftersom de är alltför patetiska. Ekologismen kunde möjligen vara värd några ord, men inte i den här kommentaren.
Du för nu fram följande etiketteringar: "idiotideologier", "småuselt", "barnsagor", "tragikomiska" och "patetiska". Nu vill du hävda att dessa INTE är värdeomdömen som uttrycker förakt, utan bara rena faktapåståenden? Seriöst?
Förstår inte riktigt på vilket sätt du tycker att liberaler duckar för "frågan om mänskliga drivkrafter och behov". Vi säger helt enkelt antingen att det blir bäst om man låter folk sköta det i fritt utbyte, eller att det är moraliskt rätt att de gör det snarare än att tvinga varandra. (Utilitaristisk eller principetisk utgångspunkt.) Vad i detta är att ducka?
Likadant om resursbegränsningar. De facto balanserar sig utbud och efterfrågan, om man har fri prissättning. Det är ett löjligt praktiskt sätt att lösa optimeringsproblemet på, och återigen har statliga åtgärder eller lagliga hinder inte en chans att förbättra situationerna.
Och det där med sinande resurser – återigen, vad bygger du din tro på?
Annars har du helt rätt i att libertarianer inte brukar tro på gud. Vi tenderar ju att vara logiskt/autonomt lagda, liksom.
Fast inte Timbro. De tror på Gud och att skapelseberättelsen är den mest sannolika förklaringen till jordens och livets uppkomst.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/timbro-religiosa-tramsare-och.html
Roland är en uttalat och självetiketterad konservativ. Jag pratar om liberaler. Timbros liberala renhet är en annan fråga.
Jag är liberal, även om du inte tror det då du feltolkar det jag skriver, antagligen som en försvarsmekanism.
Varför tror du att jag inte tror det? Du har känsla för ekonomi, och de flesta som har det har svårt att undvika att vara ganska ekonomiskt liberala. (Och svenskar i gemen är tämligen socialt liberala).
Din retorik tidigare verkade handla om att om man anser att teorierna om peak oil är korrekta är man socialist som vill tvinga folk till en massa jox och en liberal vet att allt ordnar sig för all framtid.
Det finns inga regler utan undantag. När jag skrev en del på TOD så blev jag censurerad och ombedd att lägga av när jag svarade skapligt artigt (men iofs rätt frekvent) på socialistiska rants. Det är helt tydligt att PO-kulturen är övervägande amerikanskt "liberal" dvs socialistisk, och att många dessutom vill stänga gränserna och införa barnbegränsningar för att inte få fler munnar att mätta etc. Självklart finns det undantag.
Givetvis är det så att liberaler av naturen och pga sina insikter har en ganska positiv inställning till människan, till framtiden och till resultatet av spontan organisering och marknadens optimering. Det är raka motsatsen till PO-folket, som rätt ofta är motsatsen – dvs väldigt cyniska när det gäller människan ("beter sig som jäst") och de är dessutom ofta domedagssekt-sökare först och främst och PO-troende bara för att det är bästa domedagskandidaten.
Du kanske inte ska dra alla PO över en kant, utan istället för att hitta på själv faktiskt läsa vad t ex jag skriver.
Jag har upprepade ggr skrivit att PO inte är en domedag, bara att det innebär förändring och mycket vi tar för givet idag inte kommer finnas i samma utsträckning i morgon. Istället kommer annat att finnas.
Marknadskraft är en del av lösningen, men marknaden löser inte saker på bästa sätt. T ex är det sannolikt att PO slår ut många svenska bönder och tvingar fram ökad matimport. Det är en lösning på att minska oljeberoendet. En ultraliberal tycker förstås att det är bra, men det tycker inte jag.
Ett annat sätt marknaden kan minska oljeberoendet är genom att skicka upp arbetslösheten rejält. Det är en lösning, men knappast en trevlig lösning för de som blir arbetslösa.
Problemet med "tokliberaler" är att de framför saker som att allt kommer lösa sig på bästa sätt, utan problem på vägen och utan att världen förändras. Det hoppas jag att även du inser är helt fel.
Det är möjligt att jag utmålat dig för mycket som en domedagsprofet i vissa kommentarer. Jag får tänka på det.
Marknaden kan lösa saker dåligt och kanske ibland väl sent, men politiker löser saker ännu sämre och kanske såpass mycket för tidigt att det är ännu värre än att göra det lite senare än optimalt. (Vindkraft är ett tydligt exempel.) "Markets fail. Use markets!"
För vi har inget bättre.
Sen är det många liberaler som, liksom jag, är helt okej med att man internaliserar externa kostnader genom skatter för att komma tillrätta med commons-problem, exempelvis.
Tror du övertolkar tokliberaler. Visst säger de att saker löser sig på bästa sätt genom marknaden, men inte utan problem och inte utan förändring. Tvärtom pekar de typiskt på marknadens förmåga att förändras som svar på ändrade förutsättningar och störningar.
Håller i princip med allt, men tror i långa loppet att real tillväxt kommer komma tillbaka tillslut.
Det enda egentligen som det är "brist" på är lätttillgänglig energi. Detta kommer att lösas tillslut, hur lång tid det tar är såklart omöjligt att säga.
Ju mer lidande bristerna orsakar desto snabbare kommer den tekniska utvecklingen ta fart.
Den begränsande faktorn är som alltid staten.
Tillväxten kan nog komma tillbaka "till slut" och även fortgå ännu ett tag om än i ganska skadeskjuten form och huvudsakligen i låginkomstländer.
Men förklara gärna för mig hur man bygger anständiga bostäder, skolor, sjukhus och vägar till nio miljarder människor. Det kräver enorma mängder betong, stål och glas mm. Det är alltså inte bara en fråga om energi.
Den begränsande faktorn är som snart sagt alltid naturen, vore det betydligt intelligentare att säga. Fjantigt att skylla på staten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
det är bara att byta material.. tror du att alla element i jordskorpan kommer att ta slut?
"Bara att byta material" Typiskt den slöa inställning man väntar sig från libertarianer och radetzkianer. Materialen kan visa sig svårutbytbara!
Kanske Magnus Redin kan säga lite nyttigt om detta? Har tyvärr ännu inte tagit mig tid att kolla boken du skrivit.
Men vadå "betong, stål, glas"? Vet du inte att jordskorpans vanligaste element är byggstenarna (kisel, syre, järn, aluminium mm) till dessa material? Hur skulle det någonsin kunna bli brist på sånt!?
(Sen finns det inga "radetzkianer". Guilt by association.)
Syre kan det nog tänkas bli viss brist på om vi eldar upp all kol, olja och gas som finns och kanske också oxiderar en hel del annat som också är benäget att oxidera.
Jag är ingen expert vare sig på betong, stål, glas eller andra ämnen som kan krävas i stora kvantiteter och vara mer eller mindre svårersättliga. Men jag skulle gärna läsa en bra artikel i ämnet. Du länkade inte till något utan vill bara att jag skall förutsätta att det inte blir några problem.
Cornucopia kanske har lite mer att komma med i ämnet?
Tja, kolla här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Abundance_of_elements_in_Earth's_crust
Syre finns absolut mest av och vi kommer aldrig kunna oxidera bort märkbart mycket. Glas är mest kvarts, dvs kisel-syre. Betong är bergmaterial och cement, som i sin tur är lera och kalk som i sin tur är kalcium, kol och syre. Stål består förstås mest av järn. Det är dessa ämnen, plus aluminium, som dominerar jordskorpan!
Stål består inte bara av järn, så din genomgång är ofullständig. Den kan vara lika ofullständig i fråga om glas och betong, med beståndsdelar som du glömde nämna. Det duger inte att tala om vad glas "mest" är gjort av. Det behöver finnas tillräckligt av alla ämnen som är nödvändiga för att göra glas, stål, betong och en del andra ämnen. Det kanske det gör, men det tarvar en grundligare analys än den du bjuder på här. Det är synd om ingen ids göra en noggrann sådan analys eller om ingen här känner till någon sådan analys. Resources for the Future heter en organisation som kan vara värd att kolla upp, plus mer välkända World Resources Institute. Men jag har annat för mig nu och läser på sin höjd en artikel som någon skriver eller länkar till.
Helfestligt när någon kräks ur sig något om "naturvetare" och sedan inte ens vet vad stål innehåller.
Vad man gör stål av lärde man sig i mellanstadiet på min tid (hört talas om "masugnar" och den processen gjorde man på historielektionerna i mellanstadiet för 30+ år sedan iaf).
Järn är inte stål.
Stål är inte rostfritt stål.
Stål gör man av järn + metallurgiskt kol – fossil stenkol som är av en särdeles hög kvalitet och en bristvara redan idag – bra investeringsuppslag att gå in i ngt av de rent metallurgiska stålbolagen, även om man förstås är väldigt konjunkturkänsliga.
För rostfritt stål tillsätter man krom, nickel eller mangan, eller en kombination av dessa. Det är de grundämnena som är flaskhalsarna för framtida ökat bruk av stål.
Sedan finns ju förzinkat stål också osv.
Den andra faktorn är att ja, jordskorpan innehåller XX % av diverse grundämnen, men inte i utvinningsbara koncentrationer – koncentrationer som skulle kräva enormt markanvändande (inklusive föroreningar från urlakningsdammar etc) och enormt energianvändande för att utvinna detta. Dessutom kan vara brist på en del av de giftiga grundämnen man behöver för urlakning av låga koncentrationer av en del grundämnen – t ex arsenik.
Men det slås ju på bröstet att man är naturvetare, så ni visste förstås redan detta.
Själv har jag både (byggnads)ingenjörsexamen, naturvetenskaplig examen (fil mag) och har dessutom läst humanekologi.
Kuckel, du förutsätter att det finns problem – varför? Jag har pekat på bulkmaterialen och påpekat att det inte är problem. Resten kan som sagt utvinnas även det i extrema mängder och även substitueras vid behov. Man har tillochmed provat med vindkraftstorn av trä – bara en sån sak. I framtiden kommer väl hus att printas av 3D-printrar…
Cornucopia: Nu är du fjantig. Vadå inte vet vad stål innehåller? Läs om, läs rätt!
Jeppen: Det som sticker i ögonen med din argumentation, oaktat eventuella detaljer om resurstillgångar, är:
1) Din haltande logik när du menare att alla nyliberaler är libertarianer och dessutom att libretarianer oftast är naturvetare. (för att bevisa att nyliberaler inte ofta har samma inställning oom fri 2012. Timbro är f.ö. motexemplet.)
2) Du påstår – i bästa scientologanda – at libertanianismen endast är till för intellektuellt upplysta. Och därmed lite bättre än andra ideologier.
Tre problem med din kommentar, Magnus6THix:
* Du kommenterar i fel deltråd.
* Din punkt 1 bara påstår att logiken haltar, men du leder det inte i bevis. Din utsaga om Timbro är dessutom obegriplig.
* Din punkt 2 är bara ett "guilt by association", precis som det där med "radetzkianer" någon skrev tidigare. Detta leder inte heller i bevis att jag på något sätt skulle ha fel.
Är detta allt vad ni icke-libertarianer har att komma med?
Om det är mig du syftar på så visste jag att det kan vara lite av varje i stål. Däremot finns det inte mycket skäl att man skall kunna räkna upp alla andra ämnen i stål än järn om man inte jobbar med saken och det gått några årtionden sedan skolan och gymnasiet. Man har en tendens att glömma saker, men du minns kanske allt du lärde dig i skolan?
Jag kunde förstås lätt googlat för att påminna mig om beståndsdelarna men det besvarar inte frågorna om hur långt ämnena kommer räcka. Du har uppenbarligen inte bestämda svar heller. Om folk bor i stora städer så duger bara höghus och dem går det åt mycket stål till. Det är säkert lättare att fixa bostäder åt alla om man inte behöver stål, men då kan folk inte bo i städer utan på sin höjd i något slags vidsträckta tätorter. Eller rena byar.
Så frågan är alltså fortfarande obesvarad även fast du tar tillfället att slå dig för bröstet.
Apropå diskussionen om grundämnen: De som tror att vi kommer att få bristproblem kan väl peka på ett enda exempel på en produkt vi inte längre kan göra pga grundämnesbrist – vi har ju trots allt ett drygt 90-tal grundämnen med lägre nummer än plutonium där de flesta har sina tillämpningar i olika produkter och produktionsprocesser.
Kommer man inte på något kan man ju förutspå den produkt man tror ligger mest pyrt till för nedläggning pga grundämnesbrist i framtiden. Gärna med slutår.
Vi kommer kunna tillverka allting även i framtiden, men inte i hur stora kvantiteter som helst. Förutom att det kan vara trist för de stora massorna, som riskerar att bli utan begärliga varor (och tjänster), så väcker det frågan om prioriteringar. Skall sällsynta ämnen gå till fattiga, till lyxlirare eller till samhällskritiska (alltså sådana som är av stor betydelse för vår överlevnad och människosläktets framtida välfärd) projekt?
Jeppen
1. Erkänner mig skyldig
2. Timbro är kända peak-oil förnekare, http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175668796&flik=4. Och får väl anses vara liberal högborg i sverige.
3. Erkänner mig skyldig till guilt-by-association retorik. Har dock inget dåligt samvete för att koppla ihop ett von oben resonemang med en von oben ideologi/religion.
jeppen, du är en riktig Jeppe. Är du släkt med den på påskön högg ner det sista trädet och sedan trodde att allt skulle fixa sig på något sätt?
Kuckeliku, vad bygger du tros-utsagor när det gäller framtida brist på? Intuition? Du verkar inte veta, eftersom du frågar om så basala saker som betong, glas och stål, men du tror ändå på brist. Varför?
Ta koppar, exempelvis. Finns massor i jordskorpan och går utmärkt att återvinna. (Faktum är att över 40% av Europas koppar-efterfrågan möts av vår återvinning.) Och det finns givetvis substitut för mycket av användningen. Ändå finns det muppar som yrar om en snar "peak copper" med åtföljande stora problem. Galet.
Magnus6THlx:
2. Ja, Timbro är skapligt liberala. Hursom, Peak-rapporten du länkade till är väl korrekt? Vad nu det har med saken att göra? Pratade vi inte om libertarianers vanliga bakgrund?
3. Jag struntar väl i om du har dåligt samvete eller inte. Jag undrar bara om du har någon giltig eller åtminstone intressant argumentation att komma med.
Chefen för Timbros mediainstitut, Poirer-Martinsson, anser att jorden är 6000 år gammal och att oljan skapats av gud.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/timbro-religiosa-tramsare-och.html
Men det är väl naturvetenskapligt, jeppen?
Cornu, jag var nära att skriva något om det i förra kommentaren. För mig är det jättemärkligt att Timbro släppt in den killen innanför dörrarna. Det är inget jag kan eller vill försvara.
Men sådan är verkligheten. Libertarianer är i själva verket väldigt ofta extremt religiösa, där libertarianismen är ett sätt att säga "tafsa inte på min religion".
Du verkar förväxla konservativa och libertarianer. Poirer-Martinsson är konservativ, exempelvis. Apropå det, min upplevelse är att bögar är klart överrepresenterade bland libertarianer. (Men jag har ingen undersökning att peka på, tyvärr.)
Intressant dock med exempelvis föreningen "outright libertarians", en HBTQ-gruppering i amerikanska libertarian-partiet.
Det är väl rimligt att många grupper som är i minoritet är libertarianer, då ideologin säger "låt mig va och låt mig leva som jag vill". Helt logiskt att det finns bögar bland libertarianer. Men min erfarenhet är att när man lär känna folk så upptäcker man att det finns bögar överallt. Du kanske rör dig mycket i libertarianska kretsar, och har därmed upptäckt detta. Men jmf med en annan kontrollgrupp.
Det är också så att privat lever fler ut vilka de verkligen är, medan de på jobbet kanske mer tar på sig sitt "game-face".
Ja, man kan alltid ifrågasätta värdet av anekdoter, men min upplevelse är som sagt att libertarianer är kraftigt överrepresenterade bland homo-personer och hos akademiker i allmänhet och ingenjörer och datorfolk i synnerhet.
Kort sagt – du är libertarian, akademiker och ingenjör och jobbar med data. Och du har därmed upptäckt att det finns bögar i din omgivning.
Jag kan rabbla upp motsvarande för de grupper jag rör mig i och kan konstatera att det finns bögar där med.
Kanske är det så att samhället blivit liberalare och fler och fler vågar öppet visa sin sexuella läggning eller gör detta i större utsträckning ju äldre de blir?
Cirka 30% är väl akademiker i samhället, långt färre är rimligen ingenjörer/datanissar (5%?) och ca 5% av männen är bögar.
När jag rör mig i libertarianska kretsar tror jag mig se högre andelar än så. Jag kan förstås ha fel, men jag är en rätt analytisk lagd typ och litar på min observation. Det är okej om du/ni inte gör det.
Jeppen
2.
Vi diskuterar ditt påstående här:
Kuckeliku: "Det är typiskt att det är folk som kallar sig något med "liberal" eller "fri" som har allra svårast att ta till sig verkligheten."
Jeppen: "Skulle vilja säga att det är tvärtom. "
Något jag menar att du misslyckades med att bevisa.
3.
Jeppen: "En libertariansk filosofisk ståndpunkt är ganska svårtillgänglig och krävande, intellektuellt sett."
Jag ville inte låta din argumentation gå oemotsagd. Den som antydde "Det är inte säkert ni oinvigda är lika intelligenta som jag, så ni kan nog inte förstǻ."
Enligt RFSL är 2.4% av befolkningen aktivt HBTQ. 89.8% av befolkningen har inte ens fantiserat om sexuella HBTQ-situationer enligt samma källa.
Så är mer än 2.4% av dina bekanta bögar så är de överrepresenterade. Har dessutom för mig att HBTQ är vanligare bland kvinnor, så bögar är ovanligare än 2.4%.
Se även http://cornucopia.cornubot.se/2011/03/det-politiskt-korrekta-p3.html
Magnus 6THlx, det är okej, din avvikande ståndpunkt är noterad. Vill och vågar du se om du kan närma dig mitt perspektiv så prova att ha följande i din RSS-läsare en månad eller två: http://econlog.econlib.org/
Bloggarna är smack mitt i den amerikanska intellektuella samhällsdebatten på den libertarianska sidan. (Så man får förstås sålla bort en del som är internt amerikanskt.)
För ett enstaka färskt axplock, läs inlägget "How to not be a pacifist":
http://econlog.econlib.org/archives/2012/08/how_not_to_be_a.html
Eller ännu bättre "Making Populism Serious: The Case of Social Security"
http://econlog.econlib.org/archives/2012/08/making_populism.html
Jag har sett varierande siffror på homosexuell frekvens, men de har alla haft gemensamt att den kvinnliga frekvensen är ungefär halva den manliga. Exempelvis här:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=homosexualitet
Nja, jag vet inte om libertariarism är något för normalbegåvade människor som jag.
Notera däremot att jag hamnade något på samma sida som du här:
http://cornucopia.cornubot.se/2012/08/bostadsbubblan-och-skuldbubblan.html?showComment=1345044398871#c7053665669043025024
Okej, läs i 3-4 månader, då. 😛
Skämt åsido, du gör som du vill. Och jo, jag noterade att vi var på samma sida där, men jag är lite seg på att lära mig andra kommentatörer så jag kopplade inte ihop det förrän nu.
Mexico är verkligen intressant som pilotfall för länder med stor befolkning som till stor del levt på oljeexport. Det man förundras över är att gammelmedia nästan aldrig gör analysen, utan konstaterar bara att drogkartellerna regerar i Mexico. Finns utrymme för granskande och nyfikna journalister att göra en insats. Ta sen Nigeria som ett annat exempel.
Befolkningsökningen är den s.k elefanten i rummet som sällan eller aldrig nämns i media eller av politiker annat än i positivt syfte. Dvs det är bra om vi hela tiden blir fler och fler för vem ska betala våra framtida pensioner?
Inte bara Mexiko är pilotfall, finns massor. T ex större delen av Mellanöstern. Sambandet mellan arabiska våren, befolkningsökningen och minskad eller stagnerad oljeproduktion tas heller inte upp av vår massmedia.
BBC Horizon dokumentär som rekomenderas, "How Many People Can Live on Planet Earth?"
Vem i helv*te är den fullständiga idioten Jeppen? Han är på alla bloggar som berör energi och skriver: Peakoil inga problem, det löser sig, de som skriver att oljan tar slut har fel, osv, osv,
Men nu byter han väl namn och kallar sig Muppen?
Kanske borde en gammal man lärt sig lite hyfs under livet? Och är det inte du som drar upp samma tradiga gnäll om fiat-valuta på ASPO-Sverige, helt oavsett vad inlägget du svarar på handlar om? Jag är försöker iaf vara skapligt on-topic.
Man behöver inte vara on-topic här, även om det är bra att vara on-topic. Jmf utsvävningen om liberatarianer och bögar.
Det är inget fel på dig Jeppen. Du har fel, men är antagligen vid dina sinnes fulla bruk och en trevlig person ändå.
Hej,
jag lutar lite mer åt att tro som dig jeppen iallafall i ett avseende, jag börjar tro att (rå-)oljan går att ersätta. Frågan är varför man alls gör uppdelningen konventionell/okonventionell olja, med tanke på att mycket av oljan från gamla jättefält nog är lika resurskrävande och dyr att ta upp som oljesandsolja. Jag får kolla lite noggrannare på Uppsalagängets skrifter igen tror jag
Fortfarande är jag dock oroad av:
* om ökad andel av BNP krävs för energiframställning, vad sker?
* västvärldens problem, och minskande inflytande relativt elakare makter som Kina
* världens utveckling rörande andelen mycket fattiga
* frånkopplingen mellan medianinkomst och BNP/capita i USA (förmodligen även i fler västländer)
* global värmning (eftersom som nu oljesanden fortsätter utvinnas, samt skiffret)
Men så är jag också en orolig jäkel 😉
Hej Ugewis!
* ökad andel av BNP för vem? Enskilda länder eller för världen som helhet? För världen som helhet är utgifterna cirka 8%, men eftersom mycket av oljan och elen säljs mycket dyrare än produktionskostnaden, skulle jag gissa att bara kanske 5% av resurserna i samhället går åt till energiframställning och distribution. En fördubbling av kostnaderna verkar alltså rymmas utan att vi får för dåligt med arbetskraft över till annat.
* Västvärldens problem… Tja, vi har dem i våra egna händer. Frågan är mest om vi kan undvika en enkelriktad väg mot byråkratidöden.
* Världens utveckling rörande mycket fattiga: De håller på att försvinna. Långsiktiga demografiska förändringar (fallande barnafödande, urbanisering), liksom spridningen av kapitalism och demokrati, tyder på att problemet är övergående.
* frånkopplingen mellan medianinkomst och BNP per capita i USA: det bekymrar inte mig stort.
* global uppvärmning – absolut en rejäl riskfaktor.
Hej igen,
andel av BNP – tänkte mest på sambandet (andel av BNP för oljeutgifter över viss procent, säg 6) -> recession. Men det är ju inte fullt genomskinligt.
Västvärldens problem – som det ser ut ett par decennier rör vi oss mot byråkratidöden (är själv teknikinformatör f.n. och har haft flera byråkratiskt skapade uppdrag). Men det kommer nog att vända, frågan är bara hur allvarlig situationen behöver bli innan dess.
Fattigutvecklingen: letar info om ahernars inlägg i en diskussion om detta med dig på TOD. Hittar ingen statistik på fattigandel i världen.
Att medianinkomst inte hänger med BNP ser jag som ett problem, då jag tror att det är en av anledningarna till att många upplever att de inte kan höja sin levnadsstandard. (Eller också beror det på byråkratidöden, men den kan ju avhjälpas som sagt.)
Vad är viktigast – andelen fattiga, andelen hungriga – eller antalet fattiga, antalet hungriga?
Har för mig att både antalet fattiga och antalet svältande har ökat, men inte lika snabbt som befolkningen i stort. Men fler lider alltså idag än för 20 år sedan, även om också fler har det bättre.
När det gäller fattigdomen minns jag att jag hade fel om antalet matkupongs-mottagare i USA.
När det gäller global fattigdom så uppnåddes väl milleniemålet 6-7 år i förväg:
http://filipspagnoli.files.wordpress.com/2011/08/global-poverty-rate-trend.jpg
Cornucopia påpekar att antalet fattiga och svältande ökat, och det kan stämma att det var ett hack i kurvan när överhettningen först ökade de globala mat- och råvarupriserna och den efterföljande kraschen sen ledde till fallande investeringar. Men antalet är egentligen inte lika intressant som andelen. Andelen absolut fattiga, trendmässigt, sjunker kraftigt och har gjort så i decennier. Och ju mindre andel, desto lättare problem att lösa.
Andelen fattiga/hungriga borde vara viktigast i det långa loppet.
Hittade länken till att det inte ser helt lugnt ut vad gäller andel undernärda: http://www.fao.org/docrep/012/al390e/al390e00.pdf
På FAO:s hemsida säger de att ingen uppskattning av 2011 års siffror görs då man vill ändra metodologi. Hoppas det är så och inte att man villl undanhålla bakslag…trots allt har matpriserna stigit kraftigt igen.