Aktuellt

Havsbaserad vindkraft olönsam - får 236 öre per kWh i subvention i blåsiga Storbritannien - dubbelt mot kärnkraftens garantier i landet

Ny havsbaserad vindkraft, av den typ som antikärnkraftslobbyn nu vill använda som halmstrå för att slippa rädda Sveriges energiförsörjning g...

2022-01-15 14:37

Välfärden stora förloraren på inflationen - kan inte skicka vidare kostnaderna utan måste dra ner

Den stora förloraren på prisinflationen är Sveriges välfärdssystem och samhällsservice. Till skillnad mot företag kan man inte höja priserna och skicka vidare skenande kostnader - t ex för el - till kunderna, utan neddragningar blir resultatet.
Sjukhuset i dagsaktuella Visby
Tittar man i prognosdatabasen hos Konjunkturinstitutet var prognosticerad konsumentprisinflation 2.6% för 2021 och 2.8% för 2022, och sedan 1.4% för 2023. 

Regeringens och finansdepartementets prognos för svensk ekonomi (PDF) är 2.3% i KPI-inflation för 2021 och 2.0% för 2022, samt 1.7% för 2023. Detta är vad prognoser för svensk ekonomi och budgetanslag med mera baserar sig på. Det finns även andra prisindex, t ex byggprisindex, försvarsprisindex och index för offentlig verksamhet, men prognoserna även där är missvisande mot verklighetens utfall.

Du kan fundera en stund kring elförbrukningen för ett universitetssjukhus eller en större skola och vad ett elpris som ökat med 400 - 500% på ett år gör med dessas ekonomi. Och verklig inflation landade på 4.1% nu i december.

Ett företag kan höja sina priser och låta kunderna betala. Inom offentlig samhällsservice och framför allt välfärden betalar inte kunderna, annat än via skattsedeln. 

Ett alternativ är således att höja skatten.

Dock har jag hört från flera läsare inom eller kopplade till offentlig verksamhet att t ex regioner och kommuner baserar sina prognoser på lägre inflation än ens KI:s och regeringens prognoser enligt ovan, t ex 1.4% i inflation och matchande löneökningar.

Verkligheten är dock en annan och elräkningen ska betalas även av det offentliga.

Räkningar är faktiska utgifter som måste ordnas fram. Dock så har åtminstone många landsting under pandemin visat stora vinster, vilket gör att regionledningar och regiondirektörer kunnat höja sina löner ordentligt för att de varit duktiga och ställt in operationer pga pandemin och därmed gjort vinst. Så kanske finns det ett visst utrymme att hantera inflationen.

Men för annan verksamhet finns det inte.

Ett dagis har t ex antagligen kostnader som följer KPI-inflationen ganska väl - el, värme, lokaler (bostad) och livsmedel. Om ditt barns dagis nu fått fyra procent högre omkostnader, varifrån ska de pengarna tas vid en redan överansträngd budget.

Räkna med att välfärden kommer bli den stora förloraren på den faktiska inflationen och är du eller dina anhöriga beroende av välfärdstjänster (t ex dagis och skola) så kommer du få betala via sämre service.

En annan fråga är vad som händer med tillväxtprognoserna över hur svenskt välstånd utvecklas. BNP justeras förstås för inflationen, och när inflationen blir högre än prognosen, så dras även själva BNP-prognosen med. Att priser ökar är inte ökat välstånd - ökat välstånd är när ekonomin växer snabbare än priserna.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

50 kommentarer:

  1. Man kanske inte ska slå på för stora växlar av en transient. Kärninflationen är under 2% här i Sverige, konsumtionen minskar kraftigt i US. Vi får se hur det blir till sommaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska sjukhusen strunta i att ha el tänker du, eller hur ska de bara uppleva kärninflation?

      Radera
    2. Transitory sa Bull. Transitory var ordet sa Bill. Mjau.

      Radera
    3. Det återstår att se om inflationen är tillfällig eller inte.
      Efter 13e april vet vi lite mer. Eftersom efter det är sista ansökningsdagen för jordbruksstöden.

      Radera
    4. Nä så tänkte jag inte, de flesta sjukhus har väl fjärrvärme som uppvärmning får man ju hoppas. "Sjukhusel" behövs så klart det med.

      Kommenterade inflationenen som 99% procent av proffsen här klagar på över att RK inte höjt räntan än med en massa cherry-pickade anekdoter som evidens. Sjunker elpriserna till våren så sjunker KPI/KPIF och dessa värden går mot kärninflationen. Nån löneinflation verkar inte aktuell, så därav tror jag att det vore dumt att pilla på räntan efter denna transient i KPI/KPIF.

      Men intressant att konsumtionen nu kraftigt sjunker i US. Vi får se hur utvecklingen blir i Sverige under närmsta tiden, många veckar dock ha ladorna fulla med pengar efter pesten. Så det blir kanske annorlunda här.

      Radera
    5. Spänning var ordet sa Bill, ström var ordet sa Bull. // Herr Ström

      Radera
    6. Om elpriserna sjunker till normala nivåer kommer vi helt plötsligt se en kraftig deflation. Rent fundamentalt borde elpriserna vara mycket låga då vi i Sverige har ett elöverskott motsvarande 3 kärnkraftsreaktorer. Elproduktionen stiger genom alla nya vindkraftverk men konsumtionen visar ännu inga tecken på att öka. Vi använder mindre el idag än för 20-år sedan.

      Tyvärr lobbar energibolag och olika myndigheter för ökad koppling mot den europeiska elmarknaden vilket höjer våra priser.

      Att bygga exportkablar till Europa borde kunna räknas som landsförräderi då man medvetet säljer ut en nationell konkurrensfördel och höjer kostnaderna för vanligt folk.

      Radera
  2. Det finns lite olika sätt att hantera detta på. Antingen höjer man intäkterna, eller så sänker man utgifterna.

    Att höja intäkterna, dvs skatten blir mindre populärt när allt annat blir dyrare också. Det kanske går att motivera med rätt kommunikatörer på plats och om man får äga frågan...

    Att sänka utgifterna är inte så lätt i populistiska tider, det drabbar alltid de som redan ligger ner osv. Att exempelvis försämra vården och ta bort resurser lär vara omöjligt. Samma gäller skolan. Polisen. Försvaret. Infrastruktursatsningar.

    Det finns ett tredje sätt också. Effektivisera. Dvs fokusera på kärnuppgifterna som om är nödvändiga för framdriften av landet/regionen/kommunen osv.

    Behövs SVT? Behövs SR? Behövs bistånd? Behövs det ena och det andra?
    Behövs kommunikatörer (ja i en övergångsperiod för att förklara...)
    Behövs Länsstyrelserna? Behövs Naturvårdsverket? Behövs FHM?
    Behövs Försvarsmakten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är varken SVT, LST, Naturvårdsverket, FHM eller Försvarsmakten en del av vare sig regioner eller kommuner. Kommunikatörer, visst.

      Radera
    2. En besparingsåtgärd, kan ju vara att sparka en flock kommunikatörer.
      Det går ju numera tretton på dussinet av den sorten.

      Radera
    3. Kommuner, länsstyrelser och landsting är ju sådarna ställen som länge har haft problem med parkinsons.

      Parkinsons lag alltså.

      Radera
    4. Regionerna är starkt beroende av statsstöd.

      Därav en orsak till att byråkratin växt, det krävs bataljoner av folk som administrerar, mäter, rapporterar osv så stöden fortsätter flöda in


      I slutändan är det samma börs. Din och min

      Radera
  3. Högre inflation bidrar väl till mer skatt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte om vinsterna i företagen går ner pga inflationen och de sparkar folk i effektiviseringen.

      Radera
    2. Högre elpriser bidrar till lägre inflation. Varav man brukar exkludera detta ifall man nu inte ska cherry-picka enskilda månader.

      Radera
    3. Inflationen för företag är väl det som kallas för PPI?
      Vad jag har förstått så är PPI allt annat än tillfällig.

      Sist PPI stack iväg var väl 2007?
      Hur gick det året efter med världsekonomin?
      Alltså år 2008.

      Radera
  4. Intäckterna för offentlig sektor ökar väl automatiskt till följd av inflation? Om än med eftersläpning.
    Inflation --> Löneökningar (hoppas vi!) --> ökade skatteintakter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ökade skatteintäkter -> fler kommunikatörer.

      Radera
    2. Inte om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.

      Radera
  5. Nej, detta är väl en debatt som pågått avs både skola och sjukvård, s k "generella effektiviseringskrav" där man höjer anslagen mindre än omkostnaderna.

    Å andra sidan läste jag https://timbro.se/smedjan/moderaterna-saknar-carl-bildts-sjalvfortroende/

    Och där anges att skattefrågan inte är prioriterad för väljare, och att endast 19% vill minska den offentliga sektorn. Så då får väl skatteunderlaget slanta upp, bara. Det verkar vi svenskar ju vara rätt eniga om. Att man då som landstingspolitiker ska hålla på och skära ner och sälja ut, ja då bäddar man ju för sin egen avgång?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan ju fundera på var pengarna går, vi ligger i topp i skatteskalan osv men ändå verkar allt vara på väg att rasa samman?

      Fast man får inte ifrågasätta detta, då är man ju Timbro-ond.

      Eller något åt det hållet.

      Radera
    2. Tror du behöver gå till optikern.

      Radera
    3. Hur går det med att hitta ett parti som är emot EU, förresten? Kollat upp ryssvännerna i AFS eller är det nån stalinistisk sekt som lockar?

      Radera
    4. Ok? Varför skall jag hitta ett sådant parti?
      Var du helt full igår kväll när du skrev det?

      Dina kommentarer saknar all form av koherens


      Men som alla andra socialister så är du helt klart av åsikten att man skall hålla käften, betala skatt och inte ifrågasätta.

      Bra för demokratin, eller hur?

      Radera
    5. Här:

      https://cornucopia.cornubot.se/2021/12/offentlig-valfard-och-konsumtion-star.html?m=1

      Skrev du att du skulle rösta på ett EU-motståndarparti? Har du ändrat dig? Jag är så klart nyfiken på vilket.

      I övrigt återgav jag ju mest opinionssiffror från Timbro. Vill 81% av svenskarna ha en bibehållen offentlig sektor inser de säkert att de kostar, de är ju inte dumma, eller hur? Du får ta socialistbeskyllningarna med väljare kåren eller Timbro.

      Radera
    6. Slanta upp.. det är nog bättre om det rensas upp i det beräknade fusket med redan skattade medel, många miljarder som försvinner där, eller bättre prioritering med vad som verkligen är välfärd och vad som är godhetssignalering enligt partipolitiken.

      Radera
    7. Jag tror inte det är nån som tycker att man ska fuska med skattemedel, och det tror jag inte artikelförfattaren på Timbro tycker heller. Men absolut, vi måste skaffa en ny myndighet som punktmarkerar friskoleentreprenörer för att det är så viktigt att ha friskolor. Det är väl använda skattepengar det.

      Radera
    8. Jag ser ingenstans att jag skriver att jag skall rösta på något sådant sätt. Jag konstaterar bara att jag noterar att det Finn EU ovänliga partier.

      Vänsterpartiet, dina homies är ett sådant. Även om de ändrat lite på sig.

      Det finns fler också. Men de år såklart inte representerade i riksdagen. De flesta är väl något eller extremt högerextrema.

      Jag ifrågasätter inte opionsiffrorna.
      Jag ifrågasätter du och dina socialistiska vänners attityd att jag skall betala och hålla käften.
      Pucko.

      Radera
    9. Vänsterpartiet är inte mina homies och är såvitt jag vet inte emot ett medlemskap.

      "Mina vänner" är alltså 81% av väljarkåren? Ok. Du kan få några, verkar ensamt därnere i mammas källare, korkskalle.

      Radera
    10. Det är ju knappast friskolor som knäcker offentliga sektorn. Engelska skolan gjorde t.ex. en vinst på 700 per elev, men då har de ju investerat lång mer än så i svensk välfärd. Samtidigt erbjuder de, enligt min uppfattning, en bättre tjänst. Däremot fuskas det ju mycket med bidrag över lag. Ett enkelt sätt att spara pengar på är att se till att alla arbetsföra jobbar istället för att gå på bidrag, vilket ju inte sker om bidragen är för generösa.

      Radera
    11. Nämnde varken Barbara eller att IES skulle knäcka välfärden, så det är ju jättekul att nån dyker upp och simpar för fuskpäls-Bärbel helt oombett.

      Radera
  6. Intressant! Tack du är grym får mig att tänka!

    SvaraRadera
  7. Är det vanligt att större förbrukare har helt rörligt?

    Känns som om man har en budget så binder man elavtalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt annat lika så kommer en andel av svenska sjukhus att binda om sina avtal vid en given tidpunkt. Stora förbrukare kan inte binda allt eftersom de inte kan förutse hur mycket exakt de ska göra av med, de har också bindningar på olika löptider så inte allt binds om samtidigt, men marginalförbrukningen blir i praktiken rörlig. Och binder du mer än du använder får du ju betala ändå osv. Inte så enkelt som för en privatperson.

      Radera
    2. Och mindre enheter som vårdcentraler etc har knappast en heltidsanställd energiansvarig som håller koll.

      Radera
    3. I mitt landsting har vi en energiansvarig för hela regionen där ingår folktandvård och vårdcentraler.
      Utöver det så har vi ett gäng styr och reglertekninker som följer de flesta byggnaderna i realtid.

      Radera
    4. Många elbolag i Europa går ju nu under och trenden här i Sverige är att allt fler slutar erbjuda fast pris. Det är ju en enorm risk att erbjuda fast pris.

      Radera
    5. @Joakim, den fria marknaden fungerar ju bra :)

      Radera
  8. Regeringen valfäskar som om ingen morgondag fanns. Utöver elbidraget t ex satsningar på sjukförsäkringen, som både Kassan och Inspektionen för socialförsäkringen kritiserat i remissrundan. T ex ska det bli lättare att bli sjukpensionär eller sjukskriven från 62 år, att ha helt ledig dag som deltidssjukskriven, olika ersättningstak höjs.

    SvaraRadera
  9. Nu är det ju energipriserna som driver inflationen.
    Till en början drabbas förstås de med små marginaler och samtidigt förbrukar mycket energi.
    Alltså lunchrestauranger, caféer och åkerier.
    Priset på mat, i synnerhet inhemsk mat kommer förstås att stiga.

    Så pensionärer, arbetslösa och andra som inte kan öka sina inkomster är de stora förlorarna på lite sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De får väl downsiza, såsom brukligt man gör. Rätta munnen efter matsäcken. Många som bott i hus har ju haft riktiga sötebrödsdagar.

      Fick elräkningen för December i veckan på 812kr, visst dyrare än vanligt då hushållselen gått upp (+150kr). Annars är det fjärrvärme som föreningen betalar och denna har sjunkit med inflationen med runt 1%.

      Arbetslösa och sjukskrivna har som du sagt fått det sämre, men det är ju en konsekvens av det vi valt att leva med obefintliga fastighetsskatter etc. Ett skatteparadis helt enkelt, som gynnat den välmående medelklassen+. Klyftorna har ökat och därmed kostnaderna för detta. Men det är få som förstår helheten, utan fokuserar mest på sitt lilla (i detta fall elräkningen för hushållet).

      Radera
    2. Mjau det är nog mer andra skäl än just den obefintliga fastighetsskatten som senaste tiden värst drabbat arbetslösa och sjukskrivna. Mitt svar på vad som drabbat är pandemin och världens svar på den.

      Men med två fastigheter är jag gynnad av den mycket låga fastighetsskatten, som knappast kommer ändras nämnvärt.

      Vad gäller elkostnaden verkar den bli lägre närmaste veckorna och även vattenmagasinen fylls på med mer snö så vårfloden kan ge lågt elpris framåt om nu nog mycket kan gå söderut.

      För mig som ser klimatet som viktigt är vår stora elexport glädjande.

      Oro för Putins agerande, men vi håller Gotland.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Nanotec, tillgångsinflationen har ökat klyftorna nåt enormt. Det kommer till ett högt pris. Fastigheter ett bra exempel, då dessa i princip inte beskattas. P g a avsaknad av fastighetsskatt så har det varit en utmärkt investering som dessutom kan konsumeras.

      Många stora kåkar längs våra kuster brukas några veckor per år. För att sedan ligga i träda och agera investering.

      Radera
  10. Tysk energipolitik sänker svenskt välstånd! Har tyska återföreningen tjänat oss?

    SvaraRadera
  11. Den ökade inflationen handlar ju framförallt om höjda elpriser, tack vare att gasen och utsläppsrätter har ökat i pris med faktor 5 på ett år, vilket smittat av sig på Sverige genom exportkablarna. Kärninflationen är under 2 procent och löneökningstakten är mycket låg. Om Sverige väljer att strypa elexporten till kontinenten kommer vi helt plötsligt få en kraftig deflation.

    SvaraRadera
  12. Inflation kommer ifrån inflate. Ökad penningmängd alltså. Inte ökad efterfrågan eller mindre tillgång som driver inflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inflation definieras i Sverige som prisökningar. Om du tycker att det borde definieras på ett annat sätt så kan du ju argumentera för det men i dagsläget så är det prisökningar som gäller.

      Radera
    2. Inflation har väl alltid definierats med att växande mängd pengar jagar samma eller minskad mängd varor?

      Högre elpris leder till att en mindre mängd varor tillverkas.

      Det är ju inte elpriset i sig som gör att vi får inflation utan varorna som inte längre tillverkas som gör att vi får inflation.

      Därför är det allvarligt om, till exempel, en tomatodlare får halvera sin produktion.
      Då kan det försvinna några hundra ton tomater från marknaden under 2022.

      Det kommer förstås en ny tomaodlare efter ett år eller så och med ett något högre marknadspris.

      Radera
    3. Nej,inflationen definieras som ".. en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar."

      -Riksbanken

      Radera
  13. På kort sikt slår prishöjningar på välfärden men i ganska blygsam utsträckning. Löner är den i särklass största utgiften för i princip all välfärdsproduktion. I princip är övriga kostnader kaffepengqr, framförallt för verksamheter där lokalkostnaderna är trögrörliga.

    På lång sikt spelar inflationen större roll då lönekraven justeras. Men i det läget har redan skatteintäkterna ökat då högre priser leder till mer momsintäkter och högre löner i andra sektorer leder till högre inkomstskattintäkter.

    SvaraRadera