Aktuellt

Havsbaserad vindkraft olönsam - får 236 öre per kWh i subvention i blåsiga Storbritannien - dubbelt mot kärnkraftens garantier i landet

Ny havsbaserad vindkraft, av den typ som antikärnkraftslobbyn nu vill använda som halmstrå för att slippa rädda Sveriges energiförsörjning g...

2022-01-13 09:31

Bloggläsarnas månadslöner och månadssparande - sparar 20% av bruttolönen i snitt - 25% vid statsrådslöner

Enkäten om bloggläsarnas månadslöner och månadssparande är nu färdig och den visar att läsarna sparar hela 20% av bruttolönen varje månad, och på statsrådslönenivåer om 120 000 - 200 000:- SEK i månadslön sparar man 25%. Mer data nedan.
Bloggläsarnas månadssparande och månadslöner
Av respondenterna har 1071 inkluderats i statistiken. Löner över 200 000:- i månaden är strukna ur svaren, liksom löner under 10 000:- i månaden, de förstnämnda för att inte som lång svans snedvrida svaren och de sistnämnda för att en del kanske angav fel siffror, t ex 117 istället för 117 000. Slutligen har alla svar där månadssparandet överstigit lönen strukits i en enkel rimligthetskontroll. Totalt innebar detta att 22 av totalt 1093 svar ströks. 

Medellönen bland läsarna är 51 233:- SEK i månaden, vilket dras upp av svansen av högavlönade. Medianlönen är 47 000:- SEK. Standardavvikelsen hamnar inom 26 575:- till 67 424:- SEK i lön, vilket kan betraktas som ett normalt löneintervall för läsarna.

När det gäller sparandet så sparar man i medel 10 115:- SEK per månad och i median 9 000:-. Som andel av bruttolönen 19.8% respektive 19.1%. 

För de som låg på statsrådslönenivåer om 120 000 - 200 000:- SEK i månadslön var sparandet i snitt 37 029:- SEK av medellönen 147 235:- SEK eller 25.1%. 

De som tjänade 20 000:- SEK eller mindre hade en medellön på 16 284:- SEK och sparade i medel 2 172:- SEK, eller 13.3% av lönen.

Föga överraskande sparar man större del av lönen om man tjänar mer och tvärt om vid lägre löner. 

Den matematiska korrelationen mellan lön och månadssparande är stark på 0.59 och nu ska någon okunnig tjafsa om att korrelation innebär inte kausalitet bla bla bla. I fallet månadslön och månadssparande finns det naturligtvis en kausalitet.

En person som suttit som statsråd i sju år borde enligt ovanstående sparat ihop 37029*7*12=3 110 436:- SEK utan att ha fått ett öre i avkastning, vilket bara bekräftar att antingen är våra statsråd ekonomiska analfabeter eller så är inte deras angivna fondinnehav och aktieinnehav hela sanningen när ministrar efter sju år bara sitter på några hundratusen kronor i sparkapital.

För egna företagare kanske månadssparandet varit högre än lönen pga att man tar ut lön som utdelning, och naturligtvis är just du kära läsare ett specialfall och exklusivt och unikt undantag på något vis. Du är dock en helt unik individ, och statistiken handlar inte om dig utan om kollektivet av respondenter, där du är mindre än en promilles brus och din unikhet innebär inte att enkätens slutsatser är fel.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

10 kommentarer:

  1. Jag tog inte med utdelningen som sparande även om de cirka 200k hamnar på ISK hos Lysa, tänkte inte på dem för att vara ärlig utan utgick från sparande från lön och utdelningen är ju inte lön utan inkomst från kapital. Men ska man se på krona på krona så sparar jag i så fall 102% av min nettolön, men vem räknar så? Utdelningen kräver ju att det blir skapliga år med hög debitering om 80%+ av arbetad tid. Blir det sämre år så är man ju å andra sidan glad för att man kan ta ut sin lön upp till brytpunkten.

    Har dock sett på kreditupplysningar att många av dem numera redovisar sammanlagd inkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du gjorde rätt i ditt svar - det handlade om månadssparande av lönen. Det är nog dessutom få som kör en extra bolagsstämma varje månad för att göra utdelning månadsvis. Iofs kanske man på bolagsstämman kan besluta att utdelningen ska delas ut uppdelat på tolv?

      Radera
  2. Kan det vara så att statsråden bara betalar av bil, bostad och ev. fritidsbostäder först och främst. Det har ju liksom ingen med att göra och det syns inte så enkelt hur mycket pengar de har. Ska de placera pengar i fonder kommer de kunna granskas och få kritik eller åtminstone en diskussion om vad de har placerat sina pengar i. Dessutom riskerar dom att framstå som förmögna vilket kan vara en nackdel i vissa avseenden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plausible som Mythbusters skulle sagt.

      Radera
    2. Precis så. Som statsråd kan man tänka sig att man häller in pengarna i bostaden via renovering/utbyggnad/etc och att man har en större del av finansiella tillgångar i bankinlåning (som tydligen inte var del av granskningen).

      Alternativt att man helt enkelt ligger på en bekväm konsumtionsnivå redan och räknar med att kunna behålla den standarden framöver med kommande statsrådsinkomster + pension + framtida uppdrag -> inget större behov att spara.

      Radera
  3. Vi har haft en otrolig tillväxt i aktier senaste 35 åren i Sverige (ca 16% per år i snitt 1980-2016, källa "Average return of everything" Sweden/Equity sid 37 https://economics.harvard.edu/files/economics/files/ms28533.pdf)

    Fick man ex.vis ett arv/grundplåt på 100 000kr vid 1986 som man satte in i indexfonder utan att ta ut/sätta in mer, så skall man idag sitta med 18Mkr i värdepapper (www.rakna.net avkastning aktier/fonder under tid).

    Nu gör i princip ingen det, eftersom alla antingen är 1) finansiella analfabeter som låter sig luras av DI och liknande "aktieskolor", eller 2) impulsiva Marshmallow-ätare som inte kan skjuta upp belöningen ("buhu jag behövde ju köpa hund,bil,pool,hus etc").

    SvaraRadera
  4. Vet inte om jag tänker fel men att skapa en kvot utifrån bruttolön kontra sparande av nettolön kan väl inte bli helt rätt

    Jag tänker sparar jag 10k av nettolönen så är det kanske 15k brutto



    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det blir nog enklare att räkna fram utifrån bruttolön utan att ta fram skattetabellen

      Radera
  5. Populärt att spara i jämna 5000-tal. Om jag ser och tolkar rätt.

    SvaraRadera