Aktuellt

Havsbaserad vindkraft olönsam - får 236 öre per kWh i subvention i blåsiga Storbritannien - dubbelt mot kärnkraftens garantier i landet

Ny havsbaserad vindkraft, av den typ som antikärnkraftslobbyn nu vill använda som halmstrå för att slippa rädda Sveriges energiförsörjning g...

2021-12-14 14:21

Utan stora löneökningar gör inflationen din skuldbörda värre - inte lättare

Det finns en floskel som visar att man har klen förståelse kring bolån och inflation, och den är "inflationen betalar mina skulder". Nej, det är lönehöjningar och ökade amorteringar som betalar dina skulder och i en höginflationsmiljö behöver man därför ännu högre lönehöjningar för att betala av skulderna. Men när man inte får detta gör inflationen istället din skuldbörda värre, då du får allt svårare att få privatekonomin att gå ihop.
Cornucopia? försöker sig på memegame
Nu är det antagligen dina boomer-föräldrar som tjatar om hur inflationen betalade av deras skulder, vilket boombergenerationen också tjatat på till de som idag jobbar på bank, som verkar tro på detta det med.

Men verkligheten är att det är löneökningar som minskar din skuldbörda - både genom att göra räntorna lättare att betala, och genom att ge mer utrymme för amorteringar. 

Men högre inflation ger normalt högre räntor och högre levnadsomkostnader, vilket gör att du måste höja din lön mer än inflationen för att kunna kompensera. Och få har fått 3.6% löneförhöjningar det senaste året, och om du betalar marginalskatt så behövde du cirka 5% i löneförhöjning för att kompensera.

Förr hade boombergenerationen en löneinflationsspiral. Mycket hög inflation och mycket höga löneökningar, samtidigt som man hade 85% ränteavdrag kontra dagens 30%. Det senare då man fick dra räntan rakt av mot skatten, och där marginalskatten alltså var 85% i gamla DDR-Sverige. Det var extremt förmånligt att låna, höga räntor till trots, och bara på några år hade du dubblat din lön, vilket halverade räntebördan. Detta samt att den med dagens mått mätt skyhöga inflationen höll på i 20+ år. Enstaka år kommer inte hjälpa dig, utan snarare stjälpa.

Sedan fanns det en annan faktor som snabbt betalade av skuldbördan, nämligen att inflationen var så hög att medelklassen var tvungen att gå från hemmafruar till två arbetande vuxna i hushållet 1960 - 1980. Idag jobbar i princip alla vuxna som kan, och det finns ingen möjlighet att dubbla inkomsterna för att hantera skulderna och inflationen. 
Svensk årlig KPI-inflation 1960 - 2021p

Men idag har vi bara någon tiondels högre lönehöjningar än inflationen. I själva verket har många fått reallönesäkningar under 2021 på grund av att inflationen sticker iväg. Inflationen har gjort din skuldbörda tyngre - du ska betala mer med samma lön. Och vänta bara tills räntorna börjar dra iväg, och de flesta sitter med rörliga räntor. 

Vad säger du om t ex 5% inflation, 3% ränta på bolånet och 2% i löneökningar? Hm? Har din skuldbörda minskat då? Eller för den delen 4% inflation, 4% löneökningar och 5% i bolåneränta? Hm? Räkna på det och fundera igen på den där floskeln om att inflationen betalar dina skulder?

Nej, enklast är att hoppas att inte inflationen tar fart, utan att den är tillfällig så du kan fortsätta betala dina räntor och få någon tiondels procentenhet reallöneökning om året. Och sluta lyssna på dina boomerföräldrar. Eller så ringer du din chef idag och kräver 5% i löneökning på grund av inflationen. Lycka till med det.

Acceptera att sedan vi släppte kronan fri under 90-talskrisen så har den ekonomiska paradigmen ändrats. Idag har staten budgetöverskott och valutan är flytande mot omvärlden. Förr lånade vi till välfärden och gick massivt back i statens finansier i ett liv på lånad tid, samtidigt som vi hade en fixerad valuta som vi årligen devalverade. Det är helt andra omständigheter nu än för dina föräldrar. Det syns också på inflationssiffrorna ovan.

I övrigt har sedan valutan började flyta varje år av så här hög inflation direkt följts av en ekonomisk krasch. Diskutera i små grupper hur arbetslöshet minskar din skuldbörda.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

105 kommentarer:

  1. Det krävs en särskild sorts kasslernyllehybris för att stolt utropa att "JAG ÄR SMARTARE ÄN BANKEN".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, jag avser väl generellt de som på ett eller annat sätt hävdar att de "överlistat systemet", i det här fallet bankerna - de omsätter ju miljarder och verkar vara rätt duktiga på att på ett eller annat sätt få betalt i slutändan.

      Radera
    2. Så länge allt fungerar har de ju hittat på ett fantastiskt sätt att tjäna pengar. Det bygger ju dock på att staten går in och tar alla skulder när de räddar bankerna. Hade de varit tvungna att själva stå för risken hade räntorna sett annorlunda ut och de hade inte lånat ut lika mycket pengar och då inte tjänat lika mycket pengar...

      Radera
    3. Om jag inte har några lån utan istället motsvarande pengar placerat i bankerna, som i sin tur delar ut bättre än inflationen, har jag ”lurat systemet då”? Tyvärr fick jag sälja mina ICA som delade ut mer än jag handlade mat för.

      Radera
    4. Du får sälja vilka aktier du vill men att tacka ja till ICA-handlarnas löjliga bud är bara paper handing 🧻🤲🏻

      Mitt innehav kan de fetglömma utan tvångsinlösen och jag uppmanar alla oberoende delägarna att göra detsamma.

      Det är inte vår uppgift att klippa deras handfängsel de haffat sig själva i med sin lilla exklusionsklubb. Att AMF med sin fina historik står garant är förstärker bara tesen som för övrigt inte är strikt ekonomisk.

      https://youtu.be/xoMgnJDXd3k

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. 11,6% av kapitalet i ICA Gruppen 👇🏼

      💎🤲🏻 🦍🪖💪🏿 🥳

      Radera
  2. Jag skulle nog vilja invända mot att det var ekonomin som tvingade ut hemmafruar på arbetsmarknaden, frågan om det inte var mer en vilja att inte vara alltför beroende av någon annans inkomst. Själv är bäste dräng (piga)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill komma ihåg cirka 1976-77 när svenska staten sände program om hur Direktören grät över räkningarna varje kväll, medan Ingenjören skrattade sig fördärvad därför att hans fru Undersköterskan hade börjat jobba istället för att vara hemmafru. Det kan rent av varit på Anslagstavlan.

      Radera
    2. Franskt ordstäv: En hustru som inte arbetar är ett kapital som sover.

      Radera
    3. Den annonsen säger nog inte så mycket om vad som drivit kvinnors sysselsättningsgrad. Mer troligt en önskan lm att kunna tjäna egna pengar och inte vara så beroende av makens inkomst.

      Radera
    4. Sambeskattningen avskaffades 1971. Efter det blev det något av en "lyx" med hemmafru. Avsikten var väl att "jaga ut" kvinnorna i förvärvslivet.

      Radera
    5. Tror inte heller det var ekonomin för det enskilda hushållet som tvingade ut hemmafruarna i yrkeslivet.

      Dock är det idag i princip omöjligt för ett normalt hushåll att återgå till bara en arbetande i hushållet. Delvis för att man dragit på sig stora utgifter frivilligt men också för att staten tar en stå stor del av frukterna av ens arbete.

      Radera
    6. Kan som 70+ och därmed ha upplevt det som ovan diskuteras angående hemmafruar contra kvinnors debut på arbetsmarknaden ge visst stöd till båda härovan presenterade synsätten men vill tillägga att verkligheten är/var långt mycket mer komplex än man kan få intrycket av. Det hela skedde mot bakgrunden av en av de mest omfattande samhällsomvanldingar landet sett i åtminstone någorlunda modern tid ... Nämligen föränringen av det gamla Sverige i vilket jag föddes och växte upp i under 1950-talet och därefter omvandlingen till det Sverige jag växte upp och blev vuxen i under 1960- och 1970-talet .... samt det Sverige i vilket jag var vuxen yrkesverksam och familjeförsörjare decennierna därefter.
      Det hela kräver långt mer utrymme att berätta än vad som gives plats i ett kommentarsfält som detta. mvh

      Radera
    7. "Dock är det idag i princip omöjligt för ett normalt hushåll att återgå till bara en arbetande i hushållet. Delvis för att man dragit på sig stora utgifter frivilligt men också för att staten tar en stå stor del av frukterna av ens arbete."

      Återgå ja. Men jag har flertalet vänner och bekanta där endast ena parten varit förvärvsarbetande under många år, och visst, de har fått hålla tajtare i pengarna (typ behövt tänka på hur de beter sig, till skillnad från medelklassen i stort) men de har inte haft det knapert.

      Radera
    8. Kan det vara så att den "lediga" parten haft föräldrapenning?

      Radera
    9. Samhället har alltså gått från sjuttiotalets "kvinnan bör förvärvsarbeta för att hjälpa mannens ekonomi" till det mer moderna tiotalsnarrativet att det är viktigt för en kvinna att ha egna "fuck-off-pengar".

      Det går fort i relationshockey. :-)

      Radera
    10. Peter Andersson: I stort sett korrekt uppfattat. Enklast uttryckt i begreppet Statsindividualism ... Den grundläggande statsbärande doktrinen i Sverige.

      Radera
    11. En lön räcker ju fortfarande till för att försörja en familj, skillnaden idag är ju att du inte känner familjen...

      Radera
    12. Greenious.
      Sorgligt sant.

      Radera
    13. Det är väl det faktum att sambeskattningen försvann som gjorde att bägge parter började arbeta. Matematiskt hade det ju en stor påverkan och alla andra faktorer förbleknar ju i sammanhanget.

      Radera
    14. sälen: Snarare tvärtom enligt min mening. Borttagandet av sambeskattningen ser jag som en sekundär effekt av kvinnornas ökande inträde på arbetsmarknaden under 60- och 70-talet vilket i sig orsakades av de stora samhällsomvandlingar som skedde vid denna tid. Det hela då som ett resultat av utbyggnaden av Offentlig Sektor och därmed höjning av skattesatserna, nedläggningen av småjordbruken och därmed utflytten från landsbygden samt industrins behov av arbetskraft och därav utbyggnaden av Barnomsorgen. Till detta att lägga bygget av Folkhemmet/Välfärdssamhället vilket innebar ökade kostnader för hushållen med modernare boendestandard och införskaffande av de kapitalvaror som skedde i samband därmed.

      Jag tillhör den generation som vid denna tid var unga vuxna och kunde se det hela mitt framför ögonen.

      Radera
  3. Nu har vi inga astronomiska bolån men bolånen är det första man betalar.

    Jag tror alla vet att det finns så otroligt mycket att skära bort innan det börjar bli kris på riktigt.

    Högre räntor på bolånen kommer inte knäcka bolånekunderna - det kommer knäcka hela ekonomin när konsumtionen störtdyker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. What's the diff? När du blir arbetslös kan du inte betala ditt bolån.

      Radera
    2. Skulle utan problem klara det i upp till 2-3 år.

      Det jag ville påskina var att en del verkar tro att problemet är isolerat till de med bolån. Det spelar ingen roll om du sitter i hyresrätt - det är värre. Du åker ut med huvudet före betydligt fortare om du bor i hyresrätt och blir av med jobbet och inte kan betala ditt bolån.

      Det verkar som vi går mot en tid där inflationen ökar men bolånekostnaderna ligger kvar eller inte ökar i alls lika stor grad.

      Radera
    3. Stämmer att bolån är bra lån då kunderna kan betala på dem resten av livet. Grattis.

      Radera
    4. När man blir arbetslös (vilket den genomsnittliga bloggläsaren bör kunna undvika) har man svårt att betala hyran också för den delen. Man är ytterst marginellt gladare som hyresgäst i det fallet.

      Radera
    5. Sedan ska man givetvis se till att säkra kapital för att kunna betala av bolånet i värsta fall... Men att amortera är överdrivet defensivt idag.

      Radera
    6. 90-talist.
      Vad menar du med säkra kapital och att amortering är överdrivet defensivt idag?

      Radera
    7. Att bolån ska man ju definitivt ha idag men sedan bör man försöka ha motsvarande kapital vid sidan av på balansräkningen. I allt från ett rent sparkonto till mer eller mindre placerade i aktier t.e.x.

      Har sagt det förr och jag säger det igen att man bör kunna fantisera ihop en portfölj av placeringar som utpresterar aktuella boräntor (1%).

      Men mitt användarnamn är ju en oxymoron och inflationen nådde precis den högsta nivån under min livstid. Så vad vet jag?

      Radera
    8. Hur ska den portföljen se ut menar du? Allt handlar ju om riskhantering.

      Va fan, folk har ju redan gjort sin största investering i en bostad och så vill de dessutom tjäna pengar på stålar vid sidan av bostaden. Ursäkta om jag mår lite illa.

      Radera
    9. Någon variant på en allvädersportfölj á la Ray Dalio är det jag själv kör. En relativt jämn mix av aktier, korta/långa räntor och guld helt enkelt. Ger väldigt låga maximala drawdowns vid Monte Carlo-simulationer.

      Men man kan ju diversifiera en portfölj hur mycket som helst för att hitta fler källor till riskjusterad avkastning.

      Många tycker dock att 100% aktier är lämpligt istället för amorteringar. Där ligger jag i lä!

      Radera
    10. Då får jag gratulera till att du inte är amerikan.

      Radera
    11. Angående långräntorna? Jag har faktiskt ägt långa USD-räntor för diversifiering och de har gått +4,5% i år. Mycket tack vare förstärkningen mot SEK såklart men ändå inte så illa.

      Radera
    12. Japp, generellt faller ju SEK när börsen blir skakig och räntorna på amerikanska statspapper faller när kapital flyr till kärnvapenmyntfoten, vilket trots ränteläget gör att amerikanska räntepapper är en fin hedge mot Stockholmsbörsen.

      Radera
    13. Bolagets Lysa-portfölj (som inte månadssparas till) ligger på +20.8%, ATH är +21.3%. Detta trots endast 20% aktier och trots att börsen är ner 5.4% från ATH. Mycket beroende på den starkare dollarn.

      Radera
    14. Fel ATH var +21.2%, så det var relativt sett ännu bättre.

      Radera
    15. Vi får summera om allvädersportföljen gett någon avkastning för amerikanen när året är slut.

      Radera
    16. En placering i USD har avkastat väldigt bra till en relativt låg risk.

      Radera
    17. En annan portfölj där jag också styrt om till ca 20% aktier ligger på +41.2% mot ATH +41.3%. Också ett rätt bra utfall på räntebärande medan börsen backat sina 5%.

      Radera
    18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    19. +40% sedan i mars tycker jag själv är okej avkastning. Särskilt som det först var en 80/20-portfölj, sedan en 50/50 allvärders och nu är en defensiv 20/80. Och då har arbetsinsatsen varit kanske en halvtimme på att disponera om fonderna vid två tillfällen istället för att punktbevaka en massa aktier hela dagarna.

      Radera
    20. Vi svenskar har tur som bor i världen bästa land när investeringar i Hong Kong imploderar.
      Men vad kan gå fel när vi kör med nollränta, stöd till börsnoterade företag när C19 slår till samt en valuta som vänder söderut så företagen får valutavinster på sitt konto.

      Radera
    21. Inom försörjningsstödet så ingår faktiskt betalning av ränta men ej amortering så individen kan bo kvar och banken blir nöjd när det allmänna betalar räntan.

      Radera
    22. @Östergren Angående spara på börsen framför amortering.

      Det är effektivare att spara på börsen, än att amortera (iaf när man ligger under 50%, eller vad man finner lämpligt). Lite marginal mot fastighetsprisjusteringar på marknaden, bör man väl ha.


      Att inte fler har ett kontinuerligt sparande är synd. En indexfond kommer man ganska långt på.

      Radera
    23. Hema. Hör vad du säger och det är konsensus även bland sparekonomer som får betalt för att rabbla enkla saker.

      Dock glömmer de helt den riskjusterade avkastningen.

      Hade du varit med 87 00 samt 07 tror jag du resonerat annorlunda.

      Radera
    24. @Sjunkbomben

      Javisst men inte mer än typ tre månader. Nog med tid för att få rätsida på livet alternativt sälja bostaden, resonerar de. Undantagen är obegränsade.

      Radera
    25. @Östergren
      Det är många här som inte har varit med om någon nedgång.
      Tror att börsen är en bankomat som bara kan stiga. Usch så besvikna de kan bli om det skulle börja gunga ordentligt.

      Radera
    26. @Nils: Börsen har en uppåttrend över tid. Har man en buy&hold strategi och rätt riskjusterad avkastning klarar man väl att hålla ut. Det är känslorna som är the worst enemy.

      Radera
    27. Goofy. Helt korrekt.
      När det stormar tar känslorna över och du vet ju själv vad det kan leda till.
      Tittar man på traders känner jag ingen som är kvar sen 80-talet.
      Alla tog anställning eller kör egen firma. Ingen pallar trycket att enbart leva på trading.

      Radera
    28. @Östergren: Japp. Ballade ur p.g.a. hastigheten och att alla tillgångsslag gick ner samtidigt. Då var cash king. Har jag lärt mig något? Förhoppningsvis men troligtvis inte. Inte helt fel att vara trader men den strategin funkar oftast bara vid korta tidsperioder med mycket rörelser. Är man självsäker är det lätt att förväxla tur med skicklighet.

      Radera
    29. Goofy. Tufft år för väldigt många, traders som långsiktiga.
      Tin Fonder som är en favorit bland GBG-hipsters inom IT är nu på minus sen årsskiftet. För de som spelat safe är även guld och obligationer på minus så det har varit lite Lotto över året.

      Radera
    30. @Östergren: Själv känner man bara kursdubblare numera. Har alltid förvånats över hur medelsvensson kan vara bättre på market timing än bridgewater.

      Radera
    31. Så har det alltid varit.
      De lyckas dubbla ett innehav. Resten talar de tyst om.

      Radera
    32. Vad tror du om marknaden 2022? Har den mer att ge?

      Radera
    33. Bostadsmarknaden tror jag vänder ner.

      Radera
    34. Aktiemarknaden har ju varit väldigt stökiga i år med nedgångar på 20 procent i vissa regioner/sektorer.
      https://nordicasiagroup.com/

      Har absolut ingen aning om hur 2022 blir på världens aktiemarknader.
      Alldeles för komplext att ha en åsikt om det.

      Radera
    35. Goofy. Vad tror du själv? Du brukar ha intressanta tankar utanför boxen.

      Radera
    36. @Östergren: Har för mig att Yining Wang var med på Hansén och Olavis podcast för inte så länge sedan. Tror du att det är en bra möjlighet att gå in där nu efter det tappet?

      Jag tror väl också att bostadsmarknaden kyls av lite åtminstone fram till 2022, Q3-Q4 till dom nya lönerna landat och svenssons shoppingsug är högt igen. Tror dock inte att objekten blir svårsålda i storstadsområdena eller att dom går för under utgångspriset utan snarare mer på bud på upp till 10% över utgångspriset vilket i svenska mått kan ses som ett tecken på sval marknad.
      Bostadsmarknaden är i princip immun mot större prisfall i Sverige och politiker, myndigheter m.m. kommer göra allt för att stävja ett större fall. Politikerna som bara ser på när värderingarna går upp i rök kan glömma att bli omvalda.

      Radera
    37. Stämmer att W blivit intervjuad av H&O.
      Man blir trött bara man tänker på Kina-Hong Kong tech. Känns som det går ner varje dag. Sen att sia om när flödena återvänder till sektorn kan du gissa lika bra som någon annan.

      Att bostadsmarknaden varit immun mot större nedgång beror på de långsiktigt sjunkande räntorna sedan Q4 1995.

      Radera
    38. @Östergren: Att bostadsmarknadens värdering ökat beror på dom sjunkande räntorna. Hur pöbeln tar det vid ökande räntor och lägre priser blir intressant att se ifall politikerna inte gör något för att "stötta barnfamiljerna, hushållen, konsumtionen o.s.v.". Jag tror att det blir första gången någonsin i modern svensk historia som det sovande folket börjar protestera.

      Radera
  4. Memegame godkänt. Ett äldre meme men det checkar ut. Luft blåstes ut ur näsborrarna. 5/7.

    SvaraRadera
  5. De flesta större företag (internationella) jag hört talas om kör extra +3-5% i år utöver de personliga lönesamtalen pga den ökade personalomsättningen under pandemin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att vara kräsen så benämns dessutom inflation med frånvaro av ökande ekonomi (=löner) stagflation.

      Så säger man inflation menar man sådan som inkluderar löneinflation.

      Radera
    2. Tror det är lite underförstått som du säger att man utgår från att inflation kommer ge ungefär motsvarande löneökningar, även om dom brukar lagga efter.

      Radera
    3. Tim, samma här 5-8% i medianökning på lönen för att kunna behålla folket.
      Går KPIF ex energi upp så åker räntan såklart ned. Kom in som förväntat, så inget att se. Cirkulera vidare som nån sa. Att höja räntan i dagsläget vore nog korkat, vi får hoppas riksbanken lärt sig sin läxa. Löner driver kärninflation och där är vi inte idag. Simple as that

      Radera
    4. Sorry Mjau, bolåneräntorna är på väg upp.

      Radera
    5. Ja något. Men femåringen som styr priserna på bostadsbubblan har väl vänt ned. Sist jag kollade iaf. Men visst den rörliga har väl kanske gått upp nån Pucko och kexchoklad per miljon.

      Radera
    6. Vi får se hur det blir till våren mars-maj. Jag får väl äta upp min sko ifall inflationen är över 3,5% då 🙂

      Radera
    7. Jo men påväg upp från en overkligt låg nivå är ju inget att känna sig superstressad över.

      Känner man sig stressad över om bolåneräntorna ökar med säg +200% från 1% till 3% så har man större problem än räntorna, dvs en ekonomi som är på bristningsgränsen från månad till månad.

      Radera
    8. Femåringen har gått från 0.016 till 0.57 på ett år.

      Radera
    9. Mjau. PPI US är 9.6% årsbasis så det kokar både här och där.

      Radera
    10. Tim, 3% är väldigt få som tror på. Men det finns alla läger angående de närmsta åren.

      Kika på statsskulderna så ser man vart det barkar. Ja för privatpersoner är det väl acceptabelt med strax över en %. BRF ligger långt under i regel, i a f de som spelat sina kort rätt

      Radera
    11. Ja Östergren, det blir nog en spännande närtid. Just timingen brukar folk ha fel på. Jag tror också på högre räntor, men inte nu.

      Radera
    12. Mjau, de enda som får låna till låg ränta är de som lånar mycket så jag är inte så säker på att privatpersoner samt BRF med låg ränta och stora skulder spelat korten rätt.

      Radera
    13. Vi får väl se, en BRF kör i regel olika löptider. Och ränteuppgången varar väl tills 0 räntan återgår. Ekonomiska planen räknar i regel på 3-3,5%. Nu 25% eller så av kostnaden. Så visst amorteras det frisk med kapitaltillskott. Elkostnaden sjunker med inflation och fjärrvärmens måttliga ökningar. Ingen fastighetsskatt som belastar mer än garage och hyreslokaler. God isolering och garantier borgar för ett stabilt kassaflöde. Värre för ombildade föreningar i äldre kåkar vars ekonomi och underhåll är körda i botten tror jag. Men vi får se, finns gott om anekdoter ifrån nybyggda hus över den ekonomiska utvecklingen. Stora föreningar har i regel stora lån.

      Radera
    14. Den med dåliga nerver eller som vet bättre än expertisen har ju värsta chansen att binda räntan men inte lånet till 30-års ränta på en effektiv ränta till 2,93%.

      Radera
    15. @Östergren fel. Brf jag har insyn i 0.62% på räntan ungefär 5kkr/kvm i lån.

      För privatpersoner ger ex Stabelo 1.14% färdigprutat om man har under 60% belåning.

      Radera
    16. Mjau, nu känns det som att du utgår från dig själv och dina preferenser och spådomar.
      Tittar vi på skuldsättningen i Sverige så är det stora lån som premieras med låg ränta. Sen om det är privat eller BRF spelar ingen roll.

      Radera
    17. Tim. 5 k är inte lågt i min värld för en BRF.
      Vad gäller Stabelo är 1.14% är rörlig ränta. Ska du ha en femåring är räntan 1.84% hos samma institut. Du kan definitivt få lägre ränta om du lånar mycket stålar hos ett annat institut.

      Radera
    18. Nja, jag utgår precis som banken ifån risk. 5k/kvm är inte speciellt mycket, nu vet jag dock inte var Tim bor. Men 5k/kvm runt våra storstäder/studentstäder är helt okej för en BRF, lite beroende på skick etc.

      Jag vet BRF som ligger en bra bit under 0,4%, med dessa har i regel rätt stora lån runt 12k/kvm. Men med en god säkert = låg risk för banken.

      Som jag skrev stora föreningar har i regel stora lån = bättre räntevillkor. Jag tycker du verkar utgå ifrån en mellanstor stad i Norrland med din preferenser och spådomar ;)

      Radera
    19. Jo men frågan var om man behövde låna mycket för att få ner räntan, vilket inte stämmer.

      5kkr/kvm är lågt när värdet är 80kkr/kvm.

      Radera
    20. Tim, precis. Hög säkerhet alltså. Det gillar banken. Stockholm då, antar jag? Här ligger det på blott 45-80kkr beroende på storlek/läge för centrala BRF andelar. 3:e högst i Sverige skulle jag tro.

      Radera
    21. Tim och Mjau. Jag tror inte folk tycker 1.14 rörligt samt 1.84 5 år är lågt. Speciellt inte ni som hänvisar till BRF under 0.4 till 0.6 i ränta.

      Radera
    22. 1.14% i listränta är lågt oavsett hur man vänder och vrider på det. Det är 8000 kr per lånad miljon och år. Det är nästintill gratis pengar.

      Radera
    23. Agree men så är det också en lott precis som rörligt elpris.

      Radera
    24. Östergren, som förening så lägger man inte alla ägg i samma korg. Vi kör med fem olika löptider. Genomsnittsräntan ligger lite i överkant då vi sitter fast hos den som gav byggkrediten. Så fungerar det tyvärr de fem första åren. Vill minnas vår genomsnittsränta ligger runt 0,8%, vilket är enorm högt. Ekonomiska planen utgår runt 3,5%, så vi har förutom massiv amortering (långt över ekonomisk plan) även sänkt avgifterna med 10%. 25% hade också fungerat. Men vi valde en medelväg, och att fortsätta kunna amortera massivt. Med fjärrvärme och FTX så är uppvärmningen inga problem. Sen är där ju garanti på typ allt. Ingen hisservice eller fastighetsskatt etc etc. Billigt boende, helt enkelt. Jag pyser själv vidare snart dock, för jag tror på andra tider sen. Men inte nu. Som du vet går energikostnaderna upp, går räntan ned. Det är inte det som driver räntan. Sen kan man ju alltid cherry-picka det som passar ens narrativ.

      Radera
    25. @Mjau: Pyser du vidare till att göra dig av med en fast tillgång till förmån för inflaterad FIAT och bosätter dig i en HR med en ointresserad fastighetsvärd som lagar hissdörren med clasohlssontejp och där garderobsdörr med handtag ses som en standardhöjning? När gör du den resan? :D

      Radera
  6. Har du verkligen räknat in att villan ökar med 20% + per år i ekvationerna @Cornucopia? Teorin här stämmer väl bara om man tar ett lån och låter pengarna ligga på banken?

    Om inflationen för villor är 20%, räntan är 2%, löneökningen är 2%, så är lönen för en del helt irrelevant. Man kan leva på villan i en hög-inflation-situation. Åtminstone tills hela systemet brakar ihop som hänt förr, eller att räntan går upp till rimliga nivåer som du säger. Men det finns ännu inga tecken på att centralbankerna tänker höja räntorna till rimliga tvåsiffriga nivåer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rimliga tvåsiffriga nivåer? Jo tjena. En reporänta på över 10% alltså. Vi får se. Frågan är väl mer om nästa högkonjunktur tar oss över 2% reporänta eller inte, innan deflationstrycket blir för stort. Vi får se.

      Radera
    2. Men Mjau vi har högkonjunktur nu eller?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Ja fast den är nog inte slut på ett tag. När väl RB höjer då vet vi vad som händer där näst. Nu skrev jag nästa, men denna som du läste är nog mer korrekt. Men det brukar upprepa sig. Jag tror inte på några historiska två-siffriga räntor som var topic ovan inom närmsta tiden. Gör du? Staterna är för högt belånade för det. Det får nog anses som konsensus. Konsensus är att väldigt få förstår inflation, jag säger inte att jag gör det. Men uppenbarligen mer än många andra. Gissar jag. Du är ju expert på vindkraften t ex, när blir elen billig igen? ;)

      Radera
    4. Mjau jag utgår från att RB absolut inte höjer innan EU höjer räntan. Det går bättre för svenska företag nu genom att vi inte stängde ner och vår förmåga att också jobba hemifrån. De flesta andra länder i EU har inte samma breda datorvana. Förmodligen var iden med hemdator på 90-talet ett lyckokast.

      Håller med om att det knappast blir två-siffriga räntor inom tio år.

      Jag är inte expert på vindkraft, men känner mig ibland tvingad att berätta om:

      Vindkraft byggs ut i alla länder i norra Europa.

      Vindkraft är lönsamt och inte bara för investerarna utan för de flesta. Men det finns förlorare.

      Vindkraft blir allt effektivare, men inte lika snabbt som solceller.

      Billig el är relativt. Fossilgasens flöde i EU betyder mest tills våren kommer. Sedan får Finland troligen mer el från fission i norr vilket sänker priset i Norrland men inte i södra Sverige.

      Ett stort spann för elpriset där nära gratis och mycket högt kommer avlösa varandra men mildras när nya företag kommer börja tjäna bra på svängningarna och därmed minska dem. Ser väte i lager för ny industri som mycket viktigt i Sverige sett på några års sikt, medan batterier och avtal om minskat bruk vid högt pris ligger närmare i tid. Även laddning av elbilar kommer snart minska "risken" för gratis el.

      Just nu är vindkraften större än vattenkraften, 1000 MW större än vår fission och vi exporterar 5000 MW, mest till Norge. Och ändå är elpriset högt i södra Sverige. När högspänd likström HVDC införs mellan Norrland och Svealand kommer ström att växelvis flyta i båda riktningarna. Med en tänkande riksdag och nyttjande av mest Östersjön kan detta realiseras på ganska få år.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  7. Inflationen blir svår att få stopp på när den börjat ta fart. Det blir en spiral som sätter igång. US är alltid först. De har hiskeliga 6.8%!!

    Att tro att man kan köra en fullt sysselsatt ekonomi som inte alls ÄR sysselsatt genom att skänka bort pengar (trycka på en datorknapp). Fiat är en ”oändlig tillgång”. Vilken medelmåtta som helst kan väl räkna ut att det blir prisökningar. M2 någon?

    Men som bloggaren antyder. RB gör som strutsen. Men någonstans blir ju löntagare förbannade också. De kräver mer. Alla kräver mer. Lägg till logistikproblemen, energikrisen. En container kostar 5x så mycket att skicka idag från asien. Det kommer att ta minst 6 månader att reda ut kaoset.

    Semestern… flygbiljetterna kostar nog närmre 4-5 gånger mer de med. Men ok. Man kan svemestra. Men det är inte gratis heller.

    Vi får helt enkelt alla en allt mindre och dyrare tillvaro. Ekonomisk nedgång.

    I Q1 2022, när vi har över 4% officiell inflation, då kan nog RB bli ganska kritiserade. Det kan bli olustigt om inte räntehöjning nämns. Det är ju ”enda sättet” enligt många att stävja inflationen.

    Ironiskt nog kommer inflationen att öka när man höjer räntan, på grund av skuldberget. Självförstärkande.

    SvaraRadera
  8. Höjs räntan så måste samhället låna ännu mer för att kunna betala räntorna. Den här gången är det inte möjligt att höja utan att krascha ekonomin, lite självbevarelsedrift har väl bankerna ändå.

    SvaraRadera
  9. Hur ser prisindex ut för producenterna?
    Alltså PPI?

    SvaraRadera
  10. Det är sant att inflationen ej betalar av bolånet. Tänker att folk blandar ihop att bolånet minskar med att ens belåningsgrad går ner. För det senare "hjälper" ju inflationen till med.

    Tänker att idag är folk mer fokuserade på den "vinst" man gjort av att bo i villa etc. dvs vilken ny fin Audi eller Tesla man ska köpa med bostaden som portmonnä.

    SvaraRadera
  11. PPI uppe i 9.6% i Amerikat. Hujedanemej. Kanske går att kvalitetsjustera ner till 1% på något sätt.

    Vad gör man i en sån här miljö? Vill sälja av en del enskilda innehav för att ha mer cash men å andra sidan vill man ju inte sitta på cash då inflationen går från seger till seger. Guld? Dogecoin? Pokemonkort?

    SvaraRadera
  12. Detta är rätt intressant! Prisindex i producent- och importled (PPI) visar den genomsnittliga prisutvecklingen i producent- och importledet, totalt och för olika marknader (HMPI, EXPI, IMPI, PPI, ITPI och TPI) och produktgrupper. Där kan manmn prata om inflation som heter duga!

    https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/prisindex-i-producent-och-importled/prisindex-i-producent-och-importled-ppi/

    SvaraRadera
  13. Vi har bolån, men vår brandövning inkluderar en ränta på 10 % och bägge på A-kassa. Det löser vi idag, men klart man funderar. En ogrundad fördom är att det finns hushåll som inte klarar ens detta.

    SvaraRadera