Aktuellt

Havsbaserad vindkraft olönsam - får 236 öre per kWh i subvention i blåsiga Storbritannien - dubbelt mot kärnkraftens garantier i landet

Ny havsbaserad vindkraft, av den typ som antikärnkraftslobbyn nu vill använda som halmstrå för att slippa rädda Sveriges energiförsörjning g...

2021-12-12 17:06

Högsta amerikanska inflationen sedan mars 1982 med 6.88% - men då var styrräntan över 14%

Den amerikanska KPI-inflationen rapporterades in på 6.88% i veckan, vilket inte setts sedan i mars 1982, dvs för nästan 40 år sedan. Då var dock styrräntan över 14%, mot dagens 0.25%.
Amerikansk KPI-inflation 1947 - 2021 fet mörk linje. Ljus orange linje är effektiv styrränta.
Graf: FRED
Inflationen fortsatte alltså uppåt i USA till nivåer som vi inte sett på fyrtio år. Det ser alltså ut som att pengarna slutligen lämnat likviditetsfällan, utan verkligen börjar rusa ut i den reala ekonomin - Main Street - och inte längre bara den finansiella ekonomin - Wall Street.

Värt att notera är att styrräntan ligger på 0.25% och effektiv styrränta på 0.08% i november, kontra att effective Federal Funds rate låg på 14.68% i mars 1982. 

1982 försökte man bekämpa inflationen, nu 2021 försöker man skapa inflation, och verkar ha lyckats.

Dollarn förblir dock stark, då växelkursen inte styrs av inhemsk inflation, utan av t ex räntan på statsobligationer. Man får trots allt bättre ränta på att köpa amerikanska statsobligationer än exempelvis svensk, och då dollarn därmed också stärks så är det fortfarande en bra investering att köpa in sig i den amerikanska kärnvapenmyntfoten. Så länge man inte är amerikan som får leva med nästan sju procents ränta. Eller inte åker till USA på semester.

Eftersom inga åtgärder tas för att bekämpa inflationen är en killgissning att vi bara sett början och att amerikansk inflation snabbt kan sticka vidare uppåt. Vad sägs om 10% inom 12 månader? Bloggen stoltserar dock med att alltid att ha fel, men ingen gillar en fegis.

Lärdomen för svensk del är att centralbankernas agerande förr eller senare börjar fungera, och då kanske lite bättre än det var tänkt. Sedan är centralbanken sen i sin motreaktion då inflationen bortförklaras som tillfällig eller ett icke-monetärt fenomen (cluebat: inflation är alltid monetär), alternativt importerad inflation och man höjer alltså inte styrräntan.

Dock kör ju amerikanska staten med 50% budgetunderskott, så situationen är inte som i Sverige där Riksbankens agerande främst stimulerar Stockholmsbörsen och inte KPI-priserna.

Framför allt var det förstås energipriser, men också nya och begagnade bilar samt övriga konsumtionsvaror som steg. Det som steg mindre än 6.88% var t ex kläder med 5.0% på ett år, tjänster med 3.4%, bostad med 3.8%, transporttjänster med 3.9% och medicinska tjänster med 2.1%.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

34 kommentarer:

  1. Hur är det med lågstadiematematiken? 1982 är 39 år sen om jag räknar rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 39.85 år i gemen 40 år. Skärp dig

      Radera
    2. Ja, min kommentar ser ju konstig ut nu när bloggaren har rättat sin text. När jag kommenterade så skrev han 30 år. Men jag är så orutinerad så jag missade att skärmdumpa eller citera.

      Radera
  2. Stor del av inflationen kan vara tillfällig efter en återgång till mer normala energipriser i USA efter pandemin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har haft väldigt hög inflation, väldigt länge. Inget tillfälligt här inte :P

      Radera
    2. Nja, den amerikanska konsumentprisinflation tog fart först i mars i år.

      1,7% feb 21
      2,6% mar 21
      4,2% apr 21

      Inflationen räknas kumulativt så mycket talar för att den kommer gå ned märkbart med start i mars nästa år. Omvänt var den nedtryckt större delen av förra året vilket delvis förklarar nuvarande pristryck.

      Radera
    3. Varför är det så många som tycker utan att ha några kunskaper? Visst ja, det kallas internet.

      Radera
  3. "Vad sägs om 10% inom 12 månader? Bloggen stoltserar dock med att alltid att ha fel"

    Jag kör 10x hävstång på långa räntor. Uppfattat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nae men allvarligt talat... Räntan gick ner på i princip alla durationer av dollarobligationer i samband med rapporten. Marknaden är uppenbart överdrivet pessimistisk.

      Radera
    2. Paniken när MSM i USA beskriver inflation som jättebra för "average Joe".

      Radera
  4. https://www.federalreservehistory.org/essays/recession-of-1981-82

    SvaraRadera
  5. Det är väl perfekt för större delen av världens stater om vi får en hög period inflation eftersom de höga statsskulderna inflateras bort. Här i Sverige har vi ju tyvärr inte så mycket nytta av det som stat, däremot desto mer bland privatpersoner eftersom dessa sitter på världsrekordhöga skulder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bättre om vi inte får en hög inflation. De flesta privatpersoner har inte höga lån. Om zombiföretag avvecklas frigörs främst personal till mer lönsamma företag i alla länder. Lönerna stiger i framgångsrika företag och högbelånade får råd att minska sina lån.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Bidens och demokraternas popularitet sjunker väl i takt med att inflationen stiger? Någon måste göra något. Marknaden prisar väl in höjningar av räntan med 75 punkter 2022?

      Radera
    3. Hushållens skuldsättning som andel av disponibel inkomst har aldrig någonsin varit högre och är internationellt sett mycket högt per capita. Det kan du inte snacka bort.

      Sverige har 4:e högst privat skuldsättning per capita i världen (efter Luxemburg, Irland och Norge.)

      Radera
    4. Tim ja det är tråkigt för den minoritet som lånat för mycket. För en del med hög belåning finns också höga tillgångar i villor och aktier. Aktieägandet är högt för privatpersoner i Sverige.

      Fortfarande har majoriteten inte för höga lån.

      Vid en kommande nedgång, förr eller senare, för villapriser blir det mycket gråt och tandagnisslande. Undervisningen i ekonomi på högstadiet behöver få mer tid. Många vuxna borde också erbjudas kurser i personlig ekonomi.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Krediter är fantastiskt billiga och många skuldsätter sig för att investera och får en stadig avkastning. Själv är jag osunt oriskbenägen och betalar av skulder som även på lång sikt är löjligt billiga. Ja, undervisa ordentligt i att ett bolån är och förblir en personlig skuld oavsett tillgångens värde. Sveriges bostadsmarknad gynnar på lång sikt otroligt få skulle jag påstå. Just nu göds ekonomin av ständigt ökande krediter tack vare bostadsmarknaden och riksbanken. När den kranen sinar, oj oj oj.

      Radera
    6. Varför ska svenska folket undervisas i privatekonomi? Det verkar ju som att man agerat helt korrekt hittills och maximal belåning i den här räntebullmarknaden har varit helt rätt. Ju större kontantinsats desto sämre skolad i privatekonomi :) Rent spontant känns det som att svenska folket bör skola Östeuropeer och Tyskar i privatekonomi. Det fina i ett kapitalistiskt system är att lån inte beskattas medan tillgångar gör det.

      Radera
    7. Priserna på fastigheter har ju stigit mycket på senare år så då kan ju naturligtvis skuldsättningen se godkänd ut. Men vad händer när inflation och räntorna ökar. Bara en 10% nedgång på fastigheter men samma skuldsättning.
      Riksbankerna gör allt för att snacka ner inflationen som tillfällig. Snart kommer väl ketchup-effekten? Med medföljande obligations-krasch inom euroområdet.

      Radera
    8. Inflationen måste väl också omfatta fastighetspriserna och på sikt inkomsterna, då kan belåningsgraden istället sjunka i relation till prisnivån.

      Radera
    9. Korrekt Goofy, men många äldre blev hjärntvättade i skolan med tidningen Lyckoslanten och Spara och Slösa. Hur kunde svenska staten låta Sparbankerna bedriva denna ensidiga propaganda i skolorna, medan politikerna bedrev exakt motsatt politik, alltså bestraffa (spekulationsfritt) sparande och gynna lånande. En kollektiv stämning mot staten vore på sin plats.

      Radera
    10. Precis Goofy, den som köpte en villa med maximal hävstång våren 2020 har väl avkastat runt 25%/0,15 = 167% på eget kapital (minus lite omkostnader).

      Hellre ofri än skuldfri, ifall kan nu inte är fri ifall man är satt i skuld.
      Receptet med att belåna sig maximalt till låga boräntor kommer nog att fungerar några år till.

      Nu ser vi dock (äntligen) en tillfällig inflation, att döda den kan göras med ett pennstreck. Ingen vet dock hur lätt det blir att få tillbaka den.

      Radera
    11. @Bo Fomalsi: Det är väl inte så konstigt egentligen. Man kan ju inte gå ut och säga att det är bäst att slösa allt man har och låna och inte tänka på skulderna. Det i sig kan skapa för mycket inflation. Man känner ju igen kommunikationen från Riksbanken som är orolig över skuldsättningen men ser det som problematiskt om skuldtillväxten avtar eller FED och Powell som med en dåres envishet hävdat att inflationen är tillfällig. Yes of course men definiera tillfälligt.

      @Mjau: Synd att man inte som i andra länder har möjlighet att låna till låg och fast ränta i många år. Då är bostäder helt rätt att köpa. Vi kommer väl få en tid av debt deleveraging också. Blir inte förvånad om Sverige blir unikt och det enda eller ett av få länder i världen som fixar det medan andra länders marknader faller som korthus.

      Radera
  6. OT:
    7:e AP-fonden, läcker finska försvarshemligheter.

    https://www.di.se/ledare/en-ohallbar-ansvarsloshet-av-ap7/

    SvaraRadera
  7. Jag funderar på om det inte vore trevligt med en rejäl inflation, givet att lönerna drar iväg också. Säg att man får 7% per år. Då halveras lånet på tio år, reellt sett.

    Skulle jag amortera lika mycket som kostnadsökningen 7% ränta skulle innebära skulle jag bli av med drygt 25% av lånet på tio år. Samma utgift i ett höginflationsläge är alltså betydligt bättre för min personliga del.

    Rimligtvis höjer regeringen ränteavdraget rejält, eftersom många inte kommer att ha råd annars vilket skapar arga väljare. Vilket innebär att vi belånade får lånen de facto avskrivna.

    Hoppas!

    SvaraRadera
  8. Boende i USA och har lite tankar.
    Dels är nog inflationen en släpning av förra årets paus/nergång.

    Men, det är även enorma stimulanser. Dels "infrastruktur" som driver priser.

    För familjer ("household") är det dels "a-kassa" som gör att ingen vill jobba, det finns inte en butik/mack/fastfood utan skylt om att de söker jobb, ofta med bonus på flera månadslöner om man blir kvar x mån. Marknaden för "lågnivåjobb" är helt körd, många jag pratar med har 50%+ absence på arbetsplatserna, man skiter helt enkelt i att dyka upp, bättre att få kicken o gå på a-kassa.

    Därtill child credit ("barnbidrag"). Tidigare fick man $1000/barn/år vid deklarationen, som trappades vid relativ låg inkomst.
    Nu får man $250/barn/mån ($300 för barn under 7) utbetalt cash och trappas ner först runt $120,000 inkomst. Tre barn får alltså $750/m mer rakt i fickan jmf tidigare i år.

    Jag ser dock ett problem med detta.
    Man kan säga att tidigare betalade man ingen skatt för hushållsinkomster upp till runt $40,000 (grundavdrag, andra avdrag, child tax credit, etc), dvs de som tar ströjobb och/eller selfemployed betalar ingen skatt månadsvis eftersom det i vilket fall blir skatteåterbäring. Det handlar om ca 40% av hushållen som alltså inte betalar någon skatt (och inte heller sjukförsäkring, skollunch, etc som även det har brytgränsen ungefär där).

    Nu får man son sagt childcredit månadsvis, men får då inte det avdraget. Inkomstintervallet ca $25,000-50,000 (per familj) vilket handlar om ca 30% av hushållen får alltså en "skattesmäll" på $1,000/barn. Det är alltså den grupp i befolkningen som redan har sämst ekonomi som nu får en engångsutgift varje år på säg $3,000 för tre barn.

    För att förhindra detta kan man välja att skippa få child credit utbetalt månadsvis och istället som tidigare med skatten. Men gissa om nån väljer det framför cash i fickan idag...

    Blir intressant att se vad det får för påverkan i ekonomin nationellt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hört liknande från bekanta i staterna. Typ inte lönt att arbeta upp till en viss nivå.

      Radera
    2. Intressant, i Sverige gäller ju det omvända, där det för det breda tjänstemannalagret inte är värt att jobba heltid. Soperent på kontoret på fredag em då det bara blir skatt av det ändå.

      Radera
    3. Här blir det ju flera brytgränser kan man säga.
      Upp till ca $30-50,000 (beroende på antal barn) betalar man inte för något. Ingen skatt, ingen sjukförsäkring, ingen skollunch, finns även massa stöd att söka så även universitet är gratis, man kan säga att det är som att bo i sverige, men utan skatt. Och så kan man säga att $50,000 är närmare 1MSEK i köpkraft om man inte bor i storstadsområden.

      Du behöver inte jobba mycket, om alls, för att komma upp till den nivån. Visst, jobbar man på McD med $10/h blir det tufft, och som sagt bättre att gå hemma med a-kassa.

      Kommer du över den gränsen så tappar man vissa förmåner direkt, och andra trappas ner. Det blir en oändlig marginaleffekt i vissa skikt, så varför jobba eller söka sig till bättre betalt?

      Runt $100,000-120,000 (typ två lärarlöner) har du tappat det mesta och är uppe i marginalskatt runt 20-25%. Men räknar man med att man då även betalar full sjukförsäkring ($1,000/m/pers + del av faktisk kostnad), studieskulder, måste spara till universitet för barnen, pension, osv, osv, så blir marginaleffekten betydligt större.

      Därefter är skatten progressiv upp till runt $400,000 där den maxas vid 35%.

      Så för att summera så ska man leva under $40,000 vilket inte är svårt, då allt blir gratis, eller så satsar man på att komma över $2-400,000, ser man inte hur man ska komma dit är det inte nån större ide att försöka.

      Radera
    4. Pelle.
      Tur att det där inte gäller i Sverige. Förstå frustrationen hos alla bittra gubbar som hytter med näven och skriker socialism i var och varannan mening.

      Radera
    5. Bittra gubbar=pojkar och män till höger om Nooshi

      Radera
    6. Fast å andra sidan är bitterheten ännu värre på Vänstersidan när drömmen om socialism med önskedrömmaren som diktator aldrig infrias.

      Radera
    7. Nåja, Ursula har ambitionen. Hon kanske är rätt?

      Radera
    8. Visst, men förstå frustrationen hos alla rednecks som skriker socialism i var o varannan mening, hata skatter och allt som har med "em liberals" att göra, samtidigt som de utgör en stor grupp av de som har fördelen här.
      Ofta "selfemployed" i det lägre inkomstskikted, betalar ingen skatt och får allt gratis.

      Bitterheten på vänstersidan är nog som sagt lika stor när (om) man inser att de enda som betalar netto in till systemet är "höginkomsttagare" och företag. Men man lever ju ofta på att "alla andra måste minsann bidra mer".

      Radera