Aktuellt

Havsbaserad vindkraft olönsam - får 236 öre per kWh i subvention i blåsiga Storbritannien - dubbelt mot kärnkraftens garantier i landet

Ny havsbaserad vindkraft, av den typ som antikärnkraftslobbyn nu vill använda som halmstrå för att slippa rädda Sveriges energiförsörjning g...

2021-12-21 09:55

Går svensk KPIF-inflation över fyra eller fem procent i december?

Svensk KPIF-inflation som Riksbanken styr sina räntebeslut och sina stimulanser av finansmarknaderna mot steg med 3.6% i årstakt i november. Störst bidrag till detta berodde på elpriserna, men då de nu ser ut att dubblas igen i december talar mycket för att vi kommer få se KPIF-inflation långt över 4% innevarande månad, kanske rent av över 5%.
Riksbanken - humorkuben på Brunkebergstorg
I årstakt bidrog elpriserna till 1.1 procentenheter av de 3.6% som KPIF ökade. Dubblas nu elpriset igen i december är en förenklad slutsats att dessa 1.1 procentenheter dubblas till 2.2, och allt annat lika (vilket det aldrig är) så får vi 4.7% i tolvmånaders inflationstakt i december.

Riksbanken kan fortsätta hävda att detta är externa och tillfälliga övergående effekter och inte ett monetärt fenomen, men elpriserna kommer börja svälla över på andra produkter i takt med att företagens olika säkringar av elpriserna löper ut - dessa löper ut löpande då man inte säkrat allt i en enda klump - därtill är i princip alltid en liten del osäkrad eftersom man inte vill köpa mer el än man gör av med och ökar sin förbrukning vid expansion. Drivmedel har bidragit till 0.7 procentenheter senaste året, och gissa exempelvis om raffinaderierna även förbrukar el, och vad som händer när man senare under 2022 behöver få betalt för detta?

Sammantaget kommer nog Riksbanken fortsätta hävda inte ett monetärt fenomen, fast det monetära fenomenet bostadsbubblan, obligationsbubblan, skuldbubblan och techbubblan struntar man i - de ingår ju inte i KPIF. Men inte ens sådant som ingår i KPIF räknas som sagt när de går emot policyn att räntan inte ska höjas. 

Sedan blir det en lustiger dans att höra hur Riksbanken bortförklarar 4.7% i KPIF när man har sin målnivå på 2.0% och toleransintervall på 1 - 3%.

Den stora frågan blir mer om KPIF går över 5.0% i december, och när Riksbanken återigen ändrar sin definition av inflation, och då sannolikt till KPIF-XE, dvs utan energi och drivmedel.

KPIF-XE ska dock sluta redovisas av SCB till årsskiftet, så de två myndigheterna får nog ta sig ett snack med varandra först.

Riksbanken vet mycket väl att en räntehöjning i det här läget kommer knäcka bostadsbubblan såväl som finansmarknaderna, men dessa kan förstås räddas genom att Riksbanken samtidigt ökar stödköpen. Kanske dags för banken att börja stödköpa både aktier och bostäder direkt istället för via obligationsmarknaden?

Oavsett - det blir en intressant lönerörelse i vår om officiell inflation ligger på över 4%. Hur ska facken sälja in till sina medlemmar att lönepåslagen blir lägre än inflationen? Särskilt för villaägarna och bilägarna, som fått se långt värre personliga kostnadsökningar än 4%.

Men vad tror du? Orkar inflationen över 4% eller rent av 5% och kommer Riksbanken fortsätta att ignorera inflation när den inte passar dem?

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

48 kommentarer:

  1. Den här situationen sätter verkligen Riksbankens strategi i blixtbelysning, hur begränsad möjlighet de har att påverka på rätt sätt för att uppfylla målet om lagom inflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förr var det generaler och amiraler som planerade för det föregående kriget ifall det skulle komma i repris. Numera är det riksbanksekonomer.

      Radera
    2. Den här situationen sätter Riksbankens existensberättigande i blixtbelysning.

      Radera
  2. Nollräntan har tagit ett punggrepp om Riksbanken.
    Även om de skulle vilja positionera om sig så kan de inte det. De sitter fast!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fler centralbanker med. Man vill inte sticka ut för då rusar kapitalet till Sverige, stärker kronan, och sabbar möjligheten att beskatta befolkningen när produktionskostnaden skenar och ökar arbetslösheten. Det är min uppfattning men är okunnig i ämnet. Rätta mig gärna.

      Radera
    2. Det finns sätt som av anhängare av modern centralbanksteori anses omoderna för att hålla koll på inflödet av kapital.

      Radera
  3. Alla ekonomiska klimat är tillfälliga. Det är bara en definitionsfråga hur långt ett snöre är. Jag tror inte att Riksbanken jobbar proaktivt utan snarare reaktivt. Höjer man så gör man det för att det är på väg att gå åt helvete och för att det inte finns någon annan väg ut med s.k. reaktiva panikåtgärder som på 90-talet. Vi är inte där än.

    SvaraRadera
  4. Jag trodde att det var mp:s fel att elpriset var högt, men det var visst Riksbankens låga räntor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Indirekt är det centralbankernas "fel".
      När pengar varit gratis har stålarna allokerats till "ny teknik" som sol, vind, elbilar etc samtidigt som baskraften glömdes bort som bakåtsträvande och osexig.

      Radera
    2. @Östergren: Nu när svenska folket fått exceptionellt billigt boende bör man väl ha pengar över att lägga på elen :)

      Radera
    3. När MP subventionerar elbils- och solkraftsägare protesterar ingen.

      När MP är skyldig till dagens elpriser protesterar alla utom de rättrogna i subventionerade nybyggen.

      Radera
    4. Östergren nu är det nog bristen på fossilgas som står för majoriteten av faktorer bakom dagens elpris.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Nanotec.

      Va skönt att det var utlänningarnas fel, då skyller vi allt på dem hädanefter.

      Radera
    6. Östergren inte betraktar jag fossilgas som utlänningar. Men visst har jag en känsla av att Putin har något ansvar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. Nanotec. Om Sverige spelat sina kort korrekt hade vi aldrig befunnit oss i dagens situation gällande elpriserna.

      Radera
    8. Östergren jag tror det skulle varit svårt. Hur menar du vi borde gjort?

      Fast mer angeläget är att minska problemet. Ett sätt är att satsa på företag som "snabbt" kan förbättra läget för Sverige och majoriteten. Får tända en brasa nu i kakelugnen.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    9. Nanotec

      Ibland vet jag inte om du driver med mig.

      Radera
    10. Östergren menar att även en obetydlig åtgärd som att tända en brasa ger effekt för helheten. Är trött på tjatet om att Sverige är så obetydligt jämfört med tex Kina. Och att en liten personlig åtgärd är meningslös för andra.

      Mer av betydelse är som jag ofta skriver att hjälpa fram nya företag och ny teknologi. Eller tex försöka minska subventioner av fossilt.

      Att älta felbeslut som skett för länge sedan tycker jag inte ger mycket. Ja jag investerar i företag som misslyckas, men än nog många som lyckas.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    11. Nanotec

      Häromdagen skrev du att det var bra att vi sparade på vattenkraften för sämre dagar. Idag är en sämre dag.

      Någon gång måste även du inse att du haft väldigt fel på vägen gällande energin i Sverige.

      Radera
    12. Det är inget som hindradeoss att ha kvar kärnkraftverken och bygga vindkraft samtidigt. Då hade Sverige både varit mer självförsörjande på energi och exportera, och därmed bidra till att hålla Europa mer oberoende, med lägre priser och mer förhandlingsutrymme. Då hade tex OL 3 dessutom kunnat hjälpa till på både kontinenten och (gissar här) i Baltikum.

      Radera
    13. Östergren ja vi har haft fel i mycket. Jag har för lite tagit upp behov av modernare elnät.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    14. Teheimar vi exporterar ändå mycket mer el än vi importerar. Visst hade vi haft mer el att exportera om ingen fissionsreaktor stängts av och ändå samma mängd annan produktion av el byggts.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    15. Nanotec.

      Det är möjligt att det är lukrativt för dig och diverse investerare med exporterad vindkraft men du inser väl att det inte hjälper gemene småhushåll när räkningen ska betalas?

      Kan vi inte bara enas om att energipolitiken fullständigt havererat?

      Radera
    16. Personligen smet jag ut bakvägen och tecknade gratis el (exklusive) på mina 3 anläggningar i januari. Pallar inte med den här freak showen längre. Dock jävligt trist att de ropar in en i februari igen.

      Radera
    17. Östergren det är tråkigt att många med dålig ekonomi drabbas av de extrema priserna för el. Gillar inte läget. Anser ändå inte att vi ska göra som Norge. Om de flesta tänker till kan de spara något när det gäller sin el och det är bra och kan ge nya idéer för hela samhället. Vi kan inte leva isolerat med vår el för vi är del av EU. Vi har socialen som en räddning för de värst drabbade.

      Tror inte jag direkt på kort sikt tjänar på högt elpris. Den som äger produktionsutrustning för el idag dvs vatten, fissionsreaktorer och vind gör vinst. Högt elpris gör det mer intressant med investeringar i mer produktion och nätet. Samtidigt sänks BNP så fast jag idag är mer investerad i framtida lösningar ger det risk för längre tid till vinst.

      Vi kan enas om att politiken rörande el är betydligt sämre än önskvärt. Eftersom vi får el och inte har avbrott kunde det vara betydligt sämre.

      Att företag inte kan starta ny verksamhet för att de inte kan få effekt i rimlig tid får nog kallas ett haveri för energipolitiken.

      Att priset svänger mellan nära noll och högt betyder en hel del för oroliga privatpersoner men obetydligt för företag medan genomsnittspriset givetvis har betydelse.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    18. Hur kan investeringar i vindkraft bli lönsamma när priset blir negativt vid vind eller produktionen vid vindstilla är noll. Mellanlager i all ära, men denna teknik finns ju inte tillgänglig i några väsentliga volymer. Subventioner är nyckfulla och kan försvinna.. Varför skulle förresten inte företag vara oroliga för höga spotpriser? Det finns ju flera exempel på företag som t.om. stänger ned produktion pga elpriset.

      Radera
    19. Joakim genomsnitt är svaret. Antag att du har en kiosk och säljer godis med behovet att sälja för 10.000 per dag för hyfsad vinst. En dag strömmar det till mycket fler kunder och du får sålt för 20.000 fast du skulle kunna sålt det mångdubbla. Nästa dag kommer ingen kund. I genomsnitt har du då bra vinst.

      Negativt pris på el är mycket sällsynt, mindre än 1 promille av tiden, och för vindkraft är det enkelt att sluta mata ut el den korta tiden medan det kan vara svårare att snabbt stoppa mesta annan produktion.

      Subventioner av el från ny v3 vatten, ved och vind upphör nu. Ny v3 byggs ändå nästa år för det har blivit lönsamt. Subventionen satte fart på utvecklingen.

      Ja ett litet antal företag är extremt beroende av lågt elpris medan alla är beroende av el. Genomsnittligt pris är avgörande för ett företags kostnad.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    20. Nanotec. De behöver inte försöka vinkla allt till det positiva.
      Hur kan tex din kiosk går från hyfsad vinst till bra vinst när du säljer för 10 k per dag och inte överträffar prognos?

      Sen håller jag inte med om att genomsnittligt pris är avgörande för ett företags kostnad. Tittar vi på fastighetssektorn är energin väsentligt dyrare vintertid både vad gäller fjärrvärme samt el per mängd energi.
      Att fjärrvärme och el är billigt sommartid när energin inte behövs är nästan oväsentligt i sammanhanget för deras business.

      Radera
    21. Östergren du har rätt. Personalen blir trött och ledsen när de inte hinner ta hand om alla potentiella kunder och dagen efter när ingen kommer blir de less på jobbet och jag måste rekrytera ny personal. Fast dag två behövs inte så mycket el för springet i dörren blir mindre.

      Min erfarenhet av fastighetssektorn är när vi hyrde ut 5 lägenheter till turister i Värmlands urskog. Fullt på sommaren mindre vintertid. Sålde sedan de båda husen till tysk kund. Han nästan grät när han fick en lista på alla defekter jag kände till och betalade långt över marknadspris men gjorde en god affär. En lägenhet var reserverad för oss under innehavet. Ok när jag tänker efter har jag villan och lantstället här i 08 och det går åt mer el vintertid. Min fru ville binda elpriset tidigt i höstas men jag förklarade att långsiktigt är rörligt billigare. Ja visst fattar jag ibland fel beslut.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  5. Då jag själv producerar och säljer egenutvecklade produkter kan jag säga att materialkostnaderna inte får stiga särskilt mycket innan det blir ett nollsummespel utan lönsamhet. Nu är detta enbart en bisyssla som omsätter strax under miljonen per år men oavsett så gör man inget sådant bara för nöjes skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är produkter av hög kvalite och med lång livslängd, dock är kunderna priskönsliga och oförstående för sådant, de åker hellre till ett lågprisvaruhus och köper liknande för en tredjedel av priset men som inte håller längre än ett år på sin höjd.

      Radera
    2. Nu måste vi få veta... Vad är detta för produkter?

      Radera
    3. Inte vad de är som detta handlar om.

      Dock gör prisökningar att jag får välja. 1. Sänka kvaliten för att få lägre tillverkningskostnad 2. Öka volymerna för lägre kostnad per enhet, (dock vill jag enbart ha det som bisyssla) 3. Sluta med verksamheten 4. Göra det för nöjes skull och hoppas att det långsiktigt blir lönsammare

      Radera
  6. Orkar inte räkna på det men hur många hushåll i SE3 och SE4 finns det i Sverige som saknar fjärrvärme?
    Eftersom snittförbrukningen för dessa hushåll är ca 20 tusen kWh per år samt 3 tusen kWh i december kommer räkningen landa på ca 10 tusen inklusive allt om rörligt när den dimper ner i januari.
    Sen finns det väl ingen tillförlitlig statistik på hur många av dessa hushåll som har bundna avtal som sedan kommer att fasas ut till helt andra nivåer än vad de hade tidigare. Så summa summarum är det lurigt att veta hur mycket elpriset kommer att driva inflationen framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politiker som vill finansiera reformer via skattehöjningar har nu missat fönstret då hushållens beskattningsbara överskott istället hamnar hos elbolagen, kanske de också lanserar en elbolagsskatt likande bankskatten.

      Radera
    2. Jag vet att vi är många som inte gillar skatter som hänger här på bloggen, men det är faktiskt en bra idé utifrån nationalekonomiska principer. Elbolagen som kan exportera till höga priser har fått intäkter till skänks pga exogena okontrollerbara omständigheter (regleringar inom EU). Företag har fått stöd under corona av samma skäl, fast omvänt då de förlorat stålar.

      För övrigt har samma argument lagts fram av ekonomer om vi skulle införa marknadshyror på befintlig bestånd, alltså hyresvärdar skulle beskattas mellanskillnaden från idag.

      Radera
  7. "Min" kommun har i sin långtidsbuget räknat med 2% i årliga löneökningar 2022-2025. Finns många konsekvenser av detta, besvikna medarbetare som får stora reala lönesänkningar alternativt rejält omräknade kommunala budgetar är bara några.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lugnt, de som lånar ut pengar via bostadsobligationer kommer inte att vilja ha högre ränta när inflationen håller kvar.

      Radera
  8. Politiker mfl "ledare" SKAPAR problem som ej existerade, normala individer LÖSER problem som existerar, punkt slut!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte det politikens kärna? Formulera problem som man sen presenterar lösningar på som är så aptitliga att man vinner val???

      Huruvida det är ett verkligt problem eller påhittat är väl sekundärt i sammanhanget då målet är att vinna val, få makt och därmed tvinga andra att böja sig för den makten!

      Radera
  9. Går ju kanske att googla. Men hur många och vad betyder alla KPIxx.
    Är så gammal att jag har en liten bok i fysisk form, men där i är endast KPI. Hur många tabeller har de idag, och vet de ens vad man beräknar när man använder dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lovar att det går att googla och läsa finna utförliga beskrivningar för hur SCB räknar fram de olika KPI-måtten.

      Radera
    2. Oavsett om det går googla eller ej; det va enklare förr.

      Radera
  10. Varför måste Riskbanken till varje pris hålla luft i bostadsbubblan? Riskbanken har själva skapat bubblan och nu är det dags att rätta till sitt misstag. Man har gynnat en generation på bekostnad av en annan. Kommer det göra ont att höja räntan? Svar: Ja! Men det borde man ha förstått från början. Ju snarare man rättar till denna skevhet desto bättre.

    SvaraRadera
  11. Krisbanken, Riskbanken, Riksbanken - Pampig kåk ändå...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men namnet Riskbanken beskriver bäst vad de gör: Skapar bubblor, inbyggda spänningar och risker.

      Radera
  12. Vi lever i en toxisk blandning av dopad ränta, skenande energipriser, galna fastighetspriser, krigshets, ekologism, marxism, feminism, nationalism osv ... Undrar just hur vi kommer ut på andra sidan.

    SvaraRadera
  13. Det som diskuteras för lite är Tysklands nedläggning av kärnkraftverken. Bara kommande året läggs lika mycket kärnkraft ned i Tyskland som halva Norges elproduktion. Självklart påverkar det hela Europa. Dvs. Nästa vinter blir katastrofal 2022/2023

    SvaraRadera