Aktuellt

Inträffade peak oil 2018 eller 2019 - och är energikrisen och den ekonomiska krisen därmed permanent?

Data från amerikanska energiinformationsmyndigheten EIA visar att eventuellt kan peak oil  inträffat 2018 eller 2019. Om det är så, så är de...

2021-10-06 10:10

SVT/Uppdrag Granskning gick på linjen att översvämma 2 600 000 hektar svensk skog, jordbruksmark, vägar och bebyggelse

Idag kom facit på vilken vinkel Uppdrag Granskning valde i fråga om de svenska torvmossarna. Och den vinkeln blev att de 2.6 miljoner hektar mark som i Sverige torrlagts ska översvämmas igen. Det inkluderar en miljon hektar idag produktiv skogsmark och 200 000 hektar jordbruksmark. Till detta kommer svenska vägar och annan bebyggelse.
Bloggarens våtmark, sjö och fd torvtäkt 101 meter från gårdscentrum. Som för övrigt länsstyrelsen på förfrågan inte alls har lust att ge bidrag till för att restaurera, vilket kanske är relevant ur SVT:s reportage synvinkel. Ett dämme nere till vänster skulle kunna förstora sjön avsevärt utan att något drabbas negativt.
Argumentet är att torrlagda torvmossar släpper ut CO2, men man verkar ignorera att om man blötlägger dem igen som innan 1800-talet, så kommer de istället släppa ut metan och lustgas.

Den vanligaste dikningsåtgärden idag är antagligen vägdiken. Man får förmoda att dessa också ska fyllas igen så grundvatten och torvmossar återställs. Hur några vägtransporter ska kunna ske på översvämmade vägar lämnas som en övning åt Uppdrag Granskning. 

Liksom varifrån vi ska få den mat som vi inte längre kommer kunna odla på 200 000 hektar jordbruksmark.

Eller hur skogen ska kunna fortsätta skapa höga naturvärden och binda CO2 på de där en miljon hektaren produktiv skogsmark som ska översvämmas.

Men kolla aldrig en bra story och människan överlever tydligen i ett vacuum, där humanekologi och vårt behov av att faktiskt ha mark för att leva på, odla mat på eller ordna vårt dasspapper och byggmaterial från inte verkar existera. Allt kommer trots allt från ICA.

Att sedan ett antal ICA - särskilt ICA Maxi på de torrlagda urdikade jordarna utanför stadskärnorna - kommer översvämmas ska vi väl bortse från. Med 200 000 hektar mindre jordbruksmark måste ju ändå en del mataffärer bort för att inte hyllorna ska gapa tomma.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

42 kommentarer:

  1. En liten sjö kan ju hysa både kräftor för eget behov och även en och annan gädda och abborre... för eget behov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och sedan får du betala skatt för egen tillgång, vare sig du tar upp någon abborre eller inte, precis som mjölkbönder får göra för tillgången till mjölk.

      Radera
    2. Va...! Måste bönder betala skatt för mjölkförmån...? Det låter för otroligt för att vara sant.

      Radera
  2. UG gör det onekligen lätt för sig. Bra spanat.

    SvaraRadera
  3. Där sossarna tidigare hade infiltrerat samhällskroppen, är nu ersatt av miljöpartister.
    Den nuvarande klimatpropagandan genomsyrar just nu allt.
    Och nu hyllar även Svenskt Näringslivs VD, Jan-Olof Jacke, Greta Thunberg, som med sina stödorganisationer vill minska all konsumtion och förbjuda all fossilanvändning nu, som skulle skicka massvis med företag i konkurs och utlösa en global massvält.
    SvD låst artikel med gullig rubriksättning.
    https://www.svd.se/ingen-separerar-sina-sopor-mer-an-var-familj

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att vara lite synisk; massvält är väl ett bra sätt att minska människans påverkan på klimatet för att "rädda planeten". Givetvis svälter inte miljöpartister och likasinnade "goda" människor, utan det är vi enkla syndare som inte har den rätta tron.

      Radera
    2. Jo, helt klart, skulle en global minskning av befolkningsmängden minska de mänskliga avtrycken. Men det är inget som omnämns öppet av någon som förordar "grön omställning". För den gröna omställningen skall ju genomföras av västvärlden, som knappt har någon naturlig befolkningstillväxt längre.

      Radera
    3. Malthusianismen har frodats sedan 1800-talet, ofta i kombination med naturromantiken. Nationalsocialisterna i Tyskland är inte de första, eller sista, att omfamna idéerna. Vi får väl hoppas att dagens Malthusister inte når samma framgångar.

      Radera
    4. Någonannanismen har blivit så avancerad att den nu handlar om någon annan som skall dö.

      Radera
    5. Det är självklart att en global befolkningsminskning i miljöns namn primärt skall bäras av den industrialiserade världen, vars innevånare lämnar ett vida större ekologiskt fotavtryck än de fattiga i den s k tredje världen. Med lämpliga incitament kanske vi får en massomflyttning till fattiga länder av dem som hellre lever i enkel fattigdom än inte alls?

      Radera
  4. antar att man kommer få söka strandskyddsdispens retroaktivt för bebyggelsen som hamnar nära de nya våtmarkerna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu förstår jag varför Centern vill avskaffa strandskyddet...

      Radera
  5. Ingen är förvånad!

    Jag önskar verkligen att jag hade förmågan att så totalt stänga av all hjärnkapacitet och vägra se komplexiteten i verkligheten utan bara kunna tänka svart eller vitt när allt de facto är en grå sörja...

    Har vi tur löser sig allt kemiskt, eller kanske nukleärt, Kina ökar sina flygningar mot Taiwan och skickar alltmer hetska meddelanden till omvärlden. Tur att vi inte har Trump i VH men å andra sidan, Biden är inte där heller för han hittar väl inte till Ovala rummet längre den stackarn...

    Tror jag skiter i det här för idag och går ur och skjuter mig en dovhjort!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra val av sysselsättning. Håller helt med dig i dina tankar.

      Radera
  6. På samma sätt som med strandskyddet kommer stadsbor inte drabbas ett dugg av dessa regler. Det är bara vi dumma lantisar som inte får bygga nära sjöar eller behålla torrlagda områden. Fast vi mår nog bäst när storebror staden och staten tar hand om oss dumma stackare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur mycket mark tror du man torrlagt för att kunna bygga på många platser i sthlm tex?

      Radera
    2. Halva södermalm var åtminstone en gång i tiden närmast ett träsk...

      Kan iofs bli kul att se söderhipstrarna vada runt...

      Radera
    3. Hjärtat av Södermalm, Medborgarplatsen var ett sunkigt träsk. Kungsträdgården var ett träsk. Söder om Brunnsviken var ett träsk. Norra Djurgården var ett träsk. Halva söderort var träsk/sjöar som man sänkt för odlingsmark som senare bebyggts. Hammarby Sjöstad, varför heter det Sjöstad, knappast sunkindustri som var där först.

      Såhär ser det ut i alla större tätorter i hela Sverige. Kolla på torrläggningsföretag i ditt läns tätorter på länsstyrelsernas webbgis så ser man hur det ligger till.

      Ja mest areal på obygden, men _hela_ Sverige är dränerat.

      Radera
  7. För övrigt, och detta kanske är småaktigt av mig, men jag blir faktiskt lätt provocerad av det faktumet att det sitter en Litauisk snorunge i Svensk "opartisk" statsmedia och uttalar sig om sådant han uppenbarligen inte har en jävla aning om.

    Man kan ju bli drabbad av Swexit sjukan för mindre!

    SvaraRadera
  8. Vi är delägare i en del samfälligheter som skapades från Dikningslagen 1879 och ÄVL 1918. Antar att Konungens Bafallningshafvande kommer att återkomma i frågan och kräva att vi lägger igen dikena så att våtmarken uppströms inne i skogen kan påbörja sin återgång till fornstora dar (per 1891-92 när dikena grävdes). Trist för skogsägarna, men vad gör man inte för klimatets skull?

    SvaraRadera
  9. Myggplågan lär inte bli bättre av detta, men å andra sidan, vi kommer ha värre problem misstänker jag.

    SvaraRadera
  10. För något år sedan gav jag mig själv ett löfte, eller snarare en en vision, som kan formuleras såhär på ett mer universellt sätt:
    "Möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen,
    genom att tillfredsställa mänskliga behov."

    Sen jag har sett på naturen ur detta perspektiv har en massa saker liksom hamnat på rätt plats i hur jag vill förhålla mig med skötseln av min gård.

    SvaraRadera
  11. Hornborgasjön är ett fantastiskt exempel på en lyckad återställning av våtmark. Rekommenderas verkligen ett besök till detta naturreservat, speciellt under våren när tranorna anländer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jasså?

      Så sent som för några dagar sedan var det en fågelskådare som i sitt inlägg här som sa att det var betydligt fler fågelarter där innan de höjde sjön.

      Det gäller att inte bara återställa våtmark.
      Det går, till exempel, inte att det är kvar gammalt gräs på våtmarkerna under våren om man verkligen ska gynna fågellivet.

      Det behövs alltså mer än en vattenspegel för att fåglarna ska trivas.


      Radera
    2. I min lilla sjö där uppe har vi haft tranor som häckat varenda år. Ibland får vi trandans också, när någon ung herre vill mucka gräl. Som mest har det väl varit sex tranor samtidigt i sjön. Lite kul, men de väsnas som biltutor.

      Radera
    3. @Cornu,

      Någon enstaka fågelart gillar förstås sådarna platser.

      Men hade du haft betesmark runt sjön sedan några år tillbaks hade fågellivet varit helt annorlunda mot vad det är nu.

      Efter bara tre år av bete hade du haft ett betydligt vitalare ekosystem där.

      Radera
    4. Strandskydd. Måste ha strandskyddsdispen och bygglov för att få stängsla inom 100 m från sjön. Orka.

      Radera
    5. Det är synd att strandskydd ska vara ett hinder för större biologisk mångfald.

      Men det är väl bara vi och enkelbeckasin som sörjer det?

      Radera
    6. Lösgående får och få motion som fåraherde?

      Radera
  12. Lyxproblem.

    Vilket land i afrika hade med berått mod slagit ut sin egen el och matproduktion (ej krigförande…).

    SvaraRadera
  13. @Cornu,

    Är det en näringsfattig våtmark?
    Annars kan man låta fåren beta där.
    Så blir den en riktig pärla efter bara några år.

    Men såklart, om du är inne i ett vargrevir förstår jag ifall man tvekar att ha djuren alltför långt ifrån gårdcentrun.

    SvaraRadera
  14. Jag har stött på det här själv i utredningar som Trafikverket gjort och där har man varit väldigt försiktiga med att dra slutsatser eftersom forskningsläget är så kasst. Antar att folket på SVT är bättre på att bedöma forskningsläget än utredarna som jobbar åt Trafikverket. (Och nej, man har inte blundat för frågan, utan gjort grova uträkning och ställt dom mot längre resväg - spoiler alert: längre resväg brukar ge mer utsläpp än uppgrävd torv)

    SvaraRadera
  15. Ingen olja, ingen kalkbrytning och ingen ordentlig skogsproduktion? Vad ska vi göra våra material av framöver?
    Visst är det tråkigt med kalhyggen. Men å andra sidan är granplanteringarna inte naturliga biotoper. I alla fall inte här nere i södra Sverige. De är planterade för att avverkas till timmer och pappersmassa. Gå in och plocka enskilda träd i en granåker där alla träd är lika gamla bidrar knappast till biologisk mångfald. blir svårt för nåt nytt att växa upp under ifrån. Det finns säkert delar av arealerna man kan avsätta till sådan avverkningsmetod. Men det är inte möjligt på det stora hela.

    SvaraRadera
  16. Spännande att se programmets oberoende och saklighet. Att IPCC förespråkar Kärnkraft lyfts inte...

    SvaraRadera
  17. Intressantaste frågan att ställa till mp är max storlek på befolkningen i Sverige utan att ödelägga naturen.

    Intressant att se på svältåren på 1860- talet då en stor andel av folket jobbade med jord och skogsbruk.
    Då hade Sverige drygt 4 miljoner invånare.
    Så vad är mp:s plan hur de ska minska befolkningen till en nivå där folket utan att överutnyttja naturen slipper svälta

    SvaraRadera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sent som för några år sedan var länsstyrelserna igång ned att återuppliva gamla dikesföretag.
      Men då var målet att restaurera dikerna.
      Det var ett jäkla engagemang från personalen på länsstyrelsen.
      Kurser anordnades och allt möjligt drogs igång.
      Detta engagemang varade ungefär i ett halvår.

      På ett sätt beundrar jag personalen på våra länsstyrelser för att de orkar jobba kvar där.
      Eftersom det som gäller idag kanske inte gäller i morgon.
      Ibland även saker som inte ens gäller retroaktivt.

      Det räcker med att någon minister lovar något vid en intervju så får personalen lägga om en hel del av sitt arbete.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Jag har tittat på dokumentären.

      UG verkade blanda äpplen och bananer hej vilt i dokumentären.

      Det är inte frågan om att återväta några större arealer.
      169 miljoner räcker inte så långt.
      Vad vi pratar om är några få hektar på enstaka fastigheter.

      Tar vi bilden på cornus vattenspegel kan det vara frågan om att städa upp och höja vattennivån något.
      Utöver det fixa så vattnet i utloppet blir mer rörligt och bättre syresättning med hjälp av stenar på bottnen av diket.

      Tittar vi på hon som mätte co2 utsläpp i början av programmet så måste man se vad alternativen är.
      Då kan det faktist vara bättre att låta granen växa där igen om man kan ta hand om virket på ett hållbart sätt.

      Generellt vid både jord- och skogsbruk är redovisningen av utsläpp av co2 minst sagt kreativ.
      Ta en skogsägare som gör en avverkning.
      Vad han egentligen gör är att han levererar bundet co2 när virket lämnar fastigheten.
      Detta borde egentligen läggas på skogsägarens pluskonto.
      Hade han själv eldat upp virket hade det förstås varit ett utsläpp.
      Vi tycks sakna en grundläggande kredit och debit bokföring med utsläppen.

      Radera
  19. Mat och dasspapper kan vi väl importera istället. Likt cement och el :)

    Tänk vad mycket härliga mygg vi får istället:)


    Med det sagt så finns det nog fog för att återskapa en del våtmarker för att om inte annat skapa större biologisk mångfald och olika naturtyper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag saxade länsstyrelsens checklista för skötsel av våtmarker här.
      Det är alltså en våtmark som har en hög biologisk mångfald.
      Notera punkten igenväxningsvegetation.


      "Sköt våtmarken eller dammen på rätt sätt
      Du ska

      sköta och underhålla våtmarken eller dammen så länge ditt åtagande gäller
      underhålla dammvallar, brunnar och övriga anläggningar så att funktionen består
      ta bort igenväxningsvegetation
      följa eventuella villkor som länsstyrelsen har beslutat om vid slutbesiktning om du tidigare fått ersättning för miljöinvestering.
      Du får inte

      gödsla
      använda växtskyddsmedel
      sätta ut fisk, kräftor eller andra djur
      utfodra fisk, kräftor eller andra djur
      sprida kalk
      förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet.
      Tänk på att förbuden kan vara reglerade i nationell lagstiftning, vilket betyder att förbuden gäller även om du inte söker ersättning."

      Men som sagt var pengarna har tagit slut och jordbruksverket har inget vettigt datasystem för att administrera skötseln.

      Radera
  20. Jag tror jag vet skälet till varför de inte alls hade lust att ge bidrag för att restaurera sjön.
    Jordbruksverket har hand om datasystemet för miljöstöd jag tror det är en del i den så kallade blockdatabasen.

    När de gjorde upphandlingen och implementeringen av systemet visste inte jordbruksverket vad de ville ha eller hur de ville att det skulle fungera.

    Personalen drar sig för att använda systemet helt enkelt.

    Vad som är värre är att jordbruksverket vill inte ha så många olika stödsystem inriktade på miljöåtgärder över huvud taget på grund av detta.

    Här kan man, så att säga, läsa mellan raderna var problemet finns.
    De har lite att jobba med i sin ekonomiska styrning.

    https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/regeringen-avbryter-stod-till-nya-vatmarker/

    SvaraRadera