Aktuellt

Endast 55 av 290 kommuner röstade in MP i riksdagen

Miljöpartiet är ett utpräglat stadsparti för stadsbor, vilket märks tydligt på att endast 55 av landets kommuner röstade in partiet i rik...

2021-10-20 09:31

Spanska Fertiberia vill bygga fabrik i Luleå för 10 miljarder kronor - skapar kvävegödsel via elektrolys och förnyelsebar el - och 500 jobb

Den spanska gödselproducenten Fertiberia har skrivit på en avsiktsförklaring om att bygga en kvävegödselfabrik i Luleå för tio miljarder kronor. Tanken är att via förnyelsebar grön el med elektrolys producera kvävegödsel ammonium ur luft och vatten, istället för som idag normalt via fossilgas. Satsningen ska ge 2 000 byggjobb under fabriksbygget och 500 fasta jobb därefter. Dock kommer det sannolikt inte bli något alls på grund av cementkrisen.
Kvävegödsel skapade denna bild

Detaljer finns att läsa hos Invest in Norrbotten och är ytterligare ett exempel hur de låga elpriserna i norra Sverige, tillsammans med förnyelsebar energi innebär en boom för norrländsk industri.

Fabriken är tänkt att stå klar år 2026 efter en investering på en miljard euro, eller över tio miljarder svenska kronor. Det blir också den första produktionen av det livsviktiga kvävekonstgödslet i Sverige, som därmed kommer bli sjävförsörjande på kvävegödsel, och dessutom börja exportera CO2-fritt gödsel. 

Istället för att skapa vätgas för Haber-Boschprocessen för gödselframställningen från fossilgas, kommer man skapa vätgasen via elektrolys av vanligt vatten och bryter därmed beroendet av fossila bränslen.

Än så länge är det alltså bara en avsiktsförklaring och en sådan kraftigt CO2-reducerande investering kräver förstås cement, vilket är högst tveksamt om det kommer finnas i Sverige så att tidplanen kan hållas. Det gäller även Northvolts och Volvos batterifabriker, den CO2-fria hybriten och stålet med flera enorma industriinvesteringar, som alla kommer punkteras av stoppet för Cementa när Naturskyddsföreningen kommer överklaga regeringens beslut. För övrigt kommer bristen på cement också göra att inga nya vindkraftverk kan byggas och stå för den där förnyelsebara energi.

Hade det inte varit för den kommande cementkrisen hade detta varit ett fantastiskt gott besked, inte bara för Luleå och Sverige, som skulle bli självförsörjande på kvävegödsel, utan också för världen och de CO2-drivna klimatförändringarna. Men antagligen kommer det hela stupa på cementbrist.

Där ser man vad MP+S-regeringens beslut om utökning av Natura 2000-området intill Cementa kan sabotera. En mosse och myggfabrik ingen någonsin besöker på Gotland är viktigare än att motverka klimatförändringarna.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

48 kommentarer:

  1. Har dom tillräckligt med kräm i ledningarna där uppe fortfarande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara vi här nere i S3 och S4 som behöver träna på våra åkarbrasor.

      Radera
    2. SE1 och SE2 exporterar just nu 6000 MW och har ett elpris på 16 kWh. Så vi har mycket över till de som vill komma hit och skapa jobb.

      Radera
    3. Tillägg SE1 och SE2 förbrukar runt 3 000 MWh/h just nu så rejäl med överskott

      Radera
    4. Med alla planerade investeringar är de inte tillräckligt. Dock inte lika kört som SE3 och SE4.
      Sen vill ju princip alla investeringar i norr syssla med vätgas som mellanlager så där går de ju faktiskt att dra nytta av vindkraft.

      Att satsa 10-20 år på att bygga ut kraftledningar mellan elområdena känns ju rätt meningslöst då de inte kommer finnas något att exportera. Eller ja de kommer ju driva upp priserna i Norrland och göra de mindre lönsamt då Norrland då också får 5 kr/kWh priserna. Tråkigt när ett landskap tar ansvar och resten gör allt i sin makt att förstöra.

      Hade kanske varit en idé om SE3 och SE4 också började bygga kraftproduktion och inte enbart förväntade sig att leva på kolonin Norrland. Till slut blir de revolt ala William Wallace.

      Radera
    5. Ja dessutom är av 6.3 MW projekterad vindkraft är 4.2 MW i SE1 och SE2. Så vet inte riktigt hur de tänkte i SE3 och SE4, men lutar starkt åt NIMBY.

      Radera
    6. Detr väl planerat att 1200MW kärnkraft ska byggas i Österbotten med planerad elproduktionstart 28/29. Men mer intressant är logistiken, kvarken är ganska grund och stambanan ÖN är ganska full redan. (Norrbotniabanan kan säkert avlasta men den är flera år bort)

      Radera
    7. @Ingenjören har vi en deal om ni slutar rösta blodrött som lägger ner eller straffbeskattar all vår elproduktion i syd?

      Radera
    8. De planerade nätförstärkningarna är inte meningslösa om exporten från Norrland minskar. De behövs för att kunna bygga Forsmark 4, de gör elnätet pålitligare med fler parallella förbindelser i 400 kV nätet och de ledningar som ersätts har ändå blivit så gamla att de behöver förnyas pga slitage.

      Radera
  2. Har de räknat med att elpriserna i Norr kommer att gå upp kraftigt när man fixat överföringen till Södra Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det tror jag inte.

      Gasleveranserna till Spanien från Algeriet via Marocko är ju lite osäkra i framtiden dessutom.

      Så jag förstår att de vill ha en gödselfabrik som inte är beroende av narurgas.
      Jag gissar att framemot nästa sommar vill fler tillverkare, som nu har tvingat att stänga ner sin verksamhet på kontinenten, åt den billiga elen i Norrland för att framställa kvävegödsel.
      Det kan ju till och med bli så att nästan all europeisk gödseltillverkning hamnar här och i Norge?

      Undrar hur mycket energi det går åt för att utvinna kvävegödseln?

      Radera
    2. Kommer man någonsin att fixa någon sådan överföring?

      Radera
    3. Det hade förstås varit bättre för södra Sverige om vi lägger en kabel direkt mellan Norrland och Tyskland

      Radera
  3. Bara att börja bygga ut vattenkraften i de återstående älvarna, eller vad säger MP?

    Angående Cementa, enklaste är väl bara att ändra beslutet om Natura 2000?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja eller så löser man problemet där problemet är. I SE3 och SE4...

      Radera
  4. Cementa ligger ju i Skövde också.varför är det helt tyst om denna fabrik. Kan inte den öka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Och försök få miljötillstånd för en utökning - en process som tar 10 år och som alltid får nej numera.

      Radera
    2. Skulle tippa att det kräver ett utökat tillstånd och där med en MKB som säkert tar tio år innan den inte blir godkänd

      Radera
    3. Ok.
      Tycker docka att alla dessa nyheter om ny industri i Sverige är fantastiska. Persiska viken kanske flyttar till Östersjön nu när olja inte är det svarta guldet, utan tydligen vattenkraft i Norrland.

      Radera
    4. Ja förutom vattenkraft finns den mesta vindkraften som är byggd i norr och just nu ger den mer än vattenkrften.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Gotland har fler anläggningar, cementa har redan ett avtal med storugns / nordkalk.

      Radera
  5. Släpp det här med hundratals miljarder till höghastighetsjärnvägar, lägg i stället en stor del av investeringsutrymmet i både pengar och nyutbildad personal på en serie vanliga generation 3 reaktorer i södra Sverige. Då får vi gott om pålitlig och klimatvänlig el parallellt med utbyggnaden av då-och-då kraften och med det en trygghet i att omställningen är praktiskt genomförbar.

    För transportbehoven skulle jag vilja se tiondelar av dessa visioner i form av underhåll och uppgraderingar av järnvägsnätet för i första hand vanlig osexig godstrafik och i andra hand persontrafik och bättre väginfrastruktur med betoning på mötesfrihet och möjligheterna att cykla. Sedan kanske självkörande elbilar dörr-till-dörr och eldrivet regionalflyg gör höghastighetstågen onödiga och det vore väl bra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, höghastighetsjärnvägen handlar väl mest om att bygga fyrspår (egentligen 6-spår på vissa ställen) och höghastighetsgrejen är väl mest en marknadsföringsgrej. Om den byggs så frigörs ju kapacitet på den gamla nätet. Jag anser inte att de behöver ställas mot utbyggd elektricitetsgenerering.

      Radera
    2. Det med höghastighetsjärnvägar är så dumt att man baxnar.
      Klockren analys.

      Radera
    3. Nä, höghastighetsbanorna är dubbelspår med väldigt långa och mjuka kurvor vilket kräver mycket broar och tunnlar och så ett extremt stabilt spår vilket kräver mer materiaa.

      Radera
    4. Höghastighetsbanorna accepterar också högre sluttningar och har lågt axeltryck vilket sänker byggkostnaderna, så i slutändan spelar det ingen större roll för investeringskostnaden. Vill man ha järnväg så kostar det, och ekonomiskt så är höghastighetsjärnväg att föredra om man ska bygga nya stambanor, vilka i sin tur behövs om man förväntar sig att vi ska kunna flytta godstrafik från väg till järnväg.

      Radera
  6. Så mycket bättre att förädla våra naturtillgångar (fossilfri energi) i stället för att bara exportera dem! Varje steg i den här riktningen bör uppmuntras!

    Kan varmt rekommendera Vaclav Smils historiska genomgång av upptäckten av Haber-Bosch processen och vad den betyder för vårt samhälle idag: https://www.bokus.com/bok/9780262693134/enriching-the-earth/

    SvaraRadera
  7. Det förefaller sannolikt (vet inte hur processen går till) att det behövs någon form av miljötillstånd även för denna anläggning och då vet vi vad som är att vänta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. EU kommer säker att klassa tillverkning av mineralgödsel som systemkritisk.

      Därefter kan de kringgå sådarna petitesser.

      Radera
  8. På tal om rapsfältet på bilden.

    Med tanke på det höga priset på diesel säljer ICA rapsolja för 15,98 litern

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fungerar utmärkt, iaf på lite äldre traktorer. Jag byggde en enkel förvärmare/växlare för att få ned densiteten (80gC räcker) och testade råpressad oraffinerad rapsolja i en zetor 7011 för många år sedan med fullgott resultat. om det koksar i ringarna efter många timmar får någon annan prova. Måste starta på diesel dock.

      Radera
  9. Vad blir konsekvensen för vattenproduktion och tillgång av alla dessa investeringar. Antar att det inte bara är elen man vill åt. Sverige och finlands största rikedom är ju tillgången på rent vatten. Vad blir effekten när grundvatten ska pumpas in i batteriproduktion och vätgasproduktion?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De liksom all annan industri måste ju söka miljötillstånd och däri ingår säkert ev påverkan på vatten.

      Radera
    2. Lär inte vara grundvatten utan renat ytvatten från exempelvis Lule älv. Tror inte det är något som gör någon större skillnad. Sen exakt hur mycket vatten som går åt och hur vätgasen i sin tur omvandlas till ammonia och från det till något annat där vätgasen kanske inte säkert är bundet till kväve längre utan blir vatten igen? I det stora hela är det nog försumbart.

      Radera
    3. Kanske försumbart men det kommer att behöva redovisas.

      Radera
    4. Jo självklart kommer det behövas en MKB som kommer överklagas eftersom konstgödning är farligt dåligt hemskt och roten till allt ont i världen typ.
      Men tänkte primärt på det fysikaliska faktumet att elektrolys med en Haber-Bosch process skulle binda vätgasen till klorofyll så frågan är hur mycket av vätet från vattnet som inte blir vatten igen.

      Radera
    5. Nja, om det överklagas är det mer troligt på någon lokal detalj.

      Radera
  10. Okej 600MW för elektrolys av vätgas ser jag nu.

    https://www.investinnorrbotten.se/articles/uncategorized/grupo-fertiberia-planerar-att-utveckla-den-forsta-storskaliga-anlaggning-for-produktion-av-gron-ammoniak-och-konstgodsel-i-sverige/

    SvaraRadera
  11. 1943 bildades Svenska Salpeterverken AB. Fabriken invigdes 1946 efter att en komplett maskinpark transporterats från Skodaverken i Tjeckoslovakien till Köping under andra världskrigets slutskede. Det efter ett beslut att Sverige måste ha en egen mineralgödselfabrik för att inte vara beroende av import av nyckelvaran. Där tillverkades kvävegödsel, salpetersyra och ett antal ammoniakprodukter. Det var då det.

    SvaraRadera
  12. Och i förrgår kom nyheten att Cinis Fertilizer har ingått samarbete med batteritillverkaren Northvolt och ska årligen köpa 200 000 ton avfall för att tillverka konstgödsel.

    Avfallet av natriumsulfat spolas vanligen ut i havet eller i andra vattendrag. Men nu har Northvolt en lösning på detta problem, när Cinis köper upp avfallet av 200 000 ton natriumsulfat per år.

    ”Vi delar ett gemensamt mål med Northvolt: att skapa värdeskapande produkter för en fossilbränslefri framtid. Genom detta nya partnerskap kommer vi att producera ett fossilfritt gödningsmedel med ett nära noll koldioxidavtryck och göra ett unikt bidrag till att säkra ett mer hållbart jordbruk", kommenterar Cinis vd Jakob Liedberg.

    Under de kommande fyra åren kommer Cinis att bygga två gödningsfabriker, båda drivna av förnybar el, i norra Sverige. De har redan sålt all produktion för de närmaste 10 åren.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Natriumsulfat som gödselmedel???Vad skall man med det till?

      Radera
    2. Natriumsulfat är en viktig ingående komponent och natriumklorid (bordssalt) är ett resultat men det som blir gödningsmedel är kaliumsulfat. Man brukar tala om NPK gödning och här är det Kalium som man får fram och i andra processer hos andra tillverkare Kväve N eller Fosfor P.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Det är bra, synd att det är kväfixerade gödningsmedel som det är akut brist på och på lite sikt fosfor.

      Radera
    4. Tillverka bordssalt när det finns fullt i havet? Helkorkat.

      Radera
    5. Det stora värdet är kaliumfosfat.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  13. Det kommer inte att bli någon cementkris.

    SvaraRadera
  14. Och om LKAB kommer igång med produktionen av apatit från anrikningssanden från gruvorna i Kiruna och Malmberget ( man hoppas vara igång 2027) så får vi även en inhemsk tillgång på fosfor som kan räcka länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag minns rätt uppskattas fosforn motsvara 1000 års behov.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera