Aktuellt

Gästinlägg: Hej då, Vindkraftskyrkan

Nedanstående är ett gästinlägg signerat den återkommande gästskribenten Blankröstaren. Bloggen vill passa på att påminna om att man måste gå...

2021-10-14 10:02

SCB: Högsta svenska inflationen sedan 2008 - orsakat av energipriserna

SCB rapporterade nu den officiella svenska inflationen, som med 2.8% i årstakt för KPIF blev  den högsta sedan den akuta finanskrisen hösten 2008 och införandet av det permanenta krisräntesystemet. Bakom den skenande inflationen ligger energipriserna, och Riksbanken kommer antagligen därför ignorera detta för att slippa höja räntan, alternativt ändra sin definition av inflation till KPIF-XE, dvs utan energipriser och utan räntan.
KPIF, KPIF-XE och KPI sedan januari år 2000 Data: SCB
Riksbanken har successivt infört olika mekanismer för att man inte ska behöva höja räntan på grund av inflationen. Man införde dels ett toleransintervall där inflationen ska få ligga mellan 1.0% och 3.0% utan åtgärd. Dels ändrade man definitionen av inflation till KPIF istället för KPI, dvs man strök räntans påverkan på t ex boendekostnaderna från beräkningarna. Ovanpå detta kan man alltid skylla på att något är importerad inflation och alltså ska ignoreras eller tillfällig genom att titta på inflationsförväntningarna.

Samtliga energipriser har redan skenat, trots att vi ännu inte har vinter - elpriset, bensinpriset, dieselpriset, priset på fossilgas och biogas och priset på fjärrvärme - vilket drar upp inflationen till hela 2.8% i tolvmånaderstakt i september enligt KPIF. 

Om du inte fått 2.8% i lönehöjningar i år har du alltså i praktiken fått en real lönesänkning och alltså mindre köpkraft och mindre välstånd i år.

Det finns dock inflationsmåtet KPIF-XE, dvs där man både ignorerar effekterna av räntan såväl som effekterna av energipriserna. Den syns som grön linje ovan och ligger på endast 1.5%.

Vi inväntar nu att Riksbanken går ut med att man kommer byta inflationsmått till KPIF-XE. Man har redan börjat nämna KPIF-XE i sina pressmeddelanden, så manegen krattas.

Frågan är sedan om SCB även kan ta fram ett inflationsmått som exkluderar matkostnader, t ex KPIF-XE-XM. 

Det som i september främst påverkade inflationen enligt KPIF var priserna på el, boende och kläder. Boendekostnaderna ökade med 0.4 procentenheter på en månad. De beräknas bland annat som räntan på hushållens bolåneskulder, och de ökade kollektivt rätt ordentligt. Elen bidrog med 0.3 procentenheter och kläder med 0.2. Livsmedel inlkusive mat minskade dock med 0.1 och eftersom vi alla alltid hyr bil varje månad så sänktes också inflationen med hela 0.2 procentenheter eftersom andra kostnader för fordon, specifikt biluthyrning blev billigare. 

Hade man inte haft billigare att hyra bilar hade alltså KPIF landat på 3.0% och på gränsen för det övre toleransintervallet för Riksbanken.

Så gå ut och hyr en bil nu i helgen, för att kompensera för elpriserna. Kom igen, det blir kul!

Inflationen är nu den högsta sedan den akuta finanskrisen bröt ut hösten 2008. Då låg riksbankens styrränta reporäntan på 4.75% men idag med skyhögt högre skuldsättning hos bland annat hushållen behöver man bara 0.00% i reporänta vid samma inflationsnivå. Men oroa er inte, Riksbanken kommer hitta på alla möjliga ursäkter för att slippa höja räntan. Inflationen (KPIF som Riksbanken kör med numera) har annars sedan millennieskiftet förutom 2008 bara varit på denna nivå runt starten av kriget mot terrorismen efter angreppet mot USA den 11:e september 2001.

Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

28 kommentarer:

  1. Du blandar ihop de tekniska begreppen "toleransintervall" och "målintervall".

    Ur Riksbankens förklaring:

    "Egenskaperna hos ett toleransintervall respektive ett målintervall kan illustreras med hjälp av Diagram 1. Diagrammet visar KPIF-inflationen sedan 2006, ett inflationsmål på 2 procent och två möjliga intervall: ett toleransintervall på ±1 procentenhet kring målet, och ett målintervall från 1 till 3 procent. Den avgörande skillnaden mellan de två intervallen är hur centralbanken ser på den inflation som är önskvärd framöver. Toleransintervallet avser utfall och är i den
    meningen bakåtblickande. Det kan emellertid även påverka den penningpolitik som bedrivs idag och därigenom den framtida inflationen. När centralbanken blickar framåt siktar den dock alltid på att få tillbaka inflationen till punktmålet inom en rimlig tidsperiod, som i bana A.

    Om intervallet däremot är ett målintervall finns det i princip inte något krav på att centralbanken ska vidta åtgärder för att försöka få inflationen tillbaka till mitten av intervallet. Så länge inflationen befinner sig inom målintervallet är ju målet uppfyllt. Centralbanken kan lika gärna försöka styra inflationen enligt exempelvis banorna B eller C."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Poängen kvarstår att Riksbanken kan skita i detta.

      Radera
    2. Visst, men då bryter de mot sina mål. Toleransintervallet ger inte tillåtelse att skita i att sikta på 2%.

      Dvs en räntebana som inte går tillbaka mot 2% utan ligger fast på (säg) 2,9% är inte acceptabel om man har ett toleransintervall och ett mål på 2%. Men med ett "målintervall" hade det varit OK.

      Får se hur man gör i praktiken.

      Radera
    3. Man kommer säga att elprisuppgången är tillfällig och priset faller tillbaka nästa vår/sommar, och inflationen kan därmed ignoreras.

      Radera
    4. Ja, det är nog troligt. Så får vi se hur länge man kan dra ut på det. Resten av världen lider delvis av samma problem, dvs är det en tillfällig impuls eller är det starten på ett nytt 1970-tal (ungefär). Den som lever får se.

      Radera
    5. Elpriset faller ganska säkert när vårfloden kommer. Mer kortsiktigt har kraftverksdammarna i alla områden fyllts på senaste veckan. Ett stort problem är brist på ledningar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. @Corno, "tillfällig" ligger i betraktarens ögon. Riksbanken kanske har en 10-20 års horisont på begreppet ;-)

      Radera
    7. Horisonten är givetvis på sin höjd September 2022 för alla statliga statistikpolitruker som trivs med sitt jobb...

      Radera
    8. @nanotec varför är brist på ledningar ett problem nu?
      Har vi färre ledningar nu än vi hade för ett år sen?
      Vad är kopplingen mellan antal ledningar och priset på el?
      Om det finns ett samband mellan antal ledningar och priset, varför har inte sydvästlänken sänkt priset?

      Radera
    9. yoren I grunden är det möjligheten att föra över nog med el och samtidigt ha reserv för om en ledning eller en stor fissionsreaktor ska få snabbstopp. Försöker svara på de fyra frågorna.

      Vi kan inte föra över så mycket el som behövs idag.

      Tror vi fortfarande har viss reparation av uråldriga ledningar pågående.

      De ledningar som finns har för låg kapacitet.

      Jag tror inte sydvästlänken är nog.

      I grunden är det tillståndsprocessen för nya ledningar. Förre näringsminister Anders Sundström uttalar sig bra om det i dagens Di. "Vi har skapat ett monster" Det är om miljöbalken från 90-talet. Han vill att riksdagen ska handla snabbt. "Jag var själv med och stiftade de här lagarna och vi hade aldrig tänkt oss att det skulle se ut på det här sättet." "Om man gräver ett hål i backen så ska det inte få ha någon påverkan på flora och fauna, och det är naturligtvis omöjligt." Han säger mer bra men jag tror jag bara får citera tre meningar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Problemet är väl snarare att vi har för _många_ ledningar, exempelvis de som leder ut ur landet.

      De har vindmölleförespråkarna hävdar ju ständigt att vi kan importera kraft när det inte blåser. Frågan är bara varifrån då både Danmark och Tyskland också byggt fast sig i väderberoende kraft och har ungefär samma förhållanden som vi.

      Radera
    11. Vi använder mest vår vattenkraft som förråd och lager för vind. Vi importerade el och andra varor även innan vindkraft. Mest exporterar vi till Finland och mest importerar vi från Norge.

      Ungefär är ett viktigt begrepp. Danmark och Tyskland har ett i mitt tycke betydligt sämre energiläge. Värst spyr de ut mycket mer koldioxid för sin el. Sedan är de allt för beroende av Putin för sin fossilgas. Dessutom bränner de dessutom mer kol. Vår stora fördel ur elsynpunkt är vattenkraften.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. Alla möjliga riksbanker världen runt försöker väl snacka ner inflationen och mena att det bara är tillfälligt. men det är ju inte bara energipriserna som rakar i höjden.
      Frakter, bomull, och ett flertal livsmedel/råvaror. Räntorna är på väg upp i världen och obligationsmarknaden i EU blir ingen rolig historia.

      Radera
    13. Risken med att inte snacka ner inflationen är att man får okontrollerad hög inflation. Oroar sig folk inte över inflation så får vi ingen hög inflation.

      Radera
  2. Alternativ titel: "KPIF för september 7% under förväntningarna. Inflationen behöver öka 33% (exklusive energi) för att nå målet!"

    Någon måste ju driva det deflationistiska perspektivet också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just ja, av nån anledning nämns det inte i inlägget att detta var under de senaste gissningarna om vad inflationsutfallet skulle vara. Långräntan gick i alla fall ner lite grand på beskedet.

      Radera
    2. Gick ner även i USA på deras inflationssiffror igår. Stödköp?

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  3. KPIF-XI - Exklusive inflation. Eller möjligtvis KPIF-XPÖ - Exklusive prisökningar. Dessa två mått har också fördelen att de är enkla att räkna ut; de håller sig konstant på 0.0.

    SvaraRadera
  4. Poängen med att ha inflation som mål är väl att ha en måttstock för köpkraften i samhället. Tillfälliga flaskhalsar och importerade prischocker är en annan sak. De påverkar förstås mycket, men är inte det som räntenivån ska reglera. Om något borde de här energiproblemen skada köpkraften och ge fortsatt låga räntor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En fin grej,för staten dvs, med inflation är att det är en dold skatt på valutans samlade kapital.

      Radera
    2. Du tänker varför vi har ett inflationsmål på just 2% och inte 0%. Kanske spelar det där en roll, men det viktigaste är att det är sunt från ett nationalekonomiskt perspektiv. Det är bara tänka, vad får ekonomin att växa. Om alla samlar pengar på hög eller om man sätter dem i rullning. Med inflation glöder pengarna i handen och vi får årliga löneförhöjningar. Det ger många incitament till att trigga ekonomisk aktivitet.

      Inte är det ett rån som vissa hävdar heller. Allt människor eftertraktar är förgängligt och kräver en insats för att bevaras. Varför ska våra pengar vara annorlunda? En guldmyntfot är en ekonomisk anomali som hämmar ekonomin.

      Radera
    3. En guldmyntfot hade kanske gynnat miljön och eget pensionssparande?

      Radera
  5. En riksbank ska vara proaktiv och inte reaktiv. Givetvis skulle räntan redan nu ligga på åtminstone 1 procent. Dessutom borde det inte vara tillåtet för Riksbanken att sätta en lägre ränta än noll procent. Inte ens FED har gått under noll. Bra Cornu att du uppmärksammar trixandet med statistken.

    SvaraRadera
  6. Man är väl helt enkelt livrädda för att man skall få lönekrav långt över produktivitetsutvecklingen, då har vi 70-talet tillbaka på en gång.

    SvaraRadera
  7. Så här är det -

    Centralbanker försöker ”fördröja” rånteinflationen så löner sticker iväg först så smällen mot medborgarna blir mindre.

    Därför kommer dom hålla styrräntan låg tills det brister.

    Kan förnodligen bli riktigt jättefel.

    SvaraRadera
  8. Antar att lösningen blir att inte räkna med energi i inflationsmåttet framgent.

    SvaraRadera
  9. O.T.
    Eller?
    Det handlar indirekt om en framtida inflation.
    https://www.ja.se/artikel/2229406/akut-kris-i-matfrsrjningen-hotar-runt-hrnet.html

    SvaraRadera