Aktuellt

Inträffade peak oil 2018 eller 2019 - och är energikrisen och den ekonomiska krisen därmed permanent?

Data från amerikanska energiinformationsmyndigheten EIA visar att eventuellt kan peak oil  inträffat 2018 eller 2019. Om det är så, så är de...

2021-10-03 15:55

Gästinlägg: ”Vill Uppdrag Granskning översvämma en yta på 10 000 Östermalm på grund av torven?"

Nedanstående är ett gästinlägg författat av miljökonsulten Robert Wedmo. Bildtexter är bloggens egna.

Det verkar blåsa upp till strid om torven, ja eller vad som finns kvar att strida om. Sverige har redan punkterat torvbranschen som årligen producerar mindre och mindre trots en ökande efterfrågan. Den 6:e oktober kommer Uppdrag granskning att visa ett program om Sveriges utdikade torvmarker och hur dessa släpper ut lika mycket koldioxid som den svenska fordonsflottan. Jag misstänker också att den svenska torvbranschen kommer att få skulden för det hela. Jag har de senaste 10 åren arbetat med torv och det här är min infallsvinkel gällande Sveriges våtmarker och vår användning av torv. Vi börjar med att backa klockan till 1800-talet för det är där historien om svenskt torvbruk tar sin början. 

En av bloggarens urdikade torvmossar, numera produktiv skogsmark sett till tallarnas grovlek. Var en samfälld torvtäkt fram till början av 1900-talet, upphörde antagligen som samfällighet 1937. Idag betad skog, vilket håller borta lövslyet. Men man ska ju inte heller få ha idisslare, så betet ska bort.

Sverige var ett mycket fattigt land, vintrarna långa och mörka med en mager jordmån som i Småland producerade mer sten än avkastning, Till slut tyade inte ens de mest härdade smålänningar utan tog sina livs besparingar och flyttade till Amerika. Sammanlagt över en miljon emigrerade mellan 1851 och 1921 enligt institutet för språk och folkminne. Samtidigt sköljde en våg av utdikningar över landet, sjöar sänktes och mossmarker dikades ut för att ge mer odlingsbar mark, minska svälten och öka produktionen i skogen. Vattenlagen 1879 möjliggjorde statligt stöd för utdikning av vattensjuka marker ett stöd som fanns kvar om än i mindre omfattning ända fram till år 1997. För den intresserade rekommenderas Marströmmens vattenråds hemsida som har en utförlig beskrivning av hur Sverige torrlades under dessa år.

15 procent av Sveriges yta är täckt av torvproducerande mark (ännu mer är klassad som våtmark, men jag nöjer mig med den torvproducerade marken). Det är cirka 10 miljoner hektar. Av dessa 10 miljoner hektar är 2,6 miljoner påverkade av dikningsåtgärder. 

Med mycket utdikade marker ökade lättillgängligheten och då även användning av torv i Sverige. Torv är halvförmultnad sphagnum-mossa (och andra växter) som bildas i vissa våtmarker under syrefria förhållande. Ny mossa växer ovan på den döda äldre mossan som långsamt kompakteras i våtmarken. För den nyfikne finns det mer att läsa hos SGU

Torven användes under 1800- och tidigt 1900-tal primärt som strö i stallar men även för att elda med. Torvanvändningen har fluktuerat i Sverige och varit beroende av världsläget. Ökad produktion under världskrigen och även under oljekrisen. Även SJ tog fram ett torveldat tåg som skulle förses med torv av en mosse i Småland. Den mossen restaurerades mellan åren 2010 och 2015 inom EU-projektet Life to ad(d)mire. Den som är mer intresserad av detta kan läsa mer här.

Ett genomgående mönster för torvmarker i Sverige är att när krisen har avvärjts eller blåst förbi har de dikade torvmarkerna lämnats åt sitt öde. 

Flertalet forskare har de senaste åren efter mätningar på olika torvmarker runt om i landet upptäckt att dikade torvmarker komposterar och att det frigörs koldioxid när torven bryts ner. Olika forskarlag har kommit fram till olika siffror gällande utsläppen av koldioxid men samtliga brukar avrunda till ungefär lika mycket koldioxid som Sveriges personbilstrafik avger. 

Det som händer när den halvt förmultnande torven kommer i kontakt med syre är att nedbrytningsprocess av torven som tidigare gått långsamt pga anaeroba (syrefria) förhållande återupptas. Eftersom livet på jorden primärt är kolbaserat frigörs kol när livet bryts ner. Vissa forskares förslag är sonika att dessa 2,6 miljoner hektar våtmark åter läggs under vatten (rubrikens 10 000 Östermalm, reds anm). Problemet med detta är möjligen att en hel del av dessa 2,6 miljoner hektar idag används som jordbruksmark (cirka 200 000 hektar) och skogsmark (cirka 1 miljon hektar). Vi vet således inte konsekvenserna av vad återvätning av dessa marker skulle bli, varken för markägarna eller ens samhället i stort. Men vi kan gissa att en stor del av vårt nuvarande vägnät och tågnät skulle behöva bli amfibiskt anpassat, en rejäl sänkning av den skogliga avkastningen samt mindre tillgänglig jordbruksmark. Problemet som ändå kvarstår är att från naturligt våta eller återskapade våtmarker bryts fortfarande torven ner om än långsamt men eftersom det sker i en anaerobmiljö bildas inte koldioxid utan metangas och lustgas. Hur mycket metangas och lustgas vet inte forskarna helt och det beror också på hur konstant vattenytan är i våtmarken (fluktuerande vattenyta som det kan bli mellan årstider bidrar till mer utsläpp av just dessa gaser), men generellt verkar gälla att högre vattenstånd ovanpå torven desto mindre av dessa gaser bildas och läcker ut. Mängden gas som bildas beror även på torvmarkens sammansättning och näringsstatus. 1 kg metangas motsvarar cirka 34 kg koldioxid men bryts ner till koldioxid på 10 års sikt. Med lustgasen är det lite värre, 1 kg lustgas motsvarar 298 kg koldioxid och är stabil i åtminstone 100 år. 

https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2020-10-27-ny-forskning-ska-visa-hur-skog-pa-torvmark-kan-gora-bast-klimatnytta.html

https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=16886&typ=artikel

https://www.slu.se/institutioner/skogens-ekologi-skotsel/forskning2/Restaurerade_vatmarker/

Länkarna går till nu aktuella forskningsprojekt för den som vill fördjupa sig lite mer. Men i korthet är det inte säkert att det blir klimatpositivt att återväta 2,6 miljoner hektar torvmark. Dock anses metangasen och lustgasen vara naturliga och behöver inte redovisas till FN och det är ju viktigt för politikerna även om klimatet inte bryr sig om vilken växthusgas som bidrar till uppvärmningen. 

Vad har det här med torvbruket i Sverige att göra tänker den som fortfarande orkat läsa såhär långt. Rätt så lite faktiskt. Torvbruket beskylls för att var den näringsgren som har dikat ut mycket av de dikade mossmarkerna. Men huvuddelen är utdikade via statliga projekt sedan 1800-talet samt under intensiva perioder inför förestående energikriser. Hur stort är torvbruket i Sverige idag då? Det vet vi faktiskt. Eftersom torvproduktion kräver tillstånd enligt miljöbalken och produktionen årligen rapporteras in till tillsynsmyndigheterna. Torvproduktion pågår på cirka 12 000 hektar eller 0,5 % av den dikade torvmarken. Detta är alltså på redan dikade marker, någon nydikning förkommer inte eftersom det råder markavvattningsförbud i södra Sverige och tillståndsplikt i norr adelen. Ytterligare en dimension är att en stor del av våtmarkerna i Sverige har en naturvärdesklassning från 1 höga naturvärden till 4 låga naturvärden. 

Naturvärdesklass 1 och 2 anses alltid utgöra skyddsvärd mark och inget torvbruk kan komma till stånd på en sådan mark (11 procent av Sveriges våtmarker är klassade i klass 1 och 24 procent i klass 2). Dessa marker får inte dikas och inte täktas men räknas ändå inte som skyddad mark och rapporteras inte till EU eftersom de inte är formellt skyddade.

Varför detta motstånd mot svenskt torvbruk? Jo när torven grävs upp och vidareförädlas utsätts den för syre och bryts ner snabbare. Den kommer således avgå som koldioxid snabbare än om den ligger kvar och får kompostera på egen hand. 

Vad används torven till? Fordom som strö samt för att värma bostaden eller i kommunala värmeverk. EU har klassat torven som semiförnybar då den tillväxer om än långsamt, samtidigt har den belagts med utsläppsrätter och därmed blivit för dyr sett till mängden energi den avger. Fram till för några år sen blandandes den med biobränslen för att balansera effektiviteten i pannan och minska sintringen men idag har det i stort ersatts med svavelgranulater.  För svavelgranulat är inte belagt med utsläppsrätter och eftersom det bryts i gruvor i Polen slipper vi se miljöpåverkan från produktionen i Sverige. 

Idag används den svenska torven för att göra växtodlingssubstrat för professionell odling i växthus. I gigantiska växthus. Växthusodlingen beskrivs ofta som framtiden, garanti för att mätta världens befolkning. Avkastningen är mellan 8-10 gånger högre än motsvarande odling på friland och eftersom den sker under kontrollerade former behöver sällan bekämpningsmedel användas. Den är också stadsnära vilket minska transporterna. Har du någon gång ätit sallad, tomat, gurka, paprika eller köpt färska kryddor under vinterhalvåret kan jag garantera att de har vuxit i en jordblandning delvis bestående av torv. SvD har en intressant artikel om det hela även om de inte nämner torven så syns den på filmerna från växthusen

Torven används för att driva upp plantor för såväl traditionell växthusodling som för hydroponisk odling. Alla svenska skogsplantor som planteras ut årligen drivs upp i och planteras ut i en jordblandning där torv är huvudingrediensen. 

Finns det några alternativ till torven? Ja delvis, men inte i den mängd som efterfrågas. Jag har ovan nämnt hydroponisk odling, dvs odling direkt i näringslösning. För att bedriva sådan odling behöver fröet först gro och sätta rötter. Detta görs ofta i ett torvsubstrat. 

Kokosfibrer, är en biprodukt från kokosplantagerna av vilken det går att göra ett fintrådigt substrat efter att fibrerna kokats, avsaltats och maskinellt bearbetats innan de skeppas från Asien. Det är en begränsad resurs som ger en lokalt stor miljöpåverkan vid odling men även vid kemisk bearbetning och sköljning med sötvatten. 

Stenull: Spunnen basalt (en bergart) helt enkelt i kombination växtnäring där större plantor kan växa en säsong. Kräver en stor energiåtgång vid tillverkning och får anses ha låg komposterbarhet och återanvändbarhet. 

Kompost brukar lyftas fram som det självklara alternativet. Problemet med kompost är att den är av en väldigt ojämn kvalitet, kladdig och är svårhanterbar i stora växthus om den inte blandas med något som ger den stabilitet så som t ex torv.

Cellulosa pågår det forskning kring och försök görs men det blandas fortfarande med torv så långt jag är informerad. 

Vad kan Uppdrag granskning tänkas ha för inriktning på onsdag? Jag killgissar att de kommer att utmåla svenskt torvbruk som fossilt, visserligen tar torv några hundra år att bildas det är sant, olja och kol tar några miljoner år. Det är så enkelt som att Bockstensmannen inte var ett fossil utan tämligen välbevarad när han hittades och det fanns ingen torv alls i Sverige när inlandsisen drog sig tillbaka. Den tillväxer och nybildas. 

De kommer att utmåla branschen som orsaken till huvuddelen av utsläppen från 2,6 miljoner hektar dikade marker, inte de 12 000 hektar som faktiskt används. De kommer att glömma de 1 500 hektaren våtmark som branschen har restaurerat när torvproduktionen upphört samtidigt som branschen har bidragit med arbetstillfällen på landsbygden och skatteintäkter. Fördelarna med stadsnära och högteknologisk odling är förmodligen också något som inte kommer att nämnas. 

Biologisk mångfald nämns ofta när det gäller restaurering av våtmarker. Det blir dock mer av en marktyp som är väldigt vanlig i Sverige. Tilltron till vad mer försumpad mark ska åstadkomma gör mig bitvis förundrad. Markägare vars farföräldrar fick betalt av staten för att dika ut sina marker och göra dem mer produktiva får nu bidrag av staten för att återskapa impediment (värdelös mark som inte ger vare sig skog eller skördar, reds anm). Cirkeln är möjligen sluten, tills hungern åter står för dörren.

Torvbranschen är liten och krympande. Det är ett tungt och smutsigt arbete att gräva, stapla och vidareförädla produkten. Men växtodlingssubstratet som produceras i Sverige är i världsklass och vi kan tacka vårt nordiska klimat för torvens egenskaper. Faktum är att vi är beroende av det för skogsbruket och för maten vi importerar och odlar under vintern. 

Jag hoppas granskningen som kommer blir rättvis och tar upp samtliga aspekter. Risken är väl annars att det bildas ett tillfälligt mediadrev som vill stänga ner det svenska torvbruket, dränka småländska höglandet och göra oss beroende av rysk torv. Det ligger kanske i linje med vårt beroende av polskt svavel, kinesisk cement och rysk vegansk fossilgas men någon skillnad för klimatet kommer det inte att bli - möjligen räddas Miljöpartiet kvar i riksdagen ännu en gång.

Robert Wedmo

Miljökonsult som jobbat nära torvbranschen det senaste decenniet. 

Den nivå som vattnet skulle behöva höjas till för att dränka ovanstående torvmosse. Linjen är sned pga perspektivet och hur sluttningen viker bortåt. Notera att dalgången med den bästa åkermarken helt skulle översvämmas. Bloggaren skulle få fantastisk sjötomt, men bland annat skulle vägen till gården översvämmas. Det skulle behöva byggas ett dämme i någon form. Om man sätter dämmet vid stenmuren till vänster kan resten av marken räddas, men utöver torvmossens yta på kanske en halv hektar skulle två hektar artrik betesmark av EU klassad som särskildt höga naturvärden också översvämmas. Men allt för klimatet, eller hur?

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

86 kommentarer:

  1. Utdikningen har gjort Sverige torrare. Regnet når snabbare havet eftersom våtmarkerna är mindre. Så visst har torvindustrin påverkat grundvattennivåerna negativt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Staten låter dika ut 2,6 miljoner hektar mark, de bedrivs torvbruk på 12 000 hektar. Men det är klart att det är torvbrukets fel.

      Radera
    2. Det råder inte brist på vatten någonstans i Sverige (Gotland endast på sommaren pga sommargästerna). Brist på vatten beror på att kommunerna duckat att investera i utökade vattentäkter och utbyggda vattenverk i tron att man kan expandera befolkningen fritt utan att behöva bygga ut infrastruktur. Vatten finns det gott om, det är politisk vilja som saknas.

      Radera
    3. Nja, det är nog skogsdikningen och hårda ytor som vägar och tätorter... främst.

      Radera
    4. Ja, låt oss fylla igen alla vägdiken, så får vi se hur det går.

      Radera
    5. PS Vi kan också sluta med dagvattensystemen, och låta regnet rinna undan naturligt. Kom igen, det blir kul. DS

      Radera
    6. PPS Extra kul för alla nybyggda bostadsområden på prima platt åkermark om vi skippar dagvattenavrinningen DS

      Radera
    7. Skippa asfalten med . Helt onödig, vi ska ju ändå inte ha någon fordonsflotta.

      Radera
    8. ...tyvärr måste då elcyklar förbjudas då dessa inte får framföras i naturen.

      Radera
    9. Främst är det mull som binder vatten.
      Man jämföra med att hälla vatten på mjöl eller på en brödbit.
      Upp till 40% av volymen kan varar vatten.

      Radera
    10. Det är bara dumt att på påstå att det inte existerar vattenbrist utanför Gotland. Den som säger har nog aldrig varit i en svensk skärgård. Stockholms skärgård har haft problem med saltvatteninträngning i många år. Brandkåren får fylla brunnar bl.a. i Östergötland.

      Radera
    11. Jag är en stor torv-konsument, pga alla planteringsjord- och Rhododendronjordsäckar som jag köper på Byggmax. Jag håller på att anlägga två häckar med syren och fortsätter på häcken mot vägen. Varje planta behöver ett par säckar jord, som drygas ut med ungefär lika mycket befintlig jord i gropen. Sedan ger vattningen av dem med kanna väldigt bra motion, från regnvatten-tunnorna till varje växt.

      Rhododendron planteras i jord med väldigt mycket torv, dock utan kalk. I år planterades 5 Rhodisar ut. De fick först växa till sig i stora, koniska plastkrukor under några år. Även där blandades den befintliga jorden med ett par säckar Rhododendron-jord och senare en massa löv och barr, när trädgården städas under vår och höst.

      "Snål spar - fan tar" - utan bra jord och näring händer det inte särskilt mycket, även om det går att odla vissa saker även i näringslösning (men som jag inte har någon erfarenhet av). Fast en del menar på att man inte ska köpa jord alls, fast de har kanske för långt till Byggmax som säljer 5 säckar för 99 kr under juni.

      Torven passar också bra till att balansera fukthalten i komposten. Min är så våt att det har bildats massor av jättestora spindlar, som knallar omkring under locket, där behövs en säck billig planteringsjord. Det får mig att minnas mina år i ett 150 år gammalt hus på Baggensudden, bredvid Neglingevarvet, där var spindlarna gigantiska, det fanns mycket mat för de inuti väggarna, tror jag.

      Radera
    12. Jag har någon gång läst på planteringsjord-säcken: 70% torv. Den var dock köpt i den lokala lågprisaffären Brisak, som är känd för att köpa in de allra billigaste av alla varor.

      Radera
    13. Utdikningen gör också att regnvatten I onödan belastar våra dyra energikrävande reningsverk.
      Med fler naturliga våtmarker tar naturen självt hand om kraftig nederbörd utan kostnad.

      Radera
    14. Finns forskning på det också. När en våtmark släpper vatten när den är.fyll släpper den ofta mycket vatten väldigt snabbt. Som att krama ur en svamp. Men fram tills dess är det en buffert. Källa Lars Lundin SLU

      Radera
    15. @Christer L,

      Nja, det beror.
      Gör man samma misstag som engelsmännen gjorde för några år sedan så skapar man problem i stället.
      Det gäller att buffra vatten i sluttningar för att de ska fungera bra.
      Att anlägga våtmark i låglänt terräng där den dessutom riskerar att bli stillastående är ofta inte särskilt lyckat

      Sen vet jag inte hur pass mycket du har studerat hur vattnet i ett dike ser ut i olika landskap?
      Det är en enorm skillnad i dikernas vattenkvalitet mellan betesvall och plöjd mark.
      Man kan lika gärna säga att plöjning i onödan belastar våra reningsverk och förbrukar syret i vattnet.

      Och som sagt var att bygga upp mullhalten i våra marker är det bästa strategin mot torka och global uppvärmning.

      Radera
    16. Enig med dig, våtmarker är inte lika överallt. De varierar som allt annat i naturen. Men vi kan väl vara eniga i att våtmarker ger vatten till grundvattnet, det renar vattnet till dels , det fördröjer vattnet mer än vad människoskapta lösningar gör och etersom de normalt är större än reningsverk avdunstar det dessutom mer från våtmarker. Naturliga våtmarker är sannolikt också bra för flora och fauna

      Radera
    17. Nja, mossar är ofta egna hydrologiska enheter.

      Radera
    18. Christer L.

      Man kan göra en hel del för att fördröja vattnet samtidigt som ekosystem kan vitaliseras.
      Allt handlar om att göra det på rätt sätt och på rätt plats.
      Och detta minst lika bra som om naturen gjort det.

      Naturliga våtmarker har sällan någon vidare mångfald av flora och fauna.
      Själv har jag restaurerat och börjat hävda fem hektar våtmark, ett rikkärr, sedan 2018.
      På bara något år är skillnaden enorm.
      Här pratar vi om en betydlig vitalisering av ekosystem.

      Förut var där mest tuvtåtel, mygg och någon enstaka padda.
      Al började invadera området dessutom.
      Hade al tagit över hade det blivit en plats som hade läckt kväve och humus till sjön.
      Nu finns de flesta signakarter som hör till en hävdad rikkärr.

      Hade jag kunnat skörda ängshö där på ett rationellt sätt hade näringsläckaget till sjön minskat än mer.

      Radera
    19. Det finns en stor brist på vatten även i Stockholms skärgård, kommunalt VA med mälarvatten har ännu inte nått ut överallt, t ex Sandhamn. Många har fortfarande bara brunnsvatten och den sinar ofta under sommaren, pga sommargästerna/badjävlarna som invaderar skärgården och slösar gärna bort det sista vattnet i brunnen.

      Radera
  2. Tre punkter:
    Hornborgasjön: För drygt femtio år sedan var jag flitig fågelskådare i Fältbiologerna. Man tog sig till Hornborgasjön för att studera ett sagolikt fågelliv!! Allt fanns, utom så mycket öppet vatten... Men redan då fanns det tankar om en höjning av vattenståndet - för fågellivets skull...
    Så tiden gick och i våras var jag åter där, för första gången på drygt femtio år..
    Var var fåglarna?? Bara en massa öppet vatten.... Var detta en framgång?

    Punkt två:
    Hallands slättsjöar.
    Utan en rejäl utdikning så hade Halland bestått av tre stora slättsjöar.
    Fast eftersom vi ändå är importberoende så kan man väl återskapa dem... Mossjordar som bara brinner när det är varmt på sommaren.. så att säga..

    Punkt tre:
    Palmoljan, som är så miljövänlig och som ersätter allt "fossilt" är plantager på tropiska mulljordar där vädret förbrukar dessa jordar i en helt annan takt än som sker med svenska mulljordar/torvjordar..
    Men det är ju så miljövänligt...
    Men det är som sagt på andra sidan planeten.

    Visst skall man tänka på miljön, men då kan inte syftet vara att rädda en viss politisk linje enbart, för då missar man målet.

    SvaraRadera
  3. När blåser det förbjud för vedeldning hemma ?
    Eller nej inte förbjud men samma standard som i kraftvärmeverket måste väl gäller överallt.
    Jag tycker torv måste behandlas som allt annat kol, vill vi har koleldning ?
    Jag tycker det är inte problematiskt om detta ske i samband med co2 pris och inte stigmatiseras som självklarhet, inte tycker jag heller plask ska stigmatiseras och det är väl möjligt att energetiskt återvinning är bättre än populistiskt återvinning. Men redan idag tycks vedeldning producera mer co2,många andra skadliga molekyl och partikel i Tyskland än nyttjande av diesel.
    Allt måste behandlas mer rational i media, precis som el är inte el dock energi,infrastruktur och effekt när vi självklart bygga ut energikällor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om det funnits ett stort kolkraftverk att elda i nu när kolet blivit skitbilligt...

      Radera
    2. Konstaterade just att senaste timmen har det producerats mer el från vind än rekordet förra året och ändå blåser det inte så hårt här i 08. Ja visst exporterar vi nu till alla grannländer och minskar därmed en del koleldning. Kostnaden för ny vind minskar år för år och för solceller går det än snabbare.

      Vi behöver nog en del torv för odling. När jag isolerade villan som ursprungligen byggdes 1914 hittade jag torvisolering som givetvis återanvänts för odling. Nu är det stenull i tjockare lager.

      Var gott om tranor när jag besökte Hornborgasjön med barn och barnbarn i våras.

      Försöker undvika palmolja vid inköp av matvaror.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Suck. Vi har haft 100-20% högre elpriser än normalt hela sommaren och innan dess 50 - 100% högre elpriser än normalt hela året. Och du drar fram några enskilda timmar som motexempel. Jösses.

      Vad kostnaden för ny vind eller sol är spelar ingen roll, elpriset går inte ner för det. Det går upp.

      Radera
    4. Man ersätter inte kärnkraftverk på kort tid men utvecklingen för vind och sol är inget mindre än fantastisk. Vindkraftverk är idag nästan 100 gånger större än på 90-talet.

      Radera
    5. England planerar att bygga 12GW sol och vind i Marocko och transpotera elen därifrån .
      Större avstånd än mellan Australien och Singapore

      Radera
    6. Själv klart kommer sådana gigantiska anläggningar i Nordafrika leda till lägre elpris i Europa

      Radera
    7. Nu är det reglerkaften som är den svaga länken.
      Vilken reglerkraft har du tänk matcha detta med?
      Gas från Norge och Ryssland?

      Radera
    8. Solstrålningen och fotosyntesen är mycket kraftigare resp. starkare nere runt Medelhavet. En stor del av våra grönsaker och frukter produceras t ex i växthus i Spanien, så varför inte även solenergin? Vi kanske får en ynka liten skörd per år i våra hobby-växthus.

      Jag skulle vilja underlätta för vanligt folk som är husägare, genom att tillåta både friggebod och ett hobby-växthus på 15 kvm vardera (man kanske inte vill göra Attefallshus av dem och låsa sig fast på det sättet). Vi borde odla mer av vår mat på sikt.

      Radera
    9. Anders, på sikt kommer överskottsel från vind och sol att lagras i batteri, pumpkraftverk och hydrogen mm.

      Radera
    10. Sverige och Norge använder inte gas men i vinter räknar Finland med att sitt nya kraftigt försenade kärnkraftverk ska starta upp. Det kommer naturligtvis att balansera bra I Norden.

      Radera
    11. Cornu var glad åt det nya rekordet för vindproduktion. Det varade inte länge utan ersattes med ännu ett nytt svenskt rekord. Nya vindkraftverk är i snitt över året lönsamma och klarar sig utan subventioner. När havsbaserade vuxit några år till bör de bli ännu lönsammare. De kommer behövas för industrialiseringen av norra Sverige.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. Anders än räcker vattenkraften och snart räknar jag med en stor produktion av vätgas som delvis konverteras till ammoniak eller andra behövliga kemikalier samt några veckors lager hos industrin för tider med dyrare el. Du kommer nog få prisvärd gödning.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    13. Landbaserade vindkraftverk kommer nog alltid att vara billigare än havsmonterade men enig I att kostnaden för de havsbaserade nu faller mycket snabbare än de på land. Den andra trenden är att koncentrerade solkraftverk faller snabbast av alla energislag i kostad just nu

      Radera
    14. På grund av höga gaspriser börja Holländarna släcka ner sina växthus nu.

      Det börjar bli bråttom nu.
      Så, har du någon uppskattning när detta kommer?
      Är det ett "om tio år" svar du har att komma med?

      Radera
    15. Solpaneler i en öken?
      Är det någon mer än jag som tycker det är en dum idé.
      Eftersom hela landskap där kan fungera som en sandbläster när det blåser.

      Radera
    16. Ha ha, lagra vindkraftsenergi i batterier. Varifrån skall vi få materialen till de batterierna. Kan gör ett enkelt bet här på att Elon Musk har byggt sin rymdbas på Mars långt innan vi ser vindkraft + batterier som baskraft här.

      Dessutom är det hyfsat risky om man lagrar energin i batterier under den period det inte blåser. Vad händer om det händer nåt med batterierna?

      Radera
    17. Christer o Anders De havsbaserade kan enklare göras större för stora delar kan byggas på varv och enklare transporteras till parken. Sedan blåser det mycket till havs.

      Billigare kWh får vi år för år med ny vindkraft. Vätgas från vind och vattenkraft i Sverige börjar bli allt mer volym från 2024 när H2GS drar igång tillverkning och redan 2030 ska de vara uppe i 5 miljoner ton grönt stål. SSAB, LKAB och Vattenfall är andra som ska få fram grönt stål. Idag använder vi ungefär 140 TWh och ansökningar motsvarande 500 TWh för vindparker till havs hade inkommit till Skn i augusti varav det mesta kom under semestern. Explosionen i ansökningar beror på att ny teknik utvecklas.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    18. Anders var i Sahara för några år sedan och det fanns solceller på både moderna hus och utanför ganska primitiva ruckel.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    19. Kalifornien och Australien använder redan idag gigantiska batterier som ellagring. Batteriteknologin utvecklas ganska snabbt.

      Enig med dig Nanotec, solceller är I glas , ett mycket hårt material som tål mycket slitage. Indien, Nordafrika och arabländerna har redan investerat stort i solparker i öknar.
      Men det kommer snart en kraftig ökning.
      Inte som att trycka på en knapp men ökningen är brant uppöver

      Radera
    20. 9000 MW nu ska jag fira med en Corona. Export till alla länder vi har kablar till. Mycket kol som inte bränns.

      Vänliga hälsningar

      NLanotec

      Radera
    21. Christer Singapore ska importera mycket el från Australien och de ska nyttja gigantiska batterier i Australien och den högspända likströmmen förs längre än från Afrika till Norrland. Elen ska komma från både solceller och vindkraft.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    22. Anders .
      Holland har länge varit bland de allra sämsta i Europa att satsa på ny energi så få kan förvånas . De får nu lära sig att ta ansvar den hårda vägen

      Radera
    23. Nanotec...
      tranorna mellanlandar vid Hornborgasjön..
      Den enorma fågelrikedomen som var förr testade jag på en äldre fågelskådare jag träffade nu - och nog erkände han att det var tider det....

      Radera
    24. Cornu du har fel.
      Kostnaden spelar stor roll för kommande investeringar.
      Sol och vind är billigast och kommer att få en allt större majoritet av alla energi investeringar. Glöm kärnkraft, det blir allt för dyrt.
      Javisst det kommer att krävas stora tilläggsinvesteringar och anpassningar. Framförallt I fler nät. Se på kartan alla kraftlinjer går nu nord - syd. Vi behöver också väst- ost . Var blir havvinden placerad ? Ja just det i havet.

      Radera
    25. Jag brukar titta på video-snuttar filmade på Navajo-reservaten i Arizona och New Mexico. Där är det stor brist på el på många ställen och i den värmen behövs kylskåp, för att kunna lagra känsliga livsmedel. Det är ofta långt till matvaru-affärer och många gamla människor har ingen bil och inga släktingar som kan handla åt dem.

      Välgörenhetsorganisationer har samlat ihop pengar och installerat solpaneler på markställningar. En Hogan är en sex- eller åtta-kantig byggnad som täcks ofta med lera, så där finns det inte så mycket passande takytor för solpaneler. Däremot finns det gott om tomma landområden runtomkring. Kan man driva t ex en enda frysbox med solpanelerna, så betyder det mycket för äldre människors överlevnad där. Plus lite LED-belysning kanske också.

      Radera
    26. Christer L. Olkiluoto 3 i Finland har skjutit upp starten för elproduktionen ännu en gång, nu är det sommaren 2022 som de siktar på. Sedan finns det en risk att det blir ytterligare förseningar, eftersom det har redan blivit så många förseningar. Kärnteknisk provdrift sägs pågå där just nu.

      Radera
    27. Tog en titt på Svenska Kraftnät.
      Nu när elpriserna är låga importerar Norge el bland annat från Sverige så att de kan spara vattnet i sina magasin och sälja dyr el när det slutar blåsa.

      Radera
    28. Christer L.

      Problemet är att förnybart inte har levererat som det ska i år.
      Så då har det gått åt mer naturgas.
      Höga priser på naturgas slår direkt och indirekt på vårt jordbruk och matförsörjning.

      Så vi får väl bygga lite extra med batterier så vi klarar en kall vår igen samt en och annan ovanligt vindstilla sommarmånad?

      Radera
    29. Batterier är väl som du väl begriper tänkt för strömavbrott dvs . Sekunder och minuter, absolut inte för dagar.
      I det korta perspektivet har nedläggningen av kärnkraftverk som väl alla läsare av bloggen är överens om kommit innan långsiktig ersättning finns. Kortsiktigt saknas 100% backup lösning. Det kommer att ta många år innan det blir som förr om någonsin...

      Radera
    30. Christer L,

      Då får vi hoppas på gynnsamt väder i framtiden om vi ska ha el så det räcker?
      Detta året började inte så bra.
      Först kylan i Texas.
      Ja, det var en ovanligt kall vår lite varstans i världen.


      Men jag kan inte släppa att hittills i den gröna energiomställningen har behovet av naturgas och kol ökat.

      Det är väldigt illavarslande.

      Det senaste var att nu har Kina stoppat all sin export av kvävefixerande gödningsmedel och glyfosfat.
      Kina står för ungefär 60% av den globala produktionen av glyfosfat.
      En majsodlare som är beroende av dessa insatsmedel kan tappa runt 70% av skörden.
      Som du förstår att med sådarna förutsättningar är det inte lönt att odla majs alls.

      Radera
  4. Hur stor andel av världsmarknaden för torv kommer från Ryssland?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antyder du att SVT återigen kommer gå Kremls ärenden?

      Radera
    2. Vet ej, men Ryssland kommer att nämnas som ett varnande exempel tror jag.

      2019 var de största exportörerna av torvprodukter Kanada, Tyskland och Lettland.

      Radera
  5. Jag har runt tio hektar mossmark.
    Fem av dessa hektaren är en mad där de slog hö förr i tiden.
    Maden är med i TUVA registret och har alltså höga naturvärden.

    Efter jag har restaurerat området sökte jag stödrätter på området den blev klassad som åkermark vilket är lite märkligt med tanke på dels TUVA klassningen och det faktum att området är under vatten fram till slutet april början av maj.

    För er som inte känner till det är åker sådan mark som man kan plöja.
    Marken övergavs just för att det inte går att köra med tunga maskiner där.

    Nåja, jag får väl ringa till länsstyrelsen och fråga om det är okej att strukturkalka där.
    Det är ju ändå klassat som åker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stuck between a rock and a hard place...

      Eller kanske inte så hard, om det är rena gungflyet.

      Radera
    2. Det är ett gungfly efter regn.

      Jag tänker inte kalka där.
      Men nu har jordbruksverket bestämt att det är åker och på åker får man både kalka och dika bäst man vill.

      Det är snarare de höga naturvärderna som har fastnat mellan en sten och en hård yta.

      Radera
    3. Nej, man kan undra om de vet vad en "mad" är på Jordbruksverket om de klassar det som åker.
      Bra att ha mark om man har betande djur däremot?

      Vill du få LS att gå i omloppsbana så säg att du skall kvävegödsla också :)

      Radera
    4. Och min favorit, täckdika . I juli när täckdikningsmaskinerna kan köra där såklart :)

      Den på LS som är ansvarig för vattenfrågor kommer få hjärnblödning :)

      Radera
    5. Den byråkratiska galenskapen firar nya segrar framöver när all mark skall styras av byråkratin..

      Radera
    6. Jo, jag blev väldigt förvånad att gav kod 50 på ytan.
      Jag till och med skickade in en överklagan men det hjälpte inte.

      Men som sagt var.
      Man kan kontakta länsstyrelsen så få de sköta om ändring av klassningen.

      Det är bara att fråga om man får kvävegödsla eller dika ut där

      Radera
  6. En sak till som är lite märklig är när man pratar om att blötlägga 200 000 hektar åkermark och på så sätt göra den obrukbar för moderna jordbruksmaskiner.

    Samtidigt som det finns ett motstånd mot att anlägga solceller på jordbruksmark.

    Som sagt var det gäller att göra den obrukbar på rätt sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är synd att slösa med bra jordbruksmark, jag tänkte placera mina solpaneler på ett bergigt område nära huset i söderläge. De skuggas senare under dagen av huset. Än så länge har jag bara en panel, mest i beredskap, plus laddningsregulator till den, enligt min "Tech Hoarding"-prepp. Husgrunden, efter att det har gjutits ett stadigt golv över berget, ska sedan få ett antal AGM-batterier, som solpanelerna får ladda upp.

      Radera
  7. Återställ hela Stockholmen till den fågelskitsö den en gång var...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kan vi få en massa Guano:
      Guano är ett mycket effektivt naturgödsel på grund av sitt höga innehåll av kväve, fosfor och kalium, som är viktiga växtnäringar. Under 1800-talet var handeln med guano mycket ekonomiskt viktig och bidrog kraftigt till effektivisering av jordbruket. Ur guano utvanns förr fosfat och nitrat, som råvaror till konstgödsel och sprängämnen.

      Radera
    2. Vi har så mycket kycklingfarmer att de ger enorma mängder träck som komposteras till hönsgödsel. Ofta i pelletsform.

      För gjorde man salpeterkok ur gamla gödsel högar, där nitratbildande bakterier omvandlade proteiner till nitrat och ammoniak. Med kalium från växterna fick man alltså kalisalpeter, kaliumnitrat som tillsammans med svavel och träkol användes till svartkrut.

      Radera
    3. Kan för övrigt tillägga att staten tog sig långtgående friheter på böndernas bekostnad för att komma åt salpeter.

      Radera
    4. Jo, salpeterkokare var riktigt illa sedda bland allmogen.
      Värre än mjölkkontrollanter

      Radera
    5. Höns har vi haft och de gödslade jorden ordentligt där de vistades ute. Vi brukade flytta ut dem till någon tanig buske i trädgården, med ett flyttbart staket omkring busken. När de hade gjort sitt dagsverk där, fick de återvända till sin inhägnad. Busken växte sedan gigantisk efter den gödslingen och hönsen hade också luckrat upp jorden och slitit bort allt ogräs.

      Radera
  8. Just torvbrytningen har väl inte haft någon nämnvärd inverkan på våtmarkerna, återbeskogningen av landet med hushållningssällskapet i spetsen under första hälften av 1900-talet (och tidigare), där nästan all tillgänglig mark, magra betesängar så väl som myr och mosse skulle planteras med mestadels gran och som ledde till att omfattande skogsdikningar ägde rum och stora arealer avvattnades och omformades till skogsmark det är väl snarare boven och passar väl in i SVT:s krig mot skogsbruket...

    SvaraRadera
  9. Apropå koldioxid, metan och lustgas: jag har patroner med dem hemma, för test-ändamål av instrument som jag har byggt. Det är billigare om man bara behöver mindre mängder för test-ändamål, istället för att köpa små 1 L-flaskor eller hyra större flaskor. Jag har läst om folk som sniffar kväveoxid, men en biverkning är att man får en B-vitamin-brist, men jag har aldrig testat själv. Den (dikväveoxiden) är avsedd för grädd-sifoner, koldioxiden är egentligen avsedd för att pumpa upp cykel-däck. Ni har kanske testat lustgas på BB med frugan under förlossningen?

    Jag försöker köpa allt som jag behöver så billigt som möjligt, t ex för tvättning av rostfritt stål använder jag katt-sandlådor (som inte har använts till någon katt att kissa i), de har en bra storlek. Fordons-bränslefilter använder jag till filtrering av luft från partiklar (som syntes även i TV-programmet om gaser som kalhyggen släpper ut).

    Förr i tiden använde jag mycket svindyr helium, tills jag kom på att det funkar precis lika bra med kvävgas till min process och vår gas-räkning från AGA (numera Linde) sjönk till en tredjedel, plus att kvävgas av industri-kvalitet är hyfsat lätt att få tag på de flesta gas-depåerna (=järnaffärer oftast) runtom i landet. Sådana fältstationer i Sverige och utomlands har jag startat och servat mycket förr i tiden.

    Ett par byggjobbare ville en gång testa "en Kalle-Anka-party", där man fyllde soppåsar med helium och andades in - och visst lät det som Kalle-Anka om dem, men jag har aldrig försökt. På sjukhuset där jag jobbade förut som medicinsk-teknisk ingenjör brukade läkarna roa sig med helium på samma sätt. Men det som betraktas som ofarligt idag, kan senare visa sig vara farligt, särskilt om det är rent helium och det uppstår syrgas-brist eller luft-brist under experimentet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fungerar med vätgas också. Men rök inte.

      Samma partytricks som fungerar med gasol kan ge otrevliga överraskningar med vätgas.

      Radera
    2. UF6, HCN, CO, SiF4, NO2, SO3 you name, har testat dem alla. Kittlar dödskönt i kistan. Och näsan. Ialla fall det som är kvar av den.

      Gällande partytricks så är vätgasen mer elak. Små mängder som poppar i provrör, fine.

      Radera
    3. Självskadebeteende eller arbetsmiljö-problem? Jag skulle inte andas in uranhexafluorid, har du jobbat på en kärnbränslefabrik? Kolmonoxid binder starkt till hemoglobinet. Kolmonoxid kan vara mycket skadligt att andas in.
      Vätecyanid användes väl till agentmord, innan Novitjok blev populärt?

      Radera
  10. Utan torv ingen rökig whiksy. Det räcker som argument för mig. Rör inte vår torv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade en gång whiskey-provning på jobbet, där vi skulle pipettera vätskan och blanda med en bestämd mängd källvatten, med en större pipett. De rökiga varianterna behövdes enligt experten ute på öarna utanför Skottland, eftersom det behövdes "rejälare grejer" i de karga landskapet.

      Radera
  11. Ser fram emot Uppdrag Gransknings granskning av agendajournalistik.
    Lite lämpliga citat
    ”En skicklig agendajournalist lindar in sitt budskap så att läsaren tror sig själv kommit fram till att den som journalisten vill att läsaren ska tycka är ond, är just ond.”
    ”När läsaren inser att texten som förväntas spegla en opartisk verklighet främst speglar journalistens verklighet, så faller trovärdigheten.”
    ”Då folk inte begriper sitt eget bästa så är det bäst att ha en berättarröst som instruerar hur de ska tänka.”

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blir intressant att se hur agendan kommer luta nu...känns som ett märkligt sammanträffande med deras sk "slaget om skogen" som ju varit full av agenda och cherry-pickande av vsanning och vinkling.

      SVT är inte opartiska, de är oberoende.... Vilket de verkar tolka om till att eftersom de får lön oavsett hur de presterar så kan de fortsätta driva perosnlig agendajournalistik. Jag hoppas jag har fel och att UG gör ett bättre sakligt inlägg än vad vetenskapsdesken klarar av, avsnittsnamnet "Klimatbomben" känns dock mer som sensationslystnad.

      Jag tycker detta inlägg var bra och balanserat där uppgiftslämnaren själv redogör för sin bakgrund där han jobbat åt torvidustrin.

      Radera
  12. Man väljer sina strider antar jag. Särskilt som Lena Andersson konstaterade i SvD att "Hållbar kapitalism är detsamma som planekonomi". Så kan vi ju inte ha det.

    SvaraRadera
  13. Det måste sägas: Snygg animering i bilden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men, 15 MB för att en tall ska vajja lite snyggt är väl mycket data.
      Optimera för guds skull....

      Radera
  14. Jätteintressant inlägg.
    Det låter ju som det skulle vara fördelaktigt, rent CO2 mässigt, att bryta den torv som redan dikats fram och elda i reservkraftverken när priset går över kronan. Men sånt förnuft når väl aldrig till Riksdagen/EU.

    SvaraRadera
  15. Om förslaget blir verklighet kan man ju också börja äta mygg istället för kött. Det är ju klimatsmart! Och angående energiförsörjningen,lyssna gärna här:https://timbro.se/smedjan/180-den-europeiska-energikrisen/

    SvaraRadera