Aktuellt

Endast 55 av 290 kommuner röstade in MP i riksdagen

Miljöpartiet är ett utpräglat stadsparti för stadsbor, vilket märks tydligt på att endast 55 av landets kommuner röstade in partiet i rik...

2021-10-18 08:12

Gästinlägg: Uppföljning om torv och SVT

Nedanstående är ett gästinlägg signerat miljökonsulten Robert Wedmo och följer upp SVT:s Uppdrag Gransknings ... ehm ... reportage om torv.

Det är med blandade känslor jag följer upp mitt tidigare inlägg gällande torvbranschen. Jag kan konstatera att mitt killgissande föll ut ganska så väl om än inte hundraprocentigt rätt. Det första programmet har Lars med bravur recenserat här.

En av bloggens redaktionsmedlemmar recenserar torvmossen runt sjön i bakgrunden

Men torven blev förärat ytterligare större delen av ännu ett program. Hur jag ska börja analysera detta program vet jag inte riktigt. Så jag får göra det i punktform.

Jordsäckar

Utländskt ägande

Udda statistik/Att brunsmeta en brunprodukt

Semantik

Jag hade inte ens tänkt på produkten jordsäck när jag skrev mitt inlägg och det var ju dumt, till mitt försvar har jag inte arbetat med bolag som haft det som huvudprodukt. Å andra sidan om torven komposterar i en dikad mosse och avgår som koldioxid eller om den gör det i någons växthus eller trädgård där den skänker såväl mat som skönhet för trädgårdsinnehavaren ser jag inget problem med. 

Det utländska ägandet består enligt programmet av att 20 procent av medlemmarna i medlemsorganisationen Svensk Torv har utländskt ägande. Det utländska ägandet består i programmet av två finländska bolag. Jag tror att även ett norskägt bolag är medlem och säkert är något medlemsföretag även ägt av holländare. Vinkeln känns udda med tanke på hur företag ser ut idag det finns delägare i banker, byggbolag osv i andra delar av norden, extra udda blir det när bolagen som har utländska ägare är registrerade i Sverige som svenska aktiebolag och betalar skatt och arbetsgivaravgift här. 

Passagen med att torv bränns upp i kraftvärmeverk tänker jag inte fördjupa mig närmare i, men statistiken de visar är lite bedräglig. De visar att 1 kg torv släpper ut mer koldioxid per energimängd än ett kg olja eller kol om den bränns upp. Det är ju sant olja och kol är energitätare men för Svensson som ser programmet är det svårt att greppa. När de sen visar att 5 procent torven står för 50 procent av Jämtkrafts koldioxidutsläpp så förstår man direkt hur farligt det är. Saken är bara den att energibolag inte behöver redovisa utsläppen från bioenergi medan de övriga 50 procenten av Jämtkrafts koldioxidutsläpp kommer ifrån det träavfall som visas i Uppdrag granskning men det nämns aldrig i programmet. 

En stor del av programmet ägnas även åt frågan om det heter torvbrytning eller skörd av torv. Branschen vill inte att det ska kallas brytning eftersom det inte är en gruvverksamhet de ägnar sig åt men programledaren åker till Finland och frågar vad de anser att det heter och jo i Finland säger det torvbrytning. De intervjuar sen Krister Mild på naturvårdsverket som också vill kalla det för torvbrytning. Representanterna från torvbranschen som också intervjuas vill kalla det torvskörd. Jag kan bara konstatera att i Sou2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid, som givits ut av regeringen, behandlas frågorna om de dikade våtmarkerna och torvbruket i Sverige. Där används inte begreppet torvbrytning utan begreppet torvproduktion. Såväl Svensk Torv som Herr Mild från Naturvårdsverket får nog rätta sig i ledet och använda rätt begrepp framöver. 

Några slutord och funderingar. Jag är själv med några olika grupper för odlingsintresserade på Facebook och jag kan i dessa grupper konstatera att programmet har lyckats koppla ihop torvproduktion med samtliga utsläpp från alla dikade våtmarker i Sverige som redovisade i program ett. Medlemmarna i några av dessa grupper tror att torvtäkt på 12 000 hektar i Sverige står för en lika stor del av koldioxidutsläppen som hela Sveriges bilpark. Det stämmer inte, de står för fem promille av utsläppen från de dikade våtmarkerna i landet och detta oavsett om torven kommer till nytta eller inte. 

Jag kan inte påstå att programmen var balanserade även om jag finner få direkta sakfel så är det snabba klipp till känsloyttringar, utelämnande av uppgifter och statistik som gör programmen vinklade. Kanske inte förvånande när reportern som gör det oberoende reportaget fram till den 13:e september i år var tillförordnad chefredaktör för Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur. 

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

23 kommentarer:

  1. "Jag kan inte påstå att programmen var balanserade även om jag finner få direkta sakfel så är det snabba klipp till känsloyttringar..."

    Känslor, ständigt dessa känslor som ska fram idag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å ena sidan: "Svt är grå DDR-TV, fy fan vad omodernt, man behöver inte uppdatera sig pga skattefinansiering"

      Å andra sidan: "Gör dom snabba klipp precis som alla andra som producerar rörlig bild? Det är ju förjävligt!"

      Radera
    2. Så är det kanske, jag reflekterar inte så mycket över SVT utan mer över hur känslomässigt drivna vi är idag och hur vi låter känslor ta över och bortser från fakta och sanning. Trist utveckling, å andra sidan eftersom jag lever på att förhandla så kan man hänsynslöst utnyttja det hos motparten så inget ont som inte har något gott med sig...

      Radera
    3. Kanske borde skrivit i synnerhet "idag" även om en del spännande historiska händelser, eller som Åsa Romsom sagt "olyckor", nog får anses varit ganska känslomässigt drivna...

      Radera
    4. När man tänker på det så verkar det faktiskt vara rätt god korrelation mellan en klassisk "shitstorm" och känslor inblandat i det hela.

      Radera
    5. Du menar som när moderaternas Fredrik Kärrholm skriver en hel krönika full med känsloargument men utan en enda konkret åtgärd? Det måste ändå vara nåt slags rekord i känslopjunk.

      Radera
    6. Glömde länken:

      https://www.expressen.se/debatt/du-valjer-var-ar-sverige-om-10-ar/

      Radera
    7. Mja, tänkte mer på att t.ex. nazisternas utrotning av judar nog ändå var byggd på rätt mycket känslor, eller korstågen, eller Hutus folkmord på Tutsi i Rwanda.

      Inte bekant med Fredrik Kärrholms inlägg tyvärr, utan att för den skull förminska vikten av det.

      Radera
    8. Nu har jag bekantat mig med ett inlägg av ovan nämnde Kärrholm. Det är väl ungefär sådan smörja man kan vänta sig av en politiker idag, oaktat färg och riktning. Det är lite min poäng, känslor, känslor och känslor när vi behöver fakta, sanning och hålla två saker i huvudet samtidigt. Kanske till och med fler än två...

      Radera
    9. Du har inte fel, men man bör nog förhålla sig lite ödmjuk till andras känslor. Hutuerna hade diskriminerats och dödats lite av och till ända sen 60-talet då Rwanda blev självständigt, alltså i 30+ år. Tyskarna hade förlorat ett världskrig och genomlevt en svår ekonomisk depression. De sakerna bör man nog ha i bakhuvudet om ens värsta besvär är Systembolagets öppettider och att det är svårt att få en tennisbokning. "Fredsskadad" som man brukar säga om svensken innebär också att man öht har svårt att sätta sig in i hur folk som drabbas av krig eller förtryck faktiskt tänker.

      Radera
    10. Jo, att svensken är fredsskadad - check på den. Vad gäller att beakta känslor så tycker då jag att absolut, det finns en tid och en plats för det men det är inte alltid och det är inte överallt.

      Ibland får man finna sig i att ens känslor inte beaktas till 100%.

      Radera
  2. Det är väl bara ytterligare ett steg i kampanjen rädda MP kvar i riksdagen 2022 genom att överdriva en massa mer eller mindre påhittade miljöhot.

    SvaraRadera
  3. Bra känsla att jag har min torv redan i lager för nästa år. Borde antagligen köpa ett lastbilslass extra bara som prepping.

    SvaraRadera
  4. Jag har också noterat att en hel del inte ser sambandet mellan blomjord och torv.

    Bland annat var jag inne på en FB grupp där de flesta ville återväta alla tidigare våtmarker.
    Vad de vägrade acceptera var att mycket av vår odlingsmark är på tidigare våtmarker alltså mark som normalt kallas för mulljord.

    Dessutom trodde de att det var enbart tidigare våtmarker som släpper ut koldioxid.
    Vilket förstås är fel, eftersom all mark som vi bearbetar mekaniskt släpper ut stora mängder koldioxid.

    Lite märkligt med tanke på att nästan alla exempel de visade i UG på mark som de återställt eller ville återställa var vattensjuka områden i odlingslandskapet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Extra komiskt blir det om man drar det ett steg längre. Hur kan vi öka kolinnehållet i jordbruksmarken? Jo genom att använda plöjningsfri odling - vilken är helt och hållet beroende av Glyfosat aka Roundup. Hör miljövännernas ångestskrik! Ekologisk odling är dessutom extra dålig för klimatet då den kräver både mer bearbetning av jorden för att bekämpa ogräs vilket leder till större avgång av koldioxid - samt att den genererar sämre skördar. Räkna dessutom in att en inte obetydlig andel av stallgödseln kommer från konventionell uppfödning och är alltså bara ett fusksätt att få in konstgödsel i cykeln.

      Radera
    2. Precis,

      Miljövänner, eller åtminstone de hörs och syns mest, har en hel del kunskapsluckor när det väl gäller.
      Oftast brister det i förmågan, eller viljan, att se sammanhangen.

      Jag såg den första delen i UG och jag skakade mest på huvudet över eländet.

      Grundfelet de gör är att ta siffrorna ur sitt sammanhang.

      Låt säga man torrlägger och strukturkalkar ett fält ned mulljord och odlar spannmål där.
      Då är det ju så att ett ton spannmål tar bort ungefär 2,4 ton koldioxid från atmosfären.
      Sett ur detta perspektiv så kanske det egentligen är en välgärning att odla spannmål där?

      Eller som jag såg i samband med slaget om skogen där de sa att på grund av barkborrens dödar mängder med träd så släpper de ut mängder med co2.
      I så fall kanske det är extra dumt med hyggesfritt skogsbruk av gran om man inte vill ha ständiga problem med barkborre?

      Det finns förstås plöjningsfria jordbruksmetoder som binder kol och som även minimerar näringsläckage och det är med hjälp av långliggande vall och bra betesplanering.
      Vilket miljövännerna även här kommer att skrika ångestfylld.

      Men jag tror att om vi fortsatt får en brist på mineralgödsel så lär sig nog de flesta av dessa miljövänner få sig en törn av verkligheten.

      Radera
  5. Kritiken är alltså i det här fallet inte att journalisten är okunnig, utan att han har tidigare erfarenhet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snarare tack vare kompetens kan vinkla bilden.
      Ett led i att rädda MP kvar i riksdagen som tycks ha startat på SVT.
      Uppdrag gransknings program om skogen hade liknande upplägg.

      Radera
    2. Dom är alltså antingen okunniga eller kunniga och har en fientlig agenda?

      Känns lite som de där invandrarna som antingen lever på våra bidrag eller snor våra jobb.

      Radera
    3. Puh, vad man än debatterar så slutar det med invandring.

      Radera
    4. Nä, men man kan räkna med kritik för slappa guilt-by-association-resonemang, vilka tyvärr är rätt vanliga när man diskuterar invandring.

      Radera