Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-09-01 12:49

Magdalena Andersson (S) och höstbudgeten: Sänker skatten för höginkomsttagare

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade idag den första av höstens sträcka av nyheter för den regeringsbudget som antagligen kommer röstas ner och istället ersätats av en M-KD-SD-budget. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets första budgetpresentation ingick en skattesänkning för alla höginkomsttagare. 
"Alla som tjänar mer än så här får sänkt skatt."
Skattesänkningen sker genom att den sk skattreduktionen höjs med 1 320:- SEK om året, dvs lite drygt 100:- SEK i månaden i lägre skatt, för alla som tjänar 265 000:- SEK om året. Det betyder exempelvis att många fast anställda soldater, sk GSS/K, som har bland de allra lägsta lönerna i Sverige inte får lika stor skattesänkning.

Däremot får alla med högre inkomster än dessa cirka 22 000:- SEK i månaden sänkningen, inklusive höginkomsttagarna och de superrika miljardärererna. Detta presenteras som "tyngdpunkten ligger på låg- och medelinomsttagare" i regeringens presentation.

Det verkar inte heller som att någon i media ifrågasätter detta eller har ställt några besvärande frågor.

Ville man verkligen sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare hade man gett en höjd skattereduktion för alla med exempelvis under en viss inkomst t ex 480 000:- SEK om året eller 40 000:- i månaden. Nu gjorde man avsiktligt tvärt om i hopp om att väljarna bara läser rubrikerna och ingen journalist ställer kompetenta frågor.

Personer som jobbar deltid i lågavlönade jobb, dvs ofta kvinnor i kvinnodominerade yrken inom den offentliga sektorn med tillhörande låga inkomster, kommer alltså inte fullt ut få denna skattesänkning.

Totalt ska de med högre löner få en skattesänkning om beräknat ca sju miljarder kronor.

Man sänker även straffskatten för funktionsvarierade, den sk funkisskatten som har gjort att den som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning, t ex pga medfödd funktionsvariation eller som drabbats av en allvarlig olycka eller motsvarande brott med permanenta skador, inte längre ska straffbeskattas för detta.

Avgiften för a-kassa subventioneras med 400:- SEK om året, vilket innebär att de högutbildade och högavlönade akademikerna inom AEA snart knappt betalar något i a-kasseavgift alls.

En klassisk socialdemokratisk politik helt enkelt - säg en sak, gör något annat och hoppas att ingen har kompetensen eller modet att ifrågasätta.

Man vill ju liksom bli inbjuden på nästa presskonferens som journalist.

Dock är förstås regeringens höstbudget högst teoretisk. I praktiken kommer antagligen en M-KD-SD-budget att klubbas istället, och kan ses som en anledning till Stefan Löfven (S) avgång som statsminister, då han sagt att han inte tänker regera en tredje gång på en av Moderaternas budgetar.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

67 kommentarer:

  1. "Avgiften för a-kassa subventioneras med 400:- SEK om året, vilket innebär att de högutbildade och högavlönade akademikerna inom AEA snart knappt betalar något i a-kasseavgift alls."

    Är med i AEA och under något års tid har avgiften höjts från 100 kr/månad till 140 kr/månad. Att vi snart inte betalar något alls förstår jag inte... det har ju snarare varit procentuellt stora höjningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stämmer bra. Den här konstruktionen kan man säga ger större skattesänkningar åt de som är med i dyra a-kassor, och är också en typisk eftergift till V (tillsammans med skattesänkningen för de med sjuk- och aktivetsersättning).

      Radera
    2. AEA är nästan en självklarhet, men den fackliga avgiften då, vad ger den egentligen för skydd numera?

      Radera
    3. 80% av lönen upp till ett högre tak än AEA är en vanlig inkomstförsäkring man får via olika fackföreningar, ex Sveriges Ingenjörer eller Unionen. Relativt billig försäkring eftersom risken normalt sett är låg för de kategorierna tjänstemän.

      Radera
    4. En subvention på 400 kr/år är en droppe i havet. Det motsvarar 33 kr/mån och det är bara för de som är med i Alfakassan som det utgör en sänkning på 1/4. Betalar man 500-600 kr/månad i fackavgift, inkl inkomstförsäkring är det en bråkdel.

      Radera
    5. En subvention på 400 kr/år är en droppe i havet. Det motsvarar 33 kr/mån och det är bara för de som är med i Alfakassan som det utgör en sänkning på 1/4. Betalar man 500-600 kr/månad i fackavgift, inkl inkomstförsäkring är det en bråkdel.

      Radera
    6. Reduktionen är alltså inte på 400 kr/år, utan 25% av a-kasseavgiften.

      Radera
  2. Det här med att Magda ville avskaffa/straffa ISK, är det nått konkret eller bara visioner?
    Finns det med i budgeten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Budgeten presenteras numera i flera steg för att maximera nyhetsvärdet, beskattningen av privat kapital kommer i senare utspel.

      Radera
    2. Första september är väl ändå ovanligt tidigt för Maggans gottepåse nr 1?

      Känns som det är en del av kampanjen för att sälja in henne som nästa statsminister. Vilket datum brukar första gottepåsen till väljarna komma?

      Radera
    3. Baylan var ute redan tidigare med ett torrt och tråkigt landsbygdspaket på hela 0,4 miljarder.

      Känns som julskyltningen ja, man verkar gå tidigare och tidigare. Men tycker det varit så här ett antal år nu. Bra sätt att sätta agendan på.

      Ser mest fram mot om det blir nyheter för företagande/kapital/fastigheter. Hur man ska lyckas spinna reformer på det området så att både V och C blir nöjda är en trollkonst i den högre skolan. Sänkt skatt på sparande i utbyte mot en skatt på finanssektorn (som redan är utlovat i januariavtalet) är min gissning.

      Radera
    4. Ja, politiker är ju den moderna trollkarlen, ge med en handen och ta med den andra 🧙‍♂️

      Radera
    5. @Watcher: "The welfare state is the oldest con game in the world. You take away peoples money quietly, then give some of it back flamboyantly"
      Thomas Sowwll

      Radera
    6. Kommer kapitalförsäkringar att beröras på samma sätt som ISK vid ev skattehöjningar?

      Radera
    7. Ja,
      Ja, det kan man räkna med. ISK och KF hanteras nästan identiskt redan idag, och så kommer det vara framöver med.

      En sådan skattehöjning som Maggan talade om i den interna jämlikhetsrapporten hos S är dock långt, långt borta. Jag skulle rent av säga att en höjning av ISK-skatten vore en garanti för att C inte röstar för budgeten, så jag tror inte det händer. Snarare tvärtom, mot att man höjer skatten på annat håll (ex finanssektorn via högre avgifter för bankerna på något sätt). Det kommer vara omöjligt att kraftigt höja skatten på någon enskild annan post utan att tappa centerpartiets stöd.

      Radera
    8. Maggan som statsminister låter som ett dåligt skämt. Såg henne senast på Rapport igår, och mindre karismatisk person får man väl leta efter. Hon påminner starkt om min tyska-lärare på gymnasiet. Sur, barsk, jobbig att lyssna på när hon pratar. Inte ens när hon försöker anstränga sig att vara trevlig och skoja blir det något bra. Är detta verkligen allt S kan skaka fram? Juholt upplevdes som ett betydligt bättre alternativ.

      Radera
    9. Om man inte röstar på S, så är det ändå lite win-win. Hon är kompetent ekonom och kommer inte avvika allt för mycket från ekonomkonsensus inom internationella organisationer. Och som du säger, hon är ingen röstmagnet, så S kommer fortsätta tvingas samarbeta med mitten.

      Juholt var en vänstertomte som snabbt kunde inses vara alltför volatil. S fattade vinken snabbt och avsatte honom.

      Radera
    10. Det viktiga är vad man säger, hur det säljs in, inte vad man gör.

      Radera
  3. Det är samhällsomstörtande när de andra partierna sänker skatten, men det är rätt när S gör det.... Oavsett vilket så måste skatten ner och statens utgifter måste ner-utgifterna måste prioriteras i hur staten använder skatteintäkterna..., att ha 850000 som inte är självförsörjande är en katastrof-de måste jobba med riktiga jobb-och inte hittepåaktiviteter som cementerar deras bidragsberoende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv har jag ett "riktigt jobb" där jag utför hittepåaktiviteter. Tyvärr är lönen så bra att jag cementeras i nuvarande tjänst istället för att hitta något mer meningsfullt arbete.

      Radera
    2. Du med?!? Nej, nu har jag inte tid att kommentera vidare det är en uppsjö med intressanta [sic!] powerpoints som ska levereras. Här skapas värde minsann...

      Radera
    3. På den tiden då vi använde overhead brukade vi säga "If you don't have a head, use overhead"

      Radera
    4. If you have no point, use powerpoint...

      Radera
    5. @Slaentbjorn - Ståplats Nybroviken, med tanke på cementen-som kanske inte längre finns iofs?
      @Brasklapp - Värde per slide eller per MB?
      @Carl-Fredrik - 850000 Är en ordentlig overhead-kostnad
      @Underdog - Or Impress them

      Radera
    6. Ha ha. Det är härligt att det är fler som inser att deras välbetalda jobb är meningslösa.

      Brukar tänka när jag beställer mat av nån ung grabb eller tjej på McD att den här människan gör en större insats för mänskligheten än vad jag gör, till en tredjedel av lönen.

      Radera
    7. Ack ja, anmäler mig till klubben: Högavlönad i Storstad men (nästan) meningslös...

      Radera
    8. Jag är jättemeningsfull, jag levererar PowerPoints och IT-system som tar bort massor av dem som gör meningslösa jobb…

      Radera
    9. @Glenn Så du levererar IT-system som utför meningslösa jobb?

      Radera
    10. Tycker synd om er. Själv är jag snickare. När jag går förbi ett hus jag byggt en gång i tiden kan jag peka ut och se på något beständigt.

      Radera
    11. @ Glenn, kanske jobbar på Skattemyndigheten?

      Det är patetiskt med sänkningar på skatten i dessa summor, frågan är hur mycket det blir i realiteten, gissar att bara beskattningen av el kommer täcka detta med råge.

      Jag hoppas att deras budget inte går igenom och att den avhoppade svetsarlärlingen avgår-som han sagt.

      Radera
  4. Det vanliga inom EU är att man inte alls beskattar inkomster under "60% av landets medianinkomst, då det innebär att man har så låga inkomster att man riskerar att hamna i fattigdom"....
    OK.. men nu är vi i Sverige och där slår socialförsäkringssystemet in och hjälper till..
    Jajamen, precis...
    Hur mycket är en inkomst (som alltså normalt är skattefri) som är mindre än 60% av landets nuvarande medianinkomst? Alltså, något som borde vara befriat från all skatt och det mesta av Arbetsgivaravgiften... Jaja, jag förstår.. omöjligt, men resan utför stupet har pågått helt tydligt sedan 1995...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och så har de flesta länder i EU usla statsfinanser.
      Knappast dit vi ska gå.

      Radera
    2. Ja, det är naturligtvis bättre att köra alla låginkomsttagare på socialbidrag... än arbete..

      Radera
    3. Sverige är unikt iom att lönestrukturen är extremt komprimerad. Det betyder att alla kan leva på en lön, men också att nästan ingen kan bli rik på lönearbete.

      Radera
  5. Du har fel Lars. Den här inkomstskattereduktionen _fasas in_ från en lägre inkomstnivå, och startar alltså inte på 265 000 kr/år -- det är då den här skattereduktionen når sitt _max_.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se pressträffen, från timestamp 07:45. Det är bara en fortsättning av konstruktionen som man kom överens om med C inför 2021. Då såg det ut såhär, ur budgetpropositionen 2021:

      "Det föreslås därför att infasningen påbörjas vid en beskattningsbar förvärvsinkomst om 40 000 kronor per år, vilket ungefär motsvarar den inkomstnivå då en person med enbart arbetsinkomster börjar betala skatt. Hela skattereduktionen bör ges vid en beskattningsbar förvärvsinkomst om 240 000 kronor per år, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Skattereduktionen utformas därmed på ett sätt som gör att alla som arbetar heltid får samma skattesänkning om 1 500 kronor 2021. Skattesänkningen växer under de kommande åren. "

      ... detta är i sig inget nytt dessutom, utan nåt man var överens om med C redan 2021. Så C lär vilja ha nåt på kapitalsidan (sänkt skatt på sparande?) för att kompensera.

      Radera
    2. Summan sänker skatten mer för de med högre lön än för de med de lägsta lönerna?

      Radera
    3. Japp det stämmer. Relativt sett blir sänkningen större och mer betydelsefull för låg- och medelinkomsttagarna, det är därför man uttrycker sig på det sättet.

      Dvs den med en inkomst på 100 000 kr/mån får också bara en sänkning med 1320 kr/år, relativt sett mycket mindre än för den med en inkomst på 22 000 kr/mån. Det är det vanliga sättet att uttrycka sig på bara, och inte särskilt konstigt -- den extra inkomsten betyder mer för låg- och medelinkomsttagare rent logiskt.

      Radera
    4. Men det stämmer. En GSS/K får kanske bara en skattesänkning på 1260 kr/år, medan en civilingenjör eller värdepappersmäklare får 1320 kr/år.

      Radera
    5. Så vi pratar om 60 kr skillnad mellan hög- och låginkomsttagare på årsbasis? Finns större orättvisor att bli upprörd över isåfall.

      Radera
    6. Ja verkligen. Nånstans i den storleksordningen blir skillnaden. Då räknar jag med lägstanivå GSS/K, utan beredskap eller andra tillägg.

      Radera
  6. Varför tar man inte helt bort skatt på de lägsta inkomsterna, säg under 25 000/mån? De extra pengarna skulle förmodligen gå till konsumtion, och generera momsintäkter istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sluta dalta säger jag, höj grundavdraget kraftigt (130k?) och fimpa alla jobbskatteavdrag etc istället.

      Radera
    2. Skattereformen skulle ge noll skatt upp till 120000:- dvs tio papp i månaden. Men den sköts i sank pga Villaägarnas riksförbunds lögner om fastighetsskatt.

      Radera
    3. Har aldrig funnits något parlamentariskt förslag eller förhandling om skattereformen, det som funnits har varit inlagor från ekonomer -- här tänker du kanske på Klas Eklunds förslag. Det hade mycket väl kunnat vara en bas för en skattereform, villaägarnas klagande eller ej, men man har inte ens satt igång processen.

      Radera
    4. Vid utformningen av skattereformer är det som styr hur man kan vinna röster på reformen, men det som skulle vara bra ur ett bredare samhällsperspektiv är av underordnad betydelse.

      Radera
    5. Lögner är väl att ta i, snarare olika intressegrupper med olika argument.

      Radera
    6. Grundavdraget varierar.. De lägsta inkomsterna tycks ha ett Grundavdrag på drygt 20 000 kr - per år...
      Det borde vara drygt 100 000 kr - per år... (Som åtminstone Trump införde för amerikanska förhållanden).. Det borde nog vara ungefär som minimum för socialhjälpen kräver, så där 12-13 000 kr per månad... Om man jobbar och drar in såpass så borde det väl ses som positivt istället för att straffbeskattas och tvingas in i stödsystemet? Det måste vara några som inte kan tänka?

      Radera
    7. arne, systemet med att först ta ifrån medborgaren hans pengar genom beskattning och sedan ge tillbaka en del i form av bidrag fyller ett syfte, medborgaren blir beroende av statens godtycke och inser också snabbt att vänsterröster är bra om man är beroende av bidragen.
      I varje valrörelse skrämmer vänstern väljarna med det hemska högerspöket som kommer ta ifrån dem bidragen så de svälter och fryser ihjäl. Genialisk konstruktion, näst intill omöjlig att rubba.

      Radera
    8. Nån som räknat på vad 100 000 kr i grundavdrag skulle minska skatteintäkterna ?
      Över eller under 100-miljarder ?

      Radera
    9. Minskat behov av försörjningsstöd och bostadsbidrag samt att arbete lönar sig kan innebära ett nollsummespel samt att det faktiskt utförs en motprestation med en samhällsnytta istället för bidrag.

      Radera
    10. Klas Eklund har räknat på det i sitt förslag till skattereform, Vårt framtida skattesystem. Att ersätta jobbskatteavdraget med ett nytt större jobbavdrag enl hans modell skulle innebära en statsfinansiell kostnad på 52 miljarder (se sid 230), och då göra de första 95 000 kr/år skattefria. Men man får se ett sånt förslag som en helhet istället egentligen.

      Dock, klart det kostar.

      Radera
  7. Har man råd att sänka skatten på arbete kan man väl sänka skatten på bränsle med?

    SvaraRadera
  8. För övrigt verkade du ha missat presskonferensen angående det där med att ställa jobbiga frågor:

    "Ville man verkligen sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare hade man gett en höjd skattereduktion för alla med exempelvis under en viss inkomst t ex 480 000:- SEK om året eller 40 000:- i månaden. Nu gjorde man avsiktligt tvärt om i hopp om att väljarna bara läser rubrikerna och ingen journalist ställer kompetenta frågor.
    "

    Exakt denna fråga dök ju upp, men finansministern förklarade att det skulle kunna minska arbetsutbudet (på grund av marginaleffekter).

    SvaraRadera
  9. Det är alltid lätt att spendera andras pengar...

    Sedan om de kan få stöd i riksdagen för den här budgeten, det är en helt annan femma...

    SvaraRadera
  10. Tror inte alls att budgeten faller. C och V kommer stödja den på ett eller annat sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror jag också, annars ger man ju fascister inflytande...

      C och V kommer ta "sitt ansvar" med hjälp av dina och mina 74 miljarder.

      Radera
    2. Exakt. För V:s del är det helt uppenbart, de får ingenting av den andra sidan men relativt mycket av S. Alltså inga problem med stödet. För C´s del är det lite knepigare. Men där tar man ändå vad man får i slutändan och röstar för budgeten.

      Radera
    3. Tror det är lite 50/50. Att man tar i med 74 miljarder i reformutrymme gör att man både kan sänka skatten och höja utgifterna, och den vägen göra C och V glada samtidigt. Det lite knepiga är att V villkorar skattesänkningar med skattehöjningar på annat håll, men tvivlar på att det kommer vara det som sänker budgeten i slutändan.

      Men det är mycket som ska klaffa och inte säkert S har gjort rätt taktiska avvägningar, särskilt inte nu med ett bångstyrigt V. Inte heller C är berett att acceptera några större höjningar vad gäller arbete (där blev det sänkning, som avklarat idag), sparande eller företagande. Det blir intressant att se när kapitalbitarna ska presenteras, det är där de stora skillnaderna mellan C och V finns...

      Radera
    4. C har väl hittills agerat stödparti och röstar de inte på sossebudgeten så är ju risken för regeringskris mycket stor.

      Kan se att S och V ökar beskattningen på ISK över ett visst belopp, tex 1 miljon. Intressant att se om även dyra fastigheter berörs på sikt.

      S har ju bra förhandlingsläge gentemot C eftersom S kan hävda att C går fascismens ärenden om C inte gör som S vill.

      Radera
    5. Tja, det stämmer. Fast samtidigt har C sagt att de inte nödvändigtvis röstar för nästa statsminister (troligen Maggan) utan att få vissa löften garanterade. Vill de inte det så kan C låta budgeten falla och de är knappast missnöjda med en M/KD-budget el motsv som innebär ungefär samma sak ur ekonomisk-politisk synvinkel.

      Så jag tror tvärtom, C har fortsatt stort politiskt inflytande, betydligt större än deras röstetal antyder. Därför tror jag inte på några större höjningar av kapitalskatterna, som sagt möjligen något specifikt för banksektorn. Om ett par veckor vet vi.

      Radera
  11. Om det är så att det kan marknadsföras som en satsning mot "vanliga löntagare" och det i praktiken också ger fina sänkningar för högre inkomster fast man inte vill skylta med det så är väl utspelet helt i linje med att slänga samma köttben till V och C så de kan tugga på det i var sin ända och då stödja S+MP utan att tappa ansiktet.

    SvaraRadera
  12. Relativt sett får låginkomsttagare störst inkomstförstärkning om man tar bort punktskatter som inte är omfördelande. Plastpåseskatt t.ex. Eller tobaksskatten för den delen

    SvaraRadera
  13. När jag var "intern" doktorand på universitetet under ett antal år, såg jag mycket av det utbildningssystemet att falla i bitar. Många stora, tidigare så välmående institutioner krympte på några år till nästan ingenting och blev tvungna att slås ihop med många andra i liknande situation.

    Jag var uthyrd till industrin 75% av min arbetstid och sedan kom kravet att alla externt finansierade ska dela på avdelningens skenande ekonomiska underskott, t o m jag som student måste ta ansvar för en tredjedel av deras underskott! Det kom krav på att jag måste nu börja jobba 200 timmar per månad (nästan 10 timmar per dag) och sköta min forskning på kvällar, helger och på semestern. Dessutom måste industri-företaget som jag var uthyrd till, börja betala nästan dubbelt så mycket per timme som förut.

    När jag protesterade, gjorde professorn "Hulken" framför mig: vrålade, böjde på knäna och flaxade med armarna. Ett par veckor senare kom ett ultimatum till firman som jag jobbar åt: betala, annars måste alla firmans grejer flyttas bort därifrån före årsskiftet. Då sa jag upp mig och tog bort grejerna.

    En månad senare när professorn åter dök upp på universitetet (han var alltid bortrest halva året, men "ingen visste var"), gick han "genom taket" och ringde till mig och skrek rakt ut: "vad har du gjort, vad håller du på med? Du har stulit alla våra pengar, det här är mycket allvarligt för dig, det kommer att bli ett hårt straff för dig. Du hade ingen rätt att säga upp dig! Uppdraget med industrin var inte uppsägningsbart, det var ett livstidskontrakt! Nu har du förstört allting!".

    Jag har varit "extern" sedan dess, nu nästan färdig, men industri-jobbet tar fortfarande ganska mycket tid. Det blev mycket mindre stress efter uppbrottet, men minnena från tiden på universitetet plågar mig ännu. Jag drog in mycket pengar till dem, men fick bara en liten del i lön. Det kom så mycket klagomål, orimliga krav och bråk, att det inte var värt pengarna att jobba/studera där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ni har det bra, som fortfarande sitter vid "köttgrytorna", ni som ännu inte sett förfallet...

      Radera
  14. "Och om industri-firman med 17 anställda inte betalar (den tredjedelen av institutionens ekonomiska underskott), så BETALAR DU!" De debiterade faktiskt några månadslöner, efter att jag hade sagt upp mig.

    SvaraRadera