Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-09-08 13:42

Foton: Den underbara doften av förstagallring

En av fastighetsgrannarna har börjat förstagångsgallra och den underbara doften av nydödad gran hänger i luften.
Förstagallring
När jag flyttade in på gården för femton år sedan var denna skog bara ungskog med cirka tio års ålder, men har de senaste åren blivit allt tätare snårskog. Sedan har det förröjts och nu i dagarna har en förstagallring påbörjats.

Det ser klent ut, och skördaren är därefter i storlek. Föraren sade att han undviker att ta träd klenare än 26 liter, dvs där tusen träd ger 26 m3 massaved, vilket ger lite proportioner på hur klent det är.
Liten gallringsskördare

Förstagallringen är dock nödvändig för att få tillväxt och kvalitet på träden, särskilt för tallen som om den växer för tätt i princip slutar att växa eftersom den vill ha ljus, medan gran(jävlarna) växer även utan ljus och dödar allt annat i sin skugga.

Förstagallring, lite grövre stockar

Skördarföraren trodde ändå att det faktiskt skulle gå runt och hamna på plus för skogsägaren. Annars är inte förstagallring något man tjänar direkta pengar på. Intjäningen blir på andragallringen och slutavverkningen, där kvaliteten på virket därmed blir så mycket bättre, liksom intäkterna.

I princip kan man förklara det med att du får betalt för tjockleken på träden. Tunna pinnar ger inget betalt, och en pinne tar i princip lika lång tid att avverka som ett grovt träd.
Förstagallring

Livscykeln på den här typen av produktions- och plantageskog är ungefär som följer:

År noll - plantering och självsådd från fröträd
År 10 - 15 röjning för att friställa de stammar man vill låta växa och bli av med det sly som annars hindrar rationellt skogsbruk
År 25 - 30 förstagallring. Föregås ofta av en förröjning för att underlätta för maskinerna - en skördare kan inte greppa ett träd om det står andra träd närmare stammen än skördaggregatets storlek, plus att det kan vara svårt att komma åt med armen. 90-95% av förstagallringen går till massaved, för vilket behövs typ 4.5 cm i dameter och uppåt. Resten kan bli timmer av olika sortiment, inklusive de korta tremeters kubb om man är 15-20 cm grova.
År 40-50 gallring. Här tas allt utom de träd som ska stå kvar till sluttavverkning och bli prima timmer bort. Cirka 50% massaved och 50% timmer.
År 60-100 slutavverkning. Åldern är högre ju längre norrut man kommer. Vid högre åldrar kan man även göra en gallring till. Kanske 80% timmer och 20% massaved. Man tar här även ut grot (grenar, rötter och toppar) som energivirke, vilket läggs i stora högar för att torka och sedan flisas på plats direkt ner i container, för att därefter gå till fjärrvärme och kraftvärmeverk.

Sedan börjar cykeln om igen. Man sparar ofta ett antal tallar som fröträd, medan man planterar granen. Det går förstås även att plantera tall, men tallen äts av viltet och det är rätt dyrt viltfoder att plantera tall, därav är det ofta bättre att låta tallen självså gratis och i en sådan mängd att viltet inte orkar käka upp allt.

Kalhyggena är de som ger den biologiska mångfalden och våra stora stammar av vilda djur, för det är på dessa föryngringsytor som växter som djuren äter återigen kan etablera sig - buskar, markvegetation som gräs och förstås ungträd och lövträd. I en gammal granskog finns inte mycket liv annat än granen, som tränger bort allt annat.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

67 kommentarer:

  1. Har betesmark som nu börjar bli för jobbigt att hålla efter, man tjänar ju trots allt mer som tjänsteman än som jord/skogsbrukare så jag kommer låta det växa igen. Och efetrsom jag lyssnar mycket på vad politiker och tjänstemän säger så kommer det att bli naturskog från år 1, dvs inte göra ett skit. Dock tror jag inte Södermalmarna orkar åka 40 mil för att se min fina naturskog, vilket är både tur och synd eftersom de inte kommer att kunna gå in i den och njuta av den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utmärkt sätt att sköta skog.
      Finns det redan träd på betesmarken så har du förutsättning att få en fullskiktad skog som lämpar sig för plockhuggning om ca 50 år utan plantering, röjningar och gallringar.

      Radera
    2. Vänta till 2023 då kanske du får EU bidrag att plantera igen marken.
      Det är nämligen så att inom EU är målet att plantera 3 miljarder träd fram till 2030.
      Detta är utöver antalet träd som normalt planteras.

      Så försök hålla ut.

      Radera
    3. Men MP vill ju att vi ska bygga mer i trä? Skövling och så var det med dessa naturmänniskor som kramade träd för 10 år sedan, var tog den tanken väggen?

      Radera
    4. @Watcher
      Tror inte MP har problem med att vi minskar på betongen och slutar elda massaved.
      De nya ideerna om att korslimmat trä kan ersätta betong i bärande byggdelar är ett utmärkt exempel på vad som hänt om man följer med i utvecklingen.

      Radera
  2. Kalhyggen är inte en del i biologisk mångfald. Gammelskog erbjuder en grogrund för biologisk mångfald, där olika träd har olika ålder och tillåts dö / brinna ner / försumpas / torkas ur om vartannat.

    Ett urdikat kalhygge med granplantor (doppade i gift) i raka rader planterade samma årtal är inte biologisk mångfald.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Doppade i gift? Det är väl mekaniskt skydd man har nu mot snytborren.

      Radera
    2. Dessutom, vad torkar du dig med där bak? är det enkel MP logik, hellre eucalytus papper från Brasilien som växer på gammal regnskogsmark. Jaja så länge det inte är svenskt så är det ok, jag har greenwashat mig.

      Radera
    3. @T Japp men det finns fortfarande kvar gift som plantorna behandlas med. Exempelvis "Imprid skog". Håller dock på att fasas ut.

      Radera
    4. Dessutom om du certifierar dig så avsätter du en andel av marken som faktiskt har specifika naturvärden och låter som du säger träden växa och dö i den takt de vill. Men hur menar du att det ska finansieras och skötas rent generellt? Kom inte nu med blädning, det gör vi ofrivilligt idag till MPs förtjusning pga barkborren.

      Radera
    5. @T Precis, låter man skog växa, stå och dö i den takt den vill så uppstår biologisk mångfald, eller i vart fall bevaras specifika naturvärden.

      Radera
    6. Men Södermalmarna då? Är du säker på att de vill ha en sån naturskog som inte någon kommer att kunna gå igenom. Ne just de, de har ju asfalt och lägenhet på strandskyddad tomt (enligt deras egna förslag) och kan bekvämt luta sig tillbaka med sin regnskogsodlade kaffelatte.

      Radera
    7. Nja, det behövs allt störningar i en ekologisk succession för att få till, eller bevara, de riktigt höga naturvärderna här i våra landskap.
      Det är huvudsak i kulturmarker som vi har de riktigt höga naturvärderna inte den mytologiska orörda naturen.

      Det är liksom ingen bra idé att köra med så kallad "fri utveckling" i, till exempel,en artrik lövskog.
      Eller som skedde i en av våra första nationalparker, ängsön, där gjorde de generalfelet genom att låta naturen självt sköta om de höga naturvärderna.

      Jo jag har fått erbjudande om skötselavtal från skogsstyrelsen för höga naturvärden av min egna skog.
      Så, till skillnad från de flesta som brukar prata om höga naturvärden så har jag praktisk erfarenhet i vad som krävs.

      Radera
    8. För övrigt ger "fri utveckling" av granskog ungefär samma resultat som hyggesbruk.

      Antingen åker skogen ner vid de så kallade femtioårsstormarna eller rensar barkborren bort granskogen.

      Radera
    9. @Anders "normalt" sett brukar störningar bestå i skogsbränder. Dessvärre har vi inte så höga (jag tittar ut genom fönstret nu) kulturvärden i odlingslandskapet längre. Det är mycket vall!

      Radera
    10. Låter ju klockrent, vi låter allt vara! Avgå alla! Sen sätter vi oss på varsinn sten och tittar på den fantastastiska mångfalden i mellan 5-7 dagar tills dess att vi dör samtidigt som vi skanderar att det är en mänsklig rättighet till liv vilket jag är rätt säker att naturen skiter fett i....

      Eller så fortsätter vi brukar skogen som vi gjort i vart fall sen Sundsvall brann, bygger välstånd för Sverige och fortsätter bygga hus mm.

      OBS - inlägget kan innehålla spår av ironi.

      Radera
    11. NB - Inlägget innehåller nog också lite sarkasm inser jag nu.

      Radera
    12. @Muuden,
      Men en och annan stenmur kanske du har stött på vid dina skogspromenader i så kallad "orörd" storskog?
      Eller kanske någon vid ek som håller på att kvävas av några granar?

      Längre ner gav jag ett boktips.
      Läs den, den är ganska omvälvande i synen på skogen.

      Visste du att det som idag är den boreala zonen en gång i tiden var så påverkad av mammut att landskapet mer liknade Zerengeti?

      Radera
    13. @Brasklapp,

      Produktionsinriktad granskog är inte alltid det mest robusta ekosystemet heller.
      Samma med mycket av hur jordbruket fungerar.
      Det går ju bra så länge vi har vackert väder.
      Men vid lite mera extrema förhållanden så blir det problem.
      Efter torkan 2018 så har, till exempel, problemen med barkborrar ökat rejält.

      Mot barkborreangrepp hjälper definitivt inte hyggesfritt granskogsbruk för övrigt.

      Robusta ekosystem är verkligen något vi borde jobba lite mer på.

      Radera
    14. Men är INTE vi människor en del av naturen? Jag kör en en "Greta" och skiter att torka min skit, allt i namnet av mångfald och planetens överlevnad.

      Radera
    15. Visst är vi en del av naturen.
      Väljer vi att skapa robusta ekosystem kan till och med göra nytta för planeten.

      Radera
  3. För den som verkligen vill veta mer om gallringens effekter kan läsa här. I stället för att tro att Lars har kunskap i ämnet.

    https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2018-05-14-professor-urban-nilssons-granskning-av-9-myter-om-gallring.html#svid1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om någon skulle läsa ovan artikel från skogssällskapet och hänföras av den. Ber er att kolla med fler källor, de är inga snälla farbröder som till varje pris vill dig väl. De var rätt elaka i Gudrons eftermäle.

      Radera
    2. Fast nu hänvisar de i artikeln till Professor Urban Nilsson från SLU som faktiskt har forskat i gallringens effekt.

      Vill man inte läsa om det på Skogssällskapets sida finns det fler ställen som LandSkogsbruk.

      Radera
    3. Visst men vill bara förtydliga att bara för de har ett så snällt namn som Skogsällskapet ska det inte förväxlas med någon ideel Mulleskola som vill all väl. De böver dra in deg lika mycket som SCA.

      Radera
    4. Nä man skall inte lita på någon i skogsbranschen. Alla vill komma skogen (träden) så billigt som möjligt, utföra röjning och gallring och ger råd som stödjer att skogsägaren skall köpa dessa tjänster osv.

      Eller så kommer ett råd i all välmening från någon som sväljer skogsbranschens råd rakt av.

      Radera
    5. @Rosenlind.
      Det rådet gäller i synnerhet de som förespråkar hyggesfritt.

      En generell tumregel är att aldrig lita på någon som inte själv är verksam i sin egen skog.

      Radera
    6. Tyvärr vet de flesta skogsägare så mycket om att bruka skog.

      Ex hus många vet egentligen svaret på frågan när en skog skall avverkas. Svaret är inte när inköparen ifrån Södra knackar på dörren.🤔

      Radera
    7. När det ska avverkas hänger mycket på vilken sorts skog du har och var du bor.
      Granskog i Götaland ska man nog avverka så fort priset är gynnsamt.
      Det har med barkborrar och stormsäkerhet att göra.

      Radera
    8. Ja problem med barkborrar är naturligtvis ett stort problem med att ha gran. Ett problem som överskuggar när en skog egentligen är lämplig att avverkas.

      Men om man bortser ifrån just detta problem finns det väldigt enkla beräkningar för när det är dags. Men gissar att nästan ingen vet. Vet du?

      Radera
    9. Träd ska avverkas när jag inte når om stammen med armarna och man vet vem som ska köpa rotstocken.

      Radera
    10. På gran brukar stammen bli ljus och toppen får en något plattare form, då är det är dags att avverka.
      Även när tallen blir platt i toppen är det dags.

      @Mats,
      Ja det är inte många som har sågverk till sådarna stockar.
      Så de få som kan såga den typ av stock vet de flesta i branschen namnen på.

      Radera
    11. @Anders
      Känner två som kan såga mer än 62cm i diameter och 11 m långt.
      Det knöligaste är att få ut virket ur skogen om det ska vara både långt och grovt.
      I mitten på 90talet var det en del export till Japan av osågad gran tror de stockarna apterades 7,6 m långa.

      Radera
    12. Anders man kan spå i kaffesump också om man inte vill läsa va toppen på trädet.

      Eller använda formeln när tillväxten blir lika stor som medeltillväxten. Då har man maximerat det ekonomiska värdet i skogen.

      Radera
    13. @Rosenlind
      Bra om du förklarar din formel. Förstår inte, men vill lära mig.

      Radera
    14. @mats,
      Nu tänkte jag på kommersiella sågverk.
      Där är det inte många som kan såga övergrovt längre.

      Men på solosåg eller liknande så kan man såga grövre.

      Rekordet för mig på en M5 solosåg var en rotstock,gran, på 105 cm.
      Knöligt som f-n var det.
      Hade det varit en ek så hade antagligen sågen gått sönder.

      Radera
    15. @Rosenlind,

      Den formeln kör varenda skogsinspektor på Södra.
      Den är ju bra om man hellre vill sitta kvar vid ett skrivbord och läsa skogsbruksplaner.

      Toppen blir plattare och stammen blir ljusare när höjdtillväxten avtar.

      Radera
    16. @Anders
      På ett av sågverken jag har i närheten finns metalldetektor, rotreducerare, barkmaskin och fräs för att ta bort sidobakarna.
      Att ge sig på en gran på 105 cm med Solosåg det måste jag respektera!!
      En sådan stock blir det inte mycket bakar av i förhållande till bräder och plank.

      Radera
    17. Den stocken var häftig att såga.

      Det var med en Stihl ms660 såg med 65cm svärd.

      De mesta av plank och brädor ligger kvar eftersom det är svårt att göra något lämplig ned så breda bitar.

      Men jag har gjort några sitsat till gungor.
      Jag hittade en lämplig ek med jäkligt höga grenar på.
      Lyckades få över ett rep där sedan blev det barnens favoritgunga.

      Radera
  4. Man får betalt i enlighet med en prislista, en matris med axlarna längd/diameter. En tjock, lång stock ger alltså mest pengar. En kort, tunn minst, alltså per volymsenhet.

    Skogsbolagen pratar om "Produkter", och en välta kan innehålla 100 kbm Produkt X, vilket innebär att den består av en statistisk fördelning av längd/diameter.

    För sågverken är det av stor betydelse att kapningarna sker så nära den specificerade längden som möjligt. Alltså, om stockarna ska vara 440 cm så ska helst vara 440 mm +/- någon millimeter.

    SvaraRadera
  5. Är det nån mer än jag som börjar tänka på Apocalypse Now i och med uttrycket "den underbara doften av nydödad gran"?

    Smells like victory.

    SvaraRadera
  6. Tack för intressant inlägg. Mina kunskaper om skog ökar allt mer med denna bloggen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan också öka dina kunskaper om skogen (naturen) ännu mer genom att lära dig mer om svampar, mycel, hur svamparnas hyfer samarbetar med träden och förflyttar näringsämnen samt bildar nätverk mellan individer av träd. Bland annat beskrivet i boken "Trädens hemliga liv" av Peter Wohlleben som populärvetenskapligt samlat rapporter om fascinerande forskning på området.
      Fantastiskt intressant läsning :)

      Radera
    2. Då har jag definitivt ett bättre tips.
      Ska man läsa en, och bara en, bok om hur en skog egentligen fungerar så är det Grazing Ecology And Forest History av F.W.M. Wera.
      Den finns att ladda ner fritt för övrigt.
      Där lär man sig i vilken kontext som våra träd har utvecklats genom årmiljonerna.

      Radera
    3. @Mudden,
      Släng in några idisslare också i samspelet mellan skog och mycorrhiza så ska du se att du får ett betydligt bättre resultat.

      Själv var jag och kollade på dyngbaggar i min skog tidigare idag.
      De som är blåskimmrande på underkroppen är ganska vackra.

      Radera
    4. @Anders Tack för tipset. Såg att den fanns publicerad för nedladdning här:
      https://www.researchgate.net/publication/273108489_Grazing_Ecology_and_Forest_History

      Radera
    5. @Mudden,
      Det var så lite så.

      Radera
    6. Tack för tipsen.

      Radera
  7. Av ren nyfikenhet, hur stor är intäkten på 1 ha gran/tall slutavverkning? Det finns förstås en rad olika kvaliteter men är det 10.000 kr, 100.000kr eller miljoner?
    Skogsbruk verkar ha väldigt mycket kostnader och risker mark, plantering, gödning, gallring, avverkning, skadedjur, politiska beslut, dyra maskiner, torka/stormar/bränder osv samt att intäkten ligger 60-100 år i framtiden. Men eftersom skogsbruket är så stort i Sverige så är det förstås lönsamt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Götaland ligger nettot, alltså intäkter till verksamheten, på runt 1000 kronor hektar och år om du inte är självverksam.

      Är du självverksam så beror det mycket på behov av masininvesteringar och en massa annat.
      Men för skogsägaren är det i regel en fråga om inte skogsbruk mer är en hobby än en lönsam verksamhet.

      Radera
    2. Det låter inte så mycket då men det är tur att ni finns och ser till att skogarna är välskötta.

      Radera
    3. Om man nuvärdesberäknar den svenska modellen är avkastningen för skogsägaren tyvärr väldigt låg. Framför allt sett till alla risker man har fram till avverkningen.

      Radera
    4. Håller med Rosenlind.
      Gå till banken och fråga om det går att låna till planteringen och säg att du kommer få avkastningen om 70 år.

      Radera
    5. Man kan ju alltid köpa en fyrhjuling eller byta tak på någon ekonomibyggnad efter en slutavverkning.
      Men en husbil eller köksrenovering är knappast tänkbart.

      Radera
  8. Frågar åt en kompis: kan man inte göra förstagallringen själv med motorsåg för att få ett bättre netto. Eller är det för tungt så det behövs dyra maskiner till det? Nån som vet av egen erfarenhet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur stort område är det frågan om?
      Hur mycket tid är kompisen beredd att lägga på gallringen?
      Vad har han för maskiner nu?

      Det är alltså lite som att fråga hur långt ett snöre är.

      Radera
  9. Njaaa gallring är inte ett måste. Avkastningen ökar bara 5-10% mot att röja hårt och sen låta skogen stå till slutavverkning. Men gallring skapar förstås mycket jobb för skogsindustrin så dom förespråkar det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så det räcker att röja i början med röjsåg. Sen fär allt vara ifred till slutavverkning. Man tappar en tiondel av intäkterna men slipper utgifter för 2 gallringar?

      Radera
    2. Man kan inte räkna så om man inte samtidigt redovisar vilken markstruktur, trädval och bonitet det är.

      På ett område som jag har, T18, där är kan man enbart göra försiktia plockhuggningar.
      Plantetableringen där är så dålig så jag behöver inte röja.

      På andra ställen, G28 till G32 med lera i marken, där är slyuppslaget så högt att om jag inte gallra blir stammarna så höga att det lätt blir toppbrott vid blötsnö.
      Gör jag en slutavverkning så trillar lätt intilliggande gran eftersom leran i marken gör att de inte har behövt utveckla ett stort rotsystem.

      Där hade ädellöv och bärande träd varit bättre trädval.

      Men har man tur och har en skog på rätt mark så kan man definitivt göra så.

      Radera
    3. @pensionär vid 55,
      Bli medlem på självverksamma skogsägare på FB.
      Ta en massa bilder på området och läs in dig på skogsbruksplanen.
      Det ska helst vara bilder på marken och nedre delen av stammarna.
      Några bilder på topparna skadar förstås inte.

      Sen kan du där fråga åt din kompis.
      Där får du vettiga svar.

      Såhär utan att ha sett området är det svårt att ge råd.

      Radera
  10. Luktar det tall-kronor 🤪

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Finns ingen finare skog än där man har låtit ett gäng får gå och beta i några år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, om du släpper ut kor där i stället.
      Högre beteshorisont och ett rikare djurliv.

      Får och granplanteringar funkar inte så bra alla gånger för övrigt.

      Det vet jag av egen erfarenhet.

      Radera
  13. Hur man sköter skog finns det så mycket åsikter om så det är svår för den oinvigde att få klarhet. Gamla gubbar, pengakåta virkesköpare och naturmuppar ska man ta med en näve salt. Känns tråkigt att som liten skogsägare veta att många personer i både Stockholm och Bryssel vill lägga sig i hur jag sköter något som är MIN egendom...

    SvaraRadera
  14. Som naturälskande privatperson är jag enormt tacksam för allt arbete som läggs ned på att hålla en välgallrad tallskog i fint skick. Få skogar är mer njutbara att vistas i.

    SvaraRadera
  15. Som skogsälskande privatperson är jag mycket tacksam för den tid som läggs ned på att hålla en välgallrad tallskog i fint skick. Få skogar är härligare att vistas i.

    SvaraRadera