Aktuellt

Urbaniseringen avgörande för överdödligheten 2020 - men på olika sätt i Väst- och Östeuropa

Urbaniseringsgraden i EU/EES-länderna visar sig vara avgörande för överdödligheten 2020. Men sambandet är tvärt emot varandra i den forna up...

2021-09-17 08:12

Byggkostnaderna upp 7% på ett år

SCB rapporterar att byggkostanderna ökat sju procent på ett år, främst drivet av entreprenörens kostnader medan byggherrens kostnader inte ökat lika mycket. Störst uppgång hittar man inom byggmaterial, men de kontanta kostnaderna för att bygga hus ingår inte i defintionen av KPI(F) och alltså har vi inte någon officiell inflationspåverkan av detta.
Sju procent dyrare
Själva kostnaden för att bygga själva huset - entreprenörens kostnader - ökade 7.9%, medan beställarens kostnader - byggherrens kostnader - bara ökade med 2.7% för en sammanvägning om +7.0% i byggkostnad enligt SCB.

Byggmaterial ökade md 14.4% på ett år, där priserna för trävaror hittades i topp med en prisökning på 83.3%, följt av armeringsjärn med en prisuppgång på 64.5% och järn- och stål med 37.4%. Betongvaror har bara ökat 12.4% än så länge, men det blir spännande att se vad som händer framöver pga cementkrisen.

Officiell inflation baserar sig dock på konsumentprisindex, och där spelar inte kostnaderna för byggmaterial någon roll, inte ens om du som privatperson köper byggmaterial för att fixa något på huset. Istället är det dels hyrorna, som inte får höjas pga svensk hyreslagstiftning, och räntekostnaderna som styr, där inflationen påverkas av ökningen av hushållens bolån och räntebetalningarna på dessa. Ingen köper ju eller bygger en bostad kontant, så om ett kontantköp av ett nytt hus ökat med 7% så får köparen skylla sig själv. 

Ta ett lån istället så blev det inte dyrare! 

Att lånen ska amorteras verkar inte beröra SCB och KPI-beräkningarna, eftersom amortering inte är en kostnad ...

SCB konstaterar att KPI dels inte mäter köp mellan privatpersoner, vilket alltså inkluderar befintliga bostäder, och dessutom är bostäder tillgångar och inte konsumtion och mäts alltså inte i inflationen. En tillgång har man ju kvar och att den ökat i pris är alltså snarare en fördel, och kanske rent av borde sänka inflationen? Du kan ju trots allt stanna hemma istället för att köpa nya kläder.

Det är förstås skrattretande att det som är allra viktigast för alla svenskar, samt deras absolut största investering, största ekonomiska risktagande och oftast största månadskostnad - bostaden - inte påverkar officiell inflation om byggandet av dessa ökar i pris.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

15 kommentarer:

  1. Rent anekdotiskt, jag satt på möte hos en svensk storindustri i Småland tidigare i veckan.

    Där förstod jag det som att alla mindre skogsägare gjort rent hus på sina marker runtom i regionen för att storcasha på dagens timmerpriser. Vidare fick jag indikativt att timmerpriser i USA toppat och har börjat rasa ned mot pre-covid nivåer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stora rubriker om detta i USA. Priserna har rasat 70-75% sen toppnotering i maj och juni.
      Sen är det stor tröghet i systemet, återförsäljare sitter med dyra lager som inte går att sälja. Därför körs många sågverk inte för fullt just nu, ingen vill ha deras billiga trä.

      Radera
    2. Såhär är det ju alltid i träbranschen, enorm volla på priserna. Dock blev det lite extremare denna gång pga nedlagda sågverk pga covid som sammanföll med säsongsmässig peak och ovanligt hård skogsbrandsäsong.

      Radera
    3. Ta en titt på timmerpriserna på börsen så ser ni.

      Radera
    4. @Iron Duke, behöver inte bara vara priserna som driver att skogsägare nu gör rent hus. Kan ju också bero på att EU och MP vill förbjuda svenskt skogsbruk. Inte många år kvar för att sälja skog alltså börjar bli bråttom om du också tänker på att fördela avverkningen för att undvika skattesmällar.

      Radera
    5. Det har inte varit vare sig några dramatiska prisökningar på timmer eller avverkningsanmälningar i Kronobergs län.
      Jag pratade med min inspektor på södra skogsägarna så sent som förra veckan om det.

      Går man in på diverse skogsforum är där knappast någon klondykestämmning bland skogsägare heller.
      Snarare tvärtom, de flesta av skogsägarna där är ganska upprörda över att timmerpriserna inte har följt med i prisrallyt.

      Radera
    6. Priserna på sågade trävaror verkar inte smitta av sig på timmerpriserna. I södra Sverige kan det väl talas om en prisökning, som dock verkar avta nu, men i övriga landet är det snarare svaga prisfall det rör sig om. Virkespriser överlag har varit ganska stagnerande i 10 år.

      Radera
  2. klart att sådana prisökningar får en supply-respons.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Boprisbalansen: Två miljoner i bostadslån eller en utemiddag i månaden? - di.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. I så fall skulle högre räntor ge mer pengar till middagar och med 0-ränta så skulle ingen ha råd att äta alls då? Nej han körde rejält i direkt i det resonemanget. Eftersom underliggande tillgång rusar i värde i förhållande till lånen tagna i FIAT så är förhållandet snarare ett antal gratis middagar varje månad för varje lånad miljon.

      Radera
    2. Han utgick ifrån att en middag för två kostar 1700kr. Vilket är ungefär samma som räntan för två miljoner per månad. Han resonemang var att folk lagd mer pengar på sina boenden på bekostnad av uteblivet nöje (p g a pesten). Ändras det förhållandet så kanske priserna inte rusar vidare.

      Det sjuka är väl hur billigt det är att låna två miljoner. Perfekt läge att ta bort ränteavdraget.

      Radera
  5. Det värsta problemet med "billiga" pengar är att resurser tenderar att användas till sånt som inte genererar ökat värde.

    SvaraRadera
  6. Det du skriver stämmer inte, Lars. Bostadspriser syns, men är en liten komponent.

    https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/sa-syns-bostadspriser-i-inflationsberakningarna/

    "Räntekostnaden är en funktion av ränteläget och hur stort kapital som lagts ned i boendet. För att beräkna utvecklingen på detta ”huskapital” eller kapitalstockindex som det kallas i KPI använder SCB en modell som huvudsakligen baseras på prisindex för bostäder. Beräkningen är i praktiken ett långt glidande medelvärde av aktuell bostadsprisutveckling."

    Det slår inte igenom direkt, men får effekt över tid. Samma sak med nybyggen:

    "Kapitalstocksindex mäter utvecklingen för anskaffningspriser över tid för egnahem och bostadsrätter och definieras som förändringen av nedlagt kapital (där både lånat och eget kapital ingår). För att beräkna detta index används en modellbaserad lösning där historiska värden för prisutvecklingen för egnahem och bostadsrätter utgör input. Eftersom kapitalstocksindex ska spegla en konstanthållen hus- och lägenhetsstock beaktas inte nyproducerade bostäder för den aktuella mätperioden (dessa kommer in i en framtida mätperiod när de omsätts som en befintlig bostad)"

    SvaraRadera
  7. Ja det är sjukt. Allt för att gynna äldre som redan är inne på bostadsmarknaden. Vi slutar upp som Italien eller flesta andra länder. Arbete lönar sig inte. Det gamla kapitalet lönar sig.

    SvaraRadera