Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-09-02 12:10

Boverket: Cementas stopp nästa år minskar bostadsbyggandet redan i år - tre av fyra bostadsprojekt kommer stoppas - även försvarssatsningar drabbas - 25 000 färre nya bostäder om året

Boverket har skickat en opublicerad promemoria till regeringen via SGU angående stoppet för Cementas produktion av Cement i Slite den sista juni. Beskedet från expertmyndigheten till skillnad mot fria fantasier från miljöpartister är att det inte går att bygga bostäder utan cement och betong, och att nya bostadsprojekt antagligen redan skjuts  upp så länge osäkerheten kvarstår. Bostadsbyggandet kommer alltså gå ner framöver och försenas redan nu enbart på beskedet om risken för nedläggning även om Cementa får fortsatt tillstånd. Framöver kan vi se ett minskat byggande med 25 000 bosdäder om året. Även återtagandet av försvarsförmågan påverkas negativt.
Boverket i Karlskrona
Promemorian från Boverket har inte publicerats eller nämnts av regeringen, men det är bistra tongångar från statens expertmyndighet kring bostadsbyggandet. Bloggen har fått ta del av promemorian, som skickades till SGU för vidarebefordran till regeringen.

Myndigheten har bara tittat på konsekvenserna på bostadsbyggandet och tar inte någon hänsyn till andra effekter på svensk ekonomi eller övrigt byggande av infrastruktur eller andra byggnader än bostäder.

Boverket skriver bland annat:
"Problemet kvar- står dock att cement – som bindemedel i betong – används i princip i allt by gande, även där huvuddelen av byggnadsmaterialet består av annat material (till exempel trähus), inte minst i grundläggningen. För att klara målsättningar om framtida bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt som till exempel Norrbotniabanan krävs tillgång på cement. Boverket instämmer i de problem branschen lyfter med att ersätta cementbaserade produkter med andra material: det är i praktiken inte realistiskt, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan en lösning på lång sikt."

Man ser tre olika utmaningar, nämmligen att det redan är brist på cement i Europa och att cementfabrikerna redan går för fullt tryck. Det saknas även logistikkedjor för den import som behövs om Cementa lägger ner i Slite, vilket inkluderar "lastbilar, godståg, båtar, hamnar och hamn- och terminalkapcitet, samt lagringsmöjligheter i rätt miljö". Slutligen innebär byte av leverantörer av cementen också att man får ändrade egenskaper som t ex påverkar hållfasthetstillväxten och att tekniska prestanda måste säkras om man ska välja cement från nya leverantörer.

Cementa uppger att de kan ordna 25% av sin produktion genom att tillfälligt köpa kalk från grannen Nordkalk, men mer volymer än så kräver hela processen med myndighetstillstånd, som förstås kan överklagas i åratal. Importören Schwenk kan öka sin import med några procent men stora byggprojekt som Fehrman-Bält och återuppbyggnaden efter översvämningskatstroferna i Tyskland och Belgien kommer också sluka cement.

Bostadsbyggandet förväntas påverkas negativt redan i år, trots att Cementa ännu inte stoppat. 

Boverket skriver:

"En minskad cementtillgång kommer också att påverka produktionen av flerbostadshus med trästomme eftersom cementprodukter ingår också i dessa, framför allt i grundläggninge [...] Den osäkerhet branschen ser nu är inte bra och det är sannolikt att det kommer påverka antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus negativt redan i år, trots en stark bostadsefterfrågan och ett fortsatt stort byggbehov. [...] Från Byggföretagens sida menar man att tre av fyra nya bo- städer inte kommer att kunna byggstartas när kalkbrytningen vid Slite upphör nästa sommar.."

Man påpekar också att återtagandet av svenskt försvar påverkas:

"Tillgången på cement påverkar också offentligt husbyggande, till exempel de stora satsningar som nu görs på Försvarsmakten. Riksdagen fattade år 2020 beslut om omfattande satsningar på totalförsvaret, där man ska etablera sig på fyra nya orter och återetablera sig på ytterligare tre, något som förutsätter stora satsningar på nybyggnad av kaserner och utbildningslokaler. Man har också ett stort behov av att bygga och rusta upp försvarsanläggningar."

Framför allt drabbas nu planeringen av nya bostäder, som helt enkelt skjuts på framtiden på grund av osäkerheten.

"Om vi antar att antalet planerade nya lägenheter ligger i paritet med antalet påbörjade lägenheter, samt att osäkerheten bland företagen medför att 50 procent av planerade bostads- byggnadsprojekt ställs in eller skjuts på framtiden, så talar vi om en månatlig nedgång på cirka 2 100 nyproducerade lägenheter i flerbostadshus. En volymmässig nedgång i byggplanerna kan förmodligen redan kan ha inletts och för- modas pågå så länge som osäkerhet råder om framtida cementförsörjning."

Denna sista fetstilade mening är extra intressant. Cementkrisen ger alltså redan negativa effekter på byggandet och tills branschen återigen vet att det komemr finnas cement skjuts planeringen av projekt fram. Om vi först får besked om fortsatt tillgång till cement nästa sommar kommer bostadsbyggandet alltså ändå försenats ett helt år och gå ner längre fram.

När det gäller cement från nya leverantörer kan det när dessa hittats ta lång tid att testa cementen, t ex hur lång tid den tar att torka, hur mycket den krymper och förstås dess hållfasthet. Boverket skriver:

"Ett frostprov på betong kan ta två till fyra månader i laboratoriet men det krävs ytterligare en månad för tillverkning av provkroppar som ska vara en månad gamla vid provstart. Innan det blir aktuellt med frysprov- ning av en ny betongsammansättning krävs dessutom ett utvecklings- och pro- portioneringsarbete på betongfabrikerna som tar tid, uppskattningsvis ett par månader eller mer (detta krävs dock endast för anläggningsbetong). Krympprovning kan, om det behövs, ta 12 månader. Framtagning av ett nytt cementrecept kan ta flera år innan produkten är färdig för lansering."

Man konstaterar också att provningsresurserna i Sverige är begränsade. Det kan till en början enligt RISE uppgifter till Boverket bli kötider på upp till två år innan provning ens kan börja.

Boverket avrundar sin promemoria:

"Sammanfattningsvis kan konstateras att Sverige också i den närmaste framti- den kommer att ha ett stort behov av cement och betong då alternativa bygg- tekniker på kort sikt inte kan ersätta denna väl beprövade teknik. [...] Boverket menar att eftersom det finns och behövs tredjepartsgranskning för att säkerställa rätt kvalitet på alla egenskaper är det en rimlig bedömning att det kan ta mellan ett och tre år att hitta ersättning för produkterna från Slite. Med en alltför snabb omställning med nya okända material och byggmeoder ökar också risken för fel, brister och skador i byggsektorn som har många små aktörer. [...] Boverkets bedömning är att frågan om tillgången på cement och betong är an- gelägen att lösa snabbt."

Detta är alltså vad statens och med det regeringens egen expertmyndighet på bostadsbyggande skriver. Miljöpartister hävdar bland annat att man istället kan bygga med återvunnet krossat glas, eller halm blandat med djurbajs.

Dessvärre finns inte Boverkets promemoria publicerad och regeringen verkar inte vilja kommentera den heller. Trots allt är det jobbigt när expertmyndigheter och verkligheten krockar med regeringspartiet Miljöpartiets fantasier.

Sedan kan man alltid fråga sig vems ärenden den så kallade miljörörelsen går med tanke på att återtagandet av svenskt försvar nu hindras.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

20 kommentarer:

  1. Skulle vilja veta hållfastheten på "halm med bajs" och framförallt hur det lämpar sig för husgrunder?
    Krossat glas (eller skumglas i olika former) har ju användningsområden men det är inte som bärande element.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går åt en hel del lera i sådarna konstruktioner.
      Lera som också måste brytas, med tillhörande miljötillståndsprövning likt den för kalk.

      Hasopor, skumglas, fungera bra för småhus men knappast till bärande konstruktioner.

      Radera
    2. Regeringen kommer be alla bygga sina hus i Minecraft-världen, då använder man ju inte betong. Men-ajdå den iden kanske faller på elbrist.....

      Radera
  2. Verkar som att Miljöpartiet har misslyckats att infiltrera Boverket. Dags för en politisk kommissarie att överse verksamheten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara att tiga ihjäl denna inlaga. I november avgår regeringen samtidigt som de ska få igenom en budget så räkna med lamslagen statsapparat till nästa val om ett år. D.v.s. detta får bero som så mycket annat t.ex. energipolitiken.

      Radera
  3. Att flika in försvarssatsningarna kanske är en bra taktik för att kunna hänvisa till rikets säkerhet för att hitta en kreativ lösning. Alltså att Boverket lyfter just den frågan för att ge regeringen något att agera på. Annars känns det som att det egentligen ligger utanför Boverkets sfär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, särskilt som Boverket skriver att de inte tittar på annat än bostadsbyggandet i rapporten, men ändå nämner försvaret.

      Radera
    2. Kaserner är väl ändå att betrakta, åtminstånde till del, som bostäder?

      Radera
    3. MartinJ: Och därvid parentetiskt att Boverkets nuvarande lokaler defacto utgöres av f.d. kasernen i Bataljon Sparre i Kongl. Örlogsflottans Huvudstation. ... Mången systembolagspåse har i skydd av mörkret hissats upp till dess fönster från intilliggande Kyrkogatan.

      Radera
  4. Det är nu nästan som man hoppas byggsektorn havererar med massiva varsel till följd. Inte för jag egentligen önskar det men det är tyvärr sådant som måste till för att "normala" politiker och folk i gemen skall få sig en rejäl läxa vilka följderna blir av att ta in ett verklighetsförnekande parti i en regering.

    SvaraRadera
  5. Finns många bra och normala politiker, men de du kallar "normala" utgör endast ungeföär fyra procent. Det är en jätteprestation att ett sådant litet parti kan ha så mycke makt...

    Nä nu ska jag ansa skägget, har druckit min ekologiaskt veganska kaffe som icke är från Sverige (därför extrem klimatsmart), för det här med cement angår inte mig det är väl bara för de på landsbygden eller nåt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte kaffe veganskt, även om man rostar produkten? Dvs om man inte tillsätter mjölk eller grädde? De miljöpartisterna som jag har känt, dricker bara örtté, som har köpts till ett högt pris i den lokala hälsokostaffären, biodynamiskt odlat, "organic", och skördat på ett "hållbart sätt".

      Radera
    2. Veganst=fräsht=coolt=antilandsbygd och det viktigaste, ej producerat i sverige.
      Veganernas älskling Oatly ägs av ett bolag som skövlar regnskog och av Kinas diktatur men det de inte vet de dumma skäggmurvlarna är att det är svensk havre i skiten.

      Radera
    3. Oatly är snarare veganernas röda skynke #1.

      Radera
  6. Det finns absolut ingenting som tyder på att mänskligheten kommer reda ut ett enda problem av någon dignitet men jag är benägen att hålla med Chiefen i att problemen kommer alltjämt att lösa sig själva dock med, potentiellt sett, resultat vi kanske inte hade önskat.

    SvaraRadera
  7. Den hotande svenska betong-bristen börjar bli känd i Finland. Kanske vädrar betong-firmorna där morgonluft och suktar efter nya marknadsandelar?

    Handelsbladet "Kauppalehti" i Finland har tagit upp den svenska betongbristen 31.7. "Jag hoppas fortfarande, att förnuftet segrar" (bakom betalvägg):
    https://www.kauppalehti.fi/uutiset/ruotsia-uhkaa-sementtikriisi-joka-pahimmillaan-voi-ajaa-170000-ihmista-tyottomaksi-toivon-viela-etta-jarki-voittaa/2511be1a-afcb-4649-b1e4-6043a47024a0

    Ekonomi-liv om den svenska cementkrisen (också bakom betalvägg).
    https://www.talouselama.fi/uutiset/sementtikriisi-ruotsin-hallituksen-linjasta-nousi-ihmetys-yksi-selvitys-toistaiseksi/c600c127-b8e1-40cf-a243-8c1412b3f79a

    SvaraRadera
  8. "Cementa uppger att de kan ordna 25% av sin produktion genom att tillfälligt köpa kalk från grannen Nordkalk, men mer volymer än så kräver hela processen med myndighetstillstånd, som förstås kan överklagas i åratal."

    Det är precis det här jag varnade för när den här karusellen började. Cementa förser bygg-Sverige med betong, vilket är väldigt viktigt, men om de ska börja söka kalk på andra platser än kalkbrottet på Gotland så kommer de i direkt konkurrens med Svensk industri som ochså är beroende av kalk. Pappersindustri, kemi, gruvor, kraftvärmeproduktion, etc.

    Så det är kanske bra att man inte bor i en stor stad med välutbyggt fjärrvärmenät (Alltså typ alla städer i Sverige) eftersom alla kraftvärmeverk som eldar avfall är beroende av kalk för att hålla sig inom utsläppskrav... För att förstå problemets magnitud så försörjs 80% av Stockholms värmebehov av fjärrvärme och ca 40% av den värmen är avfallseldad.

    SvaraRadera
  9. Vi får väl helt enkelt skippa flerbostadshusen som Miljöpartiet älskar här framöver, och gå tillbaka till villamattorna med småhus byggda av trä. Betydligt mindre betongbehov hos dessa, dessutom inga särskilt höga krav på betongen.

    Tågsatsningarna får vi därtill skippa, flyget får bli det nya tåget, de behöver varken betongsliprar eller broar. Dessutom har de befintliga flygplatserna massor med ledig kapacitet just nu, och lediga flygplan finns att hämta i öknen. Det bästa av allt är att de inte behöver någon elektricitet heller, för sådan ser vi ut att ha brist på framöver.

    SvaraRadera
  10. Kan ingen kolla om Miljöpartiet finansieras av Putin (på samma sätt som Sovjetunionen finansierade Fredsrörelsen)?

    SvaraRadera
  11. Är röd in i märgen men hade börjat vackla pga cementkrisen och liknande om det inte vore för att alternativet är en salig blandning nyssnazister, bostadsfifflare, frimicklare och Ulf Ekman-anhängare, baggbölande och förtalande domkvädare.

    SvaraRadera