Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-08-12 10:04

Tio punkter för klimatanpassning av moderna svenska villor

IPCC:s vetenskapliga och tekniska rapport med organisationens fem simulerade klimatscenarion visar att oavsett scenario så kommer det bli varmare på jorden och ännu mer så närmare polerna, likt för Sverige. Även om de politiska åtgärderna lyckas kommer uppvärmningen bli avsevärt högre än idag. Så hur ska en modern svensk villa utformas utifrån detta? Tio punkter nedan.
Vit nybyggd villa med amerikansk veranda som håller borta solen från fasaden
Det kommer enligt IPCC:s sannolikaste scenario till år 2041 - 2060 bli mellan 0.5 och 1.4 grader varmare (+1.6 till +2.5 mot snittet 1850 - 1900, där klimatet ligger på +1.1 idag) än idag. Till 2081 - 2100 kommer det bli mellan 1.0 och 2.4 grader varmare än idag, och redan till 2040 blir det mellan 0.1 till 0.7 grader varmare.

Detta avser snitttemperaturen i luften på jorden, men IPCC påtalar också att uppvärmningen kommer vara högre närmare polerna, vilket förstås drabbar Sverige ytterligare. Det kommer även bli mer nederbörd.

Den som idag bygger en villa förväntar sig nog bo kvar i den år 2041 och bör alltså anpassa denna efter både högre temperaturer och ökad nederbörd.

Traditionellt har vi i Sverige byggt för kallt klimat och dåligt med ljus - stora ljusinsläpp mot solen och fokus på att klara vintern. Framöver behöver vi fokusera på att även klara sommarvärmen. Det betyder att vi inte kan soldyrka på samma vis längre.

Några förslag till hur en ny villa bör utformas för att hantera de kommande decenniernas klimatförändringar följer nedan. För att hantera regn behöver inte så mycket göras annat än traditionella svenska lutande tak med 24 - 35 graders lutning (eller vad de nu har) och ordentligt utskjutande takfot och gavel, för att skona fasaden från regnet.

1. Läget - bygg inte nära vattendrag och inte på fuktig mark

För det första ska man inte bygga nära vatten och inte på fuktig mark, då det kan bli vanligare med översvämningar i framtiden. Till ökad nederbörd hör också risken för jordskred så man bör helst bygga direkt på berg, eller åtminstone inte i känsliga leriga sluttningar. Sjötomt kan fortfarande vara aktuellt, men då med några meters höjdskillnad mot vattnet och återigen direkt på berg.

2. Läget - bygg skuggat

Husen bör också i större utsträckning byggas i skuggat läge, inte i soligaste läget. Skog, berg och annat som kan ge skugga kan innebära betydligt angenämare somrar. Alternativt kan man plantera snabbväxande träd eller behålla träd på tomten som uppnår denna effekt, istället för en plan villamatta. Försök behålla några träd på tomten som skugga - helst lövträd, då de släpper in ljuset på vintern

3. Små ljusinsläpp mot söder och väster

Under dygnets varmaste perioder bör man ha små ljusinsläpp, istället för maximalt med fönster som man har idag. Ska man ha fönster, ha dem inte mot söder.

Små ljusinsläpp mot söder

4. Amerikansk veranda

Något som blivit allt mer populärt på nyare villor och faktiskt fungerar utmärkt klimatmässigt är amerikansk veranda, dvs en ordentlig porch, med trädäck och utskjutande tak runt huset. Detta gör att solen inte tar sig in genom fönstren (på bottenvåningen iaf) sommartid, och uppvärmningen från solen stannar på taket utomhus. Vintertid när solen står lägre kommer den dock leta sig in. Det ser inte svenskt ut, men är i varma länder som amerikanska sydstaterna väl beprövat. Sedan är det även mysigt att kunna sitta ute i friska luften när det regnar. Amerikansk veranda gör även att inte husväggen på nedervåningen blir uppvärmd av solen, och färgen där kommer också hålla längre - både dubbelt skydd mot regn och mindre slitage från såväl sol som vind.

På den inledande bilden syns tydligt hur verandan skuggar fasaden på bottenvåningen.

5. Vita hus

Trenden med vit färg på husen är också helt rätt. Det sliter betydligt mindre på fasaden, eftersom den inte blir lika varm, och reflekterar också bort en större del av solvärmen än mörkare färg på huset gör. Solinstrålningen på våra breddgrader är vintertid så låg att mörkt hus inte kan motiveras ur energisynpunkt - vi som har solceller vet att det skiljer kanske med en faktor 50x mer solinstrålning sommartid än vintertid.

6. Aktiv kylning

Bygg in aircondition från början. Bergvärme kan ofta byggas till med cirkulationspump och fläkt för detta. På köpet cirklerar du ner värmen i bergvärmehålet och kan sägas spara sommarvärmen till vintern.

Sätt annars in luft-luftvärmepumpar och designa planlösningen för att kylan ska kunna spridas effektivt.
Guld värd - för någon krona om dagen tjugoen grader inomhus när det är 32 grader ute

7. Markiser

Vill man inte ha amerikansk veranda kan man installera markiser, och även göra detta på övervåningen där verandan inte skugra. Markiser täcker visserligen bara fönstren och skyddar inte fasaden, men kommer minska de 1000 W per m2 som solen lyser in med genom fönstren.

8. Isolering

Isolering behövs oavsett värme eller kyla. Ska man hålla värmen ute måste huset vara isolerat, och ju mer isolering desto stabilare utfall, så länge du håller den direkta solen utomhus via verandatak, markiser eller skuggande träd.

9. Ingen asfalt eller sten hela vägen fram till huset

Sten och särskilt svart asfalt tar åt sig extremt mycket värme och kommer värma upp mikroklimatet runt huset, medan en gräsmatta och annan växtlighet som buskar absorberar mycket energin och är svalare. Anlägg därför inte asfalt eller sten hela vägen fram till huset, utan ha gräs och buskar närmast så det blir svala ytor intill huset.

10. Dagvattendammar eller pool

Vatten kan agera både kylande och värmande, men med väntat mer nederbörd kan särskilt den som är ansluten till kommunalt dagvatten riskera få översvämningar när det kommunala vattennätet inte klarar av att få bort allt regn. Det kan vara en idé att designa in dagvattendammar på tomten dit man kan svämma över regnvattnet när kommunen inte klarar av det. Dessa kan också agera kylande för mikroklimatet, särskilt på våren, medan de tvärt om förlänger säsongen på hösten.

Pool är ett alternativ som också kan påverka mikroklimatet. Eller ge skön svalka under det framöver allt oftare plågsamt varma sommarvädret med temperaturer över 30 grader. I takt med att det blir varmare kommer det också bli billigare att hålla poolen med dräglig badtemperatur.

Sedan ställer detta förstås säkerhetskrav vad gäller barn.

Det finns garanterat fler saker man kan göra för att klimatanpassa en villa och många äldre hus går också att med små medel som t ex tilläggsisolering, AC och markiser att delvis åtgärda. Och måla om till vitt när det är dags att renovera fasaden. Går bygglovsreformen igenom trots att JÖK:en fallit kommer man inte behöva bygglov för kulörbyte framöver, även inom detaljplanerat område, om inte detaljplanen säger annat.

Kom alltså ihåg att vi inte kommer kunna undvika uppvärmningen - de politiska åtgärderna om de är rätt och fungerar kommer bara begränsa hur mycket varmare det blir, inte stoppa eller vända uppvärmningen. Sverige behöver alltså anpassa sig för ändrat klimat.

Det finns även några tekniska utmaningar som överstiger min kompetensnivå. Vad gäller t ex för diffusionsskikten när det är varmare utomhus än inomhus? Därmed kommer fuktvandringen gå åt andra hållet och kondensera få fel sida om dagens diffusionsskydd. Eller? Eller kommer värmen göra att det inte är ett problem med fukten?
Nyrenoverad äldre villa som fått vit färg och amerikansk veranda
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

71 kommentarer:

  1. Att lägga huset i ett skuggigt läge med växtlighet ända fram är att be om mögelproblem

    Sommrarna blir varmare och torrare, med korta regnskurar. För det behöver man bygga huden så de håller solvärmen ute såsom beskrivs.

    Men stora delar av året är det inte sådant klimat i Sverige, inte heller i framtiden.
    Kortare vintrar, varmare vintrar och mer höst och vår. Mest höst, eftersom våren kommer mer med dygnets längd än temperaturen.

    Vintrarna blir betydligt varmare och fuktigare. Fler dagar med >75%RH och 5C vilket innebär påväxt.

    Man bör hålla grunden torr med sten eller plattor runtomkring. Den värms ändå upp av solen.

    Så där får man tänka till och hitta en medelväg.

    Hus i cement(betong), tegel eller motsvarande inorganiskt material på rätt grund är dock rät t okänsliga, det är mest ytan som blir frostsprängd.

    Men MP-hus i soltorkad kodynga kommer ruttna upp i framtidens fuktigare klimat.

    Fast nu skall vi inte ha kor så vi har inte dynga till det, så då är det humana fekalier som finns i överskott. Vi slipper dessutom övergödning. Mulltoa nästa => brikettfabriken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja att ha växtlighet upp mot grunden är att be om problem. Makadam eller stenkross är optimalt.

      Sedan har Cornu, glömt att nämna en sak. Lägg grunden högt, helst dimensionerat för mer en ett 100års-regn.

      Hur en bra bit över havsnivå, gäller sen gammalt. Annars får man nog räkna med högre försäkringspremie inom de närmaste åren

      Radera
  2. Vi som har ett väldigt gammalt hus, mangårdsbyggnaden är timrad på granitgrund med torpargrund, byggt 1920-ish av återvunnet stockvirke och i stort sett helt i original med englasfönster och vinterbågar, kan inte göra så mycket mer än tilläggsisolera ca. 45mm med linfiber- eller träfiberisolering samt skydda mot direkt solinstrålning med markiser på sydsidan.

    När murstocken mitt i huset står kall sommartid så hjälper väl den på sitt sätt att ventilera och kyla huset också. Omvänt på vintern när vi eldar.

    Trots varma dagar är huset dock förhållandevis svalt sommartid, tokvädra på kvällen / natten och ha stängt på dagen så funkar det rätt bra, har verkligen inte känt nåt behov av att behöva kyla det mer men kanske det kommer i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torpargrunder kommer påverkas av varmare och fuktigare vintrar.

      Radera
    2. Rickard, precis. Blir elen dyrare så blir den dessutom dyrare att avfukta. En väldränerad tomt med fall åt att håll bort ifrån huset. Plattan lägger man högt, en byggherre körde som praxis med det sedan 2011. Men det är väl reglerat numera utifrån 100-års regn. Men jag vete i tusan, kunde man godkänna enstegs-puts, så kan väl allt hända. De kunde ju bara frågat Kanada om hur väl denna konstruktion är.

      Radera
    3. Eftersom vi eldar 8 av 12 månader och huset är beläget på sandjord är jag inte särskilt orolig över torpargrunden. Vi har ingen avfuktare i den eftersom där inte finns nån fukt, har genomfört kontroller vintertid.

      Men självklart övervakar vi krypgrunden med jämna mellanrum, funderar på att sätta upp fuktmätare permanent.

      Radera
    4. Låter bra att ni i har problem. Sand + jord binder ju lätt vatten annars. Makadam eller större fraktioner av stenkross är betydligt bättre.

      Radera
    5. @Mjau Nej, sandhaltig jord håller inte alls vatten. Lerhaltig jord håller vatten. Vi odlar i markerna och måste stödvattna manuellt eftersom det inte håller nåt vatten och eftersom vi inte hunnit bygga upp de jordarna med tillräckligt mycket organiskt material.

      Under huset är således kruttorrt.

      Radera
    6. Mudden, tänkte kanske fel. Det händer rätt ofta 😬. Sand binder vatten, likaså jord. Blandningen är kanske bra? Håller med dig om leran, den är helt jävla hopplös

      Radera
  3. Angående punkt 2: Å ena sidan skönt med skugga från träd. Å andra sidan ökad chans att huset överlever en skogsbrand ju längre det är till närmsta träd/träddunge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en del skog på baksidan av huset och tänker också så, det är 3 km skog där, risk för blixtnedslag, cigarrett-fimpar eller glasflaskor som kan tända eld på skogen. Därför är det är bäst att gallra lite i skogskanten. Vi tar hit en trädfällare (polisen Peter) med ett par års mellanrum och han får fälla och kubba färdigt stammarna. Man får RUT-avdrag på trädfällning och kubbning.

      Klyver gör vi själva och sågar grenarna i lagom bitar. Resten körs genom kompostkvarnen och blir strö till häckarna. Vår granne hade en trädfällare före dragningen av kommunalt V/A och de obarkade trädstammarna blev liggande ett par år. Sedan anlitade han någon kille svart och han kubbade allt till en stor hög. Där har de legat i 6 år ungefär, under bar himmel. De tar en vedklyv ibland och klyver en bit. När kommer hästmyrorna och svärmar några meter från min tomtgräns?

      Vår infart är extra bred och lång, därför har det stått två stora brandbilar på min tomt även tidigare, som när grannens gäststuga brann upp, pga en halogen-lampa som var tänd och ett klädesplagg gled ner över den från en krok på väggen. Ingen annan granne har tillräckligt bred infart för stora brandbilar och de kan t o m ta poolvatten till släckning vid behov. Från min infart kan brandkåren komma att släcka minst 6 hus inkl. gäststugor. Förra ägaren hade nämligen ett åkeri och tog med sig lastbilen till lantstället ofta.

      En granne brände bort gammalt fjolårsgräs och elden fick fart och spred sig okontrollerat och trädgårdskranen fungerade inte. Hon var ensam hemma med två barn och en väninna, pga att mannen hade åkt iväg på ett ärende. Det blev nog en dyr räkning för det unga paret och en rejäl utskällning från grannen. Ytterligare ett par hus har brunnit eller brunnit ner bredvid mitt ställe. Det är många "hobby-pyromaner" härute på vischan.

      Radera
  4. Punkt 6 med aktiv kylning börjar segla upp som en vinnare.

    Vi har fuktig källare, för kallt i vardagsrum under vinter och kokande på sommaren.

    En luft-luft skulle ju råda bot på allt detta.

    Tror också trähus behöver mekanisk avfuktning framöver då det verkar bli blötare längre.

    Men nu har ju såklart MP gett oss skenande elpriser så får se om detta går men tänkte installera luft-luft nu i höst och får ett vettigare inomhiöusklimat

    SvaraRadera
  5. Tror inte diffusionsskikten är något att oroa sig för eftersom svenska somrar har ganska låg luftfuktighet. Utomhusluften är vid 30 graders värme inte så fuktig att man når daggpunkten vid 20 grader skulle jag tro. Du ska nog upp i en absolut fuktighet på 0,015 kg/kg eller så för att det ska bli ett problem. Det är, vad jag förstår, rätt sällan man når upp i de värdena efter en snabb googling. Nån annan kanske vill plocka fram Mollierdiagrammet och SMHI-statistiken och jämföra?

    Möjligt att det blir krångel för folk som har ventilerade undergolv och såna där märkliga efterhandslösningar pga fuktproblem.

    I övrigt: Markiser är en grym grej, så mycket effektivare än att hålla på med invändiga persienner osv när det gäller värme. Enda problemet är ju att de fryser/blåser sönder. Jag gillar fasta solskydd bättre, typ:

    https://www.skanskfonstermiljo.se/fasta-solskarmar/

    Man kan låta blåregn och andra vackra växter klättra på dem och så där och eloxerad aluminium är fan oförstörbart. Finns såna där som suttit uppe i Malmös stadsmiljö i 30 år utan att ha ärgat eller rostat ett skit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är ju en skitbra lösning. Oklart hur det ser ut på en villa dock, vet inte om det finns exempel?

      Radera
    2. Installerar man aktiv kylning med nån form av fläkt i bör man väl ha kondensavledning redan idag förresten, och då är ju luften torkad och klar när den kommer in i huset. Men för passivt ventilerade hus är nog inte luftfuktigheten ett problem heller.

      Radera
    3. @Cornu:

      Du menar fasta solskydd? Nja, det används väl mest på kontor och skolor och sånt tyvärr i Sverige. Villaägare väljer alltid dumma grejer i textil som blåser sönder och möglar. Har du en rimlig fasad tror jag definitivt du kan välja ett fast solskydd ändå last- och konstruktionsmässigt, kompletterat med några stag kanske.

      Radera
    4. Praktiska om än inte så snygga. Frågan är om de kräver bygglov, då de inte fälls tillbaka. Någon nitisk detaljplanefsscistaktivist på kommunen kan säkert tycka det.
      Annars finns det vertikala solskydd som är parallella med fönstret. De är inte lika känsliga för vinden.

      Markishelveten i textilär bara ett sattyg :)

      Radera
    5. @Cornu:

      Australiensarna är lite bättre på solskydd än oss, här finns lite bilder på vanliga villamontage:

      http://www.shaderite.com.au/awnings-and-canopies/aluminium-louvre-solutions/

      Radera
    6. @Rickard: Visst, men det blir rätt mörkt inomhus med vertikala solskydd. Då kan du lika gärna köpa inbrottsklassade jalusier, så är du redo för både varma sommardagar och zombieapokalypsen :-)

      Radera
    7. Jag har redan tillämpat principen med kyldammar eftersom jag har vallgrav, både mot zombies och för bevattning.


      Så ståljalusier är lite för preppigt.

      Radera
    8. Vallgrav? Pffft.

      https://www.youtube.com/watch?v=T8HBg7ERQ4I

      Radera
    9. Är inte så orolig konstruktionsmässigt, tänkte mest hur det ser ut estetiskt. Nä, det är ju mest för kommersiella lokaler annars.

      Radera
    10. Jag jobbar på det, BD... Jag jobbar på det.

      Aliens Autoguns är annars ett säkert kort.

      Radera
    11. Allvarligt talat så undrar kag om inte en del av dessa tips kommer att dra till sig mygg så man bör nog även se över vilka lösningar man kan ta för detta. Eftersom Cornu redan hänvisat till USA ang veranda så kanske den amerikanska lösningen med två dörrar; en för att hålla tjuvar ute och en för för att hålla myggen ute.

      Radera
    12. Solskydd? Man har väl takutsprång på 1 meter som normalt folk....

      Radera
  6. I den klent isolerade (~95mm gullfiber i väggarna) 70-talsvillan är de varma sommarveckorna redan nu nästan olidliga med konstanta 26-29 grader inomhus. Håller solen ute så gott det går med persienner så pass stängda att ingen sol letar sig längre än till utrymmet mellan 2-glasfönstren, det hjälper även om det såklart vore bättre om värmen avvisades helt på utsidan fönstren med t.ex. jalusier eller markiser.

    Tilläggsisolering och FTX står på önskelistan för att förbättra värmen samt luftkvaliteten inomhus då självdraget blir så gott som obefintligt med samma temperatur inne som ute.

    Något vi var initialt tveksamma till, men som visat sig vara fantastiskt, är källaren. En konstant 19-20 grader sval oas att fly till när övervåningen närmar sig 30 grader Inga fuktproblem (än) och jag hoppas att det så förblir.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wow, byggde en liten sommarstuga (14kvm) på landet för 3 år sen, tyckte vi var återhållsam med 150mm gullfiber i väggarna...

      Radera
    2. @Stefan:

      Skaffa dig ett FTX-aggregat som du manuellt kan köra på maxfart nattetid.

      Har du en oinredd vind? Lite klurigt mögelmässigt att börja ventilera en sådan, men det bildas en skitvarm luftkudde däruppe soliga dagar. Finns olika uppfattningar om vad man kan/inte kan göra med sådana.

      Radera
    3. Problemet med FTX och 70 tals villor är att de läcker som såll, och FTXen får sämre verkningsgrad.

      Sommartid kan man gott maxa frånluftsventilationen.

      Vintertid är det viktigare att inte fukt läcker upp i kallvindarna (nock och katt om ditt hus är som mitt)

      Vi toppade på 46C och 15%RH på nockvinden en av de varmaste dagarna. Tacka för att det blir varmt på ovanvåningen. Jag staxk upp huvudet och gick ner igen, jag har bara upplevt det en gång i Madrid.

      Solen blåser på med tiotals kW på pannorna. Värmen bara läcker genom läkt och spont.

      Radera
    4. Visst, bor man i en 70-talsvilla och ska byta till FTX så ska man absolut överväga om man inte ska byta till fönster utan spalter och tätare altandörr och sånt i samma svep.

      I varmare länder har man ibland typ en enkel pax-fläkt modell större på vinden som går om nätterna för att trycka ut luftkudden, men oklart om det är så hemskt bra för råsponten och det där i Sveriges ganska komplexa och varierande klimat. Annars har man ju en anledning att inreda vinden :-)

      Jag bor i ett lite modernare hus med pulpettak med fönster åt norr, öppet ända upp. Alla partierna är fasta. Idiotlösning i och med att man måste ha taksele för att putsa fönstren :-)

      Radera
    5. Mitt hus, som är en sommarstuga med permanentstandard, har också bara 95 mm glasulls-isolering i väggarna och många, stora 3-glasfönster till väster. Huset är olidligt hett på sommaren; tyvärr är takfoten ganska kort och fasadpanelen alldeles för fin, så det blir ingen yttre tilläggsisolering. Det kan eventuellt bli en invändig tilläggsisolering av vissa väggar. Jag har redan en 30 mm tjock Ecoprim varmvägg i sovrummet, men många ogillar cellplast i väggarna.

      Många grannar har målat sina hus svart, det tycks vara en modefärg just nu. Jag funderar på att måla huset vitt som Cornu beskriver eller kanske ljusgrått (pga att den vita fasaden bländar en när solen skiner). Fönsterluckor eller markiser är också intressanta.

      Funderar på en luftvärmepump, men med markstativ istället för konsoler. Leca-muren har nämligen en genomgående spricka. Annars kan vibrationer från luftvärmepumpen orsaka sprickor i en fasad av sten, tegel, betong eller Leca, om man hänger den på vägg-konsoler.

      Amerikanska verandor ser trevliga ut. Den 61 m djupa, borrade brunnen som inte längre används, pga kommunalt VA, skulle kunna användas till bergvärme, pga att vattnet är så järnrikt att det är helt oaptitligt även för en prepper. Frågan är om 61 m räcker och hur dyr investeringen blir i så fall.

      Radera
    6. Hår ute på vischan öppnar vi vindsluckan under våren och stänger den på hösten.

      Radera
    7. @Ben Jag "tror" att många av de sanningar (T.ex. huruvida det är bättre med mycket/lite ventilation av vinden) som florerar kräver vissa förutsättningar för att vara sanna vilket inte alltid (sällan) framgår. Det är, precis som du säger) så pass komplext att man måste se på fall till fall.

      @Ben och Rickard FTX i gamla hus får ju precis som ni säger sämre verkningsgrad p.g.a. husen generellt är mindre täta, i mitt fall handlar det mindre om energibesparing och nästan uteslutande om innomhusmiljöförbättring då sovrummen idag är helt oventilerade. Alternativet är att ta upp hål i väggen, men att låta inomhusluft gå helt obehandlat/oenergiåtervunnet ut ur huset känns lite väl otrendigt 2021 :)

      Både gavlar och takfot är idag ventilerade på den oinredda vinden men en taklutning på blygsamma 14 grader innebär att endast mycket kortvuxna personer skulle vara intresserade av att vistas där. Trots denna ventilation syns ändå viss påväxt på de "vattenfasta" plywoodskivor som utgör undertak istället för den klassiska råsponten.

      Även taket ligger i planeringsstadiet för ett byte då det nästa år firar Halvsekelsfödelsedag.

      Radera
    8. Har samma förutsättningar. 70 tals enplanshus med källare. 95mm isolering med köldbrygga var 60cm. Vi installera
      FTX och det är värt varje krona. Mycket bättre komfort och luft, speciellt i källaren.
      Tyvärr är det fortfarande 26-3C på entréplanet i juni till augusti.

      Radera
    9. @Stefan: Fast beroende på husets ålder kan påväxten vara redan från bygget. det har hänt förr, att man förvarat material ute så att det fått lite påväxt/missfärgning och sen har man ändå monterat in det i huset. Problemet är om det växer år från år... Man kan behandla med borsyra om man är osäker tror jag, om det nu fortfarande är tillåtet.

      Radera
    10. Tips från besiktningsman för att kolla om påväxt är pågående är helt enkelt att ta fram mobilkameran, sedan vänta en säsong och kolla.

      Radera
    11. @BD: Fasta partier, som i Sovjet?

      Radera
  7. Självdrag är redan idag ett problem på somrarna, eftersom det kräver minst typ 2 grader varmare inomhus för att cirkulera luften, och kommer fungera ännu sämre i varmare klimat. Så ska man fortsätta bygga så välisolerat som vi gör kommer man behöva mekanisk ventilation.

    Om det nu blir varmare... som contrarian blir jag alltid lite fundersam när alla satsar på samma häst...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska du behålla självdraget kan ju en s k dragförbättrare vara nåt att överväga:

      https://ventilation.se/skorstensprodukter/dragforbattrare.htm


      Du får ju dock mer ventilation en blåsig vinterdag också, men då kan man ju möjligen reglera ner draget med justerbara don och lite pyssel inomhus.

      Radera
  8. Bor i ett hus från 1980. Det byggdes med markiser på alla fönster utom på norrsidan. De fungerar helt problemfritt, och bortsett från viss solblekning är de nästan i originalskick och i princip underhållsfria. Gör enorm skillnad på sommaren, särskilt på övervåningen där vi saknar AC.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också sugen på markiser, men jag ska måla om huset först, eftersom markiserna och deras fästen är i vägen när man ska måla.

      Radera
  9. + komplettering nr 1 - Läget

    Sjötomt (fortfarande med några meters höjdskillnad mot vattnet) ger i och med sjöbris automatisk svalka under varma dagar


    SvaraRadera
  10. Många av de mer spektakulära träden man kan sätta slår dessutom ut sist och fäller bladen först osv.

    Själv isolerat ett innertak 145 mm stenull i ett lerstenshus, rummet blev snabbt betydligt svalare. Säkert fel enligt nån byggnadsvårdare.
    Annars enda fördelen med lersten, isolerar bättre än vanligt tegel, eller är iaf trögare.

    SvaraRadera
  11. En varm sommardag vill man kyla huset 10 grader. En kall vinterdag vill man värma det 40 grader. Känns spontant lösbart.

    SvaraRadera
  12. Hmmm. Päronens trähus är vitt med rejäla takutstick som skyddar mot solen. Det är behagligt att vistas i på sommaren trots stora fönsterytor. Behövs ingen AC där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I min kommun Värmdö får man bygga ett takutsprång som är max 49 cm. Om taket sticker ut mer än 49 cm så ska det räknas med i bygg-arean. när det gäller gäststugan så har vi maxat måttet för att få ett bättre skydd för fasaden mot vätning. Nu kan man lägga till ett lite bättre skydd också mot solljuset under vissa årstider och tider på dygnet. Mitt hus har tyvärr bara 35 cm djupa takutsprång.

      Många grannar på mitt område bor i träsket, pga att när området avstyckades på 60-talet för fritidsbruk, så brydde man sig inte att vissa tomter var plaskvåta. Jag bor högst upp på en kulle, men husen nedanför står i träsket. Vi kallar dem för "Träskfolket", "The Swamps".

      Grannen nedanför har rusat upp till oss, jättearga två gånger, när de har trampat genom sin gäststugas golv och de har påstått att vi släpper ut väldigt mycket vatten som rinner ner till dem, men vi har många regn-vattentunnor under våra stuprör.

      Husen längre ner har 5 m resp. 15 m lera under sina hus och deras trädgårdar är under vatten vissa tider på året. Det är inte så kul att ha ett hus som står på ett gungfly och en torpargrund fylld med vatten.

      Radera
  13. Har en granne i området som byggde färdigt sin kåk våren 2018. Kolsvart, allting, garaget också, alla detaljer. Undra hur nöjd han är över valet.

    SvaraRadera
  14. En billig solpanel på taket driver en 12V fläkt som blåser ner hetluften från vinden genom ett spirorör till krypgrunden.
    Fungerar bättre än bra, krypgrunden är alltid varmare än uteluften, speciellt på våren då det annars är problem med fukt i ventilerade krypgrunder.

    SvaraRadera
  15. Det här med att koppla från villans anslutning till kommunala dagvattensystemen… till exempel VAsyd betalt ut pengar när man gör det pga att man avlastar VA-systemen, och så får man dessutom sänkt VA-avgift. Ingen risk att golvbrunnen i källaren svämmar över om systemen är felkopplade. Min kommun erbjuder inte detta, men det låter som en lågt hängande frukt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra tips för de som har möjligheten. Blir nog fler kommuner som gör det framöver. Det krävs bara lite dyra översvämningar först som Malmö fick.

      Radera
    2. Man måste bara tänka en gång extra.
      Dagvatten måste tas om hand innanför tomtgränsen. Det får alltså inte bli så att din dränering rinner över och in till grannen

      Det finns i princip inga dagvattensystem heller utan det är samma som vanligt avlopp. Det är därför det bräddar när det rinner över.
      Dvs det flyter ut bajskorvar i Öresund.
      Mest danskarna som håller på med sådant dock.

      Radera
    3. Eftersom jag bor högst uppe på en kulle, så borde jag bekosta stenkistor, t ex av plast, från Biltema, och gräva ner dessa på min sida om tomtgränsen, så att grannen slipper trampa ner genom sin gäststugas golv en tredje gång. De som bor i kärret.

      Radera
    4. Lämpligen förlägger du stenkistan till tomtgränsen.

      Radera
  16. Det blir intressant att se hur det går för lägenheter. Bodde relativt nyproducerad lägenhet med stora fönsterpartier i sydläge, det blev en minnesvärd sommar 2018. Nu bor jag i sekelskifteslägenhet med "genomgående" planlösning - sovrum i norr och kök/vardagsrum i syd. Möjligheten till korsdrag gör väldigt mycket på sommaren (förutom mitt på dagen, då det är bättre att stänga och dra för gardiner).


    I varmare länder har man ofta AC kopplad till varje lägenhet. Det skapar oljud och är inte särskilt estetiskt tilltalande, men det fungerar åtminstone. På något vis kommer vi behöva lösa behovet av kylning för alla lägenheter som redan är byggda.

    SvaraRadera
  17. Viktigast är att någon bor i huset. Finns inget som förstör ett hus så mycket som om ingen bor där permanent (Prova att ställa ut en bil i skogen och komma tillbaka efter två år).



    SvaraRadera
  18. Man ska nog akta sig för att anlägga en damm.

    Det kan då klassas som ett vattenskyddsområdet.
    Bosätter sig en salamander där är det nog bäst att inte säga något om den.

    SvaraRadera
  19. Ska ni plantera träd då kanske det är värt att vänta något år.
    Fram till 2030 har EU beslutat att tre miljarder träd, utöver de som normalt planteras, ska planteras.
    Många av de är I stadsmiljö.
    Kanske även villaägare kan få stöd för trädplantering?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fem st redan. Men det är mest för att plocka de lågt hängande frukterna.

      Jag tog ner trädet som skuggade mest, eftersom det också gav påväxt med mossa på taket.

      Ytterligare ett skäl till att inte ha träd för nära, så det skuggar.

      Jag undrar var de skall plantera träden dock?

      Radera
    2. Det ska de göra i städer och på åkermark.
      Danmark ska gå från 12% skog till 25% fram till 2030.

      Jag kan tänka mig att en hel del åkermark blir igenplanterad i nordvästra Europa.
      Ja, där det var översvämmning nyligen.

      Radera
    3. Pga klimatförändringarna och bränderna som följer efter och som lämnar jorden bar, är det gynnsamt med trädkronor över marken, eftersom de håller den svalare och grönare, pga att de blockerar en hel del solljus med sitt lövverk. Vi har planterat många träd på tomten, det blir liksom en djungelkänsla. Förutom mycket prydnadsträd, har vi många ekar och rönnar. Skräpträden är björk och asp, som är mindre bra för en pollenallergiker som jag. Sedan finns det granar och tallar och lite sälg.

      Radera
    4. Skog är tveeggat, död ved brinner lätt.
      Det är det som sker i södra Europa, Australien och delar av Nordamerika.
      Det har helt enkelt inte röjt och gallrat ordentligt.

      Ännu viktigare är det att göra det i framtiden.

      Radera
    5. Skulle man inte kratta skogen också, enligt Trump gjorde man det i Finland.

      Radera
    6. Hos mig hjälper fåglarna till med sådden av träd, när de äter frön och bajsar i min trädgård. Allra mest sår de häggmispel, pga att de äter upp de goda bären från häcken. Det kommer gratis plantor av många andra sorter också.

      Radera
  20. O.T. Constant Phoenix var uppe och flög nyss längs den norska kusten mot Barents hav och mätte/samlade prover i norr. Det spekulerades om den ryska "Burevestnik" var orsaken och man ville därför samla in radioaktiva partiklar från luften.

    "Slaktaren från Teheran" Raisi har blivit president i Iran och Israel är sugen på att anfalla Irans kärnanläggningar.

    SvaraRadera
  21. ELSA WIDDING om Klimathysterin och de felaktiga modeller man använder:
    https://youtu.be/0LRynFe0Dzw

    SvaraRadera
  22. Vill föreslå smarta fönster från chromogenics för att kunna släppa in ljuset och ha stora fönster mot söder med utan att behöva få in värmen!

    Tar även bort behovet av yttre solskydd som tex markiser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liknande lösning är ju den som tex solfilm.online erbjuder, dvs en solfilm som man klistrar på sina redan monterade fönster för att spegla bort värmestrålning. Verkar vara en lovande lösning ifall deras påståenden om 80-90% värmereduktion kan uppnås trots bara 5-10% bortfall i lumen.

      Är det någon som har faktiskt erfarenhet från lösningen?

      Radera
  23. Sen har vi planlösningsfrågorna. Kök och sovrum mot norr. Vilket är precis som en konstnärsateljé ska vara, mycket ljus men inget direkt solinsläpp.

    SvaraRadera
  24. Rekommenderar verkligen Zipscreen/markiser. Tål starka vindar, insynskydd fast man fortfarande ser ut....och inte minst sänker innertemperaturen rejält sommartid.
    Vi skaffade först AC...underbart, men inte säkert att vi skaffat AC om vi installerat Zipmarkiser först.
    Blir även snyggt, typ såhär https://www.instagram.com/p/CQvCQszLCJq/

    SvaraRadera
  25. Fönsterluckor är ett bra alternativ till att ha för små fönster i söder och väster!

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är populära utomlands och det finns många väldigt snygga design. När klimatförändringarna ger upphov till svåra stormar, kan de skydda fönsterrutorna mot bråte som flyger i luften.

      Radera