Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-08-03 16:16

SGU: Finns inte importcement av Gotlandskvalitet - vill att Cementa klassas som riksintresse

Enligt artiklar hos Ny Teknik och SVT så säger den statliga svenska myndigheten Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) att det inte finns importcement av Gotlandskvalitet tillgänglig. Man vill att Cementas verksamhet klassas som ett riksintresse, vlket gör att undantag från lagstiftningen kan beviljas då annars i första steget bygg- och anläggningsindustrin och gruvnäringen kommer få stora problem.
Svensk lättbetong blandad på Cementas cemet

SGU uppger till Ny Teknik att det inte finns importcement tillgänglig av den kvalitet som finns på Gotland. Inte heller kan fabriken i Skövde tillverka den kvalitet som behövs för att bygga bland annat utomhus- och vattenutsatta konstruktioner som broar, hamnar eller för den delen järnvägar. Skövdekvaliteten duger bara till enklare bostäder, så kanske kan man fortfarande bygga villor i torra lägen och utan källare eller stödmurar?

SGU:s expert säger till Ny Teknik att den det även blir större CO2-utsläpp från cement i andra länder än från den på Gotland, vilket bryter mot miljömålens portalparagraf som säger att vi inte ska exportera miljöproblem till andra länder.

Myndigheten anger att om man kan få tag på utländsk cement tar det minst ett halvår i laboratorium för att skapa och prova olika betongkvaliteter som med den nya cement uppfyller kraven på beständighet som finns idag. Först därefter kan cement beställas och importeras från respektive land om det finns till salu i relevanta volymer. Betongranschen själva talar om att det kommer ta flera år att börja importera alternativ cement.

SGU ser bara två vägar att gå - antingen att vi låter cementkrisen brisera och får "ganska stora problem [och] inte få gärnvägar, vägar och bostäder i den takt som vi vill ha", eller antingen att Cementas verksamhet förklaras vara ett samhällsviktigt riksintresse, som därmed kan få undantag från lagstiftningen.

Så säger i alla fall vår expertmyndighet på vad som finns i den svenska jorden och bergrunden.

SGU är alltså rätt tydliga med hur man juridiskt kan rädda svensk ekonomi, dvs genom att utlysa ett riksintresse. Det handlar således om politisk vilja från regeringens sida, och om cementkrisen får bryta ut så är det helt med regeringens avsikt. Samtidigt lär inte regeringen agera förrän varslen kommer, eftersom ingen tackar den proaktive. Kan regeringen via riksintresseutlysningen peka på att 250 000 varsel drogs tillbaka vinner man politiska poänger, vilket man inte gör om det inte blir några varsel alls.

I övrigt går även LO:s Gruvtolvans fackbas ut i NSD och Norrbottenskuriren med att "vi har inte tid att hålla på och vänta" och är kritisk mot att det hela drar ut på tiden. Riktiga, goa arbetare från facket alltså ...

Källor

SVT www.svt.se/nyheter/inrikes/juridiskt-undantag-kan-vara-vagen-framat-for-cementa-i-slite
Ny Teknik www.nyteknik.se/bygg/expert-om-cementkrisen-import-racker-inte-7018577
Norrbottenskuriren kuriren.nu/bli-prenumerant/artikel/r03zgnkr
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

47 kommentarer:

  1. Så hela norra hemisfären får klara sig på medelmåttig betong, ja förutom Sverige då som har Gotland, sluta krångla och börja importera eller sätt igång på Gotland igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillgänglig. Det finns bra cement, men den är ju tingad på kontrakt av andra kunder än i Sverige.

      Radera
    2. Sveriges lilla befolkning lär inte utgöra en oöverkomlig produktionsökning från stora väletablerade cementtillverkare oavsett från vart man levererar,

      Canada skulle säkert med deras skiftande klimat vara tänkbart.

      https://www.cemnet.com/global-cement-report/country/canada

      Radera
    3. Problemet är att cementen från Kanada inte är testad och certifierad. Troligen inte CE märkt och således olaglig att använda inom EU. Det är inte "det är bara att importera".

      Radera
    4. Jag antar att SGU inte direkt menar kvalitet som synonymt med bra utan kvalitet som synonymt med sort/slag/specifikation. Därav laboratorieinsatserna för "specialtillämpningar" med högre krav.

      Radera
    5. Det tycks ju finnas europastandarder för cement och exporterande länder.

      https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1687404812000028

      Radera
    6. Merparten av fabricerade betongelement tillverkas i Baltikum. Således verkar all betong ovan mark duga i svenska byggstandard tillverkad utanför Sverige. Men själv tycker jag vi ska ha inhemsk produktion ändå. Och ärligt är det verkligen grundvatten som är den reella premissen?

      Radera
    7. Degerhamn cementen höll extremt hög klass, men produktionen är nedlagd, är det någon som vet varför?

      Radera
    8. Den gamla goda tiden när Sverige kunde köpa vadsomhelst från vemsomhelst närsomhelst och köpa sig före i de internationella köerna hursomhelst därför att vi kunde betala mest är dessutom över nu när resten av den industriella världen tagit igen försprånget vi fick genom att hålla oss utanför andra världskriget - numera är vi bara 0,15 procent av den globala befolkning - den insikten sitter långt borta hos många "det är väl bara att köpa någon annanstans" rödgröna som vuxit upp i tron om den svensksocialistiska rasens överlägsenhet.

      Radera
    9. Gargamel, det är Cementa som exporterar cementen till Baltikum, som sedan kommer tillbaka som prefabelement.

      Radera
  2. Detta har SGU sagt sen 2019.

    Men det innebär ju också att mmöd har rätt, för SGU säger ju också vad jag förstår att verksamheten har viss påverkan på grundvattnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte olagligt att påverka grundvattnet. Påverkar du inte grundvattnet permanent behöver du inte ansöka om tillstånd då räcker det med anmälan om vattenverksamhet.

      Radera
    2. Sant, men området anses redan "utsatt" på nåt sätt. Situationen är komplex och SGU menar att Cementa påstår felaktiga saker om grundvattnet. Läs själv s 3-4:

      https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.sgu.se/globalassets/om-sgu/yttranden/33-689-2019_cementa_taktverksamhet_vattenverksamhet_slite.pdf&ved=2ahUKEwj_5fzWnJXyAhWSuosKHbV4Cr0QFjAFegQIDRAC&usg=AOvVaw2mJ1syKiIJ_PKZxGR_fPiu&cshid=1628006533608

      Radera
    3. Du får skilja på de olika grundvattenförekomsterna. Cementa påverkar grundvattenförekomsten i det djupa berget, vilket innebär en väldigt marginellt ökad perkolation (det som SGU felaktigt kallar infiltration) från den grundare grundvattenförekomsten ovanför berget ner till den djupa nivån. En obetydlig mängd eftersom lagrena mellan är ganska täta (om man litar på SGU/Cementa).

      Ökar perkolationen så töms de grundare grundvattenförekomsterna och detta är vad som påverkar träsken och allt sånt skit.

      Det SGU anmärker på är det som jag skrivit om i tidigare inlägg i ämnet tidigare, det använda nollscenariot. Cementa argumenterar för att nollscenario = man har drivit kalkbrott där i 100 år och utgår från nuläge när de gör sin jämförelse. Länsstyrelsen/SGU/Naturvårdsverket anser att det nollscenario som deras påverkan ska jämföras mot är att brytningen inte funnits och att det står en sjö där istället.

      Cementa menar att det tar 40 år innan det nollscenariot uppstår (vilket SGU är med på) och är omöjligt att prognosticera på ett seriöst sätt.

      Detta är kärnan av vad man är oense om.

      "Eftersom det är frågan om en ny tillståndsansökan (bolagets nuvarande tillstånd löper ut 2021) ska hela den grundvattenbortledning
      som ansökan avser vägas in och inte bara ökningen jämfört med dagens uttagsmängd."

      Att man påverkar den kvantitativa statusen av den djupare grundvattenförekomsten är självklart och att det påverkar massa andra djupare grundvattenförekomster. Men detta i sig är inte ett så stort problem. SGU är med Cementa på att de inte tror att någon perkolation som påverkar träsket sker. Men de måste ändå invända eftersom de anser att fel nollscenario är använt.

      SGU har inga problem med använd grundvattenmodell, problem som LST/NVV har.

      Radera
    4. Om hela mänskligheten hängde på denna grundvattennivå tror ni inte då att man skulle kunna lösa detta? Gräva ett cirkulärt schackt några kilometer utanför gruvan och fyllt detta med lera så att området utanför inte påverkas? Hela ön är ju upphöjd ovanför havet så nått håller ju stopp på grundvattet hur som helst

      Radera
    5. Det är tekniskt väldigt lätt att lösa, många vattenverk fungerar ju så att man skickar ner ungefär lika mycket vatten i grundvattenförekomsten som man tar ut till vattenproduktion. Uppsala är den största staden spontant som får sitt vatten så. Men det gäller ju att inte tillsätta för mycket för då påverkar man också nivåerna.

      Radera
    6. Tim, intressant inlägg.

      Kanske skall ta och läsa lite nu på semestern.

      Man kan diskutera huruvida det är rimligt av LS att lägga baslinjen på den nivån som rådde före Cementa påbörjade brytning. Är det aktivism?

      Radera
    7. Synen på modellen har SGU förtydligat. Bra till vissa saker, mindre bra till andra. Sen har vi ju det där med 0,3 m grundvattensänkning. Varför gör inte Cementa som alla andra där? Helt plötsligt ska man anse en grundvattensänkning på 1,0 m som försumbar?

      Radera
    8. @Tim det är mycket bra förklarat. Vill tillägga även att diskussionen om nollscenariot är ganska irrelevant för verkligheten. Anledningen till varför myndigheterna vill se ett nollscenario där grundvattnet har återhämtats är att påverkan då verkar större. Skillnaderna mellan nollscenariot och det nya scenariot framstår som mycket större än skillnaden mellan dagens och framtidens scenario. I verkligheten spelar det inte någon roll, grundvattennivåns absoluta höjd som förväntas vid framtida brytning blir fortfarande detsamma oavsett vilket nollscenario man utgår från.

      @Ben Dover. SGU har arbetat för att införa en standard inom branschen som där gränsen för påverkan av en verksamhet kan bestämmas. Grundvattenmodeller och andra analytiska beräkningar utgår ifrån en matematisk modell från 50-talet som innebär att 0 m grundvattenavsänkning inte går att beräknas (den blir nämligen oändlig i radie). Därför behöver en siffra bestämmas som är väsentligt större än 0 och samtidigt den minsta mätbara avvikelsen slutsatsen om påverkan har skett. SGU har således bestämt 0,3 m då majoriteten av Sveriges grundvattenförekomster i jord fluktuerar med cirka 1 m på grund av säsongsvariationer. Gotlands berggrund har en låg porositet, den årliga fluktuationen kan uppgå till 20 m. 0,3 m är således en mycket liten skillnad relativt den årliga fluktuationen och svår att härleda till en slutsats om påverkan. Det finns lite fler resonemang till detta och går att läsa i företagets överklagan till HD. Tycker den är mycket läsvärd om man är insnöad i de tekniska frågorna.

      Radera
    9. Det är två olika modeller, man kan kalla det en beräknande och en jämförande. SGU har ok:at den beräknande men nej:at den jämförande, detta med grunden att de anser att man jämför fel scenarion. Cementa argumenterar för att man visst ska använda de scenarion man gjort.

      "Alla" återför inte vatten till grundvattnet eftersom det inte alltid behövs. Det kan också ha skadliga effekter om man gör fel. Även om de gjort det hade de likväl behövt ansöka om tillstånd och likväl blivit motad i port i detta fall. Det är inte det det handlar om just nu.

      Sen sänks inte grundvattnet (medelgrundvattennivån är korrekt begrepp) 1 m överallt utan den siffran är nog lokalt i brottets närhet. Tänk dig ett badkar med vatten så öppnar du en propp i mitten då är vattennivån vid kanterna +-0 men du sänker nivån rakt ovanför proppen.

      Sen är jag ganska övertygad om att man återför länsvattnet till vattensystemet, det är ju bara en fördröjningseffekt och tröghet som orsakar sänkningen. Säg att du åker ner till gruvan och tar en hink prima gotländskt kalkvatten som groggvirke. 12h senare kommer detta ut i form av en fyllepiss i en buske på campingen. Då tar det en stund innan vattnet är tillbaka nere i urberget vid gruvan.

      Hade 1 m lokal grundvattensänkning i Sverige varit ett problem hade vi haft exakt noll tunnlar eller höga hus, eller kajer, eller gruvverksamhet.

      Radera
    10. @siffertrix jag hade uppskattat rättsfallet nollscenario vs nuvärde. Det är detta orealistiska nollscenario man hävdar när man vill lägga ner vattenverk och liknande också.

      Man får scenarion där man tvingas simulera naturens gång över väldigt långa tidsperioder. Sen gör man det med en 1d-modell som att den är mer trovärdigt än om någon hade uppskattat en siffra efter en minuts huvudräkning.

      Radera
  3. Vore intressant att veta varför Cementa motsätter sig att göra kalkbrytningen på Gotland till ett riksintresse. Tydligen ska SGU föreslagit denna lösning tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kanske inte är fria att göra som man vill om man är ett riksintresse, t ex att som monopol dra ner på produktionen för att få upp priserna. Killgissar bara.

      Radera
    2. Låter ändå rimligt. Jag fortsätter killgisningen med att de kanske inte heller får avveckla verksamheten eller sälja den hur som helst (ex till ett kinesiskt statsägt bolag).

      Radera
    3. Varför skulle de sälja en höna som värper guldägg ?

      Radera
    4. Alltid bättre att ha möjligheten att sälja än att inte ha det.

      Radera
  4. SGU glömde nämna att när väl cementen är godkänd (ca 6 mån) så måste företagen ägna sig åt ca 9 mån provning för att få fram godkända testserier för att uppfylla kraven från till exempel Svevia. Bara för att cementet är godkänt är inte betongen det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Betongens kvalitet måste vara reproducerbar från batch-till-batch. Jag tillverkar grejer till industrin och har stenhårda kvalitetskrav på mig, jag måste göra EXAKT likadant från gång till nästa och får inte göra några avvikelser. Ibland måste jag sikta råvaran på ett annat sätt, när tillverkningen av råvaran har flyttats till Kina, som är så populärt nuförtiden. Ingen annan tillåts att göra det som jag gör, ett par studenter har försökt men de hade svårt att lära sig hantverket och vara lika pedantiska och uthålliga som jag är. Jag jobbar ibland hela nätter, för att kunna leverera snabbt och få paketen färdiga i sista stund, innan budbilen kommer på morgonen. Det är inte så många som ställer upp på så kort varsel som jag gör.

      Radera
  5. Så klart att "det helt med regeringens avsikt". Närmare bestämt är det MP:s avsikt. Sådant här sker intentionellt och MP har drivit frågorav detta slag länge. Ja, sedan de hade sina fingrar med i utformandet av Miljöbalken

    SvaraRadera
  6. Vilka exportkunder är beroende av cement från Slite?

    SvaraRadera
  7. Hoppsan, det blir snart en ny chef på SGU om man kommer med sådana här sanningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SGU hade i alla fall någon på kontoret som kunde svara på frågor mitt under semesterperioden, det var imponerande. Många som behöver betong av utmärkt kvalitet verkar ta det lugnt tills vidare, "ta sorgen när den kommer". När semestrarna tar slut, blir det ett ramaskri från alla betong-kunder. När betongen tar slut, kommer "primalskriket".

      Radera
    2. Tveksamt. SGU har haft denna inställning tidigare i fallet. SGU:s uppdrag är komplext jämfört med Lst och NVV. Man ska både beakta mineraltillgångar i Sverige samtidigt som man ska skydda miljön. Det uppstår oftast en konflikt där vägledning saknas. Kollar man p¨å Lst och NVV i detta fall så har de bara miljöfrågan och kan spotta ut helt ogrundade påståenden om både biologi och hydrogeologi utan större konsekvens.

      Radera
  8. Ser att LafargeHolcim arbetar med reducering av vattenanvändningen och återanvända vattnet i produktionen, även användning av bräckt vatten nämns, går säkert bra om det inte handlar direkt om cementproduktion.

    https://www.holcim.com/sites/holcim/files/atoms/files/lafargeholcim_cdp_water_2020.pdf

    SvaraRadera
  9. Men om det är sittande regering som skapat krisen genom att göra området till Natura 2000 område, hur kan de komma helt undan i medierna utan att någon ställer en kritisk fråga till Löfven?
    Är det någon sorts självcensur bland journalister? Alla kan väl inte vara sossar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen är media och politikerna överens om vad som ska trummas ut till medborgarna, Synd att media blir allt sämre på att våga ifrågasätta, vad är man rädd för?

      Radera
  10. Allt detta gnäll för allas sjuka stackars mammor. Jag tycker vi skall stänga ned Slite ett par månader bara för att verkligen få reda på om Sverige och delar av Europa verkligen stannar med en liten skitfabrik på Gotland. Har jag fel och resultatet blir hungersnöd och utraderad pension är det ta mig fan värt det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det jag menar med värt det är att om Slite verkligen är så viktigt lever vi i och med ett överkänsligt orubust system. Och att få det bevisat är viktigare än några månaders cementproduktion.

      Radera
    2. Ja att leka med andras liv är ju alltid kul...

      Radera
    3. Ja man undrar hur bostadsbyggandet och järnvägsbyggandet ska kunna öka om Sverige redan ligger på kapacitetstaket och att det inte går att importera.

      Radera
  11. Är det fabrikerna eller råvaran som inte håller tillräckligt hög kvalitet på fastlandet? Tillfällig lösning kan annars vara att bryta på annat håll och producera i slite, miljövidrigt och dyrare men förhindrar en brist. Antar dock att om man byter råvara måste man framställa en ny produkt med certifiering och tester.

    SvaraRadera
  12. Hela premissen att man inte får påverka miljön är fel. Självklart får man det. Ju viktigare en verksamhet är desto mer påverkan på miljön är ok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är verksamheten tillräckligt viktig borde det ju rimligtvis klassas som ett riksintresse som SGU är inne på. Men det verkar inte Cementa vilja

      Radera
  13. Varför gör inte cementa bara den undersökning om grundvattnet som efterfrågas? (Rimligen tar det lite tid, men då får de väl ges den tiden extra av domstolen??)

    SvaraRadera
  14. SGU kan själva klassa kalkstensfyndigheten som riksintresse för mineral med ett myndighetsbeslut utan regeringens inblandning.

    SvaraRadera