Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-08-09 15:43

IPCC: 60-90% av den globala uppvärmningen till 2040 är redan avklarad enligt huvudscenariot - men det kommer bli varmare och vi måste anpassa Sverige till högre temperaturer

Enligt IPCC:s opolitiska tekniska och vetenskapliga rapport har 60-90% av den globala uppvärmningen enligt huvudscenariot, eller om man så vill mellanscenariot, redan inträffat. Detta scenario är antagligen det sannolikaste, och de två hårdare scenariona liksom de två mildare verkar rejält osannolika. De hårdare förutsätter i princip oändliga fossila bränslen och att vi dubblar till drygt trefaldigar utvinningstakten av dessa, trots peak oil, peak gas och peak coal. Oavsett är beskedet att svenska politiker och kommunala pampar som exploaterar i översvämningslägen måste tänka om. Det kommer bli varmare även om politiken lyckas.
Insert generic picture
Vetenskapsmän vet att simuleringar och för den delen vetenskapliga slutsatser hanterar konfidensintervall, dvs spann där det vetenskapligt sannolika utfallet hamnar. Forskare och vetenskapsmän vet också att man lär sig mer över tiden och att slutsatser och prognoser inte är huggna i sten, utan förvinas och förändras i takt med att kunskapsläget och dataunderlaget utvecklas.

För journalister och politiker, som ofta har lite större begåvningspotential förenklar man ofta och pratar bara om mittenvärdet i prognosintervallet, samt mittenscenariot. Journalister och politiker tror också att allt är hugget i sten och svart-vitt, och inte kan ändras.

De två mildare scenariona förutsätter att utsläppen av CO2 minskar redan år 2025. Det finns ingen sådan planering och det finns ingen sådan politik klubbad. De scenariona skulle i princip bara kunna inträffa via en extern systemchock, t ex en pandemi som för alltid sänker jordens befolkning och kraschar ekonomin permanent (alltså inte Covid-19), eller kanske ett globalt kärnvapenkrig. Dock är IPCC noggranna med att påtala att deras modeller och scenarion inte tagit hänsyn till eventuella globala eller regionala kärnvapenkrigs, supervulkaners eller himlakroppskrockars påverkan på klimatet.

De två hårdare scenariona förutsätter i det mildare fallet att vi dubblar förbrukningen av fossila bränslen, i princip en linjär utveckling av aktuell trend (antagligen om man rensar för år 2020 som pga pandemin är en avvikelse när världsekonomin kraschade). Dock har vi peak oil, peak gas och peak coal, då de fossila bränslena visserligen finns i stora mängder, men inte går att utvinna i vilken takt som helst och blir allt svårare och dyrare att utvinna när de enklaste fynden redan är exploaterade. Det ter sig mycket osannolikt att vi kan dubbla de fossila bränslena.

Det värsta scenariot förutsätter en ökning på över 200% av de fossila bränslena, i en sigmakurva där vi ökar utvinningstakten mer än idag. Detta kan antagligen helt avfärdas, då även politiken går rakt emot detta och förutsätter oavsett oändliga fossila bränslen.

Tittar man då på huvudscenariot, mellanfallet av de fem simulerade prognoserna så har den följande vetenskapliga intervall. 2020 hade temperaturen redan ökat 1.09 C från medlet 1850 - 1900, vilket vi för enkelhetens skull avrundar till 1.1.

Huvudscenariot förutsätter att de fossila bränslena planar ut år 2030 och sedan minskar från 2055 och framåt. Personligen tror jag detta är svårt att uppnå, eftersom U-länderna ska få öka i princip fritt, men utfallet blir då ett sjätte ännu ej modellerat scenario som vi kanske mer får se från IPCC närmare år 2030 när vi vet utfallet och de vetenskapliga modellerna även förfinats. I verkligheten så flyttas bara produktionen och utsläppen till U-länder.

Prognoserna enligt huvudscenariot är som följer. Procentsatser avrundas till hela fem procentenheter. Det är ändå simuleringar med låg precision så det är onödigt att slänga sig med högre detaljnivå.

År 2021 - 2040
Från +1.2 till +1.8 grader C, sannolikaste utfall +1.5. Detta innebär att 60% till 90% av denna globala uppvärmning redan inträffat.

År 2041 - 2060
Från +1.6 till +2.5 C med sannolikaste utfall på +2.0. I värsta fall har vi bara sett ca 45% av uppvärmningen, i bästa fall har redan 70% inträffat.

År 2081 - 2100
Från +2.1 till +3.5 med sannolikaste utfall på +2.7 C. I värsta fall har bara 30% av uppvärmningen sktt, i bästa fall 50%.

Det väsentligaste här är att även om alla politiska åtgärder med stopp för ökade utsläpp år 2030 genomförs så kommer den globala temperaturökningen öka från dagens +1.1C till +mellan 2.1 och +3.5 år 2100. 

Mänskligheten måste alltså anpassa sig till faktiska kommande och värre klimatförändringar även om politiken lyckas stoppa utsläppsökningarna. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att inga anpassningar av t ex bebyggelse och infrastruktur behövs. Vi kan inte ducka att  t ex sluta bygga i översvämningszoner, bygga översvämningsskydd, bygga ut räddningstjänsten inklusive för skogsbränder, bygga våra hus annorlunda så att de kan hantera högre temperaturer bättre (t ex skugga fönstren med amerikanska altaner, måla husen vita, ha fönster mot norr och små fönster mot söder, installera kylning och inte bara uppvärmning med mera). Vi måste ändra jord- och skogsbruket för ett varmare klimat, t ex lär gran inte trivas så bra i södra Sverige framöver. Att driva skidanläggningar kan nog också bli trist, även om det kanske kompenseras av ökad nederbörd och mer snö när det väl är kallt. 

Och vi måste räkna med klimatflyktingar. 

Vi kommer behöva ta kostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringarna ändå. Även om vi når peak oil, peak coal och peak gas till år 2030 och de fossila bränslena därefter minskar.

Vi kan alltså vara säkra på förändring. Som vanligt.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

100 kommentarer:

  1. Min eloge att du klarar läsa 4000 sidor och 14000 referenser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min eloge att du lyckats leva ett helt liv utan att tidigare möta konceptet sarkasm.

      Radera
    2. 4000 sidor propaganda-porr räcker det att ögna igenom. Enligt FN har det varit tio år tills allt går åt helvete sen 70-talet.

      Radera
  2. Ja, rimligt att börja rusta för framtidens klimat. Det känns som helt orimligt mycket energi har gått åt att diskutera huruvida klimatförändringarna över huvud taget äger rum. Vore skönt om man kunde frigöra frågan om hur man ska hantera ett förändrat klimat från hur man bör göra för att minimera förändringarna för att undvika helt onödiga politiska låsningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världens överlägset största utsläppare av CO2 är Kina och enligt Paris-avtalet får de och Indien fortsätta att ÖKA sina klimatutsläpp fram till år 2030. Finns en del låsningar att lösa upp...

      Radera
    2. Gissar att det till stor del beror på att de importerat västvärldens utsläpp iom att tillverkning flyttat dit.

      Kommer nog ske liknande flytt till Afrika så småningom. Då blir det samma visa igen även om Kina då kan minska sina utsläpp.

      Vi behöver nog tänka om vårt konsumptionsmönster.

      Radera
    3. Finns inte mycket empiriskt som tyder på att den övervägande delen av befolkningen är villiga att tänka på sitt konsumptionsmönster...

      Radera
    4. Delvis sant men Kina är ju en stor konsument av tex betong när de industialiserar landet. De har också mycket fossilt som tex kol vilket vi i Sverige inte har. Ska vi ta tillbaka tillverkningen krävs nog höga klimattullar mot Kina med efterföljande handelskrig.

      Radera
  3. Fast om vi inte gör någonting alls så kommer bränder, översvämningar m.m kraftigt reducera mänsklig närvaro och således på sikt återställa balansen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beror på vad man menar med återställa balansen, naturen kommer isf inte se sig lik ut efteråt även om vi reducerats.

      Radera
    2. Den ska inte se sig lik ut. Den skall alltid förändras, allt annat vore onaturligt.

      Radera
    3. Ja, naturen "skiter" nog i hur den ser ut. På så vis anpassar den sig mycket bättre än en enskild art.

      Radera
  4. Vid sidan av ett antal vad jag, men ett flertal andra inte, anser vara självklarheter i texten ovan så ser jag med tilklfredsställelse formuleringen cit:...-"Och vi måste räkna med klimatflyktingar."
    Det sistnämnda då något som stått alldeles klart för mig i lång tid men som av någon anledning får vissa att fullständigt gå i spinn ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimakterieflyktingar, är det såna farbröder som sitter på kvarterskrogen för att dom inte vill gå hem till frun?

      Radera
    2. Ben Dover: En tanke nära till hands att det i sådana fall rör sig om acklimatisering....

      Radera
    3. När dom sitter utomhus på uteserveringen menar du? Ja, fast Cornu brukar ju säga att man ska skilja på väder och klimat.

      Radera
    4. Det kan ju var bra att komma överens om definitionen av klimatflykting.
      Såhär direkt skulle man kunna påstå att mellan 1930 till 1980 hade vi flera miljoner Svenska klimatflyktinga internt i landet.

      Radera
    5. Lycka till. En utlösande faktor till det syriska inbördeskriget var torka och missväxt föregående år. Så hur stor andel av syrierna är klimatflyktingar?

      Bäst motiverade svaret vinner en avgjutning av Bertil Boos erigerade ni-vet-vad i broskfri frigolit.

      Radera
    6. Jo jag känner till att det var torka och missväxt som utlöste inbördeskriget.
      Ja hela arabiska våren berodde mycket på skenande spannmålspriser.

      Men sen kan man ju fråga sig varför de hade torka och missväxt när Israel uppenbarligen inte hade det?

      Kan det snarare bero på misshushåll av det Syriska lantbruket?

      Radera
    7. Det var ett dåligt svar, på din egen fråga mer eller mindre dessutom. Du vinner inget pris!

      Radera
    8. Så Syrien hade otur medans Gud höll sitt löfte till Isarael om "ett land som flödar av mjölk och honung"?

      Radera
    9. Om det är så du tolkar mitt svar kan jag verkligen inte hjälpa dig.

      Radera
    10. @Anders Rydén: Du har helt rätt - israelerna är mycket skickliga på att maximera avkastningen även under de svåra väderförhållanden som präglar regionen (bl.a. bevattningstekniken). Helt överlägset grannländerna i detta avseende (också).

      Radera
    11. Ben.
      Jag försökte bara svara åt dig.

      Jag räknade inte med att du kunde svara på varför Israel lyckas där alla övriga länder i regionen misslyckas med sitt jordbruk.

      Men jag kan ha fel.
      Du kanske har ett vettigt svar varför det är så.

      Radera
    12. Syriens problem har sin största grund i en enorm befolkningsexplosion sedan 1930-talet. Från 2,5 miljoner till 22milj år 2012. Och det i en diktatur med alla problem det innebär.
      Många av världens olika problem härstammar från den snabba befolkningsökningen. Vatten o mat blir ju så stora problem, speciellt i dessa regioner.

      Radera
    13. Kungavsand,
      Den regionen är vår kulturs vagga.
      Ja Anatolien noga räknat.
      En gång i tiden var det en av de bördigaste regionerna som någonsin har funnits här på planeten.

      Folket där har alltså i tusentals år målmedvetet och utan eftertanke jobbat med att göra landskapet sterilt och ogästvänligt.
      De enda som lyckats vända trenden är Israel.

      Så varför har de lyckats men inte någon annan i regionen?

      Radera
    14. Rydén,
      Helt korrekt. Och det gör det än sorgligare att regionen, mestadels bara utarmas på allehanda vis.
      Killgissar att en viss annan, ej judisk, religion spelat en stor roll för detta.
      Finns det något land som blomstrar, i hela världen, med denna religion i förarsätet?! Vet inte.

      Radera
    15. Det har nog inte så mycket med religionen att göra.
      Faktum är att Islamismen kom till i efterdyningarna av en tidigare ekologisk katastrof.

      Nu ska jag dels avslöja vad jag brukar tillbringa min fritid till.
      Dels finns kanske svaret här i min länk.
      Nu heter detta permakultur men idéerna är mycket äldre än så.
      Det handla om att läsa av naturen och klura ut vad som fattas.
      Lite som att trimma in en väldigt komplex maskin?

      Tänk nu på att detta har alltså Geoff Lawton gjort i Jordanien ganska nära döda havet.
      https://youtu.be/2xcZS7arcgk

      Radera
    16. Självklart är befolkningsexplosionen i arabländerna den absolut viktigaste faktorn. En tiodubbling av antalet invånare innebär såklart spänningar och konflikter.

      Radera
    17. Var det någon journalist, som tog upp befolkningsexplosionen i vissa delar av världen under gårdagens katastrofrapporter? Tydligen en oväsentlig parameter när det gäller utsläpp av CO2.

      Radera
  5. Länderna satsar mest på att minska co2 utsläppen från personbilar men fakta säger att det är gigantiska kolkraftverk som står för brorparten. Det värsta i Polen släpper ut mer co2 än hela Schweiz.
    Byter man kol mot naturgas så kan världens co2 utsläpp minska med hela 30%.
    Kina och Indien står för det mesta av detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bygg mera kärnkraft, så mycket komponentfabrikerna kan leverera medan det byggs fler fabriker, det kapar 95% och inte mesiga 30%.

      Radera
    2. Se på Finland , det har snart tagit 20 år av byggande på det senaste kärnkraftverket . de har ännu inte startat upp. Det blir otroligt dyrt, 2-3 gånger dyrare än vindkraft.
      Bygg därför en jäkla massa vindkraft och lagra kraften i hydrogen och pumpkraftverk

      Radera
    3. Om det är lönsamt kommer mest vätgas att tillverkas när elen är billig. Vätgas kan sedan lagras som det är för industrin eller mer kompakt som tex NH3 lämpligt bränsle för stora fartyg, gödning mm. Min uppfattning är att det blir lönsamt.

      Vindkraft är idag mycket lönsamt i Sverige och byggs kraftigt ut i år och nästa år.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Vad har ett misslyckat bygge i Finland med något att göra?

      Radera
    5. 1945 sprängdes första atombomben, i USA.
      1953 fasades första kärnkraftverket in på elnätet, i Sovjetunionen.
      Nåt säger mig att det är mer politiska än tekniska problem med finska kärnkraftverket.

      Radera
    6. Olkiluoto 3 i Finland kör just nu "kärnteknisk provdrift" och börjar leverera el till nätet från mars nästa år. Då minskar Sveriges el-export till Finland kraftigt.

      Radera
    7. Den finska reaktorn är inte misslyckad på något sätt, snarare mer försenad och mer komplicerad, pga krav på "oberoende härdkylning" efter Fukushima-haveriet. Dessutom har man haft för lite rutin i kärnreaktor-byggandet, pga att man inte har byggt några nya reaktorer på väldigt länge. De tidigare reaktorerna i Lovisa och Olkiluoto byggdes på 70-talet, dvs för nästan 50 år sedan och de konstruktörerna har gått i pension eller dött för länge sedan. En orsak till det långa uppehållet i kärnreaktorbyggandet har givetvis varit Tjernobyl-haveriet 1986.

      Radera
    8. "Se på Finland , det har snart tagit 20 år av byggande på det senaste kärnkraftverket . de har ännu inte startat upp. Det blir otroligt dyrt, 2-3 gånger dyrare än vindkraft."

      Detta är inte avskräckande. Om en first-of-a-kind-reaktor är endast 3 ggr dyrare än vindkraftverk men också varar 3 ggr längre och levererar pålitlig el så är det självklara att bygga mer kärnkraft.

      Vindkraftverk varar i 20 år och levererar värdelöst elbrus som inte ensamt går att använda för att driva ett industrisamhälle.

      "Bygg därför en jäkla massa vindkraft och lagra kraften i hydrogen och pumpkraftverk"

      Med bästa teknik som finns att tillgå har vätgas en verkningsgrad på ca 70% vid användning (PEM bränsleceller; svindyrt) och 80% vid tillverkning (platinaelektroder; dyrt). Redan där är round-trip-förlusterna på 56% och innebär stora kapitalkostnader som belastar vind (men inte behövs för kärnkraft). Du måste även komprimera eller kyla gasen för lagring och du måste bygga lagringen; vilket medför ytterligare stora kapitalkostnader.

      Pumpkraftverk får du överhuvudtaget inte bygga i Sverige. Det är lika med att bygga ett nytt vattenkraftverk. Redan vattenkraftverken är hotade av åtgärder så som att ett visst flöde hela tiden måste släppas igenom för att ekosystemet ska må bra. Att du ska få pumpa tillbaka vatten är knappast troligt och att du skulle få översvämma tusentals kvadratkilometer någonstans för att skapa en ny sjö att pumpa till är väl heller knappast troligt (dessutom är koldioxid och metanutsläppen av vattenkraft avsevärda och tar många årtionden att betala tillbaka av denna anledning!). Det bästa du kan göra tror jag är att utnyttja den lilla kapacitet för lagning som utgörs av större övergivna underjordiska gruvor, men inläckaget ger stora förluster om du ska lagra längre tid (och du behöver säsongslagring!).

      Den mest relevanta lagringen jag kan tänka mig är att utnyttja reglerkapaciteten i befintlig vattenkraft. Denna är begränsad och tummar man för mycket på den blir systemet instabilt samt att andra länder inte kan utnyttja vår eller Norges reglerkapacitet och blir tvungna att expandera förbrukningen av gaseldade turbinkraftverk för att kompensera.

      Den bästa sortens lagring jag kan komma på är värme. I ett fält av borrhål kan man lagra värme medelst värmepumpar och U-formade vattenledningsrör på sommarhalvåret när vindkraft eller solkraft råkar vara billigt och värma upp en volym berg. Sedan kan man ta ut värme med liten elanvändning på vintern. Detta fungerar inte så bra i stan (för mycket skit i vägen) och inte heller på landet (för glest mellan husen, borrhålsfältet får för stora förluster eller blir groteskt överdimensionerat för att undvika förluster). Men i ett typiskt förortskvarter med glest placerade flerbostäder och inte så mycket hemliga tunnlar för el, avlopp, underjordiska garage och annat så kan det användas. Detta bygger dock på att vindkraft och solkraft är villiga att skänka bort sin tillverkning till lågt eller negativt pris just när de producerar som mest; vilket inte riktigt är kompatibelt med massiv expansion av vind- och solkraft när subventionerna och privilegier slutar att flöda.

      Radera
    9. Helt korrekt Marjatta L. Börjar man om från noll, fär man räkna med höga kostnader i startskedet.

      Radera
  6. Tror det blir som vanligt, mänskligheten måste köra huvudet i kaklet innan det går att ta politiska åtgärder, d.v.s. det måste bli övertydligt att det faktiskt händer, med reell påverkan som känns. Fast då är det nog i senaste laget. Spännande blir det nog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja exakt!
      Precis som missväxten då vi offrade för få getter.
      Eller som översvämningarna när vi offrade för få oskulder.

      Det är som alltid vårt fel. Ser vi nåt stort förändras så är det vi som gjort fel på nåt sätt. Det är sen gammalt.

      Radera
    2. Överdrivna åtgärder kan vara farligare än inga åtgärder. Kol, olja och gas kommer att ta slut, och innan de tar slut kommer de att bli oekonomiska. Redan nu är de direkta kostnaderna på människans hälsa så stora att kolkraftverk är idiotiskt.

      Detta borde ha lett till att man så sakteligen bygger ut kärnkraften.

      Men några tusen teoretiskt döda vid Tjernobyl (enligt LNT hypotesen) är värre än några miljoner döda av kolkraft om året, varje år.

      I Sverige tar vi ett fungerande och i stort fossilfritt elnät (minus kombinerad generation vid fjärrvärmeverken, ofta med torv som är lika illa som brunkol) och gör det alltmer beroende av fossil reservkraft och tillslut import av gas för reglerkraft.

      Vem är det nu igen som vill stänga ned kärnkraft till fördel för vind- och solkraft, som bara är en trojansk häst för att få suga på Putins feta gasledning? För att citera fossilförsäljaren Amory Lovins (min översättning): "Billig och obegränsad energi vore lika skadligt som att ge ett idiotbarn ett maskingevär".

      Radera
  7. Antar att de flyktingar som redan nu kommer till stor del är klimatflyktingar. Vi i den rikare delen av världen brukar kalla dom för ekonomiska flyktingar… :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ska se att Indiska "klimatflyktingar" kommer öka dramatiskt när Indien blir påtvingade WTOs frihandelsavtal fullt ut.

      Där finns lite andra orsaker till att folk flyttar till städerna.

      Radera
  8. Frågan vi kanske borde ställa oss är; vad kan var och en göra?
    Bloggaren är ett föredömme med solcellsanläggning vare sig han vill eller inte.
    Sopsortering kanske hamnar ganska högt för lägenhetdwellers som mig själv.
    Skippa elcykeln till förmån för klassisk velociped kanske?

    SvaraRadera
    Svar
    1. MartinJ jag tycker du ska fortsätta sopsortera och inte vara rädd för elcykel. Tror bloggarens elbil betyder mer för klimatet genom att han sprider kunskap om elbilsägande än just solcellerna på taket. Min viktigaste åtgärd är att satsa på företag som jag anser gör skillnad genom främst fossilfri elproduktion.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Jag har läst om solceller på ett villatak och möjligheten för bildning av mögel på råsponten på vinden:

      https://www.lfs-web.se/solpanel-mogel-vind.htm

      "Panelerna avskärmar solenergins värmeutveckling varvid bakomliggande tak och vind blir svalare och fuktigare, med överhängande risk att det bildas mögel på vinden.

      När solpaneler monteras på yttertaket avskärmas solens värmeinstrålning från att verka avfuktande gällande husets vind. Under fullt solsken sommartid motsvarar värmeinstrålningen ca. 800-1.100W per kvadratmeter takyta. Effekten är mindre under vinterhalvåret då solen står lägre. Solpanelerna täcker för yttertaket som inte värms upp i samma utsträckning som annars. Detta påverkar vinden som redan utan solpaneler kan klassas som riskkonstruktion ifråga."

      Vad tror ni? Jag har en stor tomt och kan ha solceller monterade på ställningar på marken istället. Fast där riskerar man att träd faller över ställningarna under höst- och vinterstormar.

      Radera
    3. Har du tittat något på integrerade solceller?

      Jag själv har ett rött hus med vita knutar från 1845 och behöver byta tak inom 10-20 år.
      Idealet hade varit ett intergrerat solcellstak som ser ut som takspån.

      Radera
    4. jag gillar dessutom inte att solpanelerna är mörka. effektiviteten blir lägre med hög temperatur. Det skiljer ca 15 grader mellan en svart yta och en vit. någon borde därför uppfinna ljusa solpaneler ,då skulle verkningsgraden öka kraftigt.

      Radera
    5. Mitt hus är förfärligt hett på sommaren, så där hade solpanelerna gjort nytta, eftersom de tar emot mycket av solens energi på taket. Det är nog de många och stora treglasfönstren, särskilt mot väst, som orsakar värmeproblemet, det känns som att bo i ett växthus. Ett problem med solpaneler ute i trädgården på ställningar är att tjuven kan bli frestad.

      Radera
    6. Jag har givetvis persienner i alla fönster mot söder och väst. Men markiser skulle också kunna hjälpa mot värmen, fast det blir lite kaka på kaka med både persienner och markiser.

      Radera
    7. Mitt tak är också i slutet av sin tekniska livslängd, men den läcker ännu inte. Asfaltpapp och Jönåker-pannor. Man får väl se. Det finns två andra byggprojekt att göra innan dess och pengarna går dit.

      Radera
  9. Av någon konstig anledning klarade vi att minska co2 utsläppen mer när vi fokuserade på att minska vårt oljeberoende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders nu är vi på god väg att börja minska oljeberoendet igen. 2026 är senaste budet för peak oil från norska experter och toppen blir obetydligt över dagens förbrukning. Jag tror toppen i Sverige är i år. Bygger den uppfattningen på att:

      1. nyförsäljningen av elbilar nu är så stor och en hel del av köparna kör långt per år.

      2. priset på elbilar faller med volymen.

      3. kunskapen ökar

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Ökas co2 skatterna så kommer automatiskt el och hydrogen för drift av av alla slags fordon men som sagt det är brunkolet som är största boven.
      Tas brunkolet bott kan vi använda hur mycket olja och gas som helst för då sätter priset gränsen

      Radera
    3. Nanotec.
      Sen två år tillbaks har jag själv elbil.
      Jag är väl förtrogen men deras för och nackdelar.
      En elbil gör sig bäst om man jobbpendlar längre sträckor regelbundet.
      Elbil är alltså inget för de som har nära till sitt arbete men långt till sommarstugan.

      En elbil har en hög fast kostnad och låg rörlig kostnad.

      Har du själv en elbil?

      Jag vet inte hur mycket naturvetenskap du har läst.

      Grovt kan man säga att kolföreninga som är fossila är de vi tillför i atmosfären.
      Övrig ökning hamnar nästan helt under kategorin utarmade jorbruksmarker.

      Att jordbruksmark utarmas beror till stor del på konstgödning som är fossil, brutna kretslopp och en embarmligt dålig lönsamhet inom jordbruket.

      Just hur vi ska ha vårt lantbruk är den största utmaningen i framtiden.

      Radera
    4. Christer L,

      Den största boven är nog inte brunkol utan det är vilka insatsmedel som används inom lantbruket.

      Danmark har till exempel insett att de med sitt jordbruk i praktiken förädlar diesel och naturgas.
      Så nu är deras mål att plantera skog på stora delar av sin jordbruksmark.
      Fram till 2030 ska 25% av Danmarks totala areal vara skog.

      Radera
    5. Anders bra att du har elbil. Jag kör nu ganska lite så det är en V70 diesel. Men börjar jag köra mer blir det el.

      Läste Teknisk Fysik i en grå forntid. Har läst en del efteråt genom åren.

      Utdikade mossar läcker en hel del CO2.

      I USA minskade jordbruksmarken stort mellan 1982 - 2015 och mängden kalium, fosfor och kväve som tillfördes marken. Och ändå steg skörden i ton över 85%. Har svenska bönder gjort något liknande?

      Lättast just nu är att underlätta för elfordon. Min uppfattning är att satsningarna på vätgas i olika projekt här i Sverige är lovande.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Jo vi har haft en liknande resa här inom lantbruket.
      Men det har varit till ett väldigt högt pris.
      De två största utsläppskällorna av metan idag är från tillverkning av konstgödsel och fracking av olja.

      Vi har nått en peak avkastning i relation till insatsmedelen inom jordbruket sen ett tag tillbaks.

      Vilket IPCC redovisade i sin jordbruksrapport som kom för något år sedan.

      Detta var bland det första de tog upp i sin rapport.

      Det var en graf där kostnaderna för insatsmedlen pekade uppåt medan avkastning per hektar pekade neråt.
      Kombinera sedan detta med att lönsamheten, globalt, för lantbrukarna är alltför dålig.
      Det finns alltså inga marginaler i branschen att göra de investeringar som behöver göras.

      Jag har här vid ett flertal tillfällen varnat för att lönsamheten är för dålig och att lantbrukarna håller på att slita ut sig själva och marken de brukar.

      Radera
    7. fördelen med CO2 är att träden växer snabbare så win-win i Danmark altså.

      Radera
    8. Anders. Jag är medveten om de orimliga villkoren för lantbrukarna, det är hemskt att det har blivit så när maten är så viktig. Jag odlade lite förr i tiden, hade höns som gav ägg och bin som producerade honung. Men numera blir det tyvärr bara ICA Maxi. Jag har lite planer på att skaffa pallkragar och plantera lite bärbuskar, gräslök och sallat. Äpplen och päron produceras också i min trädgård, men tyvärr har allergin gjort det omöjligt för mig att äta äpplen, ens tillagade. Jag har bärbuskar också, svarta vinbär, hallon och krusbär, skogen bakom har blåbär och lingon. Förr i tiden odlade ja gurka och squash samt minitomater, men tomaterna hann inte bli röda när sommaren tog slut. Mina föräldrar var duktiga på att odla, de plockade mycket svamp och bär och fyllde sin frys till bredden varje höst. Jag har tyvärr inte varit så duktig.

      Radera
    9. Christer L,
      Med tanke på att Danmark ska gå från 15% skogsareal till 25% fram till 2030 så blir det en hel del jordbruksareal som försvinner.
      Och med det danskt fläsk.

      Danmark tjänar på det, jo skogsplanterinen ingår i deras jordbruksstödsystem, jag har hört stöden var förmånligare än att odla spannmål.

      Medan vi i Svergie nu har tillsatt en tjänsteman som ska jobba med att säkra vår matimport.

      Radera
    10. Anders och Marjatta jag anser att vi ska ha mer matproduktion för beredskap. Då inte bara för krig utan även andra katastrofer.

      Amatör på odling men kom på när jag låg på sjukhus större delen av 2011 att jag längtade efter att sitta i växthuset, läsa, se växterna förändras och tänka. Är mest blommor för det vill min fru ha och då blir det så. Har två växthus och det minsta är nu fyllt med 48 hinkar med tomatplantor. Allt blev fördröjt i våras pga sjukdom. Flyttar nog en del plantor till det stora växthuset när kylan kommer. De första röda åts upp av rådjur för dörrarna stod öppna. Nu är det åtgärdat.

      Potatis planterades nyss och kommer att täckas framåt hösten om det verkar bli något. Äpplen blir det nog mer än vi förmår ta hand om.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    11. Marjatta,

      Jag är väl inte särskilt orolig för lantbrukarna.
      Visst, har de höga lån så är det annorlunda, men utöver det så är det ju bara att avveckla verksamheten.

      Dagens lantbrukare är faktist väldigt eftertraktade i vissa branscher.
      Främst entreprenad och logistik.
      En gammal klasskamrat, tidigare heltidsbonde, blev efter ett års anställning chef över en nyöppnad maskinaffär med tillhörande maskinverkstad.

      En annan jobbar på en transportfirma som personalchef, även han blev det under ett års anställning.

      Så för många har faktist lantbruket blivit en viktig bit i en yrkeskarriär.

      Trots att jag själv har mitt lantbruk enbart som en hobby så har jag märkt att jag gynnats när jag sökt arbete.

      Men det är ansvaret man känner att man har att försörja andra med mat eller ta hand om djuren på bästa möjliga sätt som kanske hindrar många från att sluta med sitt jordbruk?
      Jag vet inte om det är någon form av själfönekelse likt en person har som är kvar i ett dåligt förhållande?

      Jag följde en på ett FB forum och dennes resa genom avvecklingen av sitt lantbruk.
      Det tog några månader sen vändes förtvivlan till något bra.
      Men fortfarande efter två år har personen inte gått in i djurstallarna. Det är förknippat med för många känslor.
      Vilket jag mycket väl förstår.

      Jag har själv varit med om den känslan innan jag fick ärva gården.
      Under en vinter var här inga djur i ladugården, känslan var likadan som när vi städade i min släktings sovrum här i huset efter det att han hade gått bort.

      Radera
    12. Anders

      jordbruket står för ca 13,5 %

      electricitet, värme och förbränning för ca 34 %

      Radera
    13. Christer L.
      Alla insatsmedel inom jordbruket räknas som industriutsläpp.

      Co2 bokföringen är minst sagt kreativ.

      Nu ska, till exempel, Etiopien dra ner på sina boskapsbesättningar och satsa på buruppfödda höns för att minska sin klimatpåverkan.
      Mer än hälften av co2 utsläppen i Etiopien är nämligen från boskap.
      Vad de glömmer att ha med i ekvationen är att naturgödeln ersätter industrins klimatpåverkan vid tillverkningen av konstgödsel.

      Visste du att ett kilo nötkött genererar ungefär nio kilo varmkomposterad gödningsmedel?
      Snacka om effektiv naturgödselmaskin.
      Då ska du veta att det gödslet gynnar mickrolivet i marken så marken i sig han binda mer kol än vad den normalt gör med konstgödsel.

      Radera
    14. Anders. Lantbrukarna har nog tvingats till att vara pålitliga (djuren kan inte vänta för länge och måste passas noga) och tekniska (många mackapärer som används till plöjning, mjölkning, sådd, transporter m fl) och fysiskt starka (tunga fodersäckar, skotta gödsel, tunga lyft i allmänhet), med lite veterinärkunskaper (pga att det är dyrt att anlita veterinär) och man måste sätta djurens behov före sina egna. Det är bara några av många goda egenskaper, som det finns behov till även på annat håll.

      Radera
  10. Fossila bränslen har en lyssnde framtid när utvecklingsländer blir mer utvecklade och precis kan bygga kraftverk som eldar kol och olja. Funderar på att investera i kol efter ytterligare nedgång, för trenden lär vända.

    Tror debatten konstlat styrs mot halmgubbar att folk är folkehattar etc. Ser ingen direkt grupp som anser att det är bra att elda upp alla fossila bränslen? Debatten skall vara politiskt oberoende, vetenskaplig etc. men i praktiken är det som trycks ned i halsen på folk förvalda tekniska lösningar, påhejade av samma folk som under alla år motverkat kärnkraft som enligt FN är mest miljövänligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är ju precis det som har hänt i Kina , Korea , japan , Sydafrika mfl. under det senaste decenniet. Tycker du att det går bra ?

      Radera
    2. Och tror du det hjälper att bygga mer vindkraft och stänga ned kärnkraften i Sverige?

      Radera
  11. MP och deras sympatisörer i media försöker tuta i oss att man kan få allt: konstant klimat, småskalighet, välstånd och allas intressenters rätt till att överklaga allt. Det är inte sant även om man önskar det jättemycket. Inte när världens befolkning går mot 10 miljarder.
    Investeringsbidrag till solpaneler i Sverige och till 2,5 tons elbilar är urusel prioritering av resurser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den bästa lösningen på de flesta problemen borde vara att jobba mot att minska jordens befolkning. Något som man sällan hör någon tala om.
      Människan både förbrukar jordens resurser och skitar ner densamma.

      Radera
    2. Egypten är på gång med en ettbarnspolitik.
      Det är många länder i den regionen som också borde göra det.

      Hm, vi borde nog också ha som mål att minska på barnafödandet här.
      Har du några förslag hur vi ska göra det?

      Radera
    3. Jag bestämde mig tidigt för 0-barnspolitiken. Dels har jag inget socialt skyddsnät i Sverige, pga att min släkt bor i Finland och dels pga att mina föräldrar söp som svin på sin fritid under alla år. Syrran är köpmissbrukare med "hoarding disorder", så jag tänkte att det kunde vara något genetiskt problem som ADHD. Själv har jag dock inte drabbats av något missbruk, utan jag har levt ett förhållandevis nyktert liv som vuxen, pluggat jättelänge och varit duktig på att spara pengar.

      Radera
    4. Snacka med KDS om det , ta bort barnbidragen etc. så går det satt lösa med styrning. Problemet som visat sig i Kina med ettbarnspolitiken är ju att det skedde så snabbt att det ger dramatiska konsekvenser.
      politiskt snabba förändringar är därför oftast av ondo

      Radera
    5. Christer L. Har vi så många familjer med många barn i Sverige? I Kina var det galet med ettbarnspolitiken, de kunde ha haft åtminstone 1.5-barnspolitik så att de får ha bara en pojke, men om det första barnet är en flicka, så borde de få skaffa ytterligare ett barn (är det osis så är även det andra barnet en flicka). Jag håller med om att politiskt snabba förändringar är av ondo, men om politiken är galen, så behöver den ändras ändå.

      Radera
    6. 1979 infördes ettbarnspolitiken genom engagemang från deras främste raketforskare Song Jiang som läst rapporter om förestående peak oil mm. Nu drabbar följderna Kina.

      I alla länder som fått bättre BNP minskar antalet barn per kvinna. Nu har Kina svårt att fä kvinnor att vilja föda ens ett barn, för de har fyra "åldringar" att ta hand om och inga syskon att dela bördan med. De som fött ett barn satsar hårt på att detta barn ska få bra betyg och ca 90% betalar för extra undervisning utanför skolan.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  12. O.T. Häromdagen sent på kvällen vid 11-tiden låg jag på soffan i vardagsrummet i min sommarstuga med permanentstandard. Jag hade inte hunnit somna, när jag hörde fotsteg utanför huset (vädringsfönstret på framsidan stod vidöppet). Sedan hörde jag att någon tryckte ner dörrhandtaget. Samtidigt såg jag att givaren på uteplatsen utanför dörren löste ut, pga att mottagar-dosan inne blinkade rött. Soffan är bara tre meter från ytterdörren. Jag gick upp för att kolla genom sidoljuset bredvid dörren som vanligt, men såg ingenting, golvknarret eller blinket från mottagar-dosan kan ha skrämt iväg tjuven. Vanligtvis sker stöldförsöken under hösten och vintern, men nu hände det redan den 2. augusti.

    Tjuvarna som är intresserade av att ta sig in i mitt hus har blivit allt vanligare inslag i vardagen härute - eller snarare natten, för de kommer bara i skydd av mörkret. Jag sover dåligt och ligger ofta vaken på nätterna och hör hur någon knackar lätt på dörren eller trycker ner dörrhandtaget och larmdosan blinkar. En gång låg jag vaken på morgonen och hörde smygande fotsteg utanför kl 7 på en söndagsmorgon. Jag reste mig upp och tittade ut genom persiennerna och såg en ung man, klädd i mörkblå kläder och en skärmmössa, stå utanför ytterdörren. Han hade en pytteliten ficklampa i handen och lyste med den mot låset i dörren. Jag gick upp och det knarrande golvet skrämde nog iväg tjuven som vanligt.

    För ett par år sedan försökte tjuvarna ta sig in i torpa-grunden, där några vinterdäck förvaras. De ryckte i luckan en bra stund, i förhoppningen att rötan har försvagat virket och skruvarna lossnar lätt. Sedan gav de upp och återvände någon timme senare och fortsatte att rycka i luckan och jag låg kvar på soffan, redo att trycka på knappen i min "Tuta på burk", för att skrämma iväg dem och hindra dem från att fullfölja däckstölden.

    Vi brukar inte låsa dörren under dagtid, men vi kanske borde göra det. Vi förvarar våra värdesaker långt in i bostaden, där de inte syns om någon kommer in. Min tomt är inhägnad med staket och grindar, så jag antar att tjuven kommer in genom gånggrinden, så jag behöver montera ett larm i den. Ett par grannar har blivit av med bilnycklar och fått bilen stulen och sönderkörd på natten och då var det en lokal knarkare som åkte fast; han hämtar nyckeln först och bilen senare.

    En granne till mig fick sin skinnjacka och plånbok stulen kl 5 på eftermiddagen när han hade kommit hem från jobbet och hans dotter var på bottenvåningen. Om utländska ligor är i farten eller om det är den lokala knarkande "förmågan" vet jag förstås inte.

    Jag ville bara säga till er, att inte lämna värdesaker i hallen. Kolla att ytterdörren är låst när ni går och lägger er på kvällen. Lås in vinterdäcken, en stor del av mina grannar har fått sina vinterdäck stulna, några har blivit av med en dubbel uppsättning vinterdäck. Båtmotorer stjäls annars härute i mängder, vattenskotrar och verktyg är också populära stöldobjekt. Det är nog bara en tidsfråga innan jag hittar en tjuv i mitt vardagsrum mitt i natten och de här typerna blir bara fler och fräckare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. tragiskt att inget politiskt parti ens verkar ha ett förslag till en lösning

      Radera
  13. @ Marjatta: Det finns en del intressanta program om bl.a. stölder i serien "I lagens namn" på SR P1. Det framgår att vårt land i ett europeiskt perspektiv utgör ett slags Eldorado för tjuvar - i de fall då utländska ligor står för stölderna (vanligt gällande bl.a. båtmotorer, bilar mm) kan de glädja sig åt de begränsade rättigheter vår tullpersonal har att stoppa utförsel. Mer än 90% av fokus läggs på införsel (t.ex. vapen, narkotika), samtidigt som polisen har mer akuta uppgifter att prioritera. Här gäller det nog att själv vidta åtgärder för den enskilde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tullen lyder under skatteverket.
      Deras jobb är att fylla statens skattkista.
      Upprätthålla lag och ordning ingår alltså inte deras arbetsuppgifter

      Radera
    2. Palle och Anders. Tack för era svar. Jag är medveten om detta och jag är inte särskilt orolig, ännu. Men om de börjar slå sönder fönster eller bruka våld så blir läget allvarligt, förstås. Våra närmaste polisstationer är i Nacka strand och Huddinge, så det tar 30 min. resp. 45 min. innan polisen är på plats här.

      Så det blir "Tuta på burk", ibland har jag den med i soffan när jag sover, annars är den på en armlängds avstånd. Jag har försökt att fråga många grannar, om de har märkt någonting, men de flesta har nog en övervåning där de sover, så de märker inte problemet så tydligt som jag.

      Ibland baklåser jag ytterdörren med nyckeln pga sidoljuset som tjuven kan slå sönder och komma åt vredet i låset på insidan, men då måste jag öppna dörren med nyckeln och det kan bli problem om det skulle börja brinna inne mitt i natten.

      Före år 2002 fanns det inga problem med tjuvar härute. Det är mest affärerna i området som drabbas av inbrott och dyrbara stölder och det har varit två värdebilsrån i Gurra (=Gustavsberg).

      Radera
  14. Intressant att det ofta talas om hur boskap släpper metangas så att det påverkar klimatet.

    Mänskligheten har ökat från typ 1,5-2 miljarder för 100 år sedan till över 7 miljarder nu. Metangaspåverkan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Forskning och Framsteg har förklarat detta:
      https://fof.se/tidning/2013/10/artikel/fyra-liter-vader-dag

      Radera
    2. Föds allt färre barn per kvinna i land efter land när ekonomin blir bättre.

      Är nog mer vätgas kvävgas och koldioxid i de fyra literna. Har för mig att veganer fiser mer. För kor finns försök med lite alger i fodret med effekt mycket mindre metan. Lukten beror inte på metan utan på svavel om jag minns rätt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Testa med en tändsticka. Kvävgas och koldioxid brinner inte. Jag har matallergi och fiser som fan om jag råkar få i mig sojaprotein. Just soja är ett djävulskt livsmedel ur min synpunkt.

      Radera
  15. Eftersom folk knappt ens klarade av att hantera plastpåseskatten och anpassa sitt liv därefter så ställer jag mig skeptisk till deras förmåga att anpassa sig till de större klimatrelaterade beteendeförändringar som behövs på individnivå nu och i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle vilja påstå att när den genomsnittliga människan inte klarar av att parkera inom en tydligt markerad parkeringsruta eller för den delen öppna en bildörr utan att slå upp den i bilen bredvid så finns det inget som tyder på att vi som kollektiv kommer förmå hantera de svåra problemen.

      Tycker du tar i alldeles för mycket med klimat och sånt och att människan ska förstå det.

      OBS - inlägget kan innehålla spår av ironi.

      Radera
  16. Har IPCC haft miljöpartiets plastpåseskatt och elcykelpremie i sina beräkningar? Dieseln kostar över 17 kronor litern. Har Märta och Pelle Bolund inte lyckas med sina åtgärder?

    SvaraRadera
  17. Jag kan läsa på SVTs hemsida att statsminister Löven säger "Finns inget utrymme till tvekan" Men då kan han om han visar allvar visa handlingskraft och ta initiativ till att problemen med det snart fulla mellanlagret i Forsmark löses. Om Socialdemokraterna inte tar det initiativet kommer en stor del av Sveriges koldioxidsnåla elproduktion att stängas ner. Och skulle inte ökad elanvändning på bekostnad av fossila bränslen vara en del av lösningen?

    Dessutom kan Löven se till att Ringhals 1&2 vilka producerade 12- 13 TWh koldioxidsnål baskraft per år som stängdes ner i förtid på tveksamma grunder återstartas.

    Nej det kommer inte att ske då makten är det viktigaste för partiet vilket kräver underkastelse till MP. Jag ser dock fram emot att oberoende och skattefinansierade SVT/SR ställer Löven mot väggen och pressar honom med obekväma frågor. Jag är dock övertygad om att det inte kommer att ske av någon obekant anledning. Detta med "obekant" skall dock tolkas ironiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom vi slutar bygga nu när Cementa stänger på Gotland så kan Löfven säga att vi nu tar smärtsamma men nödvändiga steg mot en grön framtid. Ett problem blir en lösning.

      Radera
  18. Svårt att ta det hela på allvar när lösningar som presenteras i princip alltid är : Mer statlig makt, mer skatt och mindre individuell frihet samt mer pengar till forskningen som rekommendera mer statlig makt och mer skatt.

    En kraftig utbyggnad av kärnkraften samt elektrifiering / vätgasifiering av transporter och industriprocesser är en bra tekniskt beprövad lösning som finns idag.

    Men vad vi får är: mer skatt, mer statlig makt och mindre frihet samt flumm om lösningar från folk utan förståelse för vad som krävs för att vårt samhälle skall fungera.

    SvaraRadera
  19. Undrar om vi inte borde börja bygga mer "tunga" trähus om klimatet förändras till det varmare.
    Alltså våra klassiska timmerhus. (självklart inte med den klassiska torpargrunden som är ganska kass ur alla synvinklar)
    Ett tungt hus agerar långsammare på värme/kyla och kommer således lagra svalka från natten till dagen och omvänt, stenhus är ännu bättre på detta men har andra problem.
    Timmerhusens största nackdelar är att de har en avsevärt högre åtgång av trä jämfört med de stolpresta husen och troligen en större tidsåtgång att bygga. De är alltså dyrare.
    Men samtidigt ur ett klimatperspektiv så är ett timmerhus med ordentliga timmerväggar inte alls lika beroende av tjock isolering som moderna stolpresta hus. Därtill bygger man in en avsevärt större kolsänka i ett timmerhus iom den högre åtgången på timmer.
    Den isolering man ev behöver (50-70mm borde räcka) borde göras av cellulosa dessutom vilket gör att man bygger in ännu mer kolsänka i konstruktionen.
    Sen verkar hållbarheten i de gamla timmerhusen vara avsevärt längre än i moderna. Färre material som åldras (ångspärrar osv).

    Tyvärr är man ju snarare på väg åt andra hållet känns det som med "nollenergi" osv. Men varmare klimat bör minska behoven av värme generellt och framförallt öka årsverkningsgrad av luftvärmepumpar (då primärt luft-vatten för att man även ska få varmvattnet den vägen)

    Vi kommer säkerligen behöva anpassa oss men jag tror att man kanske behöver lyfta blicken från en ensidig fokus på energieffektivisering till en växthusgasminimering.

    Ett sätt att göra det skulle vara att ändra energiskatten från en platt skatt till en skatt på livstids co2 utsläppen från respektive källa men bibehålla den totala intäkten. Det skulle missgynna fossila bränslen och gynna vind (ingen anhängare av vind generellt), vatten och kärnkraft (sol har någonstans dubbelt jämfört med de tre i sverige).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker i samma banor när det gäller timmerhus - älskar dem! Trä är ett fantastiskt material.

      Radera
  20. Finns och har alltid funnits ett domedagsscenario som det verkar i människans existens genom historien. Klimathysterin har i nutid ersatt tidigare religiösa. En liten tid vi leva här - jorden har existerat i ca 4.5 miljarder år och lär existera några miljarder år ytterligare vare sig vi vill eller inte. Det som styr och avgör det hela är solen.

    SvaraRadera
  21. Nu gäller det att ha framtidstro. Om hela omställningen ska ske inom 20år och samtidigt ska effekterna av redan innestående klimatskuld hanteras. Vem ska betala? Försäkringar, hantering av infrastruktur och flytt av människor. Fysiskt men även arbetskraftssmässigt. Då hela börsen är uppbyggd på spekulation om framtiden så finns väl inget annat val än att investera stort och ha framtidstro på att saker på ett eller annat sätt ros iland. Det vore däremot skönt om politikerna kunde enas om tydligare tidsplaner för saker och kommunicera dessa. Exempelvis efter mötet i Glasgow.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det spelar väl ingen större roll vad nuvarande politiker enas om eftersom framtida politiker kan enas om att inte följa det nuvarande politiker enades om eller rentav enas de framtida politikerna bara med sig själv om att de inte längre är överens med de tidigare politikerna och så faller hela korthuset ihop.

      Eller är det något jag missar?

      Radera
  22. Förvisso, men stora infrastrukturprojekt brukar ha en tendens att genomföras över mandatperioder bara man startat. Sen att projekten går back eller fel är en annan fråga.. I detta fall är väl en start på omställningen bättre än att göra inget.. men ja. Det är inte lätt. Kanske börja med att enas om vad vi inte ska ha kvar. Utsläpp och skövling av naturresurser, sen utgå därifrån.

    SvaraRadera