Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-08-22 14:53

Bruket av KPI som inflationsmått förklarar försämringar i välfärd och offentlig infrastruktur

Att mäta den svenska kronans minskade köpkraft via konsumentprisindex KPI ligger bakom försämringar inom välfärd som vård, skola och omsorg, såväl som annan myndighetsutövning och offentlig infrastruktur. KPI är till för att mäta konsumenternas - dvs hushållens - kostnadsökningar, och inte nischade myndigheter. Särskilt löner stiger snabbare än KPI, sk reallöneökningar, vilket urholkar anslagen särskilt för personalintensiva verksamheter som förskola, skola och sjukvård.
Kronans värde
KPI ska spegla ett fiktivt KPI-Svenssonhushålls ökade kostnader varje år, och inkluderar allt från tobak, sprit, mat, semesterresor och till t ex blöjor eller boendekostnader. KPI har blivit vedertaget som ett mått på inflationen, men det speglar bara hushållens sänkta köpkraft

För exempelvis myndigheter så ökar kostnaderna helt annorlunda.

Trafikverkets kostnadsökningar drivs av löner och exempelvis kostnaden för betong, asfalt, grus och andra insatsvaror, vilket knappast följer KPI. Sjukvårdens kostnader ökar med löner, lokaler och priserna på utrustning och förbrukningsvaror. Försökolorna ökar sina kostnader med främst lokaler och återigen löner.

Normalt ges det reallöneökningar i avtalsrörelsen, dvs att lönerna höjs med mer än KPI-inflationen. Sedan 90-talskrisen har det endast varit 2011 som vi inte haft reallöneökningar i Sverige. T ex ökade lönerna 1.5% mer än inflationen under 2020. Om en verksamhet, t ex en skola, får ökade anslag i storleksordningen med KPI, så innebär det över tiden att man måste minska lärartätheten eftersom lönerna ökar snabbare än anslagen. Det samma gäller för en förlossningskllinik eller egentligen vilken annan verksamhet som helst.

Det betyder att välfärden utholkas när anslagen bara höjs med KPI-inflationen, eftersom kostnaderna om inte annat för lönerna ökar snabbare än KPI. Över tiden måste man helt enkelt dra ner på personal och verksamhet, öka köer, ha färre vårdplatser, större klasser med elever, färre förskolelärare per barn och så vidare.

Samtidigt har detta lett till att hushållen blivit rikare, eftersom hushållens inkomster ökar snabbare än de offentliga utgifterna. I princip borde annars skatterna hela tiden höjas för att kompensera de ökade utgifterna för offentlig verksamhet som reallöner innebär.

Den andra stora frågan är kostnadsökningarna för specifika verksamheter, som inte följer KPI. Att förlita sig på KPI för ökade anslag innebär ofta att man inte täcker de faktiskt ökade kostnaderna.

KPI mäter exempelvis boendekostnader. Inte priserna på hyror för kommersiella lokaler och kontor, där hyrorna sätts helt marknadsmässigt och ökar i en helt annan takt.

En del år görs förstås större anslagsökningar till olika verksamheter utifrån vad som media skriver om och således opinionen bryr sig om. Men framför allt inom kommunal verksamhet kan man se hur man räknar med att öka anslagen till olika verksamheter med 2% om året, dvs målet för inflationen. Löneökningarna överstiger alltså detta, och man vet då att den budgeten inte kommer hålla, alternativt att man har nedskärningar att vänta.

Som anekdotiskt snabbgooglat exempel gav Göteborgs kommun 1.3% ökade anslag till förskoleförvaltningen för 2020. De kommunala förskolorna fick en ökad barnpeng om 1.5%. Samtidigt höjs alltså lönerna med mer än inflationen. Kommunals kollektivavtal för 2021 höjde lönerna med någonstans runt 2.5% (minst 700 kronor). Lägstalönerna höjs med 5.4% och yrkesutbildade ska få ytterligare 0.5% i löneöknignar. Räkna ut hur det ska gå ihop utan att dra ner på personalstyrkan med upp till minst 5.9% lönehöjningar men höjda barnpengar om 1.5%.

Naturligtvis är det mer komplicerat att justera anslagen för verksamheter än att bara använda KPI, och det används inte överallt. Men verkligheten är att särskilt lönerna garanterat ökar snabbare än KPI och med det behöver också anslagen öka. Över tiden urholkar en övertro på KPI anslag och välfärd och det är inte konstigt att t ex personalintensiva förlossningsklinikerna behöver läggas ner. Och ofta ser man på kommunal nivå anslagsökningar om 2%, dvs förväntad inflation.

Det finns andra prisindex än KPI, men titta på hur mycket uppräkningar av olika officiella siffror som sker utifrån KPI, fast det bara speglar hushållens kostnadsöknignar ...
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

21 kommentarer:

  1. Så verksamheterna har ett effektiviseringarnas på sig. Gott så.

    SvaraRadera
  2. Men om t.ex lönerna på en förskola ska öka med 2,5%, betyder det med säkerhet att lönekostnaden för förskolan som helhet alltid följer med? Anställda slutar efter några år, och vissa går i pension. Nyutbildade borde ju gå in på ingångslön tänker jag. Borde inte sådana här effekter dra ner löneökningarna? Men visst, förr eller senare så slår ju löneökningarna igenom … det kanske som mest ger en eftersläpning?

    Samtidigt har jag hört att på t.ex förskolor kan det vara så att helt nyutbildade går in högre lönemässigt än folk med många års erfarenhet, vilket i så fall omkullkastar min tidigare teori.

    SvaraRadera
    Svar
    1. min systerdotter fick som nyutbildad högre ingångslön på dagis än de med 10 års erfarenhet. hon kunde välja och vraka.

      Radera
  3. Alltså behövs mer skatt för förskola, skola, sjukvård mm.

    En automatisk höjning sker genom högre lön och mer inköp av privatpersoner som ger mer moms. Gissar att det inte räcker.

    Föreslår skattehöjning för fossilt som då automatisk minskar sjukvårdskostnaderna.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skatterna är ju dels i % och dels till och med progressiva i vissa fall så jag kan inte se att det skulle behövas. Tvärtom ökade ju skatteintäkterna när alliansen sänkte skatten så snarare kanske man ska titta på att ta bort skadliga skatter såsom den statliga inkomstskatten.

      Radera
    2. En mikrostudie i svensk socialdemokrati i tre akter.
      1) Icke-trivialt problem, verkligt eller upplevt, som du inte vill eller orkar sätta dig in i på riktigt
      2) Rekommendera höjd skatt
      3) Motivera med känsloargument (i det här fallet, något om fossilt, så MP hakar på)

      Om utfallet sen ger bättre infrastruktur eller välfärd är irrelevant. Dessa är problem som ska förvaltas, inte lösas.

      Radera
  4. Kallas för Baumolls sjuka. https://sv.wikipedia.org/wiki/Baumoleffekten

    SvaraRadera
  5. Skatterna ökar iofs med ökade inkomster och förmögenheter.

    SvaraRadera
  6. Arbetslösheten på 10,3% för Juni -21, verkar såklart inflationsdämpande. Det är först när arbetslösheten minskar och lönerna hänger med som vi kan börja prata om inflation. Det är ju som bekant skillnad på inflation och inflation. Tillgångsinflation ökar klyftorna mest, där har vi varit och är nu.

    Framtiden är dock högst oviss, vad gäller KPIF inflationen. Noterar dock att SBABs 2åring ligger på 0,6% efter ränteavdrag. Stabila BRF bör ligga strax över 0,5%

    SvaraRadera
  7. Varför används KPI/F och inte bara något av måtten på pengamängd (M1-2-3)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För då skulle folk förstå hur mycket inflationen verkligen är.
      Att använda KPI är ett stort bedrägeri. Det ger kommuner och många andra stora problem. Ex. de lägger en budjet för nästa år verklig inflation är ca 6% Index säger ca 2% Det som då händer är budjeten i verkligheten är underfinansierad med ca 4% Ett år funkar men vad händer efter säg 10år. Då behövs stora nedskärningar.

      Radera
    2. Det vore nog bra mycket bättre att använda något lönekostnadsindex. Jag tror inte m2 och m3 korrelerar särskilt väl med olika myndigheters och kommunala och regionala verksamheter kostnadsutveckling. Inte bättre än KPI i alla fall.

      Radera
  8. Mjanjaee så risigt äre väl inte ?
    Antalet skattebetalare i kommunen är ju runt 4ggr fler än kommunalanställda, runt 80% är inte kommunanställda, så 8st får 1-spänn i löneökning =20-öre i direkt mer kommunalskatt alltså tot. 160 öre, dom 2 kommunanställda får tillsammans 2-kr i löneökning minus 40-öre i skatt =noll, men det blir spitt.
    Då jag betalade min första skatt var den 15% nu 30

    SvaraRadera
  9. Väldigt intressant resonemang som jag inte hört tidigare, tack! Har du hittat/skapat denna modell Cornu?

    SvaraRadera
  10. KPI må mäta pris på mjölk, men det har absolut ingenting att göra med värdet på kronan. KPI används för att urholka arbetares löner till förmån för de som har tillgångar. Framförallt ska systemet gynna äldre generationer som ska sko sig på yngre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt grova generaliseringar där. Det finns många äldre, som har bott i hyreslägenhet i hela sitt liv och haft sina besparingar på bankkonto.

      Radera
  11. Bör det inte samtidigt uppstå en motriktad effekt från att det ej går att minska på utgifterna i verksamheter hur mycket som helst innan verksamheten slutar fungera?
    Dvs tex färre lärare fungerar endast till en viss gräns.

    SvaraRadera
  12. Det där beror mycket på hur reallöneökningarna slår mellan olika grupper.
    Är reallöneökningarna främst på inkomster över den gamla "värnskattegränsen" så kommer ökade inkomster inte att ge kommuner ökade intäkter. Är det däremot i princip spritt på hela kollektivet så kommer det ge kommunerna i princip samma intäktsökning. Kan ju se på där jag arbetar, lönesnittet för vanliga anställda sjunker snarare. (fler anställda så totalen ökar) men lönesnittet för "ledande positioner" ökar med runt 10% årligen oavsett hur företaget går.

    SvaraRadera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera