Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-07-01 11:13

Svenskarna stora finansiella vinnare på pandemin - nu rikare än norrmännen

Credit Suisse rapporterar i sin Global Wealth Report 2021 att svenskarna är stora finansiella vinnare på pandemin. Man är nu i medel rikare än till och med norrmännen mätt i amerikanska dollar (USD) och inklusive realkapital som bostaden. I median har nu svensken en förmögenhet på 770 000:- kronor och i medel 2 900 000:- SEK.


Svenskar har gynnats kraftigt av pandemin, mätt internationellt i USD och inklusive realkapital som bostäder, fritidshus och jordbruksfastigheter.

Bland orsaker  kan hittas att Stockholmsbörsen varit en av de börser som gått allra bäst i världen under pandemin, den svenska bostadsbubblan har fortsatt att pumpas upp från redan extrema nivåer, och den svenska kronan har stärkts mot dollarn. Därtill har svensk ekonomi inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Svenska  hushåll är nu näst rikast i Norden i medel, men norrmännen är fortfarande rikare i den mer rättvisande medianen. Danskarna förblir rikast i Norden. Medianen är alltså den punkt där hälften har mer och hälften har mindre. Har du en nettoförmögenhet på mindre än 770 000:- SEK tillhör du alltså den fattigare halvan av svenska folket.

Över tre  miljoner svenskar tillhör de 10% rikaste i världen, och 529 000 svenskar tillhör den rikaste procenten i världen, de sk 1%. Sverige har flest dollarmiljonärer (7.3% av befolkningen) bland de nordiska länderna, även fler än danskarna (6.7% av befolkningen). Sverige placeras som #9 i världen vad gäller medelförmögenhet och #18 vad gäller medianförmögenhet och #17 när det gäller ultrarika (50+ MUSD).

Sverige tar sig för första gången in på listan med länder med minst 1% av världens dollarmiljonärer. Då ska man komma ihåg att Sverige har drygt en promille av världens befolkning.

Sverige har de största finansiella klyftorna av den nordiska länderna, vilket man kan se på skillnaden mellan median och medel. Man kan förmoda att gapet beror allt mer på bostadsbubblan och de som är inne i bostadskarriären särskilt i storstäderna, kontra de som hyr. 

Danmark ligger exempelvis på #6 i medelförmögenhet och #5 i medianförmögenhet och har därmed betydligt mindre klyftor i samhället. En typisk svensk lösningsförslag blir förstås att höja skatten så att de rika blir fattigare, inte att lyfta de fattigare så att de blir rikare. Ett klassiskt alternativ är att man får alla rika att flytta från landet, och då försvinner klyftorna och alla blir nöjda.

De nordiska ländernas förmögenheter är fortfarande relativt låga jämfört med andra västeuropeiska länder och Credit Suisse spekulerar i att välfärdssystemen gör att man inte behöver spara pengar på samma sätt som i många andra länder.

Credit Suisse har lite olika fokus på sin årliga Global Wealth Report, och i år tittar man inte på alla länder, utan på specifika regioner utöver de största ekonomierna. En sådan denna gång är just Norden (utom Island). Credit Suisse tar alltså med realkapital som bostäder etc, vilket de flesta andra inte gör i sina beräkningar.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

45 kommentarer:

  1. Kanske GINI index måste ändras, Sverige har släppt in mycket folk PGA social skäl.
    Detta sociala beteende utlöser klyftor som måste finnas justering för.
    Ett solidariskt land är på detta sett snabbt osolidariskt i vissa parameter, som vanligt hänger allt på politiskt metrologi och taxonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad snackar du för dynga? PGA är golf och inget annat. Sen kallas det humanitära skäl.

      Radera
    2. Du tycker det finns inga ökande klyftor om vi få 500-1000k nya medborgare utan kapital ? Min poäng är att klyftor inte visa problem om inte alla har haft samma förutsättningar. Det ta lite tid och många plocka pengar från humanitären relativt länge :P

      Radera
    3. Vad menar du med ursprungsinlägget?

      "Kanske GINI index måste ändras, Sverige har släppt in mycket folk PGA social skäl.
      Detta sociala beteende utlöser klyftor som måste finnas justering för."

      "Detta sociala beteende" = att ha en migration, eller?

      "Ett solidariskt land är på detta sett snabbt osolidariskt i vissa parameter" Vilka parametrar då, tro?

      Radera
    4. Nu kommer vi aldrig ha samma förutsättningar. Men att aktivt arbeta för bättre integration och mindre klyftor låter ju som en god idé. Finns gott om forskning som stödjer den tanken. Uppenbarligen tyckte Sossarna det är en god idé att elda på bostadsbubblan, genom att inget göra. Axla ansvaret heter det visst nu.

      Radera
    5. GINI: V,S, Piketty argumentera gärna med klyftor, och ja klyftor har växt men det betyder inte att det är problematiskt om av "humanitärer" skäl många icke kapitalister kommer. Det har även varit bra men nu mätas sverige sämre på vissa parameter som GINI.

      Precis, detta beteende med positiv intention, vi vill hjälpa andra och få skit för det.

      Vänstern tycker alltid vi är osolidariskt och bara argumentera med klyftor är vad är just nu. Det spelar ingen roll varför. Det behövs inte mer skatt dock mycket incitament för människor utan kapital.

      Radera
  2. Tar en pandemi vilken dag som helst om det innebär att vi brädar norrbaggarna 😍

    SvaraRadera
  3. Inkluderas pensionskapital kan det förklara åtminstone en del av dollarmiljonärerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det, och det är ju helt rätt. Särskilt när man börjar bli en smula äldre så är ju de pengarna plötsligt mer och mer verkliga.

      Om pensionskapital:

      "But they also generally cover the market value of pension funds assembled for the purpose of paying current and future pensions to those enrolled in occupational pension schemes. This is a significant component of household financial assets overall, and one that people may tend to overlook. "

      Radera
    2. Verkar vara få i denna tråd som läste just denna mening så kommentaren "people may tend to overlook" stämmer bra. Visst är pension en tillgång men det är också en uppskjuten inkomst. Bara för man har en egen idé om boendet så pekar rapporten på en helt annan del som det helt blundas för.
      Vad sägs om att beskatta detta orättvis ägande, varför ska en rik vit tjänsteman med Teslan på uppfarten utan större ansträngning få bygga ett stort pensionskapital på börsen medans den timanställde skilda undersköterskan med utländsk
      bakgrund släpar sig hem från sin 12 h arbetsdag från vårdhemmet som drivs av riskkapitalbolaget i Jersey?

      Radera
  4. Sverige är ju ett skatteparadis vad gäller ägt boende. Då blir det så här, d v s bäst i klassen på att bygga segregation. Nu vill ju Steffe axla ansvaret för det de inte såg komma - Nooshit Deathstar får väl annars städa igen.

    SvaraRadera
  5. De ökade klyftorna i sverige beror ju främst på den väldigt stora andelen bidragstagande icke-själv-försörjande, som inte fått se någon större löneförhöjning i jämförelse med de som jobbar. Var det inte någon rapport nyligen som kom fram till att det i genomsnitt tog lite mer än 10 år innan 50% av de utrikes födda var självförsörjande. Alltså MEDEL till 50%. Runt 700 000st personer i arbetsför ålder som inte jobbar. Denna grupp är mycket större i Sverige än våra nordiska grannländer, och är orsaken till att medel och median skiljer sig så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Erik - spot on. Förstår inte att det skulle vara förvånande på något sätt.

      Radera
    2. Nu är det ju inkomster och inte förmögenheter, men resonemanget är ungefär samma ändå. En stor del av befolkningen har förmögenheter som kan avrundas till noll eller negativ (tex många yngre = studenter), och de med lägst inkomster har också inkomster som mer är kopplade till prisläget än löneläget (ex garantipensionärer), medan de med högst inkomster och särskilt inom den absoluta spetsen med global konkurrens också hakar på den globala trenden där, med få vinnare som blir mycket förmögna.

      Radera
  6. Mycket bra sammanfattning. Under många år har den svenska medianförmögenheten stigit i CS undersökningar, och det är fullt logiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis som spridningen ökat, vilket också är fullt logiskt.

      Radera
    2. Jepp. Men länge när de här mätningarna presenterades så var fokus på "titta så fattiga svenskarna är :(". Trevligt att se att siffrorna stadigt ökar.

      Vi har fortsatt rätt låg spridning i både inkomster och faktiskt också förmögenheter, för det är inte en helt lätt sak att jämföra över tid eller mellan länder. En enkel lösning är att de som är mycket rika flyttar från Sverige som på 70-talet, så blir förmögenheten automatiskt mer jämn fördelad (fast den totala förmögenheten blir mindre). Jag ser ingen riktig poäng med det utan har inget emot att folk bygger upp även riktigt mycket kapital.

      Sen kan detta vända också, om nu t ex räntenivån och inflationen stiger. Fullt möjligt att investeringar i företag eller bostäder idag ger väldigt mager avkastning kommande decennium, vi får väl se.

      Radera
    3. Fastighetsskatt samt sänkt inkomstskatt är egentligen det viktigaste för att bättre nyttja bostäder samt är fördelningspolitisk rimlig. Slopat flyttskatt på det, så kan nog flyttkedjorna lossna. En annan fördel är att bostäderna minskar något i pris så att man äntligen för betala för att konsumera bostad.

      Radera
    4. Helt enig. Det är exakt det som ekonomer rekommenderar i sammanhanget "ny skattereform".

      Radera
  7. Kan inte se hur vakren vänster eller höger kan tycka att den förda politiken med bostadsbubbla är något bra eller eftertraktansvärt. Rik ska bli på arbete eller på att investera kapitalet i något produktivt, eller? (Egen) bostad är ju en finansiell återvändsgränd som bara låser en massa kapital, mer och mer vartefter bubblan ökar. Vem vill ha det så, om de tittar bortom sig själva och sina egna husaffärer? På samhällsnivå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politiska medel är nog den enda lösningen men det blir ju mer och mer uppenbart att ingen kör tåget och nu får vi inte stopp på fanskapet. Det är bara att hålla i er. "Musse pigg på camping" är väl en liknelse, vi får hoppas att även slumpen räddar oss - men jag är tveksam.

      Radera
    2. Stämmer men folk envisas med att inte vilja ha mer skatt på fastigheter (plus ränteavdrag), så de facto så gynnas investeringar i egen bostad över investeringar i företag. Krävs rejäl samling eller kris tydligen innan det ändrar på sig.

      Radera
    3. @er båda två:

      Ja. Min uppfattning är dock att politikerna såväl som deras departement har till uppgift att blicka framåt-uppåt på olika sätt som den enskilde medborgaren varken är skyldig eller kanske har förmåga att göra. Det torde alltså inses på finansdepartement och dylikt att det är dumt, det som pågår. Men det är väl antagligen popularitetstävlingen som spökar kanske, ingen vill vara först med ett sånt utspel, särskilt inte med ett nyval i luften och ett ordinarie val nästa år. Då vill ingen komma med sura, breda åtgärder. "Samling eller kris krävs" var väl formulerat - det är väl det som skulle kunna skapa viss enighet över blockgränserna.

      Radera
    4. Tänker på Goofy - Det är ju jag som kör
      https://www.youtube.com/watch?v=eEpe5_wegbY

      Radera
    5. Vad mer specifikt menar du med den "förda politiken"? Det ser i princip likadant ut i västvärlden oavsett vem som styrt. Bostadspriserna har ökat med fallande räntor.

      Radera
    6. Ja, det som väckt min fundering är väl främst att man föreslagit åtgärden "marknadshyror" på hyresmarknaden men inte överväger t ex en återinförd fastighetsskatt eller ett slopat räntebidrag. Man införde iofs regler om 15% kontantinsats på bostadsköp men det gjorde ju inte mycket för att dämpa prisökningen. Det vore rimligt enligt min uppfattning att så att säga i tandem presentera åtgärder för effektivisering av såväl hyres- som köpesbeståndet.

      Radera
    7. Högre fastighetsskatt och minskade ränteavdrag är på agendan hos ekonomer (och därmed på finansdepartementet), men om man tittar på tidigare stora steg i "rätt" riktning har det oftast haft med kriser att göra. Politikerna vågar i nuläget inte gå för hårt fram med boendeskatter.

      Att begränsa ränteavdragen till 50% gjordes när S och FP gjorde upp om skattepolitiken i början av 80-talet (dvs en för den tiden bred samling, en del av "den underbara natten"), i samband bland annat med en insikt om kostnadskriser i Sverige. Samma sak när ränteavdragen begränsades till 30% i "århundradets skattereform", även där S+FP, och som vårdades/accepterades av efterföljande regering under 90-talets finanskris. Sen urholkades fastighetsskattesidan under Persson, och så kom fastighetsavgiften under Reinfeldt och gjorde (dyra) bostäder mycket mer förmånliga ur skattesynvinkel.

      Det skissades in ännu en reform i januariavtalet men pandemin och annat kom emellan, så nu ser det avlägset ut.

      Att göra en stor samlad reform vore det bästa. Friare hyressättning + ökat utbud + hårdare beskattning av ägda fastigheter (kompenserat av lägre skatt på arbete).

      Radera
    8. Ben Dover , förklara hur du menar att ett högt fastighetspris missgynnar folkets ekonomi samtidigt som du är för en hög fastighetsskatt?

      Radera
    9. Om du är mån om att folks pengar skall stanna i deras ägor så förstår jag inte varför du är för en hög fastighetsskatt. Eller är du statsälskare och vill att allas resurser ska gå till staten?

      Radera
    10. Du missade nog "... kompenserat av lägre skatt på arbete".

      I dagsläget betalar ju alla med ägt enfamiljshus en fastighetsavgift, som stiger med husets pris -- men som sedan har ett tak, vilket innebär att ju dyrare hus du har (vilket är mycket starkt kopplat till din inkomst och förmögenhet), desto mindre börda är den här skatten. Att göra fastighetsavgiften proportionerlig och ta ut den både både hus och bostadsrätter, varvat med sänkt skatt på arbete, skulle göra det hela mer rimligt.

      Radera
    11. +1 Joakim. Kanske t o m progressiv mot värdet. Vilket skulle gynna glesbyggd och slå mer mot dem som konsumerar stor kåkar och på bra lägen. Fattigpensionären i sin 300kvm villa på Djursholm kan såklart bo kvar, då där finns ett maxtak mot inkomst.

      Radera
    12. Givetvis ska BRF med, alla ska ju med. Skatterna där är helt skandalöst låga. När en 7-rummare har samma andelsskatt som en 1:a är väl ändå något fel? Inte konstigt att inte ägandelägenheter blivit poppis här. Skuldfria stora BRF:er is tha shit däremot

      Radera
    13. Vad snackar du för dynga? 7-rummare har i detta fall nån andelstal och få betala oftast betala 3-4 gånger vad 1:a betala. I vissa fall om det finns bara större lgh har du naturligtvis rätt, dock det finns också brf med bara relativ små lgh som betala redan idag mycket mer än småhus relativ till yta utan möjlighet till Attefalls hus, friggebod, egen altan, rotavdrag för yttre underhåll, skatteavdrag till solel, ränteavdrag till förenings lån...
      Det är som med vänsterpartiet det kanske finns 1-3% 7:a, men det spegla inte realitet.

      Radera
    14. Och det är också social problematiskt, folk som inte har råd att köpa dyra skuldfria bostadsrätter köper oftast i föreningar med stora lån. Har man råd att ta smäll själv få man rätt till ränteavdrag men har man ingen bra ekonomi få man dessutom mindre ränteavdrag.

      Radera
    15. @Wow

      "Kanske t o m progressiv mot värdet. Vilket skulle gynna glesbyggd och slå mer mot dem som konsumerar stor kåkar och på bra lägen. Fattigpensionären i sin 300kvm villa på Djursholm kan såklart bo kvar, då där finns ett maxtak mot inkomst."

      Snacka om tröskeleffekter det här hade skapat. Det finns inga quick fixes.

      Radera
    16. Ja, det hamnar såklart proportionerligt på lägenhetens andelstal. Tänkte såklart på föreningens kostnad. Men ska det byggas kvadrateffektiva lägenheter så gynnas ju inte dessa direkt.

      Angående ränteavdrag har du rätt, bor själv i en ny förening med höga lån 13k/kvm. Räntan är dock låg, snitträntan på de olika bindningstiderna ligger på 0,84%, som lägst runt 0,65%. Vi amorterar med 3M/år (kapitaltillskott att dra av när jag säljer nästa år). Fanns utrymme att sänka avgiften med 25% och ändå följa den ekonomiska planen. Vi nöjde oss med att sänka med 10%. Min lägenhet på 100kvm+ fick då en avgift på 4500kr. Rätt okej.

      De skuldfria föreningarna runt om, ligger avgiften strax över 2000kr för runt 100kvm. Bara stora lägenheter, så väldigt låg skatt. Kvm-pris runt 80-100kkr/kvm för de med schysst läge i huset. Sveriges 3:e dyraste stad.

      Radera
    17. D.L., man kan trappa upp i en takt som inte äventyrar den fantastiska bostadsbubblan. Likt man samtidigt trappar ned ränteavdraget.

      Radera
    18. Nej det finns ingen quick-fix. Men kanske bättre att göra nåt, än den senaste regeringen som inget gjorde. Nu vaskad tack och lov.

      Radera
    19. På jobbet känna jag flera som flytta pengar till sina barn när de är gammal och lämna sina fru fattig för att det är bättre hon få bostadsbidrag än konsumerar bort pengar, det spelar ju ingen roll att bygga sin egen pension i Sverige eftersom man kan bara flytta sin fattigaste släkt i dyraste bostaden.

      Radera
    20. Växla lite fastighetsskatt mot högre grundavdrag så fås en del av lösningen på det problemet. Det är väl bara till HR man får bostadsbidrag till?

      Radera
    21. Du kan få bostadsbidrag och bostadstillägg till ägd bostad också. Yaku har rätt, det är möjligt att göra en rejäl "fuling" om man litar på sin familj.

      Men det är också ett undantag. Det går alldeles utmärkt att "bygga sin egen pension" med den rejäla utbyggnaden av tjänstepensionen som skett senaste årtiondena, plus privat med hjälp av relativt lågbeskattat ISK (kombinerat med ett par riktigt bra börsår!).

      Radera
    22. Ok, det visste jag inte. Intressant upplägg. Finns alltid en massa luckor i systemet som folk utnyttjar. Sen finns det de som är precis tvärt om, likt mina föräldrar som inte vill ligga samhället till last med sjukskrivningar, gå på a-kassa etc. De slutade jobba vid 50 resp. 59 år, och tog inte en krona ifrån samhället förutom vård etc. Moderater är de för övrigt. Men de lever väl därefter till skillnad ...

      Radera
  8. Härligt! Och nästan all förmögenhetstillväxt är arbetsbefriad. Tack så mycket Riksbanken!

    SvaraRadera
  9. Den högt belånade medelklassen är viktiga marginalväljare som det gäller att hålla sig väl med om man skall kunna sitta kvar vid makten alternativt erövra makten och därför ser det ut som det gör.

    SvaraRadera