Aktuellt

Medianlönerna ökade med 2.2% till 32 400:- SEK i månaden år 2020

Medianlönerna steg med 2.2% under 2020 och Mediansvensson hade därmed en månadslön på 32 400:- SEK. En sjuksköterska hade 36 400:-, en polis...

2021-07-17 16:28

Svensk officiell inflation faller - amerikansk stiger - men dollarn stärks mot kronan

Den svenska officiella inflationen enligt KPIF - som inte tar med utvecklingen av priset på tillgångar, utan bara varor och tjänster - föll i juni. I USA steg den mer än väntat, men ändå är det dollarn som stärks mot kronan.
Dollar goes ...
Den svenska KPIF-inflationen föll rejält från 2.1% till 1.6% i juni. Detta avser alltså bara varor och tjänster, och förutsätter att man som redigt hushåll lånar till köp av tillgångar. Att lönen räcker till allt mindre tillgångar när bostadspriser, aktier, skogspriser etc rusar påverkar inte den officiella inflationen. Trots allt är det ju billigt att låna.

KPIF sedan 1998 Data: SCB

Utfallet ska ses i perspektivet vad som hände med den officiella inflationen under coronapaniken förra våren och att detta nu är över.

Men inte överallt. Specifikt inte i USA.

Tvärt om fortsatte officiell inflation att stiga i USA i juni, från 5.0% till 5.4%, vilket var mer än den förväntade minskningen till 4.9%. Bland annat steg priset begagnade bilar med 45.2% i årstakt, och även priserna på bränsle ökade i samma storleksordning.

Däremot har dollarn stärkts mot kronan, trots att inflationen är högre i USA. Nu styrs inte valutakurser bara av vad inflationen är i olika länder, men det är ändå lite ironiskt att internationellt ökar dollarns köpkraft trots att man har inflation i dollar.

Sist amerikansk inflation var på denna nivån var innan den akuta finanskrisen 2008. Fortsätter den amerikanska inflationen mot prognoserna uppåt kommer den vara den högsta sedan 1980-talet. För USA:s del kanske man äntligen börjat få ut allt det där digitala tryckpressandet i den verkliga ekonomin och inte bara i tillgångar.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

24 kommentarer:

  1. Det kommer sluta åt skogen. Sedelpressarna är ett pyramidspel. staten kommer undan första gången, men förr eller senare drar inflationen iväg rejält. Fast allt är ju relativt. om det går lika mycket åt helvete för alla samtidigt så blir ju ingen fattig...eller? Nej, på med skygglapparna. korka upp lite Bloggardjävel-vin och njut i värmen. Kjamiz!

    SvaraRadera
  2. Begagnade bilar 42% upp. Vilken effekt av chipsbrist. Bristen består visst året ut. Många svenska företag drabbas också. En del vinner också på bristen. Atlas Copco tex.

    Cementbrist lokalt i Sverige får många fler förlorare än chipsbristen. Kan det redan påverka valutan?

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi lyckades få tag på både lättsaltade, och sourcreme & onion chips!

      Skämt å sido, så är det många branscher som är drabbade. Processorer, grafikkort upp över 50% i pris, bilar, telefoner mm mm.

      Radera
    2. Enligt TSMC kommer bristen på kretsar bestå, åtminstone till början av 2022. Men förmodligen till 2023! TSMC säger att dom ska investera 100 miljarder dollar, i nya fabriker över en 3 års period

      Radera
    3. Sen är det inte 10+14 nm chip väl utan TSMC satsar väl på sina 3-7 nm teknik då? Men det finns nog samtidigt behov och kapacitetsbegränsningar för vhip som kan tillverkar i 10-14, eller rentav 22-28 nm.

      Radera
    4. Är väl mest högpresterande produkter som behöver 3-5nm. Och när dessa flyttar till 3, och 5 nm. Så frigörs kapacitet på 7-14 nm.

      Radera
    5. Ja, även kretsar som behöver vara extremt strömsnåla, behöver såklart ned i storlek!

      Radera
  3. Elpriset mer än dubbelt mot förra året, matkontot successivt upp 10% sedan Januari, min försäkring blev nyss 18% dyrare. En trädgårdsbod (10kvm) som vi sköt upp att köpa förra sommaren är nu 15% dyrare och de har valt att inte inkludera takpappen (Ytterligare 15% av summan).

    Jo men 1.6% stämmer nog bra...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det man måste förstås är att prishöjningar innebär att man blir fattigare. Vissa produkter har blivit globalt mer efterfrågade så begränsas vår konsumtion av dessa och det kan inte Riksbanken göra något åt för det är inte inflation utan relativprisförändring. Skulle väldigt många varor i KPI samtidigt röra sig uppåt så skulle det vara inflation.

      Radera
    2. Det är ju lite det som är poängen. KPI mäter helt idiotiskt och representerar inte de ökade kostnaderna i verkligheten.

      Radera
    3. Jo, så kan man ju mycket väl tänka. Men det är så det fungerar, och som vi har att förhålla oss till. Något övergripande helhetstänk existerar inte.

      Radera
    4. Tycker det funkar helt OK. Min hyra ökar med mindre än 1% i år. Försäkringar, bredband, mobil = samma pris eller billigare. KPI duger som uppskattning.

      Radera
    5. Joakim: För min egen personliga del: Instämmer helt! Så ser det ut även för mig.

      Radera
    6. Ja, KPI kommer alltid att vara mer eller mindre representativt för enskilda individer. Dock svårt att göra något åt. Det vore inte önskvärt att tvinga alla att konsumera i enlighet med en given varukorg eller att styra priserna så att de ökar uniformt.

      Radera
  4. Hur mycket av dollarns styrka är "inneboende"?

    Vi i Sverige är unnade med ett utmärkt börsklimat med högt utländskt ägande. Även om flera svenska storbolag undvikit svensk notering är normen ändå att notera i Sverige i första hand eller dubbelnotera.

    Så är det inte i de flesta länderna och min analys är att det är därför emerging markets underpresterar, alla kvalitetsbolag vill till USA.

    Hela världens befolkning aktieinvesterar i första hand i sitt egna land men därför så gott som alltid i USA. Det säkrar dollars långsiktiga värde.

    Vad som driver dollars dagsform just nu är en annan sak, en minst sagt oklar sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. CNN Fear Greed index är på extreme Fear (23) så det är oroligt där ute vilket driver USD.

      Radera
  5. Betrakta inflation som friktion.

    Underlättar tänkandet.

    Varför friktion? Orsaker? Tillfällig? Långvarig? Händelser?

    SvaraRadera
  6. Får känslan av att någon/några vill skapa inflation.

    Inte bara genom pengatryckandet men genom media och nån typ av prisökningar trots att räntor är låga.

    Gissar att vid något tillfälle blir det ett självspelande piano pch inflationen sticker iväg då alla på alla nivåer ökar priser.

    Hoppas på låga räntor för egen del med skyhögt bolån.

    SvaraRadera
  7. Får känslan av att någon/några vill skapa inflation.

    Inte bara genom pengatryckandet men genom media och nån typ av prisökningar trots att räntor är låga.

    Gissar att vid något tillfälle blir det ett självspelande piano pch inflationen sticker iväg då alla på alla nivåer ökar priser.

    Hoppas på låga räntor för egen del med skyhögt bolån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vänta nu, "Låga räntor med skyhögt bolån."?

      Varför det? Är ju bara mer risk. Inte bättre nu med realinkomstökningar?

      Radera
    2. Kanske missförstod dig, men det lät som att ville ha det för egen del.

      Radera
    3. Riksbanken vill väl få upp inflationen varaktigt runt 2%. Det är ju deras uppdrag. Så ja, någon vill skapa inflation

      Radera
  8. Riktig inflation är M2.

    KPI är en charad för att lura de som arbetar relativt de som redan ägt tillgångar sedan länge (boomers och övre medelåldern).

    Faktiskt irriterade att se hur äldre skor sig på yngre.

    Fastighetsskatt in. Sänkt skatt på arbete. Bort med ränteavdrag. Höjda kapitalinkomstskatter. Vi måste ha ett skattesystem som premierar arbete helt enkelt.

    Men inget kommer att förändras. Tur att man är med i pyramidspelet ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ingen "riktig" inflation som du beskriver det. Bara olika sätt att mäta inflation och att mäta förändringar i m2 vore ett sätt. KPI är ett annat. Sedan kan man ju diskutera vilket av dessa sätt som borde styra räntan men det betyder inte att något av dem är "riktigt", bara er eller mindre ändamålsenliga.

      Sedan håller jag med dig om dina föreslagna åtgärder.

      Radera