Aktuellt

Finanskursen Årskull IV börjar söndagen 3:e oktober - 5% rabatt med Cornucopia

Nedanstående inlägg presenteras i samarbete med den populära aktiehandelkursen Finanskursen. Bloggen kan erbjuda 5% rabatt på kursavgiften v...

2021-06-28 14:11

Ny kyl och frys bra preppinginvestering

Blogginlägget innehåller annonslänkar för Ecoflow.se.

Vinterns anskaffning av ny kyl och frys efter att dörren på kylskåpet trillat av av materialutmattning har visat sig vara en bra preppinginvestering. Vid en energimätning på nya kylen och frysen visar det sig att kompressorerna inte ger kraftiga strömspikar, och energiförbrukningen är mycket låg. Det öppnar för att man kan köra dessa i flera dygn på batteribackup när strömavbrotten inträffar sommartid.
676 W spiklast och 0.9 kWh per dygn för kylskåpet
Vintertid är strömavbrott ett mindre problem för åtminstone kylen, då man kan flytta ut varor utomhus om det är kallt nog, eventuellt isolerat i någon form av kylväska om det är för kallt, eller i en kombination med att frysa vatten i t ex mjölkpaket utomhus för att bibehålla kylan i kylskåpet inomhus.

Men strömavbrott kan även ske under sommarhalvåret, och i övrigt har Miljöpartiet sett till att vi i framtiden kommer få leva med att strömmen kopplas bort på grund av kraftbrist, så kallad flexibel elanvändning.

Vår gamla kyl och frys var från typ 2001, och var som sådana med dagens mått relativt energikrävande. Men framför allt så gav de kraftiga strömspikar uppåt 1900-2000 W när kompressorerna drog igång, vilket innebar att man behövde ha mycket kraftiga växelriktare för att kunna köra dessa på batteri vid strömavbrott. En växelriktare med 1800 W i spiklast och 600 W normalt räckte inte även om kompressorerna bara drog 95 W när de väl var i drift. Växelriktare som klarar av 2000 W i några sekunder kostar en hel del, vilket gjorde det rätt svårhanterligt. Det är illa nog att pumpen kräver en ren sinusriktare som klarar 1500 W i baslast, då pumpen ligger på runt 1150 W, och en sådan växelriktare kostar runt 5000:- SEK. Ytterligare för kyl och frys blir mycket pengar.

Jag har nu kört en energimätning på den nya frysen och det nya kylskåpet och ur preppingperspektiv ser det nu helt annorlunda ut.
Frysen endast 265 W spikbelastning och blott 0.23 kWh per dygn.

Kylen drar 0.49 kWh per dygn och frysen endast 0.23 kWh, med vanligt användningsmönster ifrån vår verklighet och faktiska bruk när vi är hemma dygnet runt. Antagligen är det antalet gångerr man öppnar och stänger som blir avgörande.

Spikbelastningen på kylskåpet är nu istället bara 676 W efter ett dyngs mätning och för frysen blot 265 W. Det betyder att det går utmärkt med en relativt billig växelriktare, rent av med ren sinusvåg, vilket förstås alltid är att föredra. 

Eller ett av Ecoflows nödströmsaggregat. Det ska räcka med en Ecoflow River Pro, om nu inte kompressorn i både kylen och frysen slår på samtidigt, och en River Pro ska fulladdad med sina 0.72 kWh klara av att driva kylen och frysen i 24 timmar. Den dubbelt så kraftfulla EcoflowDelta bör alltså klara två dygn, och kommande systemlösningen Ecoflow Delta Pro kommer i grundutförande klara kyl+frys uppåt fem dygn, samtidigt som den kan driva vattenpumpen vid behov.

Fördelen med Ecoflows enheter är sedan att de laddas mycket snabbt. Antingen mot en fossilgenerator (eller din fossilbil på tomgång med växelriktare) på en timme, eller så tar man helt enkelt med dem någonstans där det finns ström. Delta Pro ska rent av (iaf i USA - europeisk spec återstår att se) gå att ladda på elbilsladdstationer med elbilshandske.

Sedan ska inte Ecoflows litiumbatterier stå fulladde som UPS, utan precis som en elbil bör de stå på 70% laddning om de inte ska användas. Man kan dock inför vädervarningar eller planerrade strömavbrott förstås ladda upp till 100% och sedan dränera ner till 70% igen om strömmen aldrig gick.

Jag får återkomma med ett test med min River Pro mot kylen och frysen, även om den tjänstgör som nödström för datorsystemen.

Grundpoängen här är att en modern kyl och frys är betydligt lättare att driva ur preppingperspektiv. Sommartid kan det rent av räcka med 100-200 W solceller kopplade till det där batteriet för att säkerställa drift tills vidare. 

Att sedan frysen numera enligt specen håller fryskallt i minst 24h även utan ström gör inte saken sämre - man behöver alltså inte koppla in frysen på nödström första dygnet alls, utan bara kylskåopet. Det innebär i sin tur att första dygnet bara drar en halv kWh.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

19 kommentarer:

  1. Beror detta möjligen på att dagens kompressorer har nån slags varvtalsregulator så att de mjukstartar, eller beror det bara på att kylmaskineriet rent allmänt har lägre effekt? Nån som vet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan det vara att de gått över till borstlösa elmotorer?

      De funkar ju bättre vid lägre varvtal.

      Radera
    2. Frekvensomformare på moderna kompressorer, möjliggör mjukstart och effektivare reglering.

      Radera
    3. Mina två marinfrysar mjukstartar, den ena funkar bäst som kyl (ner till -22 C, men termostaten kan ställas högt för användning som kyl) och den andra som frys (ner till -27 C). Frysen har jag byggt själv av halvfabrikat. Byggt en form, laminerat av polyester, glasfiberväv och epoxy.

      Radera
    4. Polyuretan som isolering, i den kommersiella frysen/kylen är den fabriksinsprutad och i den andra är den gjord av polyuretan-skivor, som har limmats ihop, givetvis med överlappande skarvar.

      Radera
  2. Jag börjar bli rätt sugen på att uppgradera med nån form av batterisystem för en framtid med frekventa strömavbrott. Som det är nu är vi riktigt dåligt förberedda med en luft-vattenvärmepump+elpatron som enda värmekälla.

    Planen är att renovera skorstenen och skaffa en snygg vattenmantlad kassett (typ Brunner Hörn 57/67/44)för mys+uppvärmning. Planen var först en kökspanna, men det blir svårare att motivera för frugan + att matlagning under strömavbrott förmodligen är enklare på typ gasolhäll.

    Jag har dock hört att det är svårt att kombinera vattenmantlad kamin och luft-vattenvärmepump om man bara vill stödelda lite under vintern, något om att de jobbar mot olika temperaturer. Men jag förutsätter att det finns en teknisk lösning om man rådfrågar återförsäljaren av kaminen...

    Så då vore det rimligt att kunna driva kyl, frys och cirkulationspump i ett par dygn på batteri (kanske även taklampor?), men det är inget jag har undersökt närmare ännu. Ligger nog ett par år kvar fram innan vi har råd att genomföra nämnda investeringar.

    Men det är litiumbatterier man bör satsa på då? Att ha rum fyllt med bilbatterier i källaren är ingen rimlig lösning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stödelda med värmepump blir kanske inte jättebra, men vill du bara hålla huset ovanför frysgrader när värmepumpen inte fungerar och kan tänka dig att hålla på och öppna dörrar och ha typ 30 grader i ena rummet och 15 i det andra så behöver du kanske inte snöa in på tekniskt superavancerade lösningar?

      Radera
    2. AGM-batterier funkar bra i mina tillämpningar, de finns i båttillbehörsbutiker, ca 2.000 kr/st på rea. Behöver knappt underhålls-laddas och ger allt! Försöker man starta en pump med ett blysyrabatteri, via inverter, händer ofta ingenting. De vanliga stickpropparna för 12 V-biluttagen får man glömma - bara skräp! De smälter lätt, ampere-talet som står på dem är ren lögn, det har ingenting att göra med verkligheten. Jag har uppgraderat några till Andersen 50 A. Det finns ytterligare några som funkar, men "Sutar" hör inte bland dem.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Ju förr vi får flexibel elanvändning destå bättre. Helst väldig flexibel fram till September 2022 så vi blir av med ett extrmistparti.

    Finns få MP väljare som är så renläriga att de när de personligen få känna av effekterna av sin egen politik inte vänder MP ryggen på stört (va fan Insta är väl en rättighet???Vaffö laddar inte mobilen???)

    SvaraRadera
  5. 660W på kylen alltså ? Eländes, hade hoppats klara mig på en mindre omriktare på 300w för att cykla kylskåpen och frys vid behov. En liten hög blybatterier och en lös solcell som blivit över är resten av budgetlösningen. Får väl testa och se om det går

    SvaraRadera
    Svar
    1. De drar väl runt 10-40 W när de kör, 660 W var spiken när kompressorn startar, så man måste ha en växelriktare som klarar det.

      Radera
  6. 660W på kylen alltså ? Eländes, hade hoppats klara mig på en mindre omriktare på 300w för att cykla kylskåpen och frys vid behov. En liten hög blybatterier och en lös solcell som blivit över är resten av budgetlösningen. Får väl testa och se om det går

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Något som kan vara värt att forska i tänka på om det blir kallt inne och man har gemensam kyl och frys i samma enhet är detta:

    Vi hade kvar saker i en frys över vintern utrymmet det blir dock aldrig minusgrader i utrymmet, brukar stanna på ca + 5 grader eftersom intilliggande utrymmen är uppvärmda. När vi kommer ut på besök och öppnar frysskåpet så är all glass flytande i mögel och varorna tinade trots att skåpet var anslutet och spänningssatt.

    Vid kontakt med säljaren så visade det sig att kompressorn är gemensam för kyl och frys på flera dagens skåp och att båda enheterna slår av när kylskåpet når inställd kylskåpstemperatur. I vårt fall var kylen ställd till kring 8 grader och när denna temperatur nåddes i utrymmet så behövde inte heller kylskåpet kylas och då slog även frysen ifrån och allt tinade. Det var ingen rolig rengöring att få ta tag i när man kom med nya fryssaker som skulle in i skåpet mitt i natten.

    Så det kan vara ett tipps att se till att temperaturen vid strömbrist är så pass hög där ett sådant skåp finns att inte kompressorn slår ifrån så man förlorar den frysta preppkantarellerna.


    SvaraRadera
  9. Spikbelastning står inte med i databladen för vitvaror, vad jag snabbt hittar? Gissar att det finns stor skillnad mellan modeller och tillverkare. Någon som vet var man hittar data? Uppmana RadoRon att mäta?
    Finns det fler bland läsarna som har mätt på nya kylar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går att mäta med vissa Fluke, de är dock rätt dyra. Cornu verkar ha använt en PM-300 som sålts på Classe och Jula. De har dock enligt uppgifter i vissa elforum problem med rättvisande resultat för icke-resistiva laster.

      Har dock varit i kontakt med Ecoflow och deras empiriska undersökningar visar att det fungerar bra med de moderna kyl och frysar de själva har testat med.

      Man kanske borde crowdsourca en HCL för detta. Funderar själv på att köpa den stora Ecoflow som komplement till mitt Honda elverk.

      Radera
  10. Har gjort en liten miss märker jag. Köpte en Delta i tron att den var River Pro++ men den verkar helt sakna app-stödet. Kommande Delta Pro (Kickstarter Launch 15 juli) och Delta Max (vet inte när den ska lanseras) kommer att få stöd för appen. När dessa enheter kan köpas över disk från svenska ÅF är väl ännu mer oklart.

    Klarar man sig med den lägre toppeffekten som River Pro har så kanske det rent utav är en bättre lösning med River Pro + Extrabatteri (1,44 kWh?)?

    För mig var det tänkta use caset med appen att man kör den i UPS läge för kyl/frys 24/7 och laddar normalt upp till 80%. Märker man att det blir läge för busväder så kan man då via appen dra upp till 100%. Är man hemma så är det ju inget större bekymmer.

    Bra att hålla koll på om någon mer tänker sig liknande use case som jag gjorde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om någon hittar tillbaka hit så hade stora frysskåpet 620W i toppbelastning (en Bosch från 00-talet). Har sedan inlägget backat en Delta Pro via Kickstarter som ska komma i december.

      Har haft mycket glädje av EcoFlow under sommaren med mycket åska. Efter att ha testat appen för en River Pro så rekommenderar jag att man väljer en version med appstöd. Utöver de kommande Delta Pro, så kommer det även en Delta Max (båda dessa via Kickstarter initialt). Det kommer även en Delta Mini.

      Delta Pro har en annan batterikemi som klarar betydligt fler upp/urladdningscykler.

      Radera