Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2021-06-10 11:12

Marknadshyror kommer höja räntorna och boendekostnader för villa- och BRF-ägare

Ett införande av den ensidiga regleringen av efterfrågan på hyresrätter via marknadshyror kommer relativt sett höja räntorna för villa- och BRF-ägare och även öka dessas boendekostnader, samt relativt sett sänka bostadspriserna. Detta då höjda hyror drar upp inflationen och därmed tvingar fram räntehöjningar.
Tänk på högre räntor ...
Att enbart släppa hyror fria, dvs reglera efterfrågan på hyresrätter via prismekanismen utan att åtgärda utbudssidan av marknadsekonomins efterfrågan-utbud skulle leda till högre hyror. Särskilt som hyresmarknaden i mycket är ett lokalt oligopol där t ex kommunens allmännytta och enskilda stora hyresvärdar dominerar. Mikrolokalt är det rent av 100% naturliga monopol, med bara en hyresvärd, samtidigt som viljan att flytta är begränsad för t ex barnfamiljer och har höga trösklar och engångskostnader. Med partiella, naturliga eller lokala monopol finns det också exakt noll incitament att bygga mer bostäder, eftersom det ökar utbudet.

Marknadshyror skulle alltså höja hyrorna. Därmed skulle boendekostnaderna som en av de viktigaste komponenterna i KPI och Riksbankens styrindikator KPIF öka, och inflationen stiga. Det skulle tvinga fram högre räntor än annars - både via Riksbankens reporänta och via höjda marknadsräntor. Kort sagt skull även BRF-innehavare och villaägare få höjda boendekostnader av marknadshyror på hyresrätter vilket även kommer sänka bostadspriser så bostadsägarna inte kommer känna sig lika rika och kunna ta ut lika mycket bolån för konsumtion via bostadsbankomaten.

Nyckelordet är relativt. Boendekostnaderna hade varit lägre om marknadshyror inte införs.

Så bostadsägare kommer kanske sätta skrattet i halsen över marknadshyror för hyresrätter när räntorna stiger.

Notera att ovanstående avser generella marknadshyror. Att bara ha marknadshyror på den enstaka procenten årligen nybyggda bostäder skulle inte ändra något, eftersom marknadshyror redan råder via den sk presumtionshyran på nybyggen, som ofta redan idag kostar uppåt dubbla hyran mot äldre lägenheter.  Enbart nybyggen höjer antagligen inte heller KPI/F eftersom substitutionsmetoden gör att du alltid kan bo i en gammal lägenhet med lägre hyror istället utifrån SCB-logik, för några bostadsköer existerar ej, så det behövs till höjda hyror över hela beståndet. Då kan man å andra sidan substituera höjda hyror mot priset på kartonger och att bo på gatan under en bro, så inte ens då kanske KPI påverkas?
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

33 kommentarer:

  1. Degen ska in...finns redan idag lag där etsbleringsbidrag uteblir om bidragstagare inte bosätter sig på anvisad ort... ser i förlängningen hur detta utvidgas till att försöka kontrollera populationsutbredningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...inlåsningseffekt och fri hyressättning för nyproduktion.

      "Staten och Kapitalet"

      Radera
    2. Klarna och Spotify är ju med. Klarna hjälper dig med finansieringen och Spotify står för musiken :)

      Radera
    3. Klarna har ju av tradition mest varit intresserade av att driva in pengar, så man kan ju tänka sig utlåning med speciella villkor som snabbt möjliggör inkasso.

      Radera
  2. Ja, det är väl rimligt och dessutom mer eller mindre önskvärt? Det som Boverket kommit fram till är att marknadshyror framför allt effektiviserat inom beståndet - en högre kostnad gör kanske att man byter till mindre lägenhet när barnen flyttar hemifrån. Det är önskvärt att uppnå denna effektivitet så att befintligt bestånd utnyttjas maximalt. Att marknadshyrorna skulle ge någon större åverkan på nyproduktionen återstår vad jag vet att bevisa.

    Om boendekostnaderna för klubbmedlemmar i BRF eller villaägare ökar, så torde ju samma effektivisering uppnås där - dvs man byter ner/upp sig mer flexibelt och utnyttjar beståndet mer effektivt vilket ju är till precis samma gagn som på hyresmarknaden får man förmoda, eftersom marknaderna är kommunicerande kärl. Ännu bättre vore om man gjorde som den där Lundatomten föreslog i morgonsoffan - max 10 års hyreskontrakt, men då bör man även ha tvångsförsäljning av villa/brf efter 10 år för att uppnå maximal effektivitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad var det för tomte?

      Radera
    2. Fredrik Kopsch. Som presenterades som "lektor i fastighetsvetenskap" i Lund, men som också råkar ha ett litet sidogig som de glömde nämna:

      https://timbro.se/person/fredrik-kopsch/

      Radera
    3. Man bör ju, i samband med effektivisering av marknaden, se till att minimera inlåsningseffekter genom att se över stämpelavgifter och sånt. M h t schablonvärdet beror av marknadspriset torde det ligga långt över självkostnadspriset. Finns ingen anledning att ett statligt verk ska TJÄNA pengar på att folk flyttar, egentligen, utan ägarbyten och sånt bör ske till självkostnadspris för myndighetens administration. Kanske bör man också fundera på ett statligt "Hemverket" för mäleri på samma sätt som man har statliga SBAB för krediter, eller nåt liknande. Allt för att minska inlåsningseffekterna.

      Radera
    4. Mm tvångsförsäljning...

      Radera
    5. Ja, det är mycket vanligare i anglosaxiska länder att byggnader står på ofri grund med 99 year lease, t ex.

      Radera
    6. Jepp, ett av förslagen till övergripande skattereform är bland annat avskaffande av den synnerligen föråldrade "stämpelskatten".

      Mycket hänger som ni är inne på att befintligt bestånd används effektivare, eller mer korrekt att de som sitter på lägenheter vars hyror ligger långt under vad folk vill betala (då ffa i storstädernas centrala delar) kanske borde motiveras att bo mindre.

      Radera
  3. Är det verkligen fri hyressättning vi pratar om? Tycker allt som stått i media handlat om fri hyressättning på nyproduktion och det har vi väl i princip redan.

    Problemet med hyresmarknaden är väl nepotism-hyresrätterna centralt i våra större städer där man inte får höja hyrorna till marknadspriser och de enda som får tag i dessa är genom svart försäljning eller nepotism (eller om man är pamp i fackrörelsen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. I nuläget avser det nyproduktion, men många sneglar nog på t ex Finland där det systemet bara räckte två år innan man övergick till generella marknadshyror. Nu bränner man en halv försvarsbudget om året på bostadsbidrag.

      Radera
    2. Å andra sidan är förstahandskontrakt norm och det är mycket lättare att flytta än i Sverige. Kanske är värt det, rent samhällsekonomiskt, om priset är högre bostadsbidrag?

      Finlands totala offentliga utgifter som % av BNP ligger ändå något under Sverige fortfarande om jag minns rätt.

      Radera
    3. Hur gick det till på bara två års tid i Finland? Någon som vet hur det gick till utan ramaskri?

      Jag är inte helt främmande för att det skulle kunna ske i Sverige på sikt men inom bara några år med svenskarnas etablerade hat mot marknadsmässiga hyror ens i nyproduktion bedömer jag som otroligt osannolikt.

      Radera
    4. Det gick från nyproduktion -> alla nya kontrakt -> alla kontrakt. Hyrorna i Helsingfors gick upp 42% på fyra-fem år.

      Utöver det här sa ju Ola nånting som är Centerpartiets talesperson i bostadsfrågor att C ser detta som första steget till allmänna marknadshyror. Och eftersom C då kanske ska ingå i regeringsunderlaget bla bla så kan man ju tro att det är ditåt det lutar kanske.

      Radera
    5. https://www.dagensarena.se/innehall/sa-gick-det-nar-finland-inforde-marknadshyra/

      Tre år var det visst.

      SOm synes i artikeln har det ju inte löst bostadsköerna heller, 120 000 köande i lilla Finland, motsvarar väl en kvarts miljon här.

      Radera
    6. Bostadsbidrag är ju bara ett förtäckt bidrag till fastighetsägare.

      Radera
    7. "Tre år senare, 1995, beslutade den borgerliga regeringen i Finland att även äldre kontrakt skulle avregleras."

      Min fundering här är hur det gick till rent politiskt utan större motstånd än så. Det känns inte som att det vore genomförbart ens via en ny JÖK. Min känsla är att det vore för känsligt i Sverige.

      Men för all del, jag kan ha fel!

      Radera
    8. Att se över bostadsbidragsdelen av socialförsäkringen i samband med marknadshyror vore väl rimligt.

      Som det är nu kan man ju få bostadsbidrag för att bo i en nybyggd 5:a centralt för 25 000 kr/mån. Vilket är orimligt i mina ögon. Ännu orimligare blir det om hyreskomplex ute i orten kan sätta vilka hyror de vill för att bostadsbidragen bara täcker allt.

      Radera
    9. Köerna till subventionerade lägenheter för låginkomsttagare är inte lösta i Finland, men de har ju inte allmänna köer på samma sätt som vi har här.

      Enbart i Lund står 60 000 personer i bostadskön.

      Radera
    10. @Greenious: YOU DON'T SAY?
      @Saihtam: Tyvärr, jag vet inte mer. Kanske du kan söka i svenskspråkiga finska publikationer. Sverige hade ju ekonomisk kris då, kanske Finland hade samma, ibland slinker saker igenom lättare då.

      Radera
  4. Med högre hyror ökar ändå marginalen för bostadsköpare.

    Redan som det är måste ju snitträntorna minst fyrdubblas innan månadskostnaden för ett ägt boende närmar sig hyrt boende...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har aldrig sett en hantverkarfaktura va?

      Radera
    2. Inte så många faktiskt, eftersom jag är ganska händig och har släkt/vänner som är händiga på sånt jag är mindre händig på. :)

      Radera
  5. Alltid tänkt att i slutändan är det bara dyrare boende som ger önskad effekt på bostadsmarknaden dvs att svenne & Lotta banan inte längre får betalt för att bo med motprestationen att bara dega. Önskas effektivare nyttjande av beståndet ta bort Rut, rot, ränteavdrag inför fastighetsskatt, släpp hyresmarknaden fri, sluta stödköpa bostadsobligationer.

    SvaraRadera
  6. Ger också ett signalvärde att Sverige inte kan växa långsiktigt på att småföretagare kaklar om och klipper gräs. Att värdeskapande inte bygger på att bara äga. Belönad ska man bli om man kavlar upp ärmarna jobbar och gör rätt för sig aka arbetslinjen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och vill man gå snäppet längre kan man så klart införa en fastighets- och förmögenhetsskatt utöver det du nämner, för att inskärpa detta. I utbyte mot ett större grundavdrag, t ex.

      Radera
  7. Porten till kyrkogån i Möllösund va?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och ja, det hade jag fått veta att det var bara jag klickat på bilden.

      Radera
  8. Men om 70% bor i ägt boende så slår det i alla fall inte lika hårt som om vi hade haft Tysklands siffror.

    SvaraRadera
  9. OBS! Centralistiskt stelbenta och planekonomi-uppblåsta hyror förekommer enligt uppgift i mindre städer långt utanför storstadsområdena.
    Med andra ord skulle avreglering och i lag påbjuden marknadshyra - kunna innebära upplösning av t ex centrala kommun-hyresavtal som idag faktiskt även innebär förekommande uppblåsta och alldeles för höga hyror idag.
    För några år sedan valde kommuner att riva fastigheter - enligt uppgift för att man ej var villig att applicera "alltför låg" marknadshyra som hade inneburit sänkningskrav i de något mer attraktiva hyreshusen som var helt uthyrda.
    Vilket upprörande resurs- och miljö-slöseri, förutom arrogansen gentemot indirekt ägande medborgare. Eller...?

    SvaraRadera