Aktuellt

Kapten stoppade order om amerikanskt kärnvapenanfall under Kubakrisen 1962

Under Kubakrisen 1962 mottog en kärnvapenbas på Okinawa order om att avfyra sina kärnvapen. Ordern bekräftades, men ansvarigt befäl kapten W...

2021-06-15 09:22

Landsbygden och gårdar stora vinnaren på bygglovsreformens lättnader - men Attefallshus och Bolundare dör med bygglovskrav

Landsbygden utanför detaljplan och gårdar blir den stora vinnaren på bygglovsutredningens reformförslag om kraftigt lättade bygglovskrav för småhus, även om det även blir lättnader inom detaljplan. Däremot dör i praktiken antagligen Attefallshus och Bolundare då dessa beläggs med bygglovskrav, varför man lika gärna kan börja bygga större hus om det ändå ska sökas bygglov, has kvalitetsansvarig och alla andra formella krav. 
Vinnare, eller inte riktigt - samlad bebyggelse på bilden
Bygglovsutredningen ska nu ut på remiss, men blir allt annat lika ett lagförslag 2022 och ska om klubbad börja gälla 2023. Det märks att den är ett resultat av JÖK:en, där Centerpartiet fått igenom massiva liberaliseringar särskilt för den detaljplanelösa landsbygden och gårdar, där det nästan blir fritt fram även utanför den tidigare för jordens och skogens behov

Vad står det då i utredningen? Nedan är hämtat ur den förenklade sammanfattningen.

Till en början kvarstår bygglovsfrihet för ekonomibyggnader utanför detaljplan.
"Från kravet på bygglov vid nybyggnad av sådana byggnader görs, liksom i dag, undantag för ekonomibyggnader i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Med vårt förslag till definition av ekonomi- byggnad, kommer undantaget att träffa byggnader i näringarna jord- och skogsbruk, fiske och renskötsel."

Även byggnader på upp till 15 m2 avsedda för kollektivtrafiken och placeras på kommunal mark ska slippa bygglov.

Komplementbostadshus, dvs attefallshus och bolundare drabbas av bygglov för att uppnå rättssäkerhet. Om det inte är ett bostadshus utan en komplementbyggnad krävs dock först bygglov vid byggnader större än 30 m2 eller högre än 4.0 meter. 

Man kommer alltså kunna fortsätta bygga bolundare eller attefallshus så länge de inte är avsedda som bostad. Enda fördelen för dessa som bostadshus är att det inte behöver vara tillåtet i detaljplanen, men frågan är varför ska man begränsa sig till 30 m2 om det ändå krävs bygglov? Antagligen kommer det börja byggas ännu större byggnader där detaljplanen tillåter det, t ex om bostadshusets byggarea är 110 m2 men det är tillåtet med 150 m2 enligt detaljplan kan man bygga en 40 m2 komplementbostad eftersom det ändå ska till bygglov.

Nytt är att utanför detaljplan får komplementbyggnader bygglovsfritt byggas på 50 m2 byggnadsarea och 4.5 m nockhöjd. Detta är en utökning mot idag. Samtidigt får totalt 45 m2 komplementbyggnader uppföras inom detaljplan och 65 m2 utanför detaljplan. Alltså 30 m2 attefallshus och 15 m2 friggebod, eller 50 m2 + 15 m2 på landet, eller en annan kombination, t ex 30+30+5.

Dessa komplementbyggnader behöver alltså inte vara för jordens och skogens behov. För ekonomibyggnader slipper man som enligt ovan fortsatt bygglov. 

På landet utanför detaljplan kommer du kunna bygga 50 m2 garage för personbilar utan att behöva lämna in ett enda papper och slipper den dyra kvalitetsansvarige. Detta gäller alltså inte bara jordbruksfastigheter utan även villatomter.

En stor nyhet är att du kommer få bygga ut ditt hus med 30 m2 byggnadsarea utan bygglov inom detaljplan och 50 m2 utanför detaljplan.

Detta så länge inte taknockshöjden blir högre än befintlig byggnad. Tidigare har man bara utanför detaljplan fått bygga ut bygglovsfritt, men hur mycket har varierat från kommun till kommun då det baserat sig på den luddiga formuleringen liten tillbyggnad. Nu spikas detta till 50 m2, men det stora är att få bygga ut en villa i detaljplanerat område utan bygglov. T ex kan du uppföra 30 m2 uterum utan bygglov när de nya reglerna börjar gälla.

På landet utanför detaljplan kan du således totalrenovera (blåsa bort allt utom grunden) en sommarstuga om 60 m2 till 110 m2 villa utan ett enda papper.

Man får även bygga ut komplementbyggnader till summan 45 m2 inom detaljplan och 65 m2 utanför. Det gör i teorin att du alltså får bygga ut den där 15 m2 friggeboden till en betydligt större byggnad.

Ekonomibyggnader får likt tidigare byggas ut fritt som ekonomibyggnader.

Tidigare har ekonomibyggnader på landet inte fått ändras väsentligt utan bygglov, i praktiken byggas om till bostäder.

Nu kommer man bygglovsfritt få bygga om 50 m2 ekonomibyggnad utanför samlad bebyggelse till annat bruk.

"Undantaget innebär att bygglov inte bör krävas om åtgärden ska vidtas i ett om- råde som inte omfattas av en detaljplan eller sammanhållen bebyggelse och åtgärden innebär att det i en byggnad inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter."

Tanken är att t ex kunna bygga om ett stall eller förråd eller andra ekonomibyggnader till att "bredda sin verksamhet genom att öppna ett kafé [...] microbryggeri [...] bed and breakfast [...] importverksamhet [...] yogastudio."

Detta ökar värdet för ensligt belägda gårdar och avstyckade gårdar på landet än mer för egenföretagare. Det blir fritt att köpa en avstyckad gård och konvertera 50 m2 gammal lada till affärsverksamhet annat än jordbruk. T ex inreda kontor. Lägg till att du dessutom får bygga 65 m2 komplementbyggnader om dessa saknas så kan du etablera 115 m2 verksamhet utan pappersarbete. 

Exempelvis (förenklat) bygga sex stycken hotellrum om i snitt 19 m2 styck (eller snarare 25+25+16*4.

Notera att byggnader på en en gård eller avstyckad gård som är uppförda för jordens och skogens behov inte är komplementbyggnader. Så bara för att det står gamla brygghus, hönshus, smedjor, stall, lador etc på fastigheten så räknas dessa inte till de där 65 m2 komplementbyggnader.

Dock kvarstår lovplikten om man ska inreda bostad. Att fritt bygga om lador till bostäder ens ute på landet går inte för sig.

Bygglov för fasadändringar slopas utom i värdefulla områden. Man kommer alltså inte längre i detaljplanerat område behöva bygglov för färgändring, nya fönster eller dörrar, takkupor etc och det blir därmed motsvarande det som gällt på landet utanför detaljplan.

För anläggningar lättas också reglerna. Man kommer utan lov få anordna idrottsanläggningar om 1500 m2 eller parkeringsplatser om 50 m2 inom detaljplan eller 100 m2 utanför detaljplan.

Sedan finns det förstås praxis. Utanför detaljplan bryr sig ingen idag om du gör en grusplan om 100 m2 för parkering, utan det är mest en fråga om inom detaljplan.

Utanför detaljplan blir det också fritt att bygga murar, plank, altan och pooler - dvs inte bara murar och plank för jordens och skogens behov, dvs för gårdar utan även för villor. Inom detaljplan blir det fritt inom 3.6 m från byggnad om höjden är 1.8 m eller 1.2 m om längre bort.

I skyddade och ur kulturmiljöaspekter värdefulla områden blir det hårdare krav. Skyddade områden avser områden i anslutning till riksintressen för totalförsvaret. 

Det finns även en gräns om 4.5 meter till fastighetsgränsen, där bygglov kommer krävas. Det gör att många av dagens nya mikrosmå villatomter blir värdelösa ur detta perspektiv.

Men först är det alltså remiss och lagförslag. Förhoppningsvis börjar detta gälla 2023, så vill du måla om huset där i villaområdet, eller ta upp ett nytt fönster kan du spara många tusenlappar i bygglovskostnader, kvalitetsansvarig, slutbesiktning med mera om du väntar till 2023.

Kom ihåg att innan köp kontrollera om en fastighet på landet omfattas av detaljplan eller är på väg att läggas in i en detaljplan, då detta allvarligt begränsar dina frihetsgrader. Ge också akt på samlad bebyggelse, dvs fler med permanentbostäder bebyggda närliggande grannar än en enstaka.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

24 kommentarer:

  1. Det där med att bygga sex hotellrum som "komplementbyggnad" kan man möjligen invända mot. En komplementbyggnad ska just vara ett komplement till huvud(bostads)byggnaden. Det är sen tidigare absolut ostridigt att en enstaka gäststuga är tillåten som komplementbyggnad men har man sex stycken bostäder till uthyrning är det väl frågan om det är ett "komplement" egentligen. Men det får väl juridiken och eventuella rättsfall utvisa, Boverket har trevliga jurister som brukar vara lättpratade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verksamheter är komplementbyggnader, men visst dåligt exempel kanske. För annat företagande kan man iaf konvertera 50 m2 och bygga 65 m2. Och i vissa fall när det räknas som ekonomibyggnad i princip oändligt.

      Radera
  2. Känns bra ifall man känner för att bygga lite nytt på landet, iofs har jag gjort som jag velat tidigare, men det känns skönt att ha lagen på rätt sida.

    SvaraRadera
  3. Tycker att de gott kunde skippa 4,5 meters reglen eller åt minstånde begränsa den till 1,5 meter eller liknande.

    Undrar om inte Attefallarens borttagande görs på grund av att det i praktiken aldrig var särskilt billigt eller enkelt att smälla upp en dylik med kommunernas avgifter och särkrav. Vi är intresserade av möjligheten att bygga ut utan bygglov, men krävs det bygganmälan så känns det som att förändringen kvittar, i vår kommun kostar anmälan bara obetydligt mindre än ett lov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, undrar varför man inte får bygga ända ut i tomtgräns helt villkorslöst?

      https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Fire_of_London

      Radera
    2. Undrar om det finns möjlighet till grannemedgivande med ett kortare avstånd och eventuellt i kombination med åtgärd för att minska brandspridningsrisk?

      Det kan ju vara värdefullt i vissa lägen att kunna bygga närmare och ibland finns regel i detaljplan att komplementbyggnad får placeras minst 1,5 m från fastighetsgräns.

      Radera
    3. Du kanske inte får lov att stå på grannens tomt då du ska måla om huset eller ut föra underhåll.. kan även behövas byggas ställning.
      Tänk också på byggarna då kan de bygga vardagsrum med fönster som ser rakt in i grannens vägg eller klossan fönster mot fönster.

      Radera
    4. Allt går igen. Byggningabalk 1736 "Ej må någon närmare till grannens tomt bygga, än att han till stödje eller stolparum en och en halv aln å sin tomt lämnar."

      Radera
    5. Vad är problemet om man bygger med adekvat brandspridningskydd och nära tomtgräns? Så länge man håller sig på sin sida, eller löser fönsterputsningen med servitut?

      Annars har vi $39 från 1959 års byggnadsstandard. "Det skall se vettigt ut" kan den väl sammanfattas med. Härlig paragraf.

      Med dagens byggpriser ser jag inte att kostnaden för lov eller anmälan är så stor del av totalen, utom i de fall handläggaren väljer att begära komplettering X antal gånger pga de inte hinner granska och man får betala en arkitekt eller något att uppdatera ritningar vrje gång. Men det var något med att sådant ofog skulle också begränsas väl?

      Radera
    6. @AGGE, Rickard Ohlin:

      Inget problem alls tror jag, men då anses det (nog) att du ska söka bygglov, så att det blir kontroll och uppföljning på att skyddet blir rätt ritat och utfört.

      Radera
    7. Rickard Ohlin: Jag tror du tänker på §38: Åt byggnads yttre skall givas sådan utformning och färg, som stads- eller
      landskapsbilden fordrar och som befinnes lämplig såväl för byggnaden i och
      för sig som för en god helhetsverkan.

      Radera
    8. Blandar ihop det lite, formulerade efter ¤38, men avsåg ¤39, "Byggnad skall förläggas..." , speciellt den där formuleringen om att Byggnadsnämnden kan medge undantag för placering närmare gränsen än 4,5 m om det kan ske "utan men för granne eller fara för sundhet,..."

      Bygglov räknar jag med oavsett eller anmälan när jag river carporten och ersätter med något mer användbart, tex ett större förråd.

      Det kommer man inte undan och det kostar vad det kostar så att säga.
      Bäst är om grannen är rimligt att ha att göra med. Utan medgivande kommer man inte runt $39. Eller vad det regleras av idag. I min detaljplan står det uttryckligen att komplementbyggnad får placeras i strid med $39 så jag tror, men har inte undersökt om jag behöver söka bygglov.

      Jag bryter ju inte mot detaljplanen :)

      Radera
    9. Men jag hade oavsett gjort plan och sektion, samt sit plan och begärt utsättning av kommunen. Det är skitsurt ifall något hamnar 10 cm fel in på grannens tomt.

      Radera
  4. Tack för bra info. Planerar att bygga till i detaljplanerat område men kommer nu med spänning vänta på resultatet av detta.

    SvaraRadera
  5. Det var en rejäl sifferexercis i inlägget. Ett enklare sätt att avreglera och öka byggtakten är att tidsbegränsa detaljplaner/stadsplaner. Efter genomförandetiden gått ut kan planen makuleras och vanlig bygglovsprövning göras. Som det är idag omöjliggör många gamla obsoleta planer byggnation.

    SvaraRadera
  6. Vacker bild över Uppgränna och Visingsö. Tagen från Brahehus skulle jag gissa? Minst en gång tidigare har bilden använts.

    SvaraRadera
  7. Problemet med reglerna för Attefallshusen var ju att man hade ett otydligt rättsläge med att endast söka startbesked. Problemet var ju att grannar senare kunde klaga på bygget trots att man sökt de tillstånd som krävdes.

    Generellt så är jag helt för att man mjukar upp och förenklar reglerna för byggen. Det finns stora möjligheter att förtäta.

    Det som verkligen skulle göra skillnad är dock att minska på anpassningskravet till omgivningen så att man kan bygga små flerbostadshus om 3½-våningar med kanske högst 8-10 lägenheter och en BYA på 250 kvm i helt vanliga villaområden.

    Det skulle verkligen sätta fart på byggandet och ge fina möjligheter för små byggprojekt och att f.d. villaägare och utflyttade ungdomar kan bo kvar i området.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom skulle det reta gallfeber på den gentrifierade medelklassen, vilket bara det är ett stort plus i kanten.

      Radera
  8. Har tomt utanför detaljplan men strandnära, gissar kommun kommer fortsätta småjävlas som tidigare.

    SvaraRadera
  9. Får hoppas att förslagt går igenom.

    Som ett exempel på aktörer som i stället försöker begränsa markägares rätt över sin egendom kan nämnas (lite otippat) Villaägarnas Riksförbund, som propagerar för att det ska lagstiftas om att man inte får sätta grannars mark i skugga, t.ex. genom häckar eller byggnader.

    https://www.vf.se/2021/04/18/debatt-lagstifta-om-skugga/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se även nedanstående länk rörande frågan:

      https://www.villaagarna.se/radgivning-och-tips/juridik/artiklar/grannen-bestammer-om-du-ska-ha-sol-i-din-tradgard/

      Själv tycker jag att detta är ett ingrepp i äganderätten. Om man inte vill ha skugga på gräsmattan kanske man ska se till att köpa marken intill, i stället för att sossekräva rätt att bestämma över den?

      Radera
  10. Kvalitetsansvarig finns inte längre, idag är det kontrollansvarig. Nästan samma uppgifter men kan vara bra att skriva rätt i texten.

    SvaraRadera
  11. Något som inte nämns är den numera hutlösa kostnaden för det mest enkla bygglov. 17500:- för i bygglovskostnad för en inglasad altan.

    Om vi i demokratisk ordning bestämt att vi skall ha bygglov så skall vi demokratiskt dela på kostnaden, bygglov bör inte kosta mer än 500:-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Speciellt om det blir avslag p.g.a. någon liten detalj, som främst beror på den enskilde tjänstemannens sätt att tolka regelverket och därigenom blir godtyckligt.

      Inte så kul att behöva lämna in en helt ny bygglovsansökan igen och betala en andra gång.

      Radera