Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2021-05-10 08:23

Starkaste boprisindikatorn på fyra år - rekordfå tror på fallande bostadspriser

SEB:s boprisindikator fortsatte stärkas till den starkaste nivån sedan april 2017. Aldrig tidigare har en så liten andel av hushållen trott på fallande bostadspriser. Graf nedan.
Anspråkslösa villor
Endast fyra procent av hushållen tror nu på fallande bostadspriser, vilket är den lägsta siffran någonsin i banken SEB:s boprisindikator, som går tillbaka till april 2003. 70% av hushållen tror på stigande priser.

Indikatorn har klent prognosvärde, men speglar relativt korrekt den aktuella psykologin på bostadsmarknaden. Och dit hushållen tror priserna går, dit går också priserna, även om man snabbt kan förlora tron, t ex förra våren. Vilket också visade sig vara fel, då Valueguards generella prisindex för Sverige istället nått nya rekordnivåer när väl tron återinfann sig.
SEB boprisindikator och Valueguards Sverigeindex HOXSWE Källor: SEB & Valueguard

Hushållen har alltså fortfarande varit positivare, men aldrig var mindre negativa till bostadspriserna än nu. Det är nu lika få som tror på fallande bostadspriser som de som röstade på Miljöpartiet i riksdagsvalet 2018, vilket säger något om hur extremt ovanlig den marknadssynen är.

Minst positiva är man i Stockholm och Skåne, och mest positiva i Östra Götaland och Västra Götaland.

Hushållens ständiga tro på att Riksbanken ska höja räntan inom ett år försvagas, men i snitt tror man ändå på en reporänta om 0.4% mot dagens 0.0%, trots att Riksbanken proklamerat att de tidigast höjer 2023.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

15 kommentarer:

  1. Yazz - "The only way is up"

    https://www.youtube.com/watch?v=vjD3EVC1-zU

    SvaraRadera
  2. Den svenska fårskocken..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja - stigande bostadspriser är ju något unikt för Sverige.

      Radera
    2. Inte unikt, men i t ex Stockholm är priserna väldigt höga relativt Köpenhamn eller Berlin t ex. Men Stockholm ska väl jämföras med Tokyo eller NY ;)

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. @B2: Du måste skilja på världsmetropoler från större obetydliga centralorter. Just sayin`. Även i GBG är väl priserna högre än i CPH. :)

      Radera
    5. Just ja, GBG och Köpenhamn är väl på ungefär samma nivå. Hålan Berlin är såklart billigare :)

      Radera
    6. Japp så är det men boendekostnaden som andel av lönen är väl kanske också i princip samma CPH-GBG. Tycker synd om DanskeBank som inte tillåts tjäna lika mkt i DK. Priserna i Lund ligger väl också nära dom i CPH?
      Berlin har faktiskt rätt höga priser om du ska bo runt Tiergarten men genomsnittspriset Stor-Berlin är kanske lägre än Gbg. Vanlig arbetskraft har rätt låga nettolöner i Tyskland så köpkraften är inte lika hög. En lagerarbetare utan utbildning i GBG får ut 3000 EUR. Dom lönerna kan man drömma om i Berlin för icke kvalificerad arbetskraft och alla måste ju bo någonstans. Sen är det väl även andra kreditregler i Tyskland (större kontantinsats och krav på amortering av hela lånet) som ställer till det.

      Radera
  3. Tur man är investerad i detta tillgångsslag med hävstång. Det kan ju bara gå upp :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt få som inte har hävstång, d v s de skuldfria.
      Slösa är vinnaren även denna gången.

      Radera
    2. Själv har två hem med hävstång.
      Det ena har två ggr. Det andra har 35 ggr. Krypoton har bara 2 ggr hävstång, men är den som för närvarande går bäst.

      Radera
  4. Undrar vad man lär ut inom nationalekonomin idag? Hör man lärarna säga "och kapitel 6 fallande tillgångsvärden och lågkonjuktur kan ni hoppa över och gå direkt till kapitel 7 nollränta for ever och statliga stödköp och helikopterpengar"...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man står nog mest och skäms medan munnen rör på sig.

      Radera
    2. Jag läste för 10 år sedan och det man lär sig är gammal skåpmat.

      Idag gäller. Manipulerad KPI som hålls låg. Riksbanker som stödköper och lånar ut till räntor som inte är försvarbara i en fri marknad. Tillgångspriser som stiger. Med detta löner som relativt sett urholkas kraftigt. (Fler och fler årslöner behövs för att köpa en bostad).

      Varje kris kan pareras med fler obligationsköp och högre skulder.

      Detta kommer fortsätta tills det brister någonstans. Risker vi inte känner till. Uppror bland de som inte har tillgångar och inte kommer åt dem. Tragedy of the common. Etc.

      Hur många år kan det fortsätta?

      Sen behöver man kanske låta inflation vara högre än räntor, för att skulderna ska tyna bort relativt fiat-värde.

      Idiotin talar ändå för att låna låna låna. Så mycket du orkar till tillgångar. För skulden ligger kvar men fiat expanderar och så även tillgångar.

      Radera