Aktuellt

Andra världskrigets tre slutdatum i Europa

Andra världskriget slutade med Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i princip på tre olika datum i Europa. Minst känt är antagligen den...

2021-05-03 09:02

Näst starkaste inköpschefsindex PMI på 26 år - men skenande priser för inköpen

Återhämtningen i ekonomin bekräftas återigen nu på morgonen. Denna gång av Swedbanks inköpschefsindex PMI, som nådde sin nästa  högsta nivå under de 26 år indexet existerat. Det hela grumlas dock för industrin av att prisindex för rå- och insatsvaror nådde den högsta nivån på 26 år på grund av efterfrågan och bristen.
Väröbruk eller Södra Cell Värö om man så vill som delägare
PMI nådde alltså sin näst högsta nivå på 26 år och samtliga delindex steg, medan orderingång och leveranstider nådde rekordnivåer.

Dock är prisindex för rå- och insatsvarupriser också de högsta på 26 år, drivet av efterfrågan i stimulanspaketens spår och de kollapsade logistikkedjorna. Det handlar alltså inte bara om byggbranschen.

Swedbank skriver att det finns risk att detta kan påverka officiell inflation, dvs konsumentpriserna:
"Det står alltmer klart att den högre aktivitetsnivån i industrin, stigande globala råvarupriser och leveransstörningar har lett till ett ökat kostnadstryck i producentledet, vilket på sikt kan sätta avtryck i konsumentpriserna."

Fan trot. 

I sig bekräftar bara detta konjunkturbarometern, men det är förstås bra att flera starka indikatorer pekar åt samma håll.

Stockholmsbörsens OMXS30 öppnar upp och är i skrivande stund +0.18%. Första femton minuterna spelar dock ingen större roll, utan det är först därefter man ska bry sig om riktningen.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

45 kommentarer:

  1. Någon gång måste väl inflationen göra comeback på allvar (i den officiella statistiken)? Det kanske är nu det sker?
    Tittade på SCB:s data över inflationen sedan 1830. För ett otränat öga ser det ut som om inflationen legat under 2% större delen av tiden sedan andra halvan av 90-talet. Stämmer detta? Man hör ju mest om att både inflation och räntor varit låga sedan finanskrisen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att inflationen varit så extremt låg så länge så kanske man tycker det är okej ifall den ligger strax under 3% några år eller kanske t o m med något högre.

      Radera
    2. USAs Federal Reserve har uttryckligen sagt att man tolererar lite högre inflation en stund då inflationen varit låg länge.

      Men ja, det stämmer att inflationen ofta varit låg om man tittar tillbaka sen industrialiseringens början. Du har ju den långa deflationsperioden som började 1873, "the long depression", som exempel.

      Radera
    3. Vi får vänta till 12 maj innan nästa rapport.
      Senaste rapporten gav 1.9% KPIF årsbasis där boende haft en inflation på 3.5% vilket gav 0.8% upp på totalen.

      Slaentbjorn. Det stämmer att inflationen varit låg sedan andra halvan av 90-talet. Det sammanfaller med sjunkande reporänta från Q1 1996.
      Andra halvåret -95 var reporäntan 8.91%.

      Radera
    4. Som riksbanken skriver: "För att ge stöd åt ekonomin och för att
      inflationen mer varaktigt ska ligga nära målet på 2 procent behöver
      penningpolitiken vara fortsatt expansiv. "

      Jag noterar ordet _varaktigt_ som det viktiga där. Arbetslösheten är fortsatt hög. Så nollränta året får väl ses som det mest sannolika, näst mest sannolikt är en smärre sänkning till senhösten ifall det inte faller väl ut med att få igång den _varaktiga_ inflationen över 2%.

      Radera
    5. Varför inte låta inflationen vara 10% per år i några år utan att höja räntan. Det är bra för dom skuldsatta.

      Radera
    6. @Goofy Ja det är en intressant tanke. Antagandet att räntan måste höjas för att tämja inflationen är en grundsatz men ingen naturlag.

      Okej... Om jag fattat det rätt bygger det på antagandet att hög KPI förväntas dra upp lönerna vilket skulle skada vår internationella konkurrenskraft. Men om lönerna INTE dras med? Vad händer då?

      Radera
    7. @Sven-Erik: Förr eller senare måste man kanske höja ifall man tappar kontrollen över inflationen eller förtroendet för valutan men innan dess kanske man kan tolerera hög inflation kombinerat med omfördelningspolitik.

      Radera
    8. Om lönerna inte dras med så kommer det ganska högljutt (och med rätta!) klagas över reallönesänkningarna.

      För att se hur en sådan utveckling ser ut där inflationen sticker iväg samtidigt som vi tappar konkurrenskraft pga lönehöjningar, se de svenska 1970- och 1980-talen.

      Radera
    9. Goofy, Jonas förklarar det rätt bra i hans senaste post. Dock med utgång på USA, vilket såklart påverkar oss.

      "Skapas det 0,5-1 miljon jobb i månaden i genomsnitt så tar det alltså 8-17 månader att återanställa alla ”Corona arbetslösa”"

      Radera
    10. @B2: Om det går enligt prognos/plan d.v.s. Vad händer då? Högkonjunkturen avlöser högkonjunkturen?

      Radera
    11. Jadu, fråga Joakim eller Östergren. Då får du nog klokare svar. Jag tror på fortsatt förstärkt konjunktur framöver, börsen korrigeras troligen nedåt på kort sikt, sen fortsatt upp under hösten. Stillastående bostadspriser till hösten, vilka åter stiger till våren -22. Min killgissning. Bostadsmarknaden är trögrörlig, så den skiljer sig ifrån börsen. Vad som händer med den på längre sikt kan bli intressant.

      Radera
    12. @B2: Jag är lite kluven angående börsen. Främst i och med att money stock har ökat otroligt mycket sen coronas start och fortsätter det men vi samtidigt värderar börsen i money så känns den inte alls övervärderad och behöver gå ner. Kanske tänker fel. Är ju inte utbildad i ekonomi. Kan ingenting om ekonomi.

      Radera
    13. Jag är inte heller ekonom. Försöker dock lära mig. Så ta mina gissningar med en stor nypa salt :)

      Radera
    14. Gissningar tar ja alltid med en stor nypa salt. Men helt faktaresistent är jag däremot inte :)

      Radera
    15. Nu ska jag lajva sommar även fast det är kallt som fan ute. Vi hörs lagom till höst regn och rusk igen. Aldrig fel att utmana sitt surfberoende 😅

      Radera
    16. Kul är mitt mellannamn. Inte.

      Radera
    17. @Östergren: Vi är inte inte beroende! Vi kan sluta när vi vill! :)

      Radera
  2. Man kanske kan hitta på ett nytt mätsystem - kanske KPIFR - som räknar bort prishöjningar som beror på stigande råvarupriser? :)

    SvaraRadera
  3. Fler och fler börjar oroa sig för att man nu på allvar faktiskt kickar igång prisökningar på konsumentvaror. Trenden börjar nog i USA, men kan ju vara så att vi har flaskhalsar i Sverige/EU också som kanske snabbt visar sig i prisökningar. Ska bli "intressant" att följa...

    SvaraRadera
  4. Noterade här om dagen att ett Friscomål nu kostar 85:- på Max. Tyckte det inte var länge sedan det kostade ~70kr. Så länge man inte köper mat, hus eller handelsvaror så har vi ingen inflation.
    https://twitter.com/LynAldenContact/status/1387521043120758785

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rip Megamenyn på donken 2 x Big Mac + meny för 75 kr. Mindre än 10 år sedan.

      Radera
    2. Minns när en Bic Mac & Co. kostade 50 kr.

      Ingen inflation Ingves?

      Radera
    3. Minns när jag betalade över 1000 SEK/månad för internet på 90-talet.

      Radera
    4. Härligt, Östergren. Då kan du köpa fyra Internet idag. Antar att du gör det?

      Radera
    5. Nej. Betalar för 5 internet idag.

      Radera
    6. Betalar för fyra tror jag. Åt mig själv. Fiber, telefon, klocka och surfpuck.

      Radera
    7. Minns när jag inte hade internet. J*vlar vad rik man var då!

      Radera
    8. Minns när efterrättan var after eight och päron. Tacos var lyx. Kanalerna var två och nån fjärrkontrollen fanns ej. Skräpmat åt jag väldigt sällan, var väl i så fall en Hawaii med stora runda ananansringar nån gång om året.

      Sen kom 90-talet och 28,8 modemet blockade linjen, telefonräkning blev hög.

      80-talet bjöd på statliga lån med 80% avdrag mot lön.

      Minns fortfarande att jag som student, skickade inte mina betalningar vi post, till "postcentralen" där jag även arbetade extra som kontrollant på 00-talet.

      Radera
    9. Minns att GRUNDIG var TV märket man skulle ha.

      Radera
    10. Ja GRUNDIG var högstatus. Jag tror vi hade en Telefunken. Tänkt sen när CD-växlaren kom, och man fann de stora NAD-bjässe-förstärkarna som drev ett par Cerwin-Vega högtalare med dunk-dunk musik.

      Radera
    11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    12. @B2: Där ser man ju risken med att inte investera diversifierat. Om 20 år är kanske Amazon eller Apple inte så kända längre.

      Radera
    13. Det var Bang & Olufsen som var status-tv och väsentligt dyrare än konkurrenterna.
      Även Sony var status då deras trinitron-rör var bättre än konkurrenterna.
      Grundig var budget-tv.

      På stereo-sidan var det JBL på högtalarsidan (70-talet) samt Pioneer, Marantz, Sansui, Luxman på förstärkarsidan som var status (Japan).
      Hade man riktigt mycket stålar vilket typ ingen hade köpte man McIntosh (US).
      NAD och Cervin Vega var budget-grejer.

      McIntosh och Luxman gör fortfarande riktigt dyra grejer.

      Länk till dagens McIntosh:
      https://www.mcintoshlabs.com/

      Radera
    14. Bra hifi-prylar står sig väl i pris.
      Vill man ha ett par JBL L300 från 1978 får man betala över 50 k för ett fint par. https://hifitorget.se/visa_annons.php/jbl_l300_127612.htm

      Radera
    15. Ingen pratade om HiFi förutom du. Nad:s 208 står väl sig fortfarande rätt okej förvisso. Men HiFi är det kanske inte. Jag och Goofy hade väl lite andra referensramar än dig på den tiden, din audiofil-snobb :)

      Radera
    16. Är så långt ifrån snobb man kan komma :) Fast vissa hävdar ju att snobb betyder inte adlig och det stämmer.

      Radera
  5. Kollapsade logistikkedjor. Kan det ge genombrott för nytänkande. Jag tror det. Vi bör få ökad takt i robotisering i EU och mer tillverkning hemtagen från Kina. Såg att priset på begagnade bilar ökat i USA som följd av brister i tillgång på komponenter. Händer något positivt i Sverige?

    Vänliga hälsningar


    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Priserna på begagnade bilar skenar redan här. Dels för att många beg. bilar går på export och dels för att nypriserna skenar. Men jag var tvungen att tredubbla min maxgräns vid senaste bilköpet och känner flera som säger det samma.

      Radera
    2. Bilar kostar rent allmänt mycket pengar. Jag undrar hur utvecklingen sett ut de senaste 20 åren när det gäller hur stor andel av medianlönen den bäst säljande bilen kostar.

      Radera
    3. SCB mäter både nybilspriser och priser på begagnade bilar. Där har priset på nya bilar gått upp, begagnade bilar gått ned senaste 24 åren.

      Man kan mäta på t ex en VW Golf, som är med i topplistan varje år. Har en VW Golf ur aktuell modellserie ökat i pris senaste 20 åren?

      Radera
    4. Vill man köra ny elbil så kan man nu leasa en MG för 1995kr/månad. Väldigt prisvärt då bonus används under de 36 månaderna för att sänka månadskostnaden. Försvinner bonusen så blir det istället 4000kr/månad. Hur länge är miljöbilspremien hållbar? Hösten -22 gissar jag

      Radera
  6. Min fru är inköpsansvarig på ett mindre bolag som säljer utrustning till byggindustrin. Det mesta köps från Kina. Frakterna har gått upp 400%(container) på ett år. Än så länge har de undvikit prishöjningar mot kund, men det är bara en tidsfråga.

    SvaraRadera