Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2021-05-12 11:42

Högsta inflationen på tre år - en procentenhet över Riksbankens prognos - dags för räntehöjning?

Den officiella inflationen KPIF rapporterades idag till 2.5%, en hel procentenhet över Riksbankens prognos om 1.5% som ligger till grund för centralbankens ovilja att höja styrräntan reporäntan. Det kanske är dags för centralbanken att hålla sig till verkligheten istället för sina fantasier?
Svenska kronans köpkraft på väg att spolas ner
KPIF på 2.5% sågs senast i oktober 2018 och innan dess får man leta sig tillbaka hela vägen till oktober 2008 och den akuta finanskrisen för att hitta så hög inflation som vi upplever just nu.

Det är uppenbart att överhettningen av svensk ekonomi, tillsammans med råvarubrist driven av skenande tillgångspriser i spåren av centralbankernas permanenta krisräntor och sedelpressvansinne, nu slår igenom på officiell KPIF-inflation. En KPIF-inflation som valdes istället för KPI, för att man skulle slippa höja räntorna. Så det är väl dags för Riksbanken att byta tillbaka till KPI istället.
KPIF Data: SCB

Bägge dessa är högre än den prognos som Riksbanken killgissat skulle gälla för 2021 och deras senaste besked om att de minsann inte ska höja styrräntan reporäntan ens 2024. Killgissningen var en KPIF på 1.5% för i år och KPI på 1.4%. Verkligheten i april var dock 2.5% för KPIF och 2.2% för KPI.

Nu ligger detta inom toleransintervallet som Riksbanken införde för att slippa höja räntan, men detta visar tydligt att den svenska centralbanken är helt ute och cyklar i sina så kallade prognoser, och därmed är även deras killgissning om den egna räntan värd exakt noll. Om man nu på allvar menar att man ska skita i allt annat och bara bry sig om KPIF. Vi thar dock lärt oss de senaste tio åren att Riksbanken inte alls har inflationsbekämpning som mål, utan ständigt ändrar sina definitioner för att slippa göra något åt inflationen och höja räntan, utan istället elda på tillgångsbubblorna.

Dessutom stiger inflationen nu snabbt. Kom ihåg att kräva minst 3% löneökningar i år, annars får du i praktiken en lönesänkning, om du nu lever som KPIF-Svensson och köper en tiondels platt-teve om året.

Vi kan räkna med att ingen kommer pressa Riksbanken på ett besked efter dagens inflationssiffor. För Riksbanken gäller kartan, inte verkligheten.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

138 kommentarer:

  1. Mycket tycks vara lite tillfälliga effekter pga prisfall förra året.

    ""Vi hade ett ovanligt prisfall under pandemins inledning i april i fjol som gör att inflationen nu går upp på grund av baseffekter. Dessutom har energipriserna stigit, vilket håller upp inflationen. Snart kommer dock att inflationen att sjunka igen", säger Handelsbankens seniorekonom Johan Löf till Nyhetsbyrån Direkt."

    Så vi får väl se om inflationstakten sjunker t ex i höst/till jul, eller om inflationsbrasan är tänd och börjar brinna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Tror inflationstakten sjunker med råvarupriserna till hösten. Härligt vi får tillfälligt ligger runt 2%, hoppas det blir varaktigt denna gången.

      Radera
    2. Råvaror har endast varit så här undervärderade 3 gånger dom sista 100 åren.

      Radera
  2. Penningmängdsökning = inflation vilket ger prishöjningar https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Runt 20% inflation. Den som får mindre löneökning varje år än 20% blir fattigare. Den som köper en aktie eller en fond som ger mindre avkastning än 20% per år blir fattigare. Och villor och lägenheter går inte upp. Det är värdet på kronor som går ned.

      Radera
    2. Jag ökade min köpkraft med blott 8% löneökning? Var bor ni? Lilla NY?

      Radera
    3. De låtsas som att ökad penningmängd är det måttet man ska jämföra sin disponibla inkomst med, och inte priset på varor och tjänster som man konsumerar.

      Visst har det ofta funnits samband mellan ökad penningmängd och konsumentprisinflation, men det sambandet har blivit svagare senaste decennierna eftersom omsättningshastigheten på pengar gått ner.

      Radera
    4. Inflation ska ses som en extraskatt av staten.

      Radera
  3. Riksbanken höjer nog inte förrän dom är säkra på att prisinflationen inte är tillfällig. Hur länge man måste vänta på att vara säker lämnar jag som en tankeövning. Tur att man fick en löneökning på nära 5% i år så det är fortfarande lite kvar innan man går back.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbanken kan vara helt säkra på att de inte påverkar dessa mått av inflation. Förutom det som orsakar valutamanipulation av SEK.

      Radera
    2. Här var det 2% lön påslag det var inte ens en förhandling utan typ alla får 2% i san jämlik anda :)

      Radera
    3. @Bisk: 1,7% var det initiala förslaget men man får stå på sig och visa hur mycket pengar man drar in och jämfört med andra dessutom. Var tredje år brukar jag kräva mer än förslaget. Alternativet är att byta arbetsgivare så slipper man dom fighterna.

      Radera
    4. Korrekt Goofy, precis vad de kommunicerade senast. Förstår inte förvåningen här.

      Radera
  4. Vår sophämtningsavgift ökade med 20-25% ... kul med ickeinflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ligger väl på 100-200 SEK i månaden? Slår nog inte mycket på inflationssiffrorna.

      Radera
    2. Substitutionsmetoden visar ju att du kan dumpa soporna i skogen, så i praktiken har ju sophämtningsavgifterna gått ner med 100%.

      Radera
    3. Dave, 25% bara? Nordvästra Skånes Renhållning höjde nyss avgiften för oss med 31%. Smyginflationen slår rekord. Och skickade med en motivering angående ökningen i månadskostnad som var bland det mest oseriösa jag sett: "Det är mindre än vad en hämtpizza kostar (2020 slängde varje nordvästskåning i snitt ätbar mat motsvarande fyra pizzor i månaden)".

      Radera
    4. Ja, vissa taxor ökar rätt kraftigt. Är dock nöjd med att min lägenhetshyra än så länge är exakt samma som förra året (liten höjning senare i år). Det är min största utgift så det är rätt trevligt att den inte ökar -- alls.

      Radera
    5. De får bara täcka sina kostnader för tjänsten och inte agera mjölkko för andra kommunala svarta hål.
      Så frågan är då vilka kostnader som ökat så mycket? Allt är offentlig handling för den som orkar och visar det sig att de chansar är det bara att överklaga.

      Radera
    6. Och bostaden ökade med 1925kr/dag efter 22% skatt de senaste 18 månaderna.

      Radera
    7. Så med andra ord förutom bostadsökningen så ökar tjänster i pris lite som el- och gasräkningen i Baltikum åå 90- och 00-talet?

      Radera
    8. @B2: Kollade lite på ett nybyggnadsprojekt idag i Göteborg Centrum. Prisnivå 67000-109000 per m2 + föreningslån på 15000/m2. Bra mycket högre än Köpenhamn. Har man turen att komma åt en P-plats med laddstolpe så kostar det ca. 1700 kr/mån. Kostar att ligga på topp. Man får boka upp sig nu med inflyttning 2024.

      Radera
    9. Dream on. Köpenhamn är väsentligt dyrare än GBG när alla skatter och avgifter är betalda.
      Hyressidan speglar det bra och Köpenhamn är ca 65% dyrare än GBG.

      Radera
    10. Nja, Östergren det tål nog att synas. Jmf du andelslägenheter eller ägarlägenheter? Köpenhamn har en fungerade hyresmarknad ja, vilket även är förklaringen till stor del

      Radera
    11. 15kkr/kvm är normalt. Nya lägenheten jag köpt ligger på 13. Men kunderna är gräddhyllekunder så de vill väl ogärna realisera 22% skatt. Vanligaste bilmärket verkar vara Porsche 🙂

      Radera
    12. Danskarna har inte kommit på vilken ekonomisk boost det hade varit för deras köpkraft att flytta till Göteborg. Istället sitter dom vid medelhavet och avundas den rike svensken som inte är intresserad av vad pizzan kostar.

      Radera
    13. Nu var det jag som synade er. Fattar inte varför ni kommer med påståenden om att GBG är dyrare än Köpenhamn. Till och med per kvadratmeter är Köpenhamn dyrare, sen tillkommer högre skatter etc.

      Radera
    14. @Östergren: Kollar på Numbeo och då är det följande priser:

      Price/m2 GBG City Centre : 63kSEK
      Price/m2 GBG Outside of Centre: 41kSEK
      Price/m2 CPH City Centre: 68kSEK
      Price/m2 CPH Outside of Centre: 47kSEK

      Numbeo tar nog inte hänsyn till skillnaden mellan BR - EL.
      I Göteborg får man lägga på minst 10% på andelslån från förening (lågt räknat).
      Sen kan man djupdyka ännu mer och jämföra andel nybyggnation av marknaden mellan städerna där nybyggnation tenderar att ha högre prislapp per m2.

      Skatter tänker jag inte kommentera. Pratar om pris inte kostnader.
      I så fall får man även ta lönerna i beaktande om det ska vara intressant att jämföra kostnad.

      Radera
    15. Sen kan man argumentera för att det ändå är rimligt då Köpenahamn är en by och Göteborg är en stad ;)

      Radera
    16. Orkar inte upprepa mig fler ggr.
      Blir ju lyteskomik när ni verkar tro att GBG är dyrare än Köpenhamn och inte tar hänsyn till skatter.

      Radera
    17. Är Zürich billigare än Stockholm?

      Radera
    18. Antar att du bara är ute för att provocera? Har släkt i Z och det är väsentligt dyrare än S.

      Radera
    19. Jag med. Får försöka övertyga dom om att flytta till Stockholm och bli rika. Svårt.

      Radera
    20. Lönen i Köpenhamn betalas i DKK, löjligt att inte ta hänsyn till lönen. Goofy - Östergren 1 - 0 🙂

      Radera
    21. BRF i Köpenhamn klassas typ som lösöre. Varav räntan blir hög. Sveriges bostadsmarknad är bra märklig.

      Radera
    22. Lyteskomiken tar hänsyn till skatt och lön samt ränteläge/boendekostnad. Sammanfattning - dyrare att köpa i Göteborg än I nordens huvudstad Köpenhamn. Vill man betala mest så kan man köpa i Stockholm 🙂. Fakta is a bitch

      Radera
    23. Trist när kommentatorsfältet kapas av konspirationsteorier. Ni får fortsätta ryggdynka varandra B2 och Goofy.

      Radera
    24. Konspirationsteorier - utveckla

      Radera
    25. Var Goofys siffror fel? Har själv följt marknaden där i 20 år och förundrats. Men BRF är en helig ko här dock inte i CPH varav priserna

      Radera
    26. Ryggdunka = möter din okunskap. Så tänker jag nu

      Radera
    27. Vad är det som är konspiratoriskt? Priserna i SEK är högre i GBG än CPH om man tar hänsyn till totalpriset. Ryggdunkar ingen.

      Radera
    28. Här är färsk statistik - https://www.oresundsinstituttet.org/fakta-bostadsmarknaden-i-oresundsregionen-2/

      42kkr/kvm i Köpenhamn. Som småstaden Lund typ i prisnivå ifall vi jämnställer DKK med Seketas utifrån boendekostnad

      Radera
    29. Goofy, nä vi brukar inte direkt ryggdunka varandra. Men du har så rätt här. Östergren verkar inte påläst i denna gebit. Sen är bostäderna i Köpenhamn i regel ägarlägenheter så 35kkr/kvm är en bättre jämförelse. Fisksätra priser i Nordens huvudstad 😅

      Radera
    30. Nu ska jag steka Hamburgare. Köpte dock svenskt kött. Hör och häpna, det var dyrare än danskt ;)

      Radera
    31. Ni kan inte bortse från skatterna, det är liksom det som är ekvationen.
      En bättre kåk i Köpenhamn kan tex ge 2 procent i fastighetsskatt.
      Jag upprepar. Det är väsentligt dyrare i Köpenhamn vs GBG vilket 65 procent högre hyror visar.

      Radera
    32. Nu har jag tagit hänsyn till skatterna:

      Köpenhamn ägarlägenhet:
      Yta: 50 m2
      Pris: 1740000 DKK (34800 DKK / m2)
      Ejerudgift: 2100 DKK / mån
      Fastighetsskatt: 1450 DKK/mån
      Kontantinsats: 15%
      Ränta: 1,1% (efter avdrag)
      Månadskostnad (ex. amortering/tvångssparande): 4905 DKK/mån
      Genomsnittslön netto (DKK): 23782 DKK/mån
      Boendekostnad som andel av lönen (%): 21%


      Göteborg:
      Yta: 50m2
      Pris: 2050000 SEK (41000 SEK / m2)
      Månadsavgift: 4000 kr / mån (p.g.a. föreningslån + vatten + el)
      Fastighetsskatt: 0 kr/mån
      Ränta: 1,0% (efter avdrag)
      Kontantinsats: 15%
      Månadskostnad (ex. amortering/tvångssparande): 5452 SEK/mån eller 4038 DKK/mån
      Genomsnittslön netto (DKK): 20140 DKK/mån
      Boendekostnad som andel av lönen (%): 20%

      Östergren: Du får rätt i att genomsnittsdansken lägger 5% mer av lönen på boendet i räkneexemplet. Om vi jämför en 25 M kronorsvilla med en motsvarande villa i Köpenhamn så är boendekostnaden högre för en sådan i Köpenhamn men även priset är lägre p.g.a. fastighetsskatten vilket möjliggör för fler att köpa den (= lägre tröskel). Vi kan hålla på med confirmation bias i all oöndlighet men jag bjuder på att du har rätt om allt och att jag är dum i huvudet. Jag var lika dum i huvudet när jag sa att vi skulle få helikopterpengar. Känner att jag inte har något att tillföra mer. Ha en bra afton / Den hjärndöde konspirationsteoretikern

      Radera
    33. Goofy. Hur förklarar du då att hyrorna är 65 procent högre i Köpenhamn?
      Hyresrätter i Danmark drivs till självkostnadspris och motsvarar den verkliga kostnaden för drift, skatt etc. Detta talar för att även ägande är väsentligt dyrare än i exemplet du ger.

      Radera
    34. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    35. @Östergren: Dom är 50-70% högre i SEK jämfört med Göteborg och jag vet inte vad avskrivningstiden eller underhållsstandarden är i Köpenhamn jämfört med Göteborg. I allmännyttan i Göteborg är fastighetsskötseln i allmännyttan urusel.
      Sen omfattar prisbilden även dyrare objekt d.v.s. även hyreshus i Köpenhamn som p.g.a. värderingar över 3M och högre fastighetsskatt resulterar i högre snitthyra.

      Radera
    36. På fastighetsägarna står det att det trots att marknaden är reglerad i Köpenhamn ändå är OK med något som kallas omkostnadshyra där en skälig avkastning till ägaren ingår hur mycket det nu innebär.

      Radera
    37. Hyrorna i Köpenhamn är ungefär som i Hong Kong. Dvs prissatta som en storstad. Ingen svensk stad är i närheten av det.

      Radera
    38. I Danmark har du som säljare av en ägarlägenhet reparationsplikt i 10 år efter du har sålt den om nåt är trasigt.

      Vet inte hur skicken ser ut dock. Men vet att de älskar att ha duschkabiner i vardagsrummet. Samma typ av otyg som britterna som kör vattenledningarna på fasaden (och sen blir chockade när det blir minusgrader).

      Radera
    39. Tack för siffrorna Goofy, som sagt tidigare- fakta is a bitch. Östergren får förklara varför det är billigare att bo i Köpenhamn, vi andra vet redan varför. D v s fungerande hyresmarknad, en stor andel är just hyreslägenheter. Östergren kanske ska prata med Jonas, han har bra koll. Även ifall han inte förstod amorteringskraven och nu förutspår kraschande priser till hösten och 2022. Vi får se...

      Radera
    40. Tim, följer du också marknaden där? Eller är du en Stockholmare som killgissar?

      Radera
    41. @B2: Östergren har rätt i att det är dyrare att bo i Köpenhamn än Göteborg men det är fortfarande lägre prisnivå när man köper bostäder och högre löneläge vilket möjliggör att både ta sig in på marknaden samt att amortera av lånet snabbare. Sen är det väl ingen reavinstskatt heller ifall man göra en vinst efter försäljningen. Sen finns det andra fördelar som t.ex det faktum att offentligvården fungerar och man inte behöver en privat vårdförsäkring för att slippa dö i väntrummet, högre pension o.s.v. men det är helt andra aspekter som inte har med detta att göra.

      Radera
    42. B2. Tror de flesta förstår att 50-70 procent högre hyror i Köpenhamn (citat Goofy) inte innebär att det är billigare att bo där.

      Radera
    43. Östergren. Vi pratade initialt om prisnivån för att skifta över till boendekostnad och skatteaspekter och till slut hamnade vi på en jämförelse i hyresnivå i allmännyttan. Jag kallar dig dock inte konspirationsteoretiker för ditt påstående om hyrorna.

      Radera
    44. Köpenhamn är knappast nordens huvudstad, iaf inte om du frågar det globala näringslivet.
      Huvudkontoren och kapitalet söker sig till Stockholm.

      Radera
    45. Nej jag följer imte Köpenhamns bostadsmarknad. Men jag har ett par vänner som bott där.

      Radera
    46. Östergren, ja det blir så i en fungerande bostadsmarknad. Nu pratar vi dock om ägt boende. Och då är det mesta ägarlägenheter. Och priserna ligger på Goofys redovisade nivå.

      Av Joakims kommentar ovan så söker sig visst huvudkontoren och kapitalet till Stockholm. Lilla NY 🙂

      Radera
    47. EU- studierna av Öresundsregionen visar dock nåt annat

      Radera
  5. Spelar ingen roll om vi ligger över målet både Ingves och politikerna vet att allt kraschar om de höjer ( även om de borde) blir skoj att se hur bedrägeriet med att trycka krediter fortsätter och vilka ”ursäker” till att inte höja som kommer

    Så trött på att bli lurad, men det är
    Bara böja sig framåt och tacka och ta emot...

    SvaraRadera
  6. 10-års räntan i USA är väl på väg uppåt igen efter att ha gjort en förväntad paus. På sikt får vi nog räkna med betydligt högre räntor. Både USA, Europa och Sverige.

    SvaraRadera
  7. Kan boräntor och andra konsumenträntor sticka iväg oavsett RB agerande? Finns det andra faktorer än styrräntor och centralbankernas obligationsköp som bestämmer priset på pengar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntan på bostadslån sätts utifrån hur mycket marknaden är beredd att betala för bankernas bostadsobligationer. Numer är dock riksbanken en köpare av sådana obligationer, vilket är helt sjukt givet utvecklingen för bostadspriserna.

      Radera
    2. @Joakim: Varför är det sjukt? Man gör det för att stimulera ekonomin och ge stöd till återhämtningen. Bostadspriserna är inte Riksbankens uppgift att oroa sig för. Finansinspektionen kan revidera lånereglerna om man nu tycker att priserna drar iväg oroväckande mycket.

      Radera
    3. Precis Goofy. Riksbanken följer sitt mandat.

      Radera
  8. Alltså jag gillar SCB men blir inte det hela lite löjeväckande när de tar upp högre priser på böcker och alkoholfria varor som ett argument:

    "KPIF steg med 0,3 procent från mars till april. Under motsvarande period 2020 sjönk priserna med 0,3 procent.

    Månadsförändringen påverkades av högre priser på böcker efter bokrean i mars. Priserna på kläder och skor ökade, liksom priserna för livsmedel och alkoholfria drycker, där det framförallt var grönsakspriserna som steg. Det som motverkade uppgången var lägre elpriser."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju bara ett torrt konstaterande. Månadsförändringarna är alltid påverkade av sådana saker som reor mm, tycker oftast årsförändringarna är mer intressanta dvs april 2021 vs april 2020. Men just april 2020 ger ju speciella problem just när man ska mäta en typisk konsumtionskorg eftersom vi helt slutade konsumera vissa saker (eller åtminstone kraftigt drog ned på dem) 2020...

      Radera
    2. Jo men hur kan det ens vara intressant att ta upp böcker (som ingen köper) och alkoholfria drycker (som ingen köper). Ska de börja snacka vinylskivor och snus i nästa steg?

      Radera
    3. Och återigen står den genomsnittliga mannen som segrare; äter inte grönsaker, dricker inte alkoholfritt och läser framförallt inte böcker.

      Radera
    4. Ingen köper böcker eller mjölk och juice?

      "Alkoholfria drycker" i KPI är precis som det låter, dryck som inte innehåller alkohol. Inte "alkoholfri öl på systemet".

      Radera
    5. Eller för att vara mer tydlig: När SCB pratar om "alkoholfria drycker" så pratar de om följande undergrupper:

      * Kaffe, te och kakao- och chokladdrycker
      * Mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuice (där ingår ju också då lättöl, cider, mineralvatten, saft mm)

      Radera
    6. Joakim Persson. Jag förstår och jag är inte mindre man än att jag är beredd att byta ståndpunkt. Ersätt genomsnittliga mannen med riktiga mannen, i övrigt allt lika.

      Radera
    7. Var mest kommentar till Östergren. Jag håller med dig, systembolagsinköpen har fått gå upp lite nu när andra länders utbud är svårare att komma åt... de priserna har väl mest förändrats pga valutakurserna dock, minns inte om det är nån särskild ökning. Nån amerikansk importvara minns jag gick ner i pris i alla fall.

      Radera
    8. JP. Det jag inte kan förstå är hur böcker och alkoholfria drycker kan få ett så stort genomslag procentuellt på disponibla inkomster och därmed klassas som inflationsdrivande.

      Radera
    9. "Livsmedel och alkoholhaltiga drycker" heter den kategorin, man brukar inte i pressmeddelandena gå närmare in på undergrupperna. Det vill säga, skriver man "livsmedel och alkoholhaltiga drycker bidrog till höjning" så kan det mycket väl vara grönsaker, kaffe eller smör som drar iväg, eftersom de ingår i samma ihopklumpade grupp.

      Radera
    10. ..... alkoholfria drycker menar jag, men ja. Det är "kategori 1" eller vad man ska kalla den på SCB som innehåller en massa olika varor, och som man då slår ihop under rubriken "livsmedel och alkoholfria drycker".

      Vad gäller böcker, hm, det varierar nog rätt rejält vad personer lägger på den varan. Jag tycker själv om att handla böcker och jag lägger nog mer på det än på många andra kategorier.

      Radera
    11. Vi gör det enkelt för oss och utgår från att varje svensk lägger 1000 SEKetas på böcker varje år. Dvs 83 SEK/månad. Hur kan en sån liten bas vara inflationsdrivande?

      Radera
    12. Det framgår inte av pressmeddelandet hur mycket av prisökningen som förklaras av just böckerna, men SCB brukar vad jag sett innan ta med specifikt sådant som höjer/sänker inflationstakten med 0,1 procentenheter eller mer.

      Så det är väl ganska lätt att se. Säg att man lägger 0,5% av sin disponibla inkomst på böcker. Om bokpriserna månaden efter bokrean stiger med 25%, så lägger man nu 0,625% av sin disponibla inkomst på böcker.

      Radera
    13. Tittar jag i vägningstalet och underindex så ser det ut så här.

      Vägningstal för hela kategorin "tidningar, böcker och skrivmaterial": 10,70 (betyder här 1,07% av utgifter).

      Indextal mars 2021: 669,06
      Indextal april 2021: 723,11

      Priserna för hela den kategorin steg således med 8,1% på månadsbasis (och 8,8% på årsbasis), vilket då avrundat ger en höjning av inflationen med ungefär 0,1 procentenhet och därför nåt som SCB väljer att plocka upp som en detalj i sin pressrelease.

      Radera
    14. Så svensken lägger alltså 1.07% på böcker? Det skulle innebära att svenskens totala utgifter uppgår till 7757 SEK i månaden om bokmarknaden är ca 1000 SEK per person och år.

      Radera
    15. Elpriser sjunker alltid på sommaren men nätavgiften stiger hela tiden. Hur syns det? De som har fasta kontrakt påverkas inte av rörliga priser. Känns rätt komplext att göra en rättvis beräkning.
      Likadant när 95-oktan ersätts med E10 i höst. Då stiger förbrukningen ca 10 %, har bränsle priset då gått upp? Den faktiskt kostnaden att t.ex. köra 1000 mil är högre men oförändrat literpris.

      Radera
    16. Östergren: 1,07% = inklusive tidningar och skrivmaterial.

      Bokhandeln omsätter omkring 8 miljarder om året + moms = lite mer än 9 miljarder, ganska nära en tusenlapp per person och år om man höftar lite.

      Tidningar en 7 miljarder till eller en tusenlapp till med lite marginal.

      Så i snitt kanske 2000 per person och år för tidningar och böcker och pennor och anteckningsblock mm. Låter inte orimligt och stämmer med branschens omsättningssiffror. Utgifter per konsumtionsenhet blir då i storleksordningen 200 000 kr/år.

      Radera
    17. JP, blir mycket cherry-picking här. Vissa saker som du är inne på ökar inte särskilt mycket. Lunchen kanske byts mot himmalagat. Bredbandet ser över och minskar i pris. Macken besöks aldrig längre, då bilen laddas gratis etc etc.

      Radera
    18. Tror inte vi kommer längre. Jag är bara fascinerad över att de orkar ta upp böcker för 80 spänn per månad. Ja, de skrev böcker, inget annat.

      Radera
    19. Ja det stämmer. Men för att undvika individuell cherrypicking kan man gå rakt av på KPI istället så har man justerat och räknat och vägt på "minst orättvisa sätt".

      Hittar man buggar eller konstigheter med KPI kan jag lova dig att SCB är mycket, mycket intresserade av detta, eftersom KPI är centralt i många kommersiella kontrakt, i avgifter, i försäkringssystem, i skatter och i (garanti)pensioner.

      Radera
    20. Östergren: Jag tror de bara mekaniskt tar upp saker som avrundat står för en förändring på 0,1 procentenheter eller mer över en viss tidsperiod. Det är inte alls omöjligt att en stor prishöjning på böcker kan ge 0,1 procentenheters effekt av det slaget.

      Radera
    21. Böcker för 1500 i månaden är inget märkligt för min del.

      Referensverk, kvalitetsfackböcker o.dyl. är inte särskilt billiga. Ett bra lexikon går t.ex. lätt på 2500 kr.

      Däremot har jag inga tv-abonnemang (förutom Pravda-tv via skattsedeln), så det jämnar väl ut sig.

      Radera
    22. JP
      Hårdare bandage i US och de refererar definitivt inte till några böcker (de är duktiga på statistik i staterna).
      Årsbasis inflation 4.2%. Månadsbasis 0.8%. Största ökningen sedan september 2008.

      Radera
    23. Jag håller helt med dig Östergren. USA går klart före här. Begagnade bilar och annat som ökat mycket i pris.

      Igen, om du tror SCB gör fel i sin statistikinhämtning är jag säker på att de tacksamt tar emot tips.

      Radera
    24. JP. Tror inte SCB gör fel. Däremot tycker jag att de borde kunna uttrycka sig på ett bättre sätt.

      Radera
    25. Snus är väl förfan livsviktig och bör vara en självklar del av KPI. Det är väl en av de sista varorna man slutar konsumera, bara vatten som har högre prio.

      Radera
    26. @Tim: Slutade snusa när Anders Borg tyckte att jag skulle betala mer skatt p.g.a. mina dåliga vanor.

      Radera
    27. Nykterist också?

      Skattetrycket på en produkt är ett bra mått på hur rolig eller viktig produkten är. Tobak, bensin, alkohol, el.

      Radera
    28. Goofy, bytte själv snus. Ungefär samma pris nu som för 20 år sedan. På krogen kostar husets vin 49kr.

      Radera
    29. Tim, billigare med en dålig vana än två så svar nej :)

      B2, Ryggdunk på det!

      Radera
  9. 3% löneökning?!? Arbetar inom försvaret och vi får slåss med knytnävarna och morakniven för att några få individer, som har brunast tunga, ska få knappa 1,8%. Vi andra dödliga smyger in på 1,3-1,5%... Så har det varit dem senaste 5 åren. En nyanställd tjänar lika mycket eller mer än furriren som arbetat i 6 år och är oersättlig. Min arbetsgivare står sig frågande varför vi inte vill kämpa mer för att få högre löneökning och inte vill stanna kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med Thure. Man får vara glad om man får noll i löneökning.

      Radera
    2. Oj, ja det var verkligen lite. På min arbetsplats ligger man på mellan 3-7% i ökning. Sen de som hoppar upp ett steg, får i regel mer än så.

      Radera
    3. Arbetsgivaren gick in i förhandlingarna med en inriktning på 0% höjning förra året så det känns ju bra. Samhall städar våra lokaler och har en ingångslön ca. 10% högre än soldater och en löneökning på 3-5% på år. Tanken har slagit mig att börja städa lokaler istället m

      Radera
  10. Min sambo fick 0.3 procent i löneökning. Vi firade med varsitt Ballerinakex. Man får vara glad för det lilla som flickan sa när hon satte sig på nappen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pratar du reallöneökning eller?

      Radera
    2. Goofy (och B2). Det är anekdoter med 0 till 5 procent i löneökning. Detta ger ca 2.4 procent på aggregerad nivå.

      Radera
    3. Östergren. Precis som Bonicivis anekdot. Dina 2,4% inkluderar troligen inte arbetsbyten eller promotions?

      Radera
    4. En extra sak att komma ihåg är att löneökningar på aggregerad nivå är hela arbetsmarknadens löneökning, inte individuell löneökning. Tänk på att de mest högavlönade går i pension, och det kommer in nya unga (lågavlönade) på arbetsmarknaden varje år, så _individuell löneökning_ bör bli lite större än så eftersom man blivit ett år äldre/visare/etc.

      Radera
    5. Så när en stor årskull går i pension samtidigt som en stor årskull går in i arbetsmarknaden sjunker den aggregerade löneökning fast inom varje grupp kan den vara oförändrad?

      Radera
    6. Den aggregerade löneökningen är ju den man avtalat fram och som gäller på arbetsmarknaden/branschen/företaget, dvs ett lyft av den totala nivån eller budgeten.

      Den budgeten ska sedan fördelas på de på arbetsmarknaden/branschen/företaget.

      Eftersom det varje år avgår personer med relativt högre lön (som går i pension) och inkommer personer med relativt lägre lön (nyanställda unga), så bör de som är kvar i jobbet och som då är ett år äldre kunna knipa åt sig en relativt större del av kakan. Det skapas ju budgetutrymme av att en högavlönad slutar jobba och att en lågavlönad börjar, utöver det som skapas av själva budgethöjningen.

      Man kanske kan föreställa sig det som en massa staplar som är sorterade i åldersordning. Varje år så hoppar man som individ ett steg "åt höger". Men den som går i pension frigör ju hela sin stapel, som blir till pengar att fördela _utöver_ den höjningen som har avtalas fram (och som ska spridas ut över alla staplar).

      Radera
    7. Men årskullarnas storlek påverkar inte? Varför skulle arbetsgivaren vilja fördela en stor andel högavlönade pensionsavgångar över övriga jmf att bara behålla pengarna om nästkommande grupp inte är lika stor till antalet?

      Radera
    8. Resonemanget fungerar för hela arbetsmarknaden. Den lokala motparten vet hur lönestrukturen ser ut och att löneutrymme "frigörs" vid pensionering, det är en vanlig sak att ta upp vid lönerevisioner mm även om det inte pratas om så mycket.

      Enda poängen är att _individuell lönehöjning_ bör vara högre än _kollektivets lönehöjning_, eftersom du som individ bör ha gått upp i erfarenhet och kunskap jämfört med förra året, och därmed rimligen bör kunna tilldelas en större höjning än den som gäller för hela arbetsmarknaden.

      Radera
    9. Läs medlingsinstitutets årsrapport, där står lite om detta, sidan 191:

      "Den genomsnittliga individuella löneökningen uppgick till 3,2 procent 2019. Vilket är 0,2 procentenheter lägre än motsvarande ökning för 2018. Löneökningstakten bland identiska individer är i regel högre än genomsnittslönens ökningstakt."

      Radera
    10. Joakim, du är som faktabok man kan fråga. Tack för att du finns här.

      Radera
    11. Jag har dessutom fått lite nya uppslag inför löneförhandling, tack för upplysningen!

      Radera
    12. Det finns info därute! Men ja, arbetsgivaren är ju såklart jättenöjd om folk tror att märket eller den siffran som tutas ut på nyheterna är vad folk ska satsa på... då blir det pengar över till den som tar för sig.

      Radera
    13. Precis så, för den som tar för sig. Annars får man väl skylla sig själv. Att vara en cry baby hjälper väl ingen

      Radera
  11. Man kommer osökt att tänka på ett citat från John Clees - "what I've realized now at the age of 75 is that almost nobody has any idea what they're talking about".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är bra den. Sammanfattar väl "killgissningar" rätt bra :)

      Radera
  12. KPI-talet är redan manipulerat. Den riktiga inflationen (M2) är betydligt högre! (Vem trodde att man kan trycka på en datorknapp och skyffla ut 700 miljarder utan påverkan på kronvärdet och vad du kan få köpa för 1 SEK).

    Riktigt inflation borde mätas i MONEY SUPPLY, d.v.s. mängden kronor.

    Det spelar ingen roll att tillgångar skjuter i höjden av alla dessa pengatryckarfasoner. Räntan ska vara låg enligt Riksbanken, eftersom det gynnar äldre generationer, Amen.

    Förlorarna... löntagarna, framförallt yngre utan tillgångar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast yngre har ju snart dubblat sin kontantinsats ifall dom gick in på aktiemarknaden i botten förra året :)

      Radera
    2. Goofy. Eller så gjorde de precis tvärtom och sålde rubbet på botten.

      Radera
    3. @Östergren: Tveksamt. Jag tror att dom flesta svenskar inte är lika korkade som jag. Det tål att påminnas om att vi är übermensch vilket även bekräftades av rasbiologiska institutet.

      Radera
    4. Med bankernas kapitaltäckningskrav så är det inte konstigt att penningmängden ökar. RB ger ut 1000 kr, kund A sätter in detta på en bank som då kan låna ut 900 kr till kund B och reservera 100 kr. Kund B sätter in 900 kr och banken kan nu låna ut 810 kr osv. Så "nytryckta" 1000 kr blir då 10.000 kr i ekonomin.

      Radera
    5. Sjunkbomben, sluta se på töntiga filmer på Youtube, baserade på något som möjligen gäller i USA. I Sverige fungerar det inte så alls. Banken behöver eget kapital i reserv som kapitaltäckningskapital, inte kundens kapital.

      Radera
    6. T ex om aktieägarna låter 1 miljard i vinster stå kvar som eget kapital i banken kanske banken får låna ut 100 miljarder, givet att man kan låna in eller låna upp 100 miljarder. Hypotetiskt exempel.

      Radera
    7. Det var ett dåligt exempel på Fractional-reserve banking och det försvann visst för 20 år sedan, hoppsan!

      Radera
    8. Cornu har fel, det är mer än 300 miljarder :P

      "Det innebär att en bank kan komma undan med
      ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en
      3 [7]
      utlåning på 1 miljon kronor" Stefan Ingves 2009

      Radera
    9. Yaku

      Kapitalkraven har väl höjts rejält sedan dess, så kanske 10-15k eget kapital för att låna ut 1 miljon till en bostad? Någon som vet?

      Radera
    10. Du har rätt riskviktsgolv har väl ökads till 25% från 10% och andra krav har höjds, kanske grund varför små bank lämna ränta på konto.

      Radera
  13. Tur att jag byte jobb och blev 14% högre lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp det går snabbt upp för vid byte. Sen är det stopp vid runt 700kkr/år för enklare IT-tjänster tyvärr. Vill man jobba heltid+ så är taket längre upp såklart. Annars får man bli specialist eller chef

      Radera
    2. Vad är enklare IT-tjänster och vad är specialist? Blir inte alla specialister med erfarenhet?

      Tycker det låter som ett lågt tak, men jag förstår mig inte på IT-branschen mer än att det är mode att springa runt med nyckelkort runt halsen för att visa var man jobbar.

      Radera
    3. @Tim: Glöm inte ÅF´s (AFRY) Peak Performance jackor. Gud vad trött man blev på dom till slut.

      Radera
    4. B2: i min ingenjörs branch går det att bryta sig förbi 700kkr/år. Men man ska nog akta sig för att gå närmare 1000kkr om man inte vill vara tillgänglig alla helgerna och ständigt kolla på sitt mail.

      Radera
  14. I Sverige råder arbetslinjen. Din levnadsstandard beror främst på vad du lyckas åstadkomma under ditt arbetsliv inte hur väl du lyckas navigera i lågräntelandet med en skenande tillgångsinflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är relativ, om du är 50år idag har du fel, om du är 20år har du rätt.
      Många invandrare som jag jobba med har inte utbildad sig mycket men köpt hus och inte skild sig. Medianlön och stigande tillgång utan tvång till flytt har gjord många i stor sett finansiellt bättre ställd än svenska som inom har ingen högt status i industri och därigenom oftare skild eller byta sambo hela tiden.
      Ja, alltid investera i dig själv men speciell i Sverige har alla mer likvärdiga förutsättningar, eller haft det.

      Radera