Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2021-05-31 15:25

Det kommer aldrig mer byggas billiga bostäder - om inte bostadspriserna kraschar först

Det talas från olika experter, makthavare och politiker om att vi måste bygga billiga bostäder. Men marknadsverkligheten är att det aldrig mer kommer byggas billiga bostäder - vare sig hyresrätter, bostadsrätter eller bostäder den boende äger själv. Om inte bostadsmarknaden kraschar först.
Aldrig mer billigt
Vad det faktiskt kostar att bygga själva bostaden spelar nämligen ingen som helst roll för priset på bostaden. Det som avgör är adressen eller mer formellt korrekt priset på fastigheten, även kallat marken. Om man så skulle bygga bostäder gratis skulle det totala slutpriset blir lika högt som grannbostaden, genom att bostadsbubblan justerar priset på marken.

Det går t ex att bygga en liten fullt beboelig villa i Sverige för 1.5 MSEK (miljoner kronor). Det kommer inte vara den standard man kräver idag, vare sig vad gäller storlek eller ytskick, men skulle fungera utmärkt för en icke-bortskämd barnfamilj. Men den ska byggas på en fastighet också eller tomt som det ofta kallas för villor.

En nybyggd villa idag kostar dock mer 2.5 MSEK och uppåt på grund av att räntan är låg och bortskämdheten eller de ståndsmässiga förväntningarna höga. Således bygger man större och exklusivare villor idag, och många husleverantörer har inte ens kvar 1.5 MSEK-villor i sortimentet. Men även dessa 2.5 miljoner kronors villor ska stå på en fastighet 

Motsvarande gäller även lägenheter. Lägenhetsbyggnaden ligger på en fastighet, vars pris styr slutpriset på bostadsrätten eller äganderätten. Eller vad hyran blir på den nybyggda hyresrätten. 

Och fastighetspriserna (tomtpriserna) är de som är skyhöga. Det går därför inte att bygga billigt, iaf inte billigare än vad grannens bostad redan kostar.

En villatomt prissätts idag till priset på grannens villa minus förväntad byggkostnad, t ex 2 MSEK. Kostar grannens villa 5 MSEK, så säljs tomten för 3 MSEK. Kostar grannens villa 10 MSEK säljs tomten för 8 MSEK.

Motsvarande sker för fastigheter för flerbostadshus. Hur många byggrätter på lägenheter har fastigheten? Tag priset på en lägenhet i området, dra bort byggkostanden, multiplicera med antalet lägenheter, så har du fastighetspriset. Det här gäller även tidigare köpta fastigheter, som köptes till mycket lägre pris - dessa skrivs upp i värde av bostadsbolaget eller den sk bostadsutvecklaren, och dagens marknadsvärde avgör därför priset på lägenheterna, inte vad fastigheten köptes för. Det gäller även kommunala bostadsbolag. 

Alternativet är att man ger bort marken till någon annan som prissätter den korrekt, dvs som grannen. Således är det omöjligt att bygga billiga bostäder idag. Det enda som kan skapa billiga bostäder är en krasch i bostadsbubblan. Halveras bostadspriserna kommer även priserna på nya bostäder halveras.

Dock kommer i en del fall det därmed inte byggas något i princip alls, eftersom det inte är lönsamt, t ex om villapriserna halveras ner under vad det kostar att bygga en ny villa.

Glöm oavsett myten att vi ska bygga billigt. Om byggbranschen så rationaliserades till att man kunde bygga gratis, så skulle bara fastighetspriserna stiga och kompensera för detta så att priset i slutändan blir det samma.

Positivt är dock att varje gång man ser ett uttalande om att "vi måste bygga billiga bostäder", så vet man att den som säger detta har stor begåvningspotential och möjlighet till utveckling av sin kompetens på området. Dessvärre är det ofta just så kallade experter, makthavare och politiker som häver ur sig detta, vilket sätter fingret på hur dysfunktionell den svenska bostadsmarknaden och bostadspolitiken är på samtliga plan.

Villatomter kan variera en del i pris även mikrolokalt, men det beror bland annat på om tomten inkluderar vatten- och avlopp, el- och teleanslutning, väg, markarbeten eller ej. Särskilt på landet kan det finnas tomter helt utan detta, som därmed ser billigare ut på pappret, men där totalkostnaden blir samma som för et exploateringsområde där infrastruktur ingår.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

133 kommentarer:

  1. Om vi tog bort mycket av de senaste 100 årens lagar och regleringar på området skulle priserna snart bli vettigare. Det är ju inte så att det egentligen är brist på mark att bygga på. Inte ens i storstadsområdena.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av rent intresse, vilka lagar och regleringar är du mer konkret inne på att ta bort?

      Energikrav?
      Brandskydd?
      Handikappanpassning?

      Radera
    2. Om nu reglerna är 100 år, så bör entreprenörerna hunnit med att anpassa sina byggprocesser och därmed undvika merkostnader?

      Radera
    3. T ex ska det vara 2,40 i takhöjd. Man sitter och ligger ju mest hemma så 1,40 borde egentligen räcka.

      Radera
    4. Parkering är mest ett kommunalt krav, så det kan varje kommun ge avsteg från. I Malmö byggdes ett "cyklisthus" utan bilparkering.

      Radera
    5. Den här diskussionen känns lite som det där med att vi ska börja äta insekter: alla tycker det låter rimligt att sänka standarden bla bla men ingen tänker nog att de ska göra det personligen. Jag tänker fan inte bo i nåt kapselhotell eller äta skalbaggar.

      Radera
    6. Även om det inte är brist på mark är det dock en viss brist på vattenförsörjning och avlopp i många områden. Det gör att många lägen som kanske varit billigare att bygga på försvinner.

      Radera
    7. Ja. Detaljerna om exakt vad man vill ta bort tycker jag är intressant, och gärna då hur mycket det skulle spara.

      Sen utöver PBL har du 290 kommuner med egna regler, där kan man kanske börja gräva lite eller försöka utjämna reglerna om man vill få ett snabbare byggande. Men då blir det också mer enhetligt över landet, vilket kanske lokalbefolkningen inte är intresserade av...

      Radera
    8. Nja. Kommunernas handlingsutrymme är ju begränsat, de får ju inte ställa högre tekniska krav än lag.
      https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/sarkrav/

      Radera
    9. (har f ö själv varit i kammarrätten och bråkat ett antal gånger i de här frågorna)

      Radera
    10. Nej, Carmania, eftersom slutpriset via höjda tomtpriser ändå skulle vara samma som grannens.

      Radera
    11. OK, intressant Ben. Är väl mer att kommunerna kan snäva åt lite i detaljplanerna som jag är ute efter. Men det är sant, det är kanske inte särkraven som skon klämmer för.

      Återstår då PBL och vad som ska bort därifrån... ser gärna konkreta förslag.

      Radera
    12. Finns stora skillnader mot bara för 20 år sen, sen om det är rätt eller fel vet jag inte, det är ingen enkel fråga.

      Markparkering existerar inte längre i hyfsade lägen, underjordiska garage kostar betydande belopp.
      Energi - tjockare väggar är inte bara högre kostnad utan även mindre intäktsyta per byggd kvadrat.
      Ventilation, el, vvs, kostnader ökar för varje år.
      Mindre lägenheter innebär väsentligt högre kostnad per byggd kvadrat.
      Som Cornu är inne på, bara berg (som ska bort) eller lera nu för tiden, verkligen längesen jag såg bra markförhållanden.
      Väsentligt högre kvalitet faktiskt, jämför då inte med handteglade Östermalmskåkar utan all nyproduktion sen 60-talet.

      Detta är väl de viktiga kostnadshöjningarna sen 90-talet.

      Radera
    13. @Joakim Persson: Man kan tänka sig att "osthyvla" lite på de flesta kraven men att i vissa byggnader helt slopa tillgänglighetskraven är ett förslag. Tre våningar, ingen hiss, minsta lägenheten kanske 20 kvm, då är vi tillbaka på 1950-talets bostadsutformningar.

      Sen kan man hyvla lite på energieffektivitet kanske, bara lägga över byggkostnad till driftskostnad blir ju fint. Skruva ner ventilationskraven i mindre bostäder, "det går ju att öppna fönstret", osv.

      Radera
    14. Följden blir så klart att vissa byggnader inte kan användas av rörelsehindrade. Din flickvän kan inte flytta dit om hon är rörelsehindrad och om du bryter ryggen i en MC-olycka blir katastrofen ett snäpp värre, för du kan inte ha kvar din bostad heller. Det är så klart synd att valfriheten minskar men det är ju så det funkar. Man skulle kunna kompensera det genom nåt slags förturssystem i andra, anpassade byggnader eller nåt.

      Radera
    15. Ja precis så. Handikappanpassning är den lägst hängande frukten, dvs att släppa kravet på att man ska kunna bo kvar.

      Jag bor i en 50-talare, så det är 4:e vån utan hiss och gissningsvis inte perfekt om jag skulle bli förlamad. Ventilationen är OK via självdrag men inte perfekt varma dagar (stillastående luft) men jag tycker det inte varit något problem. Isoleringen är såklart också sämre mellan lägenheterna.

      Tror energieffektiviseringskraven är en "no-go", som du säger flyttar man bara från investeringskostnad till driftskostnad och då tror jag de flesta backar från sin idé (för att inte tala om att det skulle gå helt tvärtemot politisk ambition från en stor majoritet av riksdagens partier).

      Sen är då frågan hur många procent billigare en återgång till 50-talsstandard skulle bli, och om folk skulle acceptera nybyggda lägenheter till den standarden...

      Radera
    16. Har du riktigt flyt och bor på översta våningen kan ventilationen vända kalla vinternätter. Det är jätteroligt att vakna på morgonen och så har vädret på nåt sätt tryckt in kalluft på toaletten hela natten.

      Har man rätt ytskikt kan man sälja på folk vad som helst tror jag. "Compact living" bla bla men kolla valnötsfanéret och köksön (som iofs också är en bäddsoffa men men). Många ÄR verkligen så korkade, jag tror det skulle finnas en marknad.

      Radera
    17. Äh, om man blir invalidiserad så pass är det lika bra att ta livet av sig.

      Radera
    18. Du är uppenbarligen smartare än Stephen Hawking.

      Radera
    19. Ang den kommunala parkeringsnormen, jag vet flera kommuner i sthlm regionen som är trendiga att ha samma p-norm som typ Södermalm.
      Men i verkligheten är åde de bonde och deras besökare bilburna så det parkeras lite över allt i området med ganska otrevliga konsekvenser, bla att det står bilar ivägen där ambulans o brandbilar ska fram.
      Vad vill jag ha sagt? Alla vill ha billigt/gratis utan avkall på något.

      Radera
    20. Man får väl skaffa P-vakter med gaffeltruck eller såna där wheel clamps eller höja böterna till 5000 kr eller nåt.

      Radera
    21. Inte standard som kostar mest. Bjöd precis på en ombyggd sommarstuga ifrån 50-talet. Utgångspris 6.5 men gick för 9. Inte ens kommunalt vatten. Huset knappast värt mer än någon miljon och mycket material över teknisk livslängd. I detta fall en tomt i framtida utbyggnadsområde så i princip bara tomtpris.

      Radera
    22. Ben jag vet att du ironiserar, men du förstod nog poängen...

      Radera
    23. Lång diskussion om bostadens utformning men även om det finns massor regleringar man kan ta bort där så är det viktigaste för priset att fler tomter blir tillgängliga. Kommunernas planmonopol och massor av andra hinder gör att utbudet hålls lågt.

      Radera
    24. Varför diskuterar ni hur man ska få ned byggkostnaderna när det inte kommer sänka priserna?

      Radera
    25. Stefanhsinger, för att de inte fattat blogginlägget och hamnar i begåvningspotentialfacket tillsammans med politikerna.

      Radera
    26. Hade dom tillåtit ALLA markägare att stycka av hur många tomter som helst i och runt storstäderna så hade vi sett priserna rasa. Vi hade också sett kaos då det inte hade funnits nog med infrastruktur till kalaset.

      Radera
    27. Genom att bygga billiga bostäder så minskar man bristen och därmed kommer folk vara mindre villiga att betala mycket för en bostad som därmed kommer sänka priset på hela beståndet. Ja förutom då bostäderna som är så attraktiva att de har ett korrekt marknadsvärde idag och därmed inte heller ska ha någon prisförändring. Som de är idag så är de inte ovanligt att föräldrar köper en BRF till sina barn när de ska gå på universitet eller bara "börja livet". I många städer är de verkligen det enda alternativet att få en bostad då hyreslägenheter har decennier i kötid.

      Några delar jag tycker man kan göra för att dra ned kostnaden (självklart behöver man inte göra allt på samma byggnad utan man kan plocka lite av varje):
      - Inför handikappsanpassning endast på bottenplan. Därmed tar man bort hiss och samtliga badrum behöver inte vara groteskt stora som nu med 2.3x2.3m.
      - Ta bort dagsljuskrav vilket möjliggör att utnyttja mer av byggnaden för lägenhetsyta.
      - Ta bort krav med avstånd till tvättstuga
      - Ta bort krav att samtliga bostäder ska ha badrum (går i övriga världen att dela på)
      - Ta bort krav på att alla lägenheter ska ha kök (gemensamt fungerar fint, titta bara på gamla studentlägenheter)
      - Sänk ljudkraven.
      - Sänk rumshöjdskraven på bostäder (2,4m) och publika lokaler (2,7m)
      - Förenkla kraven på sprinklerutförande. Löjligt hårda krav för något som är bland de enklaste arbetet i hela byggbranschen. (Går att hämta folk på busstationen som efter en timmes introduktion kan utföra arbetet).
      - Ta bort de snäva reglerna för sprinklerplaceringar, de gör ingenting om sprinklerhuvudet hamnar 5cm fel. Huset kommer inte brinna ned pga detta.

      Vore utmärkt om kommunala bostadsbolag gjorde dessa lägenheter i så stor utsträckning att kötiderna hamnade på 1-3år istället. Tror detta skulle göra en stor skillnad på bostadspriserna. Är en rätt stor skara människor som bara vill ha ett billigt boende tex när man prövar ett nytt jobb/utbildning i en ny stad och inte vill binda upp sig. Eller bara av den anledningen att folk inte vill betala pengar för boende.

      Radera
    28. Fullt möjligt, men i så fall genom att man då skapar den omtalade kraschen genom att översvämmamarknaden med billiga tomter.

      Radera
  2. Borde gå att bygga billiga hyresrätter på lokal nivå. En kommun som äger både bostadsbolaget (entreprenören) och marken kan om de vill bygga hyresrätter som går att hyra ut enligt vad det faktiskt kostade att bygga + underhålla + drift. Men såklart vill de istället sälja marken till en privat utvecklare först för att få marknadspris på marken. Men såklart, NIMBY. Skulle kommunen genomföra ett sånt projekt så blir det några klossar till lägenhetshus utanför stan med begränsad / obefintlig lokaltransport.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Således bokför de marken till marknadsvärdet, och då blir det inte billigt.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Precis, en kommun som bygger billiga lägenheter skjuter sig själv i foten eftersom dessa inte lär locka några nettoskattebetalare.

      Radera
  3. Amen, jag har läst liknande uttalanden på gång. Det tas alltid en jäkla massa omvägar runt vad som faktiskt är det enda som spelar roll i sammanhanget och jag förstår inte hur man kan ha en annan syn på det hela.

    Priserna på bostäder sätts av kostnaden för lånen, blir det ytterligare billigare att låna och det ges utrymme till att låna ännu mer så kommer priserna att gå upp. Vi är en liten ankdam som jagar ett begränsat utbud och blir det auktion på ett objekt som fler än en person som vill ha så är det månadskostnaden som sätter slutpriset. Det förslag som får mig att kräkas lite i min egen mun är lösningen på att få in yngre på "den riktiga" bostadsmarknaden genom att ge dem ytterligare utrymme till lån. Ett förslag som är helt och hållet hål i huvudet eftersom det är samma personer som är med och budar.

    Nej, det bästa för unddomarna skulle vara. Ta bort ränteavdraget, in med en ny fastighetsskatt som växlas mot skatt på arbete och ta bort vinstskatt vid försäljning. Det senare skulle göra att det befintliga beståndet kan nyttjas bättre genom att ge pensionärerna som sitter i landets villor ett bra incitament att sälja, flytta till mindre och faktiskt få ut pengar till en högre ekonomisk levnadsstandard de sista åren. Det bästa för unddomarna vore lägre bostadspriset i pyramidspelet bostadsmarknaden.

    På samma sätt som du skriver så kommer det aldrig att byggas billigare än vad det går att sälja för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar du bort vinstskatt på försäljning exploderar priserna då de som köper pensionärernas boende inte direkt är ungdomarna. De som köper är de mer redan rejäla vinster i bagaget som då kan buda någon miljon högre.

      Radera
    2. Vad anser du sannolikheten vara för att staten avhänder sig möjligheten att beslagta 20% av den fiktiva vinsten vid en bostadsförsäljning?
      20% som staten anser sig kunna spendera på ett bättre, rättvisare, jämlikare och mer solidariskt sätt än du som pensionär kan.
      Det förbluffande är att vinsten inte är en vinst utan ett uttryck för inflationen, en inflation staten genom direktiv till riksbanken kontrollerar.
      Staten kontrollerar inflationen som skapar en vinst som du sedan ger 20% av till staten som tack för att du blivit rånad på ditt underhållsarbete och dina barns framtid.

      Radera
    3. Priserna skulle inte explodera i mitt förslag då beskattningen läggs rullande istället i form av ökad månadskostnad och håller nere den utvecklingen. Precis som du säger så är köparna av villan de som lämnar 3an i innerstan. Kontentan är att rätt bostad nyttjas av rätt peroner i rätt tid i livet.

      Radera
    4. Skulle nog säga att staten framförallt styr inflationen på bostäder via inflationen på bolån, dvs genom hur produkten bolån regleras. Det är en enkel manöver att ändra kring kapitaltäckningskraven mha lite kreativitet, sen är det här med vinstskatt vid försäljning inte så aktuellt länge.

      Radera
    5. Staten styr framförallt bostadspriserna genom penningmängden i kombination med räntepolitiken. Med mer pengar i omlopp ökar priset på tillgångar allt annat lika. Låga räntor gör det sedan möjligt att belöna samma tillgångar. Regler för vinskatt, fastighetsskatt mm har sekundär betydelse. De har ju inte ändrats men trots det rusar bostadspriserna.

      Radera
    6. Håller med om att man ska prata om lånen istället för tillgången på bostadstäder. Det är brist på bostäder, men det är tillgång och efterfrågan på lånade pengar som definierar priserna.

      För att det inte ska vara det måste man se till att det finns mer bostäder än pengar. Då pratar vi om att släppa kommunens planmonopol och se till att privata markägare får sälja tomter fritt. Tänk att alla som vill får sälja tomter i våra storstadsregioner. Varför ska bönderna odla grödor för inga pengar alls på statsnära klass 10 jord, när barnfamiljer kan betala för 500 års potatis för att få bygga sin villa på marken?

      Radera
    7. @Raz
      Mycket god poäng. Skulle sen potatismoset gå upp är äganderätten till marken borta ändå.

      Radera
  4. Har inte Sverige haft allmännyttiga kommunala bostadsbolag? Det är väl det enda sättet att undvika marknadspris på marken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du undviker ingenting med kommunala bostasbolag. Om kommunen skänker bort mark till ett sådant bolag innebär det att kommunens skattebetalare betalar mellanskillnaden.

      Radera
    2. Precis. Allmännyttan bygger inte billigare. De bokför marken till marknadspris och tar hyror på nybyggt därefter. Eller bygger inte alls om de inte kan ta ut matchande hyror.

      Radera
  5. Självklart kan man bygga bostäder som är billigare än dagens motsvarighet till billiga bostäder.

    Och är man då en kommun som äger marken kan man i egen regi bygga bostäder till en lägre kostnad.

    Precis som man kan bygga egna skolor och äldreboenden, och då äga dessa utan hyreskostnader till extern part.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl var och en fritt redan nu. Husvagn eller tält. Man får väl vad man betalar för.

      Radera
    2. Det blir ju väldigt orättvist om kommunen ger bort mark till vissa, när andra fått betala marknadspris. Nog inget man vinner val på.

      Radera
    3. Kommunen ger inte bort någon mark? Man bygger själv på sin egen mark.

      Radera
  6. Får kommuner inte låta sina egna bostadsbolag bygga på kommunens mark gratis? Uppenbarligen inte, med tanke på hyrorna i allmännyttans produktion, men det skulle vara ett alternativ för att få fram billiga lägenheter. Men då skänker man iofs tillgångar från alla kommuninvånare till de som bor i de för billiga lägenheterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är väl kanske inte så lockande för kommuner att få folk som är in market för billigt boende heller. Kan ju leda till ökade kostnader och inte intäkter. Som nån var inne på är det kapitaltäckning och amorterings krav som kan påverka hur mycket lån folk tar. Fastighetsskatt visst men den lär vi inte få se och kapitaltäckning/amortering är ju effektivare styrmedel men det slår ju mot de "svagaste". De svaga kommer dock alltid att ha mindre pengar att lägga på boende oavsett regler

      Radera
    2. Äh, kommunala bolag kan ju också kreditkolla folk och hålla på, det går att sålla bort lösket rätt bra fastän man är ett kommunalt bolag skulle jag tro, även om man måste sköte det "snyggt". MKB i Malmö hade ju pärmar fulla med "dåliga" hyresgäster, blev ju problem när det läckte:

      https://sverigesradio.se/artikel/543950

      Radera
    3. Mycket orättvist visavi övriga kommuninvånare ifall marken i praktiken ges bort till en liten grupp.

      Radera
  7. Det kommer inte bli billigare att bygga för att priserna kraschar.

    Jag zoomade ex nu in i valfri landsortstätort på hemnet och hamnade i Ulvsta utanför Ljusdal. Där går en nybyggd 2a på 50kkr/kvm. Nästa klick tog mig till Harbo utanför Heby. Där går ett nybyggt brf-radhus på 2 MSEK. Det är inte mycket mindre än vad det kostar i ytterförort i någon av våra större städer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2 MSEK är billigaste nybyggda radhuset i Sverige ca. Billigaste befintliga kostar 225 kSEK.

      Radera
  8. Det går absolut att bygga billigare, men det blir naturligtvis en lägre standard, ingen handikappanpassning och mindre boyta.

    Ungefär som de lägenheter/bostäder som byggdes på 50-60-talen. (och som många idag anser vara "charmiga"...)

    Sen ska ju naturligtvis fastighetsbolaget vara intresserade av att hålla avkastningen på en rimlig nivå, och sätta hyran efter vad fastgheten faktiskt kostat att bygga och underhålla, istället för att, som idag, sättas utifrån kringliggande fastigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men, det kommer aldrig hända.

      Förutom ett mycket mer förlåtande regelverk, så var egnahems-eran också beroende av att folk gjorde saker själva.

      Allmännyttan användes inte som en kassako, utan strävade efter bra bostäder till nästintill självkostnadspris.

      Radera
    2. Egnahem och 50-60-talsbyggen är tre skilda saker, bara så du vet.

      Radera
    3. Att bygga billigare gör inte att bostaden blir billigare. Marknaden tar ut samma pris som för grannens bostad ändå. Det är poängen i blogginlägget.

      Radera
  9. Var tvungen att delge er denna gamla artikel om folk som bor utan värme i New York:

    https://www.nytimes.com/2010/01/21/garden/21cold.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Paywalled, men lät intressant!

      Radera
  10. Frågan är om det kommer att gå att bygga något överhuvudtaget framöver? PeakOil gör att det i praktiken blir PeakEverything.

    Under mer än hundra år har vi byggt nytt, större och bättre för varje generation och då har det äldre och omodernare fastighetsbeståndet blivit "billiga och enkla bostäder" under slutet av sin avskrivningstid. Hur stort och fint man än byggt så har det gått att bygga något ännu större, finare och bättre 20 år senare. Mycket tyder på att den megatrenden kommit till vägs ände och den nya tumregeln är: "Bygg med maximal kvalitet medan du kan för för om 20 år hgar du inte råd längre". Speciellt underhållsbehov kommer att vara direkt dödligt framöver eftersom även underhållet kommer att bli dyrare för varje år.

    Om ni inte märkt det ännu så är det skriande brist på sågade trävaror, järn och plast och det går inte att bygga speciellt mycket överhuvudtaget. Härnäst kommer cement och koppar (hejhej snabbtåg). Infrastrukturen för att framställa allt grunk är maxad och ingen bygger ny kapacitet sen flera år. Jag var på Granngården och Karl Hedin idag och det börjar se ut som DDR 1985 - renplockat. Jag tog näst sista säcken Yara Mila och hörde säljaren förklara för en annan kund att det var slut på hönsgödsel i hela Europa. Hos Karl Hedin var det nästan renplockat på impregnerat virke och det som fanns var tredjesortering med massor av defekter. Granngården och Blomsterlandet hade slut på blomkrukor i plast och inga nya var på gång innan sommaren. Biltema har i princip slutat sälja cyklar och de har slut på nästan all järntråd i alla dimensioner.

    Folks, this is da shit! Lämpligt blogämne: Läsaranekdoter om allt som är slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte sett en Raider-chokladbit i butiken på säkert fem år. Det beror säkert på peak oil.

      Radera
    2. Det var inte "brist" 1,5 år sedan.... vi må ha fått ett virus men knappast så att planeten har förändrats så mkt under dessa 1,5 år.
      Stora problemet nu är fraktpriserna, containrarna finns tydligen på fel plats.

      Radera
    3. Här blev man ju lite nyfiken.

      Biltema för en sorts järntråd (Artnr. 87-467). Slut vid Backaplan men 10+ i Sisjön. Tog lite stickprov runt om i Sverige. Slut på vissa ställen men fullt i lager på andra.

      Tror DDR låter vänta på sig.

      Radera
    4. Biltema håller nog ner logistiken rätt mkt + att dom är lite sovjetiskt centralstyrda ang leveranserna. Bl a har dom ju haft snöslungor i lager i Malmö. Så jag tror att de bara fyller på en gång i veckan oavsett hur mkt den lokala butiken omsätter, typ. Därav differenserna - samma tilldelning, olika efterfrågan.

      Radera
  11. Jo, jag såg Centern’s slogan ”Jag vill ge kraft till vatje människa” med Annie på... Ja inte är det elkraft i varje fall.... bättre att vi kan kraftsamla och klara oss utan C.

    SvaraRadera
  12. Tänk tvärt om: Fråga dig vad de som behöver bostäder kan betala, EXKLUSIVE bostadsbidrag och andra bidrag. Då får man en budget för vad bostaden får kosta och kan anpassa bygget efter det. Naturligtvis måste man då bortse från en mängd regler som handikappanpassning av alla bostäder, obligatoriska marmorskivor osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och bostadens läge måste förstås också anpassas till kundens betalningsförmåga.

      Radera
    2. En villa utanför Stockholm närmar sig 10 miljoner och byggnadsvärdet är en bråkdel av det, ev specialanpassningar ännu mindre.

      Radera
  13. Och om bostadsbubblan spricker så pausas alla tänkta projekt. Moment 22. Låt oss hoppas stillastående priser som får ätas upp av löneökningar. Så systemrisken minskar vid skräckräntor på 4-5%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det har vi sett prov på här uppe i alla fall. Så fort det blir oroligt på marknaden pausas byggprojekt till politikerna gör något så att man återigen kan ta ut prognostiserade priser. Stillastående priser är nog det bästa men det förutsätter kanske att värdet på lånelöftena inte ökar med lönerna (t.ex. p.g.a. högre marknadsränta). Ökar priserna ännu mer och den nya generationen medelklass inte får råd att varken bo bra eller skaffa familj kanske vi får ett sånt fantastiskt scenario där unga utbildar sig och sedan emigrerar p.g.a. bättre förhållanden i andra länder. Vi får hoppas på att "vi-såg-det-inte-komma" regeringen är väl förberedda för att navigera i framtidens ekonomiska klimat.

      Radera
    2. Goofy, vi håller tummarna :). Det där man att flytta för att få det bättre. Visst så länge man inte skaffar barn eller bli sjukskriven.

      Har vänner som gjort resan till USA, med IT-löner i soliga Kalifornien. Den höga lönen äts upp av den höga boendekostnaden. Av nån anledning stannar de bara några år för att återvända till det uthyrda huset, som vid hemgång nu passerat 10M strecket tack vare / p g a bostadsbubblan. Grattis vid exit.

      Radera
    3. Sant. Sverige är det enda landet i Europas med socialt skyddsnät.

      Radera
    4. Wow: Grattis! Det verkar som att din strategi håller (inget i dagsläget som tyder på motsatsen). Och Europa ligger nu för dina fötter ;) Härligt!

      Radera
    5. Tack, ja det och ser ut att kunna bli en liten tripp ut i Europa i Juli/Augusti. Vart bostadsmarknaden tar vägen -22 är svårt att sia om. Räntan ligger nog still till -23/24 minst. Stillastående priser fungerar för, gärna att man stryker alla uppskov också

      Radera
  14. Villamattorna i Sverige som byggdes på 60-70-talet. Dessa finns också på mindre orter i Sverige där det idag inte verkar finnas speciellt mycket arbetstillfällen.
    Hur finansierade dessa egentligen och hur "dyrt" var det köpa en sådana? Var det stora subventioner, generösa lån? Kan det göras om i nutid?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var antagligen dyrt sett till boendekostnad per månad. Första året. Men vi hade 10-20% inflation om året, med matchande löneökningar, så det blev snabbt billigt efter några år.

      Radera
    2. Sjunkbomben & Cornucopia: Den egna erfarenheten blir då att föräldrarna byggde, eller rättare sagt köpte nyckelfärdigt, 1964 en standard LB-hus om 108 kvm med 500 kvm tomt. Det hela skedde i kommunal regi i en mindre förortskommun till Karlskrona och kan sägas ingick i Miljonprogrammet. Tomtpriset var på kommunal mark 1:-/kvm och huset 80.000:- med 10.000:- kontantinsats och resterande i bolån till den tidens amorteringsregler om 50 år samt ränteavdraget enligt den tidens regler om reduktion beskattningsbar förvärvsinkomst.
      Hur mycket föräldrarna betalade i fastighetsskatt vet jag ej men det torde ha varit blygsamt eftersom jag aldrig hörde det nämnas.
      Den av Cornucopia nämnda inflationen om 10-20% var inte aktuell under 1960-talet utan började väl vad kan minnas under ingången 70-talet för att därefter falla tillbaka under 90-talet.

      Radera
    3. Dom byggdes av - för barnfamiljer, barnfamiljerna fick en garanterad boendekostnad, ju fler barn desto lägre boendekostnad, dom statliga lånen amorterade ofta sig själva.

      Radera
    4. Nils Lindholm: Javisst var det så! ... Det hela som del av social bostadspolitik som dels åtgärdade den gången rådande bostadsbrist och samtidigt möjliggjorde rivning av nedgångna ruckel och osunda boendemiljöer. ... Ett av det socialdemokratiska Välfärdssamhällets största framsteg.
      Fullständigt bedrövligt att därefter den sociala bostadspolitiken skulle omvandlas till bostadsmarknad! ... En utveckling där jag är starkt kritisk till den roll socialdemokraterna spelade däri!

      Radera
    5. CK: tack för fakta. Antar att du inte vet något om hur stor boendekostnader var av dina föräldrars tillgängliga inkomster? Skulle kunna vara någon slags jämförelse med dagens marknad.

      Vilka hinder behöver övervinnas för att göra om detta progrqm i nutid? Eller rättare sagt en visionär ledare ser till att få det gjort.

      Radera
    6. Sjunkbomben: Farsan var industriarbetare på tvåskift och mor hade några timmars eftermiddagsstädning på kommunens vattenverk och jag hade väl en aning om att boendekostnaden inkl. El/Vatten/Värme/Sop låg i storleksordningen 30% av disponibel. Detta något jag kommit att uppfatta som relativt normalt i barnfamiljer i arbetarklassen som fick del av Miljonprogrammet.

      De hinder som behöver övervinnas för att i nutid realisera ett sådant program är av den arten att det parti som föreslår de därför nödvändiga åtgärderna kommer inte att vinna några val. ... I alla fall inte idag eller i nära framtid.

      Radera
    7. Många villamattor byggdes inom ramen för miljonprogrammet. Min far drar sig till minnes att det tom kom en utbetalning från staten året efter de köpt sin villa i mitten på 70-talet.

      Vi hade dessutom 50% ränteavdrag till 1990.

      Det var ju en ren investering för många växande kommuner att bygga bostäder då det flyttade in folk som jobbade på de nyetablerade och växande industrierna. Industriföretagen själva var ibland inblandade i byggnationen då det var nödvändigt för deras personalförsörjning.

      Radera
    8. Själv så byggde föräldrarna nytt hus och sålde det gamla av ekonomiska skäl på 80-talet. Statliga räntor på runt 10%, inflation på runt 15% och ränteavdrag mot lön på 80%. Chiefens politik gällde. Så bra det blev :-)

      Radera
    9. Chief Karlsson är något på spåret angående föräldrarnas lön:

      Förr kunde du försörja en familj på EN lön.
      -Det kan du fortfarande, men du känner inte den andra familjen.

      Radera
  15. En seriös fråga, hur ska vi nå historiskt normala räntor utan ekonomin rasar ihop och inflationen dör på vägen dit?

    Jag ser det faktiskt inte. Går inflationen upp och räntorna följer efter slaktas tillgångar och börsen och då är det finansiell härdmälta, bromsad ekonomi + bromsad inflation och låga räntor igen.

    Det enda sättet att nå säg 5% ränta igen är att ta det otroligt sakta, hoppas ingen ekonomisk kris kommer på vägen och inflatera bort de höga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inflationen är ok om lönerna följer med, och då minskar skulderna relativt lönen.

      Radera
    2. Ja precis, fallet då är att de höga tillgångspriserna blir lägre relativt inkomsterna.

      Radera
    3. Med inflation stiger förr eller senare räntorna. Även om lönerna följer med så kommer det bli problem när man går från 3000:- i räntekostnader per månad till 9000:- då motsvarande löneökningar inte kommer ge familjen 6000:- mer per månad efter skatt. Även om många kommer ha råd och har marginaler så betyder det för många ett bye-bye till ständiga uteluncher, leklandskalas, spahelger och ny bil vart tredje år.
      Lyxkonsumtionen kommer minska med ökad arbetslöshet som följd. Skatter kommer höjas och när priserna på bostäder slutar öka och kanske tom börjar sjunka så är det inte längre en "vinstaffär" på ngn miljon att flytta till en större lägenhet eller hus och de där 100000 eller mer som det kostar för själva flytten (mäklare, lagfart, flyttfirma) börjar bli något som gör att man kanske drar sig för att flytta om man inte behöver. Då stängs bostadsbankomaten och folk kommer hålla i stålarna på ett helt annat sätt.

      Om tio år sitter folk kanske och undrar hur de kunde vara så dumma att de belånade huset med ytterligare en halv miljon för att köpa en ny bil och slänga ut ett fem år gammalt badrum...

      Radera
    4. AndreasE, jag byter bil var 6:e månad, under 5kr/mil. Belånad till max dessutom. Ensamstående med barn. Tror dock många likt mig har en plan. Vem som är dum får nog framtiden visa. Under tiden väljer andra att vara avundsjuka ser jag. Jag räknar med pension vid 55 år, vilket är 13 år iväg. Sen kanske jag väljer att arbeta vidare för att arbetet är kul nåt år till på deltid.

      Radera
    5. Räntorna stiger när FED säger så, tidigast 2024 alltså. Du får väl glädjas åt dina vänner som har råd med lekland och annat under tiden. De har säkert ett fullt nöjekonto numera. Så tänker jag. Nu slipper jag dock hemester så för min del blir utomlandsresor redan i Juli. För kreti och pleti i grupp4 så kanske ni kan komma iväg på Novemberlovet. Jag håller tummarna där.

      Radera
  16. Hyresbostäderna måste i hyra kosta tillräckligt mycket så att bostadsrättsinnehavare inte kan sälja mångmiljonersbostäderna och flytta in i en billig motsvarande hyresrätt. Så lyxrenoveringar och höga hyror är ett måste i storstäderna.

    Låga hyror skulle innebära att en stor mängd bostadskarriärsmänniskor inte behövde arbeta till normal pensionsålder vilket avviker från arbetslinjen och är dåligt för samhället. Gamla lägenheter i Stockholms innerstad med nästan gratishyror är för pampar och politiker och börjar bli lagom få för vanliga knegare att lägga vantarna på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hyrorna sätts ju också utifrån markpris, såtillvida de inte är subventionerade som i ex Stockholms innerstad.

      Radera
    2. Hyrorna sätts också utifrån vad det kostar att finansiera ett köp av ett hyreshus.

      Radera
    3. Trollkung, låter som ett bra lifehack :) se också till att den med lägst inkomst är inneboende istället för partner så utgår bostadsbidrag.

      Radera
  17. Samtidigt är det svårt bortförklara hur man kan bygga billigare i Berlin än i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, först får du nog redogöra om Berlin har samma standard krav som här ?

      Radera
    2. Var ju en byggare som skrev debattartikel om detta i di. Byggde i både Sverige och Tyskland. Hävdade att Sverige var dyrare på typ allt från planarbete till material. Berlin är en världsmetropol. Orimligt att det är dyrare bygga här.

      Radera
    3. Bonava (gamla NCC) är ju svenskt och bygger i Tyskland. Arbetskostnaden i Tyskland och Sverige ligger ungefär på samma nivå enligt Eurostat. För den som orkar fördjupa sig kan man ju läsa dom tekniska specifikationerna på byggena i Berlin och jämföra med hur Bonava bygger i Sverige.
      Såg t.ex. att dom bygger nybyggda 3or för runt 330kEUR rätt centralt i Berlin och då är det antagligen äganderätt.

      Radera
    4. Berlin har haft överskott på bostäder samt billig mark i över 30 år, en långtgående effekt av muren och dess fall. Bara senaste decenniet eller så som staden börjat bli attraktiv och priser samt hyror därför också stigit 10% per år, dock från låga nivåer. Priserna nu börjar närma sig vad som är mer rimligt för en europeisk storstad av den storleken.

      Radera
    5. Så typ halva priset fortfarande då i Berlin. Inte direkt så att tyskar lever i misär jämfört med svenskar.

      Radera
    6. Gissar att det var då vi gick med i EU så kom byggfolk på att det mesta var neråt halva priset i Tyskland.
      Sverige är litet ,lätt att skrapa ihop ett monopol, ByggPaul eller vad det heter idag, består av tror 7-gamla byggbolag, bl.a. BPA,
      NCC lika, idag finns väl nån handfull byggbolag sen större 'byggskuttare' och en jädrans hög med F-skattare där ett fåtal klarar att konstruera o bygga i lösvirke, många kan läsa ritning , dom flesta F-skattare är anställda trots att dom är sk. Egenföretagare men klarar inte av att jobba på egen hand,
      Skåningarna före finanskrisen hade sin största andelsmässiga vinst på småhus ,dom lade på 500-tusen förutom sedvanlig vinst, köpare accepterade det, Rensvält&Co tog ju bort fast-skatten som höjde betalningsviljan typ 15%
      Räntan har mer än halverats vilket ger att köparen kan betala mer än dubbla priset för samma boendekostnad som före räntesänkningen, så huspriserna borde ha ökat 2-3ggr sen Rensvälts tid, detta enbart pga. att kostnaderna för att hyra pengarna har sjunkit.

      Radera
  18. Relaterad ämne : Marknadshyra.

    Hur man vill stoppa fickorna fulla med sedlar för privata och kommunala byggherrar som hyr ut nybyggen - För ingen anledning alls annat än att det verkar bli bättre "ruljans" på att bygga hyreshus i det stora hela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir också en gigantisk transferering av bostadsbidrag till privata aktörer. Tyvärr en dålig idé även om jag i grunden är för marknaden men inte till vilket pris som helst.

      Radera
  19. Man KAN bygga en ny stad på mark utan värde (impediment), låta standarden vara lite lägre. Tvättstuga i källaren. Familjer som för alltid förväntas leva på bidrag anvisas bostäder i staden. Samtidigt frigörs lägenheter för hyresgäster som inte behöver ta de allra dyraste bostäderna.

    SvaraRadera
  20. Det tenderar även att gå på röven när kommuner ger sig själva "gratis" mark för att typ bygga studentbostäder.

    Det är ganska märkligt att teknikutvecklingen för byggande går så långsamt. Varför har vi inte nästan helautomatiska fabriker som sprutar ut byggblock som staplas&limmas till färdiga hus?

    SvaraRadera
  21. Marknadshyror kommer att lösa de flesta problemen på den svenska bostadsmarknaden. (Det ihop med att ta bort flyttskatten, amorteringskrav och all annan sinnessjuk reglering) I dagsläget tjänar man helt enkelt inte så mycket pengar på att bygga bostäder. Med marknadshyror för nybyggt kommer det definitivt finnas många billigare alternativ än idag för låginkomsttagare eller ungdomar som gör sin första flytt. Ett bra steg på vägen mot att skapa flexibla möjligheter för alla att få tak över huvudet i ett annars så planekonomikonservativt land.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med din analys, men det kommer ta minst 10 år innan marknaden hinner anpassa sig till det nya förhållandet. Under tiden blir det lite bistert, men jag tror det ändå vore värt det.

      Man kan ju börja med att tillåta rena marknadshyror redan nu och framåt för t.ex. alla nybyggen, alla ägarlägenheter och samtidigt göra om lite i hyreslagen. Därefter får man börja ta mer och mer av beståndet, kanske sätta en maximalt tillåten höjning varje år tills hyran är ifatt.

      Radera
    2. Eh. Det kommer inte byggas några billiga bostäder med marknadshyror. Tvärt om kommer man istället bygga ännu dyrare bostäder, fast med lägre kvalitet. Hyrorna är för låga i befintligt bestånd, inte för höga.

      Radera
    3. Säg att 80% av bostadspriset i storstan är adressen (fastigheten). Om man så bygger gratis kommer det bara reducera hyran med 20%, varför man nu öht skulle vilja tjäna mindre pengar, när man istället kan tjäna mer. Ensidiga marknadshyror löser problemet med bostadskö genom att de som har råd får en bostad i morgon. Det ger inte billigare hyror i en reglerad marknad.

      Radera
  22. Först har vi en planekonom som sätter priset på pengar (aslågt) så att byggherrar kan låna artificiellt billigt. Lånen skapas utan risk (pga socialisering av förluster, det är synd om de systemkritiska bankerna) och sedan skall man helt plötsligt ha marknadsprissättning på hyrorna?
    Känns fräscht.

    SvaraRadera
  23. Om billigare bostäder önskas är det enkelt att uppnå genom att avskaffa kommunernas planmonopol. Om jordägare själva hade möjlighet att med hjälp av privata företag upprätta detaljplaner som kommunen "tvingades" godkänna under förutsättning att de inte inte stred mot PBL skulle det bli fart byggnationen. De ökade utbudet skulle snart normalisera fastighetspriserna (tomtpriserna). Dock tror jag inte att varken beslutfattare eller befintliga bostadsägare egentligen vill ha lägre priser eftersom det skulle påverka kommunens ekonomi och privatekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På ett vanligt bostadsprojekt är detaljplanen oftast en piss i havet. Man har på många håll redan entreprenörsdrivna planer. Det blir inte billigare, men oftast effektivare processer med konstant driv.

      Radera
    2. Ibland undrar jag om vissa kommuner tappat sina politiska värderingar av att exploatera och göra pengar på bostäder. Får känslan att man glömmer människorna i storstäderna och att det finns andra politiska värden att värna i en kommun. Lite grönska, daghem , lekplatser ev vattenhöjning, mm. De driver alltmer exploateringsföretag och mindre politik.

      Tror man blivit girig, lat och tappat fokus, så jag kan hålla med om att det finns mycket ont i planmonopolet.

      Vore bra om man krävde detaljplaner där man tog mer hänsyn till de skatteslavar som drar in pengarna till kommunen och fick möjlighet att se statsutveckling som mer än en pengamaskin och förtätning. Snart är bostaden en förvaringsplats mellan arbetspassen där möjligheten till vettiga fritidsaktiviteter blir allt sämre, finns knappt ett träd kvar på vissa platser och enda fåglarna är äckliga duvor som inte ens kan kvittra.

      Radera
    3. Problemet är inte kostnaden för att upprätta en detaljplan. Problemet är att kommunerna med hjälp av monopolet begränsar utbudet av byggbara tomter.

      Radera
    4. Den som vill ha utsikt eller glesare får helt enkelt köpa marken runt omkring.

      Den som vill parkera bilen i staden får helt enkelt hyra in sig i ett p-hus för +2000 kr/månaden och inte stå billigt på marken / gatan.

      Finns extremt gott om gatumark som kan bli parker eller tomter!

      Radera
    5. Kommunen har väl planmonopol för att kommunen är skyldig att hålla vägar o avlopp, ta bort planmonopolet men fixa eget avlopp, vatten , vägar, ev tvingas bygga en parallell väg med kommunens ut till Statlig väg, då kommunens är för smal för mer husbyggen och avlopp o vatten för klena.
      Man måste tänka hela vägen ända till slutet, inte bara bygga ett hus sen skrika på kommunen om service

      Radera
    6. Den kommunala service som ges kommer med en avgift såsom gatukostnadsbidrag, anslutningsavgift för kommunalt VA och el från nät bolaget. Kommunala detaljplaner ger inga gratisluncher.

      Radera
  24. Byggs det inte mer än någonsin, eller hur är det?

    I övrigt en anekdot, om än några år gammal.
    Boomer uttalade sig kring varför han ägde två villor, värda kanske 15 mkr då, för fem år sen.
    Ungefär: "med tanke på skatten så kan jag lika gärna ha kvar båda ocv ha trädgårdsmästare under tiden"
    Att barnen sen behöver betala skatten verkar inre finnas i deras värld.
    Någon statistiskt lagd hade kunnat titta på storleken på årskullarna från 45-50, förfallet går extremt fort i den åldern, speciellt då de flesta är frånskilda. mångmiljonärer med hemtjänst. Var ska de flytta? Utbudschock på villor inom fem år?
    De levde ju livet och skaffade ju inte särskilt många barn till att ta över husen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många frågor och killgissningar här. Nä det byggs inte mer än någonsin. Nä, det blir inte någon utbudschock inom 5 år. Fastighetsskatten idag är typ obefintlig, finns få smarta människor som inte tycker denna ska återställas. Det är enkel logik. Hoppas förnuftet nu vinner. Det tjänar samhället på. Samt en ev. bubbla kan då kanske stävjas ifall nu FED vill.

      Radera
    2. "Var ska de flytta?" De flyttar likt nu in mot stan, inget konstigt där. Utan gamlingar söker precis som innan service och trygghet. Varför priserna på centrala lägenheter kommer att fortsätta upp. I år med 20% årstakt, nästa år lugnar det nog ned sig med bara 10% årstakt. Väldigt förutsägs fullt faktiskt.

      Radera
    3. Smart boomer förövrigt. Och grattis till hen och dess barn

      Radera
    4. Enligt ekonomifakta byggs det mer än någonsin, sen har ju naiviteten varit kring 2 i mannaminne.
      Dagens millenials står ofta med egna barn samt ansvarar som par för uppåt 4-5 hus med eftersatt underhåll (pension) samt fritidshus.
      Det är en jobbig sits, men inte för boomers såklart.
      Att de skulle flytta till stan är mindre sannolikt med dagens låneregler.

      Radera
    5. Det kanske rivs lika mycket, då blir det inga fler, bara för att det byggs mycket

      Radera
  25. Att det aldrig mer kommer att byggas billigt i Sverige är helt fel, en granne byggde en friggebod av lite virke han hade över. Det blev mycket billigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din granne är en av få idag som vet vilken sida på hammaren man ska använda, dom flesta idag är sk. 08:or, kolla Wahlgrens värld, Vägens hjältar och andra reality-såpor , din granne har alltså inte bara kollat på såpor utan även på 'äntligen Hemma' o sånt han kanske rent av ett bälte som mjuknat.

      Radera
  26. Gör det mycket enklare att förtäta i villaområden med mindre flerfamiljshus av typen 2 till 10 lägenheter i 2-3 våningar (i vissa lägen 3½ våningar), det blir ungefär som lite större villor och markbehovet är då 1-2 villatomter. Ca 250-750 kvm BTA. (Ev lite större när man kan bygga 3½ våningar).

    Det finns mängder med pensionärer, nyskilda, unga vuxna som vill bo kvar i villaområdet.

    Det finns mängder med villaområden där man kan nagga ett grönområde eller distansområde eller lucktomt eller riva 1-2 hus och bygga nytt.

    Husen borde kunna massproduceras, ha god arkitektur, kvalité, bra planlösning, god standard utan att det behöver kosta multum att bygga.

    Inne i städer: Förtäta och tillåt lite högre hushöjder. Släpp lite på dagsljusnormer för en andel av lägenheterna.

    Släpp mycket på bullernormerna utomhus för små lägenheter.

    Luftkvalité-normer och även buller: Förmodligen så kommer el och kanske vätgasfordon vilket redan håller på att göra luftkvalité bättre. (Tänk på alla el-bussar som redan kör!) I låg hastighet (max 50 km/h) så bullrar elfordon mindre och det gäller särskilt för TUNGA fordon!

    Se till att ta tillräckligt betalt för gatu- och markparkering för att helt enkelt få bort subventionerade parkeringar. Det ger incitament till bilpool.

    Tillåt marknadshyror på allt byggt efter 2019. Låt övriga beståndet få komma ifatt under 10 år genom att sätta fixerade tillåtna höjningar.

    Mina förslag borde långsiktigt kunna verka dämpande på bostadspriserna.

    SvaraRadera
  27. Vilken kommun vill bygga billigt? Kommunerna vill bygga dyrt så man får medelklassen och uppåt med god skattekraft att flytta in och hålla socialfallen ute. År det en borgerlig kommun får man också trogna väljare. Är det en sossekommun kan det dock vara fördelaktigt att försöka bygga billiga hyresrätter för att få låginkomsttagare och socialfall att flytta in och således säkra partiets makt.

    SvaraRadera
  28. Nu inser även Göteborgs politiker verkligheten: https://sverigesradio.se/artikel/kravet-pa-att-bygga-billiga-hyresratter-slopas-i-goteborg

    SvaraRadera