Aktuellt

Nya extrema Ygeman-rekord för elpriserna - 630 öre per kWh i södra Sverige på måndagen den 29:e november

"Vi har inte elbrist." - energiminister Anders Ygeman (S) till Expressen 8:e september 2021 Nordpool har nu fastställt elpriserna ...

2021-04-29 08:25

Nya IT-bubblan: OMXS30 och Nasdaq Composite 2000 - 2021

Lägger väl denna här.
Månadschart OMXS30 och Nasdaq Composite år 2000 - 202104. Förr IT-kraschen, finanskrisen, skuldkrisen, meh-krisen och coronakrisen fulkladdade
Det råder ju strålande tider på börsen och alla är nu börsexperter och tjänar skitmycket pengar. Nasdaq Composite har dubblat på ett år (om man struntar i valutakursen), OMXS30 är upp 80% efter att gått sidledes 2015 - 2020, allt förstås oräknat utdelningar.

Nasdaq Composite steg i princip oavbrutet från 2009 till en liten hicka slutet 2018 och coronakrisens lilla spik, och har nu tagit ordentlig fart. Graferna ovan är inte logaritmiska, annars hade Nasdaq Composite varit en rak linje, dvs utvecklingen ser ut att vara exponentiell (men är det förstås inte eftersom inget stiger till himlen). För oss svenskar är Nasdaq-charten lite missvisande då den inte tar hänsyn till dollarkursen, men för amerikaner håller den. Börsen kan helt enkelt inte gå ner, buy-the-fucking-dip.

Nu finns det förstås inget som säger att den permanenta krispenningpolitik som infördes efter den akuta finanskrisen kommer vara något annat än permanent, så alla får väl fortsätta vara börsexperter för all framtid.

Det tog femton är för såväl Nasdaq Composite som OMXS30 att återhämta sig från förra IT-bubblan, oräknat utdelningar. En del aktier har aldrig återhämtat sig oräknat utdelningar, typ småbolag som Ericsson. Vi får väl se hur det går med den nya IT-bubblan och hur lång tid det tar att återhämta sig från den,
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

29 kommentarer:

  1. H&M stor väl betydligt högre idag även oräknat utdelningar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, H&M är betydligt högre idag, om än inte på ATH. Plus utdelningar på typ 150 spänn per aktie sedan början av 2000-talet.

      Radera
  2. Tack för inlägget. Ser fram mot kommentarerna. Ja är det något jag blivit övertygad om är det att att staten aldrig kommer sluta pumpa in pengar i systemet. Att man aldrig kommer låta vissa saker krascha, som bostadsmarknaden tex. Synd att jag inte fattat det förrän vid 55. Men. Nu är även jag husägare så mitt tips är - sälj era.... / Alltid sist på pucken ;D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad skulle syftet vara att för en stat att medvetet krascha ekonomin?

      Radera
    2. Förr när pengar mest var fysiska så drabbade inflation främst fysiska varor, och syntes i fysiska butiker (t.ex livsmedelsbutiker samt hårda och mjuka julklappsprodukter).

      Nu när pengar mest är digitala så drabbar inflation främst digitala varor, och syns i imaginära butiker (d.v.s börsen och teoretiska bostadsvärden).

      Radera
    3. Sjunkbomben: marxism? Förstatliga företag och avskaffa privat ägande.

      "I framtiden (~2030) kommer du inte äga någonting och du kommer vara glad"

      Radera
  3. För någon som spenderat ganska många år med att titta på detaljer på ritningar så måste jag säga att det är fantastiskt inkonsekvent ritning av pilspetsar i bilden.

    Förordar Greenshot, otroligt bra programvara för skärmklipp som man vill kladda och rita på. En av mina måste-ha saker på en dator för förhöjd produktivitet tillsammans med Ditto clipboard manager.

    SvaraRadera
  4. Känns toppigt ja vad gäller prisnivån. Vissa bolag ligger OK till vad gäller värderingar och direktavkastning, men annars hänger allt på inflöde av nya pengar + låga räntor (TINA) + extremt höga förväntningar på vinsttillväxt som absolut inte kan realiseras för _alla_ bolag (vinstandelen kommer inte växa särskilt mycket i världens ekonomier).

    Kanske ändå på sin plats att nämna att även sidledes perioder som 2015-2020 kan ge helt OK avkastning, då återinvesterade utdelningar står för en viktig del av avkastningen historiskt sett (undantaget 80- och 90-talen brukar återinvesterade utdelningar stå för en majoritet av avkastningen om jag minns rätt). Eller ja, OMXSGI ser ut att ha gått +96% från start 2015 till slut 2020. Inte fel...

    SvaraRadera
    Svar
    1. A) Hur mycket av "till slut 2020" beror på uppgången under 2020?

      B) Även under förra IT-bubblan fanns det vettigt värderade bolag

      Radera
    2. I övrigt avser jag till 2020, inte inklusive 2020 med 2015-2020.

      Radera
    3. Ah ok. Ja, och sen valde jag fult nog OMXSGI och inte OMXS30GI, som bara steg 57% 2015-01-01 till 2020-12-31.

      Väljer man 2015-01-01 till 2019-12-31 blev det +46% för OMXS30GI, och +71% för OMXSGI. Helt OK femårsavkastning.

      Radera
    4. Kom på en annan sak. 2019 var ju ett riktigt höjdarår, det har man lite glömt nu. Plus att då OMXS30-prisindex ligger en bra bit under totalavkastningsindex, eftersom du har flera bolag med låg tillväxt men hög utdelning där (banker och teleoperatörer).

      Oavsett vad. Början 2015 till slutet 2019 gav god avkastning.

      Radera
    5. Det är väl egentligen inte konstigare att avkastningen på tillgångar är betydligt dyrare med en cementerad lågränta.

      https://blogmedia.avanza.se/uploads/2020/08/200824-stabelo-viii.png

      Det finns så mycket pengar i tillgångar nu för tiden att något annat än lågränta skulle kasta hela det finansiella systemet i kollaps.

      Radera
    6. Jepp, plötsligt högre inflation/ränta skulle göra rätt mycket.

      Radera
  5. Centralbankernas Ponzispel fortsätter i oförändrad styrka. Ekonomierna visar på fantastisk tillväxt och arbetslösheten har fallit tillbaka med dramatisk kraft. Ändå fortsätter man att pumpa upp börser, bostäder och de finansiella systemen som OM det vore kris. Om Powell ens viskar om "tapering" så rasar korthuset...det vet de och agerar därefter. FED är fanimej definitionen på inmålad i ett hörn!

    SvaraRadera
  6. Men var parkerar man sina pengar när man väl gått ur börsen? Cash äts ju upp av i-skatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. som kraschar lika mycket som börsen, precis som guldpriset?

      Radera
    2. @Flash, jag vet inte var du tittar, men när jag jämför guldspot med Dow och Nasdaq kraschar guld inte alls lika mycket som börsen. Har jag missat något? Intresserad eftersom jag funderar på att köpa lite mer guld...

      Radera
    3. Bitcoin har hitintills ökat med ~200% /år. Guld har inte ökat nämnvärt samma period. (I förhållande till US Dollar)

      Radera
    4. Annars kan du alltid välja Yuan.
      Kina har ökat sin guldimport markant den senaste tiden.

      Radera
    5. "$1 Invested in Bitcoin vs Gold over 11.6 years"

      https://charts.woobull.com/bitcoin-vs-gold/

      Radera
  7. Om man vill ha ngnslags hopp om att det finns ett bäst-före-datum för centralbanksinterventioner så...
    Centralbanken köper obligationer av en bank och betalar med bankreserver.
    I o m att obligationer kan användas som pant, säkerhet eller betalning på den internationella bankmarknaden medans bankreserver är låsta till den nationella "bankkartellen" som är ansluten till centralbanken (RIX i Sveriges fall).
    Så skulle man kunna påstå att likviditeten minskar när utbudutet på obligationer på finansmarknaden minskar och ersätts av bankreserver i "bankkartellen".
    T ex ser det ut som "rehypothecation" ökat rätt så markant i USA, vilket kan bero på att det finns färre tillgängliga statsobligationer. D v s QE för med sig andra risker än (hyper)inflation.

    SvaraRadera
  8. När man sedan lägger penningmängden bredvid detta som ökat med snitt ~8% senaste 20 åren så är det inte så farligt. Det roliga är ju att folk inte inser att deras reallöner minskat med 5% per år.

    SvaraRadera
  9. Är det inte extremt missvisande att bortse från utdelningarna?
    Det finns ju inget rimligt sätt investera på börsen utan att få utdelning. Antingen direkt genom ägande i enskilda aktier eller indirekt genom återinvesterad utdelning i fonder.

    Varje gång ett bolag gör utdelning sjunker dess kurs med lika mycket som utdelningen (i en perfekt värld och allt annat lika). Hela det tappet som sker årligen får ju investeraren - och ett index som ser ut att gå sidledes kanske egentligen innebär en 2-4% årlig avkastning.

    Beslutet om man vill vara investerat i ett index eller ej ska ju tas med avseende på den totala avkastningen; alltså både värdetillväxt och utdelning. Det är ju ingen skillnad för mig om ett bolag uthålligt växer 10% per år med 0 utdelning eller uthålligt delar ut 10% per år med 0 tillväxt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, prisindex ger ju marknadsvärdet på bolagen, men inte avkastningen till ägarna (som är mer intressant för de allra flesta). Som nämnts så är det i t ex OMXS30 ganska många "trötta" bolag med låg tillväxt men som tjänar gott om pengar och delar ut dem. Klart man måste ta det i beaktande, särskilt om man jämför med andra tillgångsklasser över en längre tidsperiod.

      Radera