Aktuellt

Andra världskrigets tre slutdatum i Europa

Andra världskriget slutade med Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i princip på tre olika datum i Europa. Minst känt är antagligen den...

2021-04-12 08:56

Dags stänga av fjärrvärmen till DN-huset?

Dagens Nyheter visar återigen att agendajournalistik, dvs åsikter istället för faktabaserad nyhetsrapportering, är tabloidens så kallade journalistik. Man försöker angripa biobränslen i skogen genom att exemplifiera med att gammal sovjetisk skräpskog i Baltikum är en liten del av de biobränslen som importeras till Sverige efter att DN:s agendajournalistik hindrat avverkningar av svensk skräpskog.
Fem av dessa rundvedsstockar vrakades och gick till biobränsle
Skog är förnyelsebart om den sköts rätt, t ex om i Sverige där vi återplanterar. Utom förstås när man bygger bostäder åt stockholmare. Skogsbruk är en kretsloppsindustri.

Dock sköts inte all skog bra, t ex gamla sovjetiska skräpskogar i Baltikum, där rundveden (trädstammarna) är av så dålig kvalitet att de inte går att använda till timmer eller massa. Istället blir de biobränsle, till t ex fjärrvärmen som värmer DN-huset i Stockholm. I sig helt nödvändigt eftersom vi inte har elkraftproduktion och distribution nog att värma hela Sverige med el, utan behöver fastbränslen. Om man ska förklara det som för ett litet barn, t ex till en chefredaktör på DN, så kan alltså inte vindkraft värma Sverige.

DN:s agendajournalistik har ju också fått fram förbud mot plastpåsar, vilket gör att eldningen av sopor ger ännu mindre värme, och rent av nu kräver tillförsel av olja för att nå tillräckliga temperaturer när plastpåsarna nu saknas.

Generellt går i Sverige grot - grenar, rötter och toppar  - till biobränsle, men också en hel del rundved, som kasseras av olika anledningar, t ex klena dimensioner, för grova grenar, böjda träd med mera. Det finns också skog som specifikt är av så dålig kvalitet, kanske för att den skötts av en sk miljövän, att den går direkt till flis eller pellets. Och så finns det snabbväxande energiskog t ex av hybridasp eller hybridpoppel som går direkt till biobränsle.

Dock drivs ju agendan att svensk skräpskog inte ska få avverkas, och då måste man ju importera från andra länder istället. Eller frysa.

Skog är som journalistik - all skog är inte av bra kvalitet, och mycket skog särskilt i Baltikum är av samma kvalitet som journalistiken hos DN. 

DN:s agenda är som bekant att allt ska förbjudas och att svenskarnas välstånd ska utplånas, men verkligheten är att man i Sveriges energisystem inte kan göra detta. Inte utan att bygga en stor mängd kärnkraftverk, vilket vi inte får göra på grund av DN:s agendajournalistik.

Ett första steg bör således vara att stänga av fjärrvärmen inte bara till DN-huset, utan också till alla DN:s anställda och särskilt den så kallade chefredaktören Peter Wolodarski, även känd för att via DN-tåget dragit hem Wuhan-pesten till Sverige. Vad är för övrigt energieffektiviteten hos DN-huset, som byggdes på 60-talet innan oljekrisen? Antagligen rejält kass.

DN bör ju också sluta med toapapper på kontoret, om nu skogsavverkning är ett problem. De kan torka sig med händerna istället. Eller kanske senaste numret av Dagens Nyheter? Nä, just det. DN trycks ju på papper gjort av avverkad finskog, men när agendajouranlistiken ska spridas är det okej. Det är okej när vi gör det!
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

81 kommentarer:

  1. Man kan riktigt se sågspånen yra när bloggaren sågar DNs agenda-journalistik jäms med rotknölarna. Rätt så.

    SvaraRadera
  2. Energiklass C verkar den sk DN-skrapan ha enligt Boverket. Inte dåligt för ett 60-tals hus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt annat än A är oacceptabelt när man ska driva sådana här frågor.

      Radera
    2. C är riktigt bra för ett 60-talshus.
      Hysterin att isolera gamla hus med alla komplikationer det medför är helt galen.

      Radera
    3. Vårt hus ifrån 2018-2019 är också C. Lite kasst när det marknadsfördes som ett B klassat flerfamiljshus. Lite byggfusk kanske, känns inte som om betongen fått torka tillräckligt då jag nu ser lite svarta fläckar under listerna längs betongsväggen (konstruktionsbetong som är hårt som tusan att borra i).

      Radera
    4. Ja, inne på MAS här i Malmö lyckades man få en gammal fin tegelkåk att börja mögla riktigt ordentligt med lite fönsterbyten och andra energiåtgärder. Nån annanstans såg jag ett bostadshus där man tilläggsisolerat fasaden rakt över varenda uteluftsventil till lägenheterna, och så där. Det kan bli riktigt dumt när man inte tänker efter före.

      Radera
    5. Det är faktiskt märkligt att ett sånt nytt hus går under C.
      Problemen med nybyggen är som du beskriver.

      Radera
    6. @Back2black: Du kan ju alltid fråga efter protokollet från fuktmätningen, det är väl standard att man ska mäta och protokollföra uttorkningen. Men det tar ju tid så det är ju en typiskt fin genväg att ta.

      Radera
    7. Helt rätt. A eller A+ skulle vara en förutsättning för att ens få ta upp ämnet.

      Än mer intressant hade det varit att veta vad journalisternas Östermalms-BRFer har för energibetyg.
      Vanligtvis brukar de K-märkta fastigheterna vara rejält dåliga, men pekpinna andra går bra.

      Radera
    8. Tack för tips. Jag har tvåårsbesiktning, och ska köpa in en egen besiktningsman. Den köpta kommer bara klaga på saker som är billiga och enkla att åtgärda.

      Grannhuset byggt några år tidigare ligger för övrigt på B. Annan byggherre förvisso. Nu undviker jag någon av de fyra stora.

      Radera
    9. Journalisten med konstigast namn (lättast att hitta) är skriven på en bostad i Sthlm. Vid en brf-försäljning i fastigheten deklarerades energiklassen till F. Men det är säkert en vacker och trevlig byggnad.

      Radera
    10. Högerns nya identitetspolitik är väldigt överraskande... Men ganska underhållande.

      Radera
    11. @ Mopongo: Den är inte ny, den är återbrukad som allt annat - du skulle varit med på 80-talet när SAF köpte helsidor för att annonsera i de fyra stora tidningarna med budskapet "Satsa på dig själv". Överhuvudtaget var högerretoriken i identitetsfrågor då ungefär densamma som kommer från extremvänstern nu. Allt går i vågor.

      Radera
    12. @Mopongo: Ska vi vara såna så är ju åtminstone den mesta sortens nationalism klockrena exempel på identitetspolitik och det är därmed knappast nytt på (den konservativa) högersidan.

      Radera
    13. Hehe. Ja. Jag minns hur vi fortsatte den sloganen på skolgården för att göra den lite mer baarnförbjuden.

      Du har helt rätt i att högern alltid har haft identitetspolitik. Men just idén att du inte får diskutera miljöpolitik om du inte bor i ett tillräckligt miljövänligt boende hade jag faktiskt inte förutsätt. Det är lite "random" som kidsen säger (eller åtminstone sa för 5 år sedan).

      Radera
    14. Visst, och går du tillbaka två generationer till så var det arbetarrörelsen som slog ihjäl utlandshämtade strejkbrytare för att skydda sina individuella medlemmars intressen. Det verkar svänga ungefär var fyrtionde år, grovt avrundat.

      Radera
    15. Nu kom vi i otakt med kommentarerna, men jag vet vad du menar för fortsättning på sloganen. :-)

      Radera
    16. DN kör ju med identitetspolitik, men bara när det gäller andra. Inte sig själva.

      Radera
    17. @Peter Andersson:

      Alltså "klass" är ju en typ av identitetspolitik, "nation/ras" är ju en annan. Det "nya" är väl i så fall att vänstern fokuserar på nationalitet eller hudfärg i egenskap av t ex minoritet. Vilket nog kan spåras tillbaka till hbtq-rörelsen nu i modern tid så att säga. De enda som står i motsats till identitetspolitiken är väl olika kulörer av liberaler som i sig kan vara vänster eller höger.

      Radera
    18. (vilket kanske också är anledningen till uppkomsten av t ex den festliga Malmölistan - är man kollektivist som kört långt ner i det röda diket är det lätt att halka ner i det bruna diket i sin iver att komma vidare)

      Radera
  3. Trädmördarmedia levererar, ask no questions, just löv it.

    SvaraRadera
  4. Jag har arbetat inom skogsindustrin. Att tro att man i Sverige eldar upp avverkad skog är absurt. Priset för grot är så lågt att det bara är vissa år det är lönsamt att ens samla in det. Sopförbränning är avsevärt mer lönsamt.

    Massaved betingar ett bättre pris, men fortfarande lågt jämfört med priset för stockar som kan bli virke. Ingen skog i Sverige kalhyggs i syfte att bli massaved eller grot. Och ordet "kalhygge" är missbrukat. Sannolikt vet inte folk i allmänhet hur skogsavverkning går till och kallar därför alla ytor som avverkas för "kalhyggen".

    Att det ser annorlunda ut i Baltikum beror på att skogen där inte går att använda till virke. Så vad tycker våra MP-vänner att vi ska göra med den? Låta den stå? Avverka och gräva ner? Det tycks mig lite åt det kolonialistiska hållet att höra stor-svensken berätta för Balterna vad de får och inte får göra med sin skog. Men det är klart, enklare än att föreslå lösningar är att gnälla på det som görs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske skulle import av massaved och grot beskattas så vi slapp att importera och nyttja de egna resurserna bättre.

      Känns märkligt att vi i Sverige ska behöva importera Grot och massaved med våra resurser, det bord vi kunna producera själva, kanske odla mer energiskog då!

      Radera
    2. Ironin när en it-konsult ska yttra sig om kalhyggen.

      Radera
    3. Eller som när en ekonom inser hur bra det är att bygga på klass 10+ åkermark.

      Radera
    4. Länka gärna till den artikeln så vi får skratta lite.

      Radera
    5. Jag vet inte om den artikeln är skriven än. Men det är väl mumma för en ekonom att räkna på, jämfört med att bygga på en fin kuperad skogstomt. Sen är det bara att placera ut de arkitektritade lådorna i olika etapper. Ljust och fräscht.

      Radera
    6. Sverige har, och har i stort sett alltid haft, ett underskott på timmer. Varje år sker strategiska förhandlingar mellan aktörer som Södra, SSAB och Sveaskog på ena sidan och sågverken på den andra. Sågverken vill alltid ha mer timmer än vad som finns tillgängligt, vilket leder till att skogsägarna måste fördela resurserna utifrån vad som vid tillfället är optimalt.

      Det är inte enkelt att "producera mer" grot och massaved eftersom de är biprodukter som man vill ha så lite av som möjligt. Om vi producerar mer massaved innebär det att vi producerar mindre timmer. Markarealen ändras inte, tyvärr. Grot konkurrerar som sagt också med de betydligt mer energirika (och därmed transport-miljövänligare) soporna, som man ibland till och med får betalt för att ta emot.

      Radera
    7. Du får nog hänvisa till den ekonomen för att det ska vara giltigt.
      It-konsulten som yttrar sig om kalhyggen hittar du i DN.

      Radera
    8. Frågan är väl om vi skattebetalare ska subventionera grot-exportörer i Baltikum om grotet inte är särskilt miljövänligt. Ni har väl läst artikeln?

      Radera
    9. Förr kunde man fylla några plastpåsar med tidningar och papper och gå till återvinningsstationen för att tömma där, men nu med plastpåseskatten så sparar man dessa till viktigare saker, återvinningsbart papper får gå direkt i soporna. ;-P

      Radera
    10. Hade vi haft ett skogsbruk som var inriktat mot bioenergi så hade miljörörelsen troligen gått fullständigt bananas över sådan skog.
      Den skog de nedlåtande kallar granåker är ingenting mot hur en sådan skog hade sett ut.

      Föreställ er att man sopar ner alla träd i ett område.
      Sedan låter man träden torka utspridda i ungefär ett år.
      Sen samlas det upp i stora högar och flisas.

      Därefter får sly komma upp som ingen kommer att röra igen förrän självgallringen hämmar tillväxten tillräckligt mycket.

      Säg, 30-50 år beroende på maktstruktur och växtzon.
      Alltså ingen form av röjning eller gallring i området.

      Därefter sopar man ner allt igen och börjar om.

      Detta är allt annat än en skog man vill vistas i.

      Radera
    11. Det låter som mestadels snedvuxen förklemad björkskog där marken kan hålla vatten nog, annars blir det väl blandat av torktåligare trädsorter.

      Frågan är hur framtida torrare somrar kommer göra med våra stackars produktionsskogar och all utdikad skogsmark som sänker grundvattennivåerna.

      Vi kanske inte kan odla träd på den öht om det blir blöta, mögliga vintrar och torra barkborresomrar där träden knappt överlever?

      Radera
  5. Enig med sågningen, men om det låg en agenda bakom artikeln framgår knappast eftersom den är så väldigt osammanhängande. Förutom ett par intervjuer känns den som ett högstadieskolarbete, mest copypaste från lite olika källor utan större förståelse. Men "vetenskapsjournalistik" som det hette förr är väl satt på undantag i stort sett överallt tyvärr.

    På sydligare breddgrader använder man vatten efter nummer två f ö, om man nu ville spara in på dasspappret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite som första versionen av Förnedringskassans hemsida. Kändes som om någon som precis tagit datakörkort knåpat ihop den sidan. Den är kanske bättre idag.

      Radera
    2. NU var det ett tag sen jag var därinne men visst kändes den som IT-versionen av en Volvo 240, den funkade men den var inte charmig, snabb eller bekväm.

      Radera
    3. *infoga ditt eget skämt om IT-körkort här*

      Radera
    4. För övrig håller jag med Ben om att svensk journalistik alltför ofta är på högstadienivå rent grammatikmässigt - vilket väl iofs då utesluter maskinöversättning?

      Radera
  6. Jag levererade själv en hel del grot i februari.
    Det gick väl precis runt ekonomiskt.
    Man får väl se det som att de städade gratis så man kan gå i skogen.

    Jag pratade en del med flisentreprenören, och ja, det var väldigt dåliga marginaler även för honom.
    Det är få värmeverk som tar emot flis nu för tiden.

    Som skogsägare vill man gärna inte sälja skog som flis över huvud taget.
    Eftersom skogsbolagen inte vill konkurrera med massaved.

    För övrigt så blir det en hel del biobränsle när man sågar timmer.
    Ungefär halva volymen av en timmerstock räknat i kubik blir biobränsle.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske får bättre betalt om du säljer till någon kommunal majbrasa?

      Radera
    2. Eller, de kanske är förbjudna nu, det var visst någon igelkott som strök med i Stockholm förra året?

      Radera
    3. Korrekt, Anders, sidorna på stocken går ju till biobränsle eftersom virket ska sågas fyrkantigt.

      Radera
    4. Ja, jo jag ska fråga kommunen om de är intresserade av en rishög med en volym på typ +500m3 oflisat nästa gång.

      Radera
    5. @Cornu,
      Sågklingan tar ungefär 6mm per snitt också.
      Det blir alltså en hel del sågspån från en stock också.

      Säg att du sågar ut en 20mm planka så är det inklusive sågklingans bredd 26mm som du avverkat ur stocken.

      Radera
    6. Jo, sågverken har traditionellt valt sågning utifrån ett minimerande av spån. På senare år har man så smått börjat tänka om och försöker istället maximera de plankor som kunder faktiskt efterfrågar. Detta leder till mer spån, men också till att de efterfrågade plankdimensionerna faktiskt produceras.

      Mer spån innebär att värdet på Grot sjunker.

      Radera
    7. Nja, är det inte så att det mesta av utbytesförlusten från sågning snarare går till pappersindustrin. Det är relativt önskvärda fibrer för pappersproduktion som finns i splintveden. Däremot blir det ju andra restprodukter vid sågning så som bark och spån.

      Radera
    8. I ärlighetens namn minns jag faktiskt inte vart spånen företrädelsevis säljs. Dock vill massaindustrierna ha färskt virke för sin produktion, så spån (och vältor) får inte ligga för länge, vilket är motsatsen till hur man vill ha spånen vid förbränning.

      Förr pratades det en del om hur man får bort bark från stockar eftersom bark är icke-önskvärt i massaindustrin. De tumlar stockarna, vilket pga stammarnas konicitet tar bort onödigt mycket bark. Vet inte om barkhalten i sågverksspån spelar roll...

      Radera
    9. Det mesta av sågspånet går till tillverkning av spånskivor.

      Radera
  7. En logiskt del i DN:s kampanj för kärnkraftverk i våra storstäder så vi får el och värme till dem med minimal miljöpåverkan, minimal klimatpåverkan, färre transporter, bättre luftkvalitet och t.o.m. kan hålla trottoarer och cykelbanor isfria medan lägre returtemperatur på fjärrvärmen ger mer el.

    Nej det var visst inte så...

    SvaraRadera
    Svar
    1. DN har kanske snart några "halleluja" artiklar om utvecklingen av SMR reaktorer?

      Radera
    2. Det är teoretiskt möjligt, vi får hoppas på att de utlyser klimatnödläge på redaktionen.

      Radera
    3. Vi har inte tiiiid!

      Radera
    4. Ett papper från Vattenfall gällande fjärrvärmeproduktion från kärnkraft angav Storstockholms fjärrvärmebehov till mellan 500 och 2500 MWt (sommar-vinter). 1000 MWt skulle räcka för försörjningen April-Oktober ungefär. För en framledningstemperatur på 130 grader så tappar man ca 130 MWe med en fjärrvärmeproduktion om 1000 MWt.

      Jag vill minnas att man avstod en uppgradering av Forsmark 3 på ca 200 MWe för att nätkapaciteten var otillräcklig, denna effektökning i kombination med fjärrvärmeproduktion hade kunnat möjliggöra runt 1500 MWt fjärrvärme och därmed en avveckling av merparten av den eldade fjärrvärmeproduktionen i Stockholm.

      Radera
  8. If it moves tax it, if it keeps on moving regulate it, if it stops moving subsidize it.

    SvaraRadera
  9. Och nu är artikeln bakom betalvägg.

    Varför gör man så när det rör sig om en av vår generations absoluta ödesfrågor? Vill man inte opinionsbilda maximalt?

    SvaraRadera
  10. Detta är ju en Södermalmsfråga och jag anser att det största hotet för skogen (äganderätten) är MP, Naturskyddsföreningen mfl. Har 100+ år granskog som jag funderat på hur jag skulle kunna avverka varsamt, det är ju som att gå i en kyrka, fantastiskt härligt. Men MP och dess storstadslakejer gör nu att verenda gran/tall ska ner så fort som möjligt. Känner att det är det enda sättet som jag kan förlänga min ägande rätt några år till.

    Förresten så tittade jag på TV4 (förbjudet på denna blogg men sån är jag). Va en artist som pratade om sitt liv och som varit storstadsbo och vegan i åtta år men nu flyttat ut på landet (och skaffat djur) och nu var tvungen att ta hand om saker som de hemska bönderna handskas med varje dag som tex besluta om när ett sjukt djur ska få en snabb död, och när djuret är dött är det inte då slöseri att inte äta det...Själv fick jag lite "sent skall syndarna vakna"


    SvaraRadera
    Svar
    1. Veganism är religiösa stollerier.

      Radera
    2. För mig är det nästan uteslutet att bli vegan, pga en mat-allergi (björk-pollen korsallergi) för de flesta frukterna, grönsakerna, fröna, baljväxterna och nötterna. Det blir liksom inte mycket kvar att äta då och det blir allt färre ätliga sorter med tiden.

      Radera
    3. Är väl på 1830 talet som äganderätten till skog kom till. Ingen självklarhet sedan urminnes tid fast en del talibaner tror det.

      Radera
    4. Hyggesfritt skogsbruk går utmärkt. För mig är det ekonomiskt bättre, mindre pengar men ofta, ingen plantering och röjning. Det kostar 8000 kr att plantera ett hektar kalhygge och avkastningen på insatt kapital kommer om 70 år.
      Fråga banken om du kan få låna till den investeringen.

      Radera
  11. Har en bättre idé. Ge DN-skrapan ett eget Vindkraftverk. Off-grid. Då kan vi lägga ner SMH och använda dn.se som vindflöjel.

    SvaraRadera
  12. Jag tror ni missat poängen "För att klara Parisavtalet finns med andra ord inte tid för att elda gamla trädstammar."
    Det författaren vill är att vi omedelbart minimerar vår energiförbrukning ink. konsumtionsavtryck för annars missas klimatmålen grovt. Nu tror jag det är rätt kört för mänskligheten ändå så varför inte leva livet fullt ut istället?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan väl ge en tanke åt våra barn och göra ett försök åtminståne

      Radera
    2. Känns det som någon vill det i dessa inlägg?

      Radera
    3. Jag vill försöka vända klimatförändringarna och utgår från att det går. Vi nådde peak kol 2013 för världen och bör nå peak oil inom några år. Visst utgör solceller och vind än en mindre del av elproduktionen globalt men växer snabbt. Eldrivna fordon ökar hastigt, batterier blir bättre och mer prisvärda samt nu kommer lönsam tillverkning av vätgas. Fler former av produktion när det gäller värme, kyla och el växer fram.

      Mänsklighetens kunskap växer exponentiellt och det gäller nu att vi mer än vördnad för intelligens lever upp till namnet homo sapiens dvs den visa människan.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Gillar den konstruktiva optimismen. Men vätgas är bara en dyr och omständlig omväg för eldrift eller biogas/naturgas.

      Radera
    5. Biogas behövs men fossilgas måste också så snart som möjligt lämnas i marken. Vätgasen behövs för stål, cement och liksom vattendammar samt batterier för att lagra energi till toppar i elbehov. Flera lokala nätägare i Sverige är nu på väg att skaffa batterier. Vätgas från nyare elektrolysörer anses bli hälften så billig 2025. Forskas om andra metoder också. Med mycket vätgas i norr kommer mer vatten kunna nyttjas för el innan näten hunnit få tillstånd och sedan byggas. Säkert kommer också vätgas nyttjas som kortvariga batteri för lokalnätet i hela landet.

      I dagens Di skrevs om ett nytt bolag Ngenic som ska nyttja förbrukares elvärme som metod att jämna ut toppar i efterfrågan. Bolaget räknar med att både nätägare och förbrukare ska tjäna pengar på detta. Metoden finns redan i tex USA.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Det finns stora havsbaserade vindkraftverk som producerar vätgas direkt istället för el. Således behövs inga dyra anslutningar med högspänd likström utan man kör traditionell pipeline istället.

      Ska man kunna jämna ut toppar på efterfrågan av el så krävs system som kan kapa dessa i veckor. De fåtal timmar man kan hantera med batterier eller styrd elvärme har ingen större praktiskt betydelse.

      Radera
    7. Edis Var finns dom?

      Radera
    8. Edis det finns stort behov för de som äger lokalnätet att kunna minska topparna på elanvändningen under minuter och timmar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  13. Perfekt, nästa gång det blir akut elbrist ska naturligtvis i första hand områden där riksdagshuset, Rosenbad, där de stora dagstidningarna finns, samt Södermalm stängas ned.
    Fan vad kul det vore att höra patraskets argument varför just DE borde vara undantagna från en nedstängning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka är det som du kallar patrask?

      Radera
  14. När stormen Gudrun vräkte sig fram genom granskogen, vilka klarade sig då? Äldre tanter med vedspis och brunn på gårdsplan, där fick hemtjänsten varmt kaffe när dom kom fram efter en vecka.
    Ungdomarna med elvärmda villor fick bo i kommunens gympasal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och detta är lösningen även för de som bor i lägenhet förstår jag?

      Radera
  15. Kolla Krisinformation.se där kan du lära dig.
    Tanterna kan redan.

    SvaraRadera