Aktuellt

Slovakien: Sputnik V-vaccinet som levererades var inte det som använts i de påstådda studierna

AFP rapporterar att EU-landet Slovakien laboratorietestat de doser av det ryska påstådda vaccinet Sputnik V man köpt in i två miljoner doser...

2021-03-31 11:54

Så låg inkomst har jordbrukare - ett av Sveriges allra lägst betalda yrken

"Viktigt yrke" är en omskrivning av "låg lön." - Cornucopia?
Jordbrukare är ett av Sveriges lägst betalda yrken, lägre avlönat än t ex städare, taxichaufför eller vårdbiträden. I själva verket var medianlönen för jordbrukare 2019 samma som de tio procent lägst avlönade i landet och gränsen 10% högst avlönade jordbrukarna hittades på nivåer under en svensk medianlön.
Det ser mörkt ut över ensilagebalar i den så kallade Södern
Jordbrukare är primärproducenter, dvs de producerar en oförädlad råvara och är alltså längst ner på den ekonomiska näringskedjan där man inte kan blåsa någon annan och inte heller får ta del av effektiviseringar i förädlingen på väg till slutkund. Därtill är man som råvaruproducent utsatt för global konkurrens, då det inte är någon skillnad på råvaran, exempelvis torrmjölk eller vete, om den produceras i ett låglöneland under slavlika förhållanden eller i ett av världens dyraste länder att verka i.

Kort sagt är inte jordbruk något att få en bra lön på. Man kan bara hysa beundran för de som ändå sliter på.

Datat som presenteras här är SSYK-4 6121 uppfödare av lantbrukets djur, t ex en mjölkbonde, vilket är det som verkar ligga närmast bonde. Siffrorna är även i linje med andra sajters påståenden om bönders löner. Naturligtvis kan man ha latenta kapitalinkomster i form av stigande värden på jordbruksmarken eller inkomst på kapital via förädlingen om man är medlem i något av jordbrukets förädlingskooperativ. Men även andra privatpersoner kan få se sina bostäder stiga i pris eller ha inkomst på kapital. En villa i Stockholm kostar som ett jordbruk på hundra hektar (cirka 1500 moderna villatomter i yta) och stiger således i pris lika mycket som det där jordbruket.

Men nu pratar vi lön. Den som är pensionsgrundande, ligger till grund för föräldrapenning och sjukpenning eller förtidspensionen när man går under av en förstörd kropp.

Jordbrukare hade 2018 i medel en månadslön på 24 500:- SEK, i kontrast mot 35 300:- SEK för alla svenskar. Ser man på medianlönen 23 500:- så hade endast sex av 381 yrken med statistik lägre medianlön än bonden.

Dessa är 9119 Övrig hemservicepersonal m.fl., 9413 Kafé- och konditoribiträden, 4226 Marknadsundersökare och intervjuare ,5241 Eventsäljare och butiksdemonstratörer m.fl. , 5230 Kassapersonal m.fl.  samt 9629 Övriga servicearbetare.

Klassiska låglöneyrken som taxichaufför, städare eller vårdbiträden har alla högre lön än bönder. Man får mer betalt för att torka bort skit på toaletter än att städa ur en hel lada på gödsel.

Percentiler

I själva verket är medianlänen på 23 500:- SEK för bonden samma som lönen för den tionde percentilen av alla svenskar. 90:e percentilen, dvs gränsen för de 10% högst avlönade bönderna hittas på 29 400:- SEK i månaden, lägre än för mediansvenskens 31 700:- i månadslön.

Bonden har alltså i median en lön som är lika låg som de 10% lägst avlönade svenskarna och de tio procent högst avlönade bönderna hittas med start under en svensk medianlön där 50% av svenskarna har högre lön.

Man kan förstås bli upprörd över detta, men ingen är beredd att betala mer för svensk mat så upprördheten klingar falskt.

Naturligtvis innebär det här att det är extremt svårt att hitta nya generationer som vill ta över familjejordbruken, vilket annars kanske var den sista möjligheten att motivera folk till att bli bönder. Man tjänar mer på att sälja familjejordbruket och ta ett jobb som vårdbiträde eller städare. Kanske inte så konstigt att jordbruksmark exploateras för att bli bostäder istället för att producera livgivande mat?

Kom också ihåg att bönder jobbar 365 dagar om året, och då även längre arbetspass än åtta timmar om dagen, då djuren aldrig tar ledigt - och tar man ledigt måste man ta in och betala en avbytare som kan ta över sysslorna.

Så bland Sveriges lägsta löner, med sju dagars arbetsveckor. Det är vad du betalar för när du köper svenskt. Det och öppna landskap. Jordbrukare är också ett av Sveriges farligaste yrken, med stor risk för dödliga skador.

På tal om slavliknande förhållanden, så brukade även slavägarna ge sina slavar en vilodag ibland. Och vem och vilka politiker och vilket fack är det som driver på och kräver att de som sätter maten på våra bord ska få en dräglig lön? Svaret är ingen, så få väljare som bönderna bryr sig ingen om. För ingen vill betala vad maten skulle kosta om bönderna skulle få en vettig lön. Inte ens trots EU-stöd går det alltså att få en dräglig lön.

Svenska staten anser att jordbruk är miljöfarlig verksamhet, så att helt lägga ner svenskt jordbruk är bara i linje med detta, även om det sker genom svältkost eller genom att bygga bostäder på jordbruksmark. Att jordbruk är en förutsättning för människans existens implicerar således att människans blotta existens är miljöfarlig, och därmed så borde man förstås inte bygga några bostäder heller. Eller alls ha några människor. Snart i en motion eller regeringsförslag från Miljöpartiet i en riksdag nära dig.

70 kommentarer:

  1. Känner dessutom ett antal lantbrukare som blivit ombedda av socialtjänster att (oavlönat) ta hand om yngre avlägsna släktingar som fått psykproblem eller drogproblem eller bäggedera av att leva i stadsmiljö. Då är livet på landet plötsligt efterfrågat och uppskattat av de som inte vill betala för det som odlas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom kunde väl prova att släppa sociala medier en stund och se om inte psyket hittar tillbaka till normalläget igen?

      Radera
    2. Har du någonsin sett en tonåring från stan komma ut på landet och få psykbryt av ångest och stå och skrika rakt ut i skogen pga har ingen aning om hur hantera tystnad i mer än enstaka minuter efter att ha blivit fråntagen telefon och musikspelare? Det verkar vara lika svårt för dagens unga att avgifta sig från sociala medier som att sluta med heroin.

      Radera
    3. Jag får väl direkt erkänna att jag inte har sett just det men om jag hade gjort det så är jag rätt säker på att jag, givet att min humor är som den är, hade legat dubbelvikt av skratt.

      Radera
  2. Nu är jag ju inte bonde men det finns vissa yrken man kan utöva med låg lön som ger tillfredsställelse på andra plan. Antar att bondelivet faller in där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ett bra och viktigt yrke.

      Radera
    2. Det sorgliga är väl att "viktigt yrke" brukar betyda "låg lön".

      Tack för din tjänstgöring.

      Radera
    3. Ja, det brukar låta så.
      Grejen är att jordbrukare ÄR viktigare än många tjänstehjon arbeten så varför de senare har bättre betalt beror snarare på hur många mellanled som finns.
      Maten är inte billig, vilket delvis kan förklaras av högre kostnader för svensk matproduktion men framför allt pga alla mellanled som skall ha sin vinst.

      Tacka kapitalismen för det.

      Radera
    4. Samhället har ju ordnat det så att utökat löneutrymme bäst användas till att betala allt mer för bostäder och boende.

      Det är synd att inte maten kunde fått en större bit av den årliga lönekakan, det kanske tom hade varit sunt. Fast det håller väl inte de högproduktiva bank och mäklarfolket med om.

      Är det ens möjligt för en ung person att köpa ett jordbruk som går att driva runt med en lön på 23000 i månaden.

      Radera
    5. Enligt uppgift så är matkostnaden i USA 5% av hushållskassan.. I EU 7-11% och i övriga världen 40-60%... Så maten är inte dyr - här. Fast, ju billigare maten är desto dyrare tycker alla att den är... så, i rimlighetens namn, borde maten vara gratis.. Men då uppstår ett problem... Vem skall göra jobbet?

      Radera
    6. Tillfredställelsen är stor, det håller jag med om.
      Stärst tillfredställelse får man nog om man hoppar av rationaliseringsracet.
      Alltså att man har lantbruket mer som en fritidssyssla.

      Radera
    7. @Trollkung människor använder en allt mindre del av sin disponibla inkomst för att betala för boende. Inkomsterna har ökat betydligt snabbare än ränteutgifterna.

      Radera
    8. Har för mig att det handlar om i storleksordningen 30% på 90-talet till 20% nu.

      Radera
    9. Tim, det går att se på det på olika sätt, mycket har ändrats under tiden mellan 1990 till idag men skuldkvoten för hushålllen har ökat och därmed känsligheten för förändringar. Men visst använder man bara sin disponibla inkomst till räntor och lite eller inget för att återbetala lån så ser ekvationen annorlunda ut än för de som väljer att disponera delar av sin inkomst för att återbetala/spara på den allt högre skuldsättningen.

      https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/

      Så man betalar allt mer för bostaden. Skulle ränteutgifterna gå upp eller bli krav på en tuffare amorteringstakt så skulle säkert allt fler tycka att maten behöver vara ännu billigare.

      Radera
    10. Yngre professionella lantbrukare lever på kassaflödet.
      Skulle räntan gå upp blir situationen ganska snabbt ohållbar även för lantbruket.

      Vi har liksom hamnat i ett, hur ska jag säga, metastabilt läge.

      Radera
    11. Anders, orkar du förklara vad du menar med ”lever på kassaflödet”?

      Radera
  3. Kan nämna att en bekant berättade om en vän till honom som hade lagt ner sitt jordbruk och tagit ett vanligt snickarjobb och att han var väldigt bedrövad när han höll på att avveckla verksamheten då det är mycket känslor inblandat tredje generationen som har drivit gården osv...
    Efter avvecklingen var klar och det hade gått ett år så undrade han varför han inte gjort det tidigare, mer pengar över varje månad och friare helger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som en bekant som jag träffade en gång som nystartad lantbrukare med ambitioner.. "Vi måste försörja folk med mat"!.. "Det är inte din uppgift! Din uppgift är att försörja dig själv!!" Idag gör han det... och konstaterar att: "Jordbruk är en skitbransch.. " Spännande tider. När nu Bryssel kör med "the Green Deal" och än mer kontroll och pålagor, som skall styras av lokal byråkrati - hur gör man då för att "försörja sig själv"...??

      Radera
    2. Den sista yrkesgrupp som levt efter devisen "Gör din plikt, kräv din rätt" är ironiskt nog inte sossar utan bönder.

      Radera
  4. Hmmm. Hur fixar man det enklast? Något slags grundavdrag för alla småföretag hade ju löst många problem på samma gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har gjort tvärtom... Det fanns en tid fram till för ca. 30 år sedan då man kunde renovera gårdens bostad med obeskattade medel från jordbruket, men det togs bort och bostaden skall numera hanteras som vilket villa som helst... OK.. med den usla lönsamheten så finns bara en möjlighet att fixa till bostaden och det är lån.. fast får man låna på jobbet, nej, utan på kapitalgömman, alltså, marken... Den observante kan numera se att bostäderna på "aktiva bönders" fastigheter börjar falla ihop... Så småningom bor traktorer och kreatur bättre än bonden själv...som troligen får sätta upp ett tält till familjen.. (Nej, familj och sådan lyx får bonden avstå från, troligen..)

      Radera
  5. Det är verkligen tragiskt hur vi behandlar våra bönder, bra och oftast hyggliga människor som dessutom har ett långsiktigt perspektiv på saker. Men det ligger väl i tangentens riktning, vi kan inte ha en massa egenföretagare som kontrollerar maten - den ska kontrolleras av staten, EU eller om inte det går i vart fall av ett litet antal stora koncerner, styrda av sedvanligt svagbegåvade och kortsiktiga egoister.

    Den som kontrollerar maten kontrollerar också folket vilket gör det än mer skrämmande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lokal matproduktion är också bokstavligen talat livsviktig för en eventuell väpnad motståndsrörelse underground i händelse att Sverige skulle bli ockuperat av främmande makt, eller en ännu svårare framtida pandemi.

      Det i sig är egentligen tillräckligt starkt skäl (båda två, var för sig) för att jordbrukspolitiken borde ligga under Försvarsdepartementet.

      Det borgerliga parti som vågar gå till val på löfte om det får massor av pluspoäng hos mig i alla fall.

      Radera
    2. Ja, multibolagen insåg redan på 1940-talet, mycket konkret i text, att man borde ta över allt från bönderna... Bryssel körde en befolkningsvänlig jordbrukspolitik (Folk skulle ha råd med en söndagsstek) fram till 1980-talet då bolagen via Reagan drev igenom ett avtal mellan EU och USA i GATT, som sedan blev WTO (AoA) 1993... Och det är dessa planekonomiska regler som idag kallas en "Fri marknad".. Alltså, när det är en feodal planekonomi... (Lurade!!)

      Radera
  6. Jordbrukarna kan i alla fall glädja sig åt att medellivslängden sjönk 2020 (dagsfärska siffror). Det borde innebära att pensionsåldern nu kan sänkas.

    SvaraRadera
  7. "implicerar således att människans blotta existens är miljöfarlig"

    Det kanske inte är så långt från sanningen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Poängen är snarare att miljön inte har ett egenvärde annat än att erbjuda ekosystemtjänster till människan. Utan människan kan vi lika gärna bränna ner allt, men miljöpartisterna-maten-kommer-från-ica lever i en fantasivärld.

      Radera
    2. Prova att gå in på miljöpartiets hemsida och jämför sökresultaten för orden: "bevara kulturlandskap" och "skydda natur"
      Det är lärorikt.
      För övrigt vad tror ni är närmast uttrycket "levande skog"?
      "Kulturskog" eller "skyddad skog"?

      Radera
    3. Det är mycket tydligare hur det funkar inom yrkesfisket... Allt började där med utredning "Fisk och Fusk", sedan var det kört... (Varför subventionera svenskt fiske när norrmännen gör det i jätteskola?? Köp fisken från Norge...) Idag är alla problem i havet yrkesfiskets fel (om det inte är jordbrukets fel), men fiskekvoterna är större än den beräknade fiskpopulationen ... är det yrkesfisket som kräver större kvoter - eller de som hanterar fisken på kaj..??

      Radera
  8. Dela gärna upp konsumentpriset för jordbruksprodukter i olika delar: jordbrukare, transporter, mejeri/slakteri, butik. Stor risk att den minsta delen går till de som lägger ned mest tid.

    Det blir inte bättre av att de svenska djurhållningskraven är i världsklass så att konsumenterna hellre köper produkter från andra länder med lägre krav och därmed lägre pris. Så vi får den landskapsbild som vi betalar för genom våra val på ICA och Coop.

    En släkting som hade en mellanstor släktgård insåg i 50 års åldern att pensionen inte skulle bli något vidare så han avvecklade gården och körde lastbil för renhållningsverket fram till pensionsåldern för att få en pension som det går att överleva på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byråkratin sätter käppar i hjulen hela tiden... Kontrollhysterin gör att producent och konsument aldrig kan mötas... eller ens får mötas... Vem vill ha det så? Producenten, odlaren, uppfödaren?? eller konsumenten..?? (Är vi dumma för svaret är ju egentligen enkelt..)

      Radera
    2. Skulle jag sälja en lammlåda på den lokala REKO-ringen kostar det mig ungefär 1000 kronor per lamm.
      Det är slagavgift, obligatorisk vetrinärbesikning och moms.

      Tänk på det nästa gång någon säger att vi ska ta bort mellanhänderna.

      Radera
    3. "Mellanhänderna" gör givetvis att det blir billigare, annars skulle de inte finnas.

      Radera
  9. Ett trivsellantbruk på <20 hektar, där bara en person har ett avlönat arbete vid sidan av kan ge stor tillfredställelse i livets alla skeden. Stordrift, lån, marknadskrafter och sådant ger bara stress.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just så har jag valt att driva mitt jordbruk.
      Däri finns en hel det tid för exprimenterande också.
      För min del är det regenerativt jordbruk och storskaligt skogsbete i produktionsskog.
      Utan att skryta så börjar jag få väldigt fina ungskogar nu.

      Radera
    2. Inga problem med skador på granar av att djuren trampar på deras rötter?
      Det har jag fått höra när jag funderat på att ha klövdjur i skogen.

      Radera
    3. De trampar upp stigar förstås.
      Men de är helst i ungskog där det finns bete.
      De föredrar även att gå på stickvägar.
      I lite äldre granskog är de inte mycket.

      Men å andra sidan tar ju gallringsmaskinens stickvägar upp ungefär 20% av ytan.

      Vad jag har upptäckt är att man definitivt ska undvika är att ha en liten skogsdunge i anslutning till en stor beteshage.
      Där sliter djuren något enormt på träden.

      Radera
  10. Skulle vara intressant att veta hur stor andel av butikspriset på svenskproducerad mat som utgörs av bondens lön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ca 40 % för griskött och 8 % för potatisen. Dra sedan ifrån kostnaderna och riskerna samt att svenska bönder följer alla regler jmf. brasilianskt antibiotikakött på regnskogsmark. Så köp svenskt helt enkelt!

      https://www.landlantbruk.se/lantbruk/bondens-andel-av-matkronan-krymper/

      Radera
  11. Så har vi den nästan viktigaste faktorn som ingen talar om. Den ekonomiska risken som måste tas för att uppnå så pass stor drift att man kan leva på företaget. Dessutom alla beräkneliga och oberäkneliga parametrar som väder, råvarupriser, miljöaktivister, jordbrukspolitik, samt ofta bundenheten att bara kunna leverera till en köpare som dessutom bestämmer ditt utpris

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast där är ofta bonden ägare av köparen. Nu har man väl sålt ut en del arla tex. Men historiskt har jag funnit det roande att bönder beklagar sig i media att de ger sig själva för dåligt betalt för sina produkter. Sen är det nog tveksamt om en lokal kooperativ grossist/förädling är det bästa för den enskilda bonden.

      Radera
    2. Det är komplicerade faktorer som ställer till det.
      Ta bara exportstöden som fanns tidigare.
      Som exempel, ARLA fick stöd för export av sina varor.
      Effekten var att de kunde sänka sitt pris på den internationella marknaden.
      När bönderna ville ha högre ersättning, ja då hänvisade ARLA till samma internationella marknad att priset på deras varor var så låga så det fanns inga marginaler att höja ersättningen.

      Radera
  12. Den enda trösten är väl att mark har gått upp mycket i pris. Vet en gårdsägare som sålde gården och gick i pension vid 45 års ålder, efter att ha ägt gården mindre än 20 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jadu ingen dålig "tröst" om man haft gården ett tag de senaste åren.

      Radera
  13. Hur ser fördelningen ut av anställda respektive företagare inom denna kategori? Enligt SCB är den största åldersgruppen 25-29 år, följt av 16-24 år. Jag kan för lite om jordbruk för att göra något annat än en killgissning, men det är väl inte främst dessa åldersgrupper som äger och driver egna djuruppsättningar? Handlar statistiken till stor del om anställd hjälp, snarare än om ägare/verksamhetsansvariga?



    (Tabell från SCB:)
    6121 Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur
    16-24 år 935
    25-29 år 1 029
    30-34 år 787
    35-39 år 614
    40-44 år 596
    45-49 år 602
    50-54 år 675
    55-59 år 620
    60-64 år 536

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det ser inte bra ut alls för de som äger och driver företagen.
      För något år sedan var mindre än 10% 40 eller yngre.
      Medans över 50% var äldre än 60 år.
      Det är som att titta på en tågkrash i slow motion.

      Jag hoppas Cornu kan bena ut effekterna av detta på fem, tio och tjugo års sikt och hur det kommer att påverka tillgången på mat.
      Detta är en global utmaning för övrigt.

      Radera
    2. Som du ser på dina egna siffror verkar det som det bara är de riktigt unga som kan nöja sig med lönen.
      Lite som våra yrkessoldater har det.

      Radera
  14. Elon musk har ingen lön alls. Det är många företagare som inte tar ut lön.
    Har man värden för 100 miljoner behöver man inte så ofta ta ut lön

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tar aldrig ut lön. Man bara belånar sina tillgångar lite till varefter dom stiger i värde. På så sätt slipper man helt skatt också. Tricket är att äga tillgångar som hela tiden ökar i värde.

      Radera
    2. Ja, "tricket" fungerar så länge centralbankerna "trick" att hålla ständigt sänka räntan och samtidigt trycka obscena mängder pengar fungerar. Men hur mycket lägre kan räntan gå? Och hur mycket mer pengar kan centralbankerna trycka? "Tricket" leder till större och större inbyggda spänningar blir svårare och svårare att vidmakthålla....

      Radera
    3. Rika äger bra tillgångar. Tänk tomtmark på Manhattan. Värdet på dylika tillgångar går upp med 10-20% per år och har gjort detta i snart 40 år. Samtidigt kan de långa pengar på dessa tillgångar till en ränta som är lägre än 1%. De kan därmed även köpa mer dylika tillgångar för de lånade pengarna.

      Ja, det kommer gå åt helvete. Men det kommer inte drabba dem som sitter med dessa tillgångar ändå. De kommer drabba dom som har fonder, kontanter och är lågt belånade. RIP.

      Radera
    4. Som liten spelare i detta vansinne är det enda som kan liknas med en Manhattan tomt och som man faktiskt kan köpa lite av är bitcoin. Men bitcoin motarbetas ju så klart av de rika, inte minst av just den anledningen.

      Radera
  15. Och detta med låg lön hade för bönderna i Sverige kunna vända till något mycket roligare i och med autonoma maskiner. Få branscher har så bra potential som jordbruk för värde-tillväxt när vi går in i autonoma-maskin-åldern. Men givetvis har vi dåliga politiker som aktivt tänker ut regler som just träffar detta område och gör autonoma maskiners införande långsammare. Snart kommer en lands välstånd bero på hur många autonoma maskiner man har i bruk. Allt som kan göras får att få Sverige att använda så många autonoma maskiner som möjligt är det viktiga. Det är nästa stora steg, ett steg lika stort som industrialismen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tittat en hel del på autonoma maskiner.
      Dessutom har jag själv ett hobbyjordbruk på mina 32ha åker och 100ha skog.

      Jag tror det bara finns en grupp jordbrukare som kommer att tjäna på dessa autonoma maskiner.
      Det är sådarna som jag.
      Nu kommer jag att kunna ha tid till att odla mer till mitt självhushåll och även ha lite gårdsförsäljning.

      Lantbrukarna som är med i rationaliseringsracet, de som levererar mat till den urbana delen av befolkningen, ja du förstår själv att där kommer det knappast bli några bättre marginaler för lantbrukaren.

      Radera
    2. Tänk dig hur det kommer bli. Maskiner med el-motorer och AI. Nästan underhållsfritt på grund av eldriften. Som kommer maximera allt. Outröttligt kan dom minnas och ge varenda potatisplanta en individuell benhandling med vattning, borttaging av skadedjur och mögel, och tillförsel av näring, allt optimerat efter vad maskinen finner när den tittar på den enskilda plantan.

      Och tänk skog sen. Varenda träd hanterat som en unik växt. Hela tiden optimerat för varje träd. Samtidigt som andra robotar plockar in och sköter om varenda blåbärs och lingon buske och skördar varje buske när den är individuellt redo. Som sedan forslas in till gården där andra maskiner fortsätter att utifrån lagda order förfina bär och svampar till sylt eller fruset eller färskt helt autonomt efter vad som efterfrågas.

      Radera
    3. Men med elektronik skatt på det. Och försäljning av all el vi har så den blir extra dyr för internt bruk. Och sen förutom el komponent skatt lär det väl komma punkt skatter på batterier och solpaneler också. Så jo, våra politiker verkar ha snabbt tagit upp kampen för att hindra oss från att bli ett framgångsrikt land i den revolution vi står inför.

      Radera
    4. Antag att en elektrisk maskin klarar att sköta ett ha grönsaksodling.
      Det räcker för mig, den största vinsten för mig, och överskottet till avsalu.

      Varför ska jag köpa ytterligare en maskin och odla ytterligare ett hektar?

      Radera
  16. Det börjar komma till medvetande bland bönderna att jordbruksstöden är en nackdel för lantbrukarna.

    Maten säljs för under produktionskostnaden.
    Den senaste siffran jag såg gäller veteproduktionen i Tyskland.
    Kostnaden för att producera ett ton var 225€.
    Pris till uppköpare var 165€.

    Så stöden är egentligen inget jordbruksstöd, snarare är det en form av matsubvention.

    Men eländet med stöden slutar inte där.
    Vi vet ju vad som skulle hända om Sverie ensidigt slutade med att dela ut stöden och hur det skulle påverka vårt jordbruk.
    Det hade inte varit bra, förstås.
    Än värre hade det varit om runt 80% av vår befolkning hade varit självägande lantbrukare.
    Då hade vi snackat om svält och social oro här i landet.

    Nu undrar ni säkert varför jag resonerar om detta?

    Jo, för att just denna situation har uppstått i Afrika.
    Över 80% av de som svälter där är lantbrukare.

    Det finns alltså en hel del elände som stöden skapar också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. Det sämsta för Afrika är att ingen tillåts tjäna pengar på sina investeringar eftersom det hela tiden rullar in u-hjälp eller annan hjälp som totalt underminerar all lokal lönsamhet för den som investerat i att få avkastning år då priserna är bra.

      Som sagt. All socialism bara förstör. Inom ett land och likaså mellan länder. EU som bara handlar om sociala utjämnings system mellan länderna håller EU tillbaka något enormt i tillväxt. Någon sorts godhets tanke i botten med utjämningssystem mot orättvisor och alltid med slut effekten att alla hjul rullar långsammare.

      Radera
  17. Hur stor del av EU:s budget är jordbrukssubventioner?


    Borde finnas större intresse att behålla lokal och nationell matproduktion 😳

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va? Om det nu stämmer, vad är problemet?

      Radera
    2. Bara för det heter jordbruksstöd och betalas ut till bonden.
      Betyder det inte att bonden tjänar på det.
      Vad det i praktiken har blivit, är ett konsumentstöd.
      Det är maten i butiken som har blivit billigare.

      Som bonus håller stöden på att svälta ut bönderna i tredje världen.
      Samt stimulerat en överproduktion här i väst.

      Radera
    3. EU:s budget går inte att jämföra med ett medlemslands nationella budget. Från början, Stål o Kolunionen så omfattade budgeten i stort sett bara jordbruket, det enda som var gemensam politik. Efterhand har EG - EU lagt under sig fler och fler politikområden. Så jordbrukets andel av budgeten sjunker undan för undan.

      Radera
  18. "Det finns inga gratisluncher."

    SvaraRadera
  19. Jag tycker tull ska återinföras för mat. Både ingående och utgående.
    Fri marknad är väl bra för mobiltelefoner och annan lyx, men inte för basen för vårt liv.
    Köp mat så lokalt du kan, så att det finns bönder med kompetens kvar den dag gränsen stängs...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade nog varit bättre att ta bort alla former av stöd, globalt.

      Det gör att maten blir dyrare förstås.

      Men å andra sidan kommer fler att börja med självhushåll.

      Med tanke på att fler även börjar med distansarbete bli även det en positiv återkoppling till att börja med mer avancerat självhushåll.

      Det om något borde höja kompetensen.

      Radera
  20. Är det inte många bönder som använder företaget för det mesta. Har man boende och fordon i företaget så sparar man en hel del pengar och då är kanske köpkraften densamma som någon som bor i stan med bättre lön men en leasingbil på 5000kr i månaden samt en hyra på 13 000kr.

    SvaraRadera