Aktuellt

Andra världskrigets tre slutdatum i Europa

Andra världskriget slutade med Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i princip på tre olika datum i Europa. Minst känt är antagligen den...

2021-03-12 10:36

Regeringen vill ändra i antagningen till högre utbildning på grund av uteblivna högskoleprov

Regeringen vill nu ändra i antagningen till högskola och universitet och nedprioritera högskoleprovet. Istället ska fler på grund av coronakrisen antas på betyg från gymnasiet. Eller möjligheten ska i alla fall införas enligt ett lagförslag om "möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid".
Chalmers slöjdskola i Göteborg under pandemins april 2020
Bakgrunden är att möjligheten att göra högskoleprov har varit begränsad under pandmin, vilket kan missgynna de som går gymnasiet. Istället kommer fler äldre som redan gjort högskoleprovet ta platserna och dagens ungdomar blir återigen förlorare på coronakrisens och politikens försök att rädda multisjuka 70+ med några månader kvar att leva och livet bakom sig.

Tanken är att fler ska antas på gymnasiebetyg istället för högskoleprov, men om detta faktiskt genomförs är sedan upp till regeringen om lagen klubbas. Lagförslaget finns här.

Ungdomar och då särskilt på gymnasiet och nu även grundskolan förblir de stora överlevande förlorarna på pandemin och hela deras liv kommer påverkas av följdeffekterna.

Svårigheten att antas till högskola och universitet är bara toppen på isberget. Många kommer få sämre utbildning och kunskaper från grundskola och gymnasie, då alla inte har hemarbetande engagerade medelklassföräldrar som kan se till att de sköter studierna. Därtill förstörs väldigt viktiga år för den sociala utvecklingen när man förpassas till hemmet istället för att gott och ont det innebär att vistas i skolan. Andra kommer permanent efter fysiskt och brist på rörelse kan framöver leda till benskörhet med mera.

Följdeffekterna följer på med ränta resten av livet för ungdomarna. Ovanpå det har framför allt ungdomars förstagångs- och feriearbetsplatser inom handel och besöksnäringar drabbats, så inte bara får man kass utbildning, bristande socialt umgänge, bristande social och psykologisk utveckling, utan också ingen arbetslivserfarenhet.

Men det viktiga är att Sverige ska få fin låg statistik på hur få multisjuka döende 70+ som dör några månader i förtid. Att sabba de kommande 80 åren för dagens ungdomar skiter man mestadels i.

Ja, det är jättetragiskt och sorgligt att dina närstående, anhöriga och vänner har avlidit. Beklagar och mina kondoleanser, och naturligtvis var det jättejobbigt att själv bli sjuk i Covid-19. Men detta blogginlägg handlar inte om dig och dina känslor.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

60 kommentarer:

  1. Kan detta vara ett resultat av att vi för länge sedan slutat fokusera på "the long game" och idag, i princip uteslutande, fattar beslut som åtminstone till syns ger effekt på kort sikt/tid. Det är väl en (av flera naturligtvis) parameter i Kinas framgång, man är villig att offra på kort sikt för att vinna i längden.

    Man vinner inga val och får ingen bonus på att ta tuffa beslut som ger effekt när du själv inte är kvar längre oaktat hur bra det må vara för verksamheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.podcastone.com/episode/476-Dan-David--Putting-Muscle-on-the-China-Hustle

      Radera
    2. Ska lyssna, tack för tipset.

      Radera
    3. Utan att ha kollat länken säger jag såhär:

      Kinas framgång beror nästan uteslutande på att Västvärlden fått hybris och felaktigt tror att hela världen är en enda civilisation och tror att allt som funkar i Väst funkar överallt. Väst har låtit överklassen ta över rodret helt och genom dem lämnat över exakt alla medel till Kina i den infantila tron att de då kommer bli som oss och vara bästisar. Det Väst betraktar som universalism ser resten som imperialism, men de flesta andra är inte dummare än att de gärna plockar russinnen ur kakan.

      Samtidigt pundar Väst ner sig i en massa omedelbar tillfredsställelse utan plan för framtiden. Samma öde sänkte Kina med opium.

      Kineserna använder numera vår strategi emot oss. (den går att lyssna på utan att titta)

      Väst, särskilt USA, borde åtminstone angripa och ta över Nordkorea, förgöra Kim-tronen och sammanföra det med Sydkorea som enat västallierat land medan tid fortfarande är. På så vis blir man av med ett kärnvapenhot och får ett brohuvud till Kina ifall de mopsar sig. Visst kulle det göra ont, men är ingenting mot misären som följer på ett Kina med totalt världsherravälde.

      Ett annat liknande drag med mindre betydelse och mindre insats men mycket brådskande är att erkänna Taiwan fullt ut och göra det Västallierat.

      Radera
    4. @Snetmot Nosrorb Det blev en dryg men intressant timme nu på morgonen. Kina tar över mer och mer av infrastruktur runt om i världen och det gör de knappast för att det är kul eller för att de är snälla på något sätt.

      Radera
    5. "Nästan uteslutande" är kanske att ta i, men till största del i alla fall. Poängen är att Kinas framgångar beror på att Västvärlden ger bort alla sina tillgångar till dem. De får frukten av demokratins odlingar samtidigt som de slipper den potentiella volatiliteten i en demokrati, utan kan styra handfast och (potentiellt*) snabbt med enorma egna tillgångar redan i en ultimat kombination. Tänk om Västvärlden hade behandlat Sovjet på samma sätt.

      Förr vanns val på löften att åka till månen.

      Videon är förresten indelad i kapitel för den som behöver portionera upp det.


      (*alla diktaturer stagnerar förr eller senare, för en diktaturs främsta intresse är sin egen överlevnad och kommer förr eller senare få en ledning som inte är intresserad av annat. De konfucianska har dock varit tämligen smarta)

      Radera
  2. Hear, hear.
    Så vad göra för att försöka återgälda skulden till ungdomarna?
    Massiva satsningar i samhället (sjukvård, energi, infrastruktur, etc), på ett eller annat sätt uppbackat av staten. Då skapas jobben och möjligheterna som ungdomarna (och många andra) förtjänar!

    SvaraRadera
  3. Ett annat problem med att ta in lika många genom högskoleprovet som vanligt är att när färre skriver proven så kommer kraven för antagning genom högskoleproven att bli lägre. Matchningen blir helt enkelt sämre. Det verkar klokt att tillåta en annan mix och jag hoppas att lärosätena runt om i landet kommer att agera utifrån det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det borde inte vara några större problem att vikta ner andelen antagningar från högskoleprovet med lika mycket som andelen som utfört det har minskat tänker jag.

      Radera
  4. Snart når de målet med full jämställdhet - 100% kvinnor på högskolan. Bra jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Män presterar i snitt 0.17 högre än kvinnor. Kvinnor har dock bättre betyg.

      Radera
    2. Antar att Carmanias 100% förklarar varför män tjänar mer än kvinnor samt gör mer oavlönat hemarbete. Eller inte. Eller så är han bara ironisk. Eller så gillar han att trolla.

      Radera
    3. Det var nog mycket ironi över det. Men hen har rätt i att det gynnar den med bra betyg.

      Radera
    4. Historiskt har de som antagits på betyg bättre statistik på att klara högre studier än de som antagits på högskoleprovet. Även jag som reglmässigt maxar provet men ahde högst ordinär betyg tycker det är helt rimligt. Ambition och flit betyder mer än begåvning och bakgrundskunskaper. Så sannolikt är högre andel Betygsantagning en förbättring ur resursallokeringsperspektiv. Dock inte PK eftersom barn, främst flickor med svenska föräldrar kan komma att gynnas.

      Radera
    5. Finns nog ett rätt stort samband mellan betyg och begåvning också, speciellt när det kommer till högre utbildning. Vad är det för vits med att maxa provet mer än en gång?

      Radera
    6. Men det kan ju lika gärna bero på att det är den högre utbildningen det är fel på? Högskoleprovet premierar ren kunskap. Gymnasie och Högskola överpremierar sociala aspekter.

      Radera
    7. Martin och Östergrens kommentarer är intressanta eftersom de så väl speglar vår tids narrativ. Jag kan konstatera att skolan gynnar flickor och att de får högre betyg. Högskoleprovet är en möjlighet för pojkar att ändå ta sig in på den utbildning de önskar. Andelen kvinnor på högre utbildning var 58% 2017, antagligen över 60% idag. Jag raljerade med det faktum att underrepresentation för kvinnor alltid anses vara ett enormt problem medan motsatsen är ointressant att problematisera.

      https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kvinnor-dominerar-varens-popularaste-utbildningar

      https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kvinnor-i-majoritet-pa-landets-hogskolor-och-universitet

      Radera
    8. Nu var det du som skrev: "Snart når de målet med full jämställdhet - 100% kvinnor på högskolan. Bra jobbat!"

      Radera
    9. Tur då att det är relativt enkelt och snabbt att träna upp sitt resultet på HP. Lite värre med IQ/G.

      Radera
    10. @B2B
      Blivit arbetslös ett par gånger med mer än 5 års mellanrum. Och skrivit in mig för test bara för om jag skulle vilja plugga nått. Vilket jag så klart inte gjorde för att jag fortfarnde var lika slö som när betygens sattes. Så du har rätt... Ingen vits. Pengar i sjön. Men å andra sidan var jag hemma och sov kvällen innan provet så för hälsan var det nog någon typ av mening :)

      Radera
    11. Jag jobbar inom skolan och det ses helt klart som ett problem att pojkars resultat är sämre. Finns inga enkla lösningar, bland annat pekar mycket på att det anses töntigt för pojkar att anstränga sig. Gärna bra resultat men de ska komma utan ansträngning. Inget stigma för flickor att plugga.

      Radera
    12. @David, det förklarar saken. Gjorde själv provet första gången i 1:an på gymnasiet. Tappade för många poäng på den stora orddelen eftersom jag då aldrig läste böcker eller tidningar. För mig gick det bra med betygen, räckte med närvaro för hyfsade betyg. Skulle antagligen få betydligt bättre resultat idag, sen är väl provet omgjort sen -94 kan jag tänka mig.

      Radera
    13. @Joakim.
      Detta med att grabbar tycker det är coolt med bra resultat så länge man inte plggar. Så har det väl alltid varit, i alla fall på det högstadium och tekniska gymnasiet jag gick. Vi förtjänade ett kok stryk allihopa. Är du helt säker på att pojkarna är sämre idag? Jag begriper inte hur det är möjligt. Kan det inte lika gärna varit så att flickorna blivit bättre?

      Radera
    14. Svårt att jämföra, skolan har förändrats mycket med vad som läras och vilka förmågor som värderas. Det är ju pojkar som till 80% stökar ut sig men också att flickorna får ta plats på ett helt annat sätt påverkar.

      Radera
    15. Jag brukar skylla mina dåliga betyg på att jag bara fick betalt för betygen i högstadiet.

      Även fast jag är färdigpluggad å så, så gör det alltid ont i mig när det på olika sätt pratas om att minska antagningen via högskoleprovet.. känner liksom för alla yngre versioner av mig själv... (så har jag dock aldrig känt angående möjligheten att läsa upp betyg till 5.0 eller MVG...men jag är iaf medveten om den bristen.)

      Radera
    16. Att pojkar till 80% stökar ut sig kan bero på en rad saker.

      Som att de utvecklas betydligt långsammare än jämnåriga flickor och följaktligen uppvisar en sämre skolmognad som grupp än flickor.

      Att sätta någon i en eller två årskurser över sin mognadsgrad skulle alltså kunna inverka menligt på betygen.

      Men låt oss hålla fast vid att pojkar är stökiga och lever med en antipluggkultur. Boys will be boys liksom.

      Radera
    17. Det finns massor av anledningar men inget som är universellt. Jag personligen tycker boys will be boys mindset är djupt skadligt för alla men inte heller har jag några svar eller lösningar. Hela genus debatten och skadliga mansideal är något som jag personligen är övertygad spelar in.

      Radera
  5. Ungdomar som inte brukat allvar under gymnasiet lär iaf drabbas.

    SvaraRadera
  6. Det är väl inte jättemånga "äldre" som tar högskoleplatser iom att högskoleprovet bara är giltigt i fem år (åtta om man söker för första gången HT21).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns dock inget som hindrar dig som äldre att skriva högskoleprovet.

      Radera
    2. Räcker väl att de närmsta årskullarna som tog studenten innan dig tar platserna?

      Konkurrensen i gruppen minskar då nytillkomna resultat saknas.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Martin: Absolut, men nu är ju problemet att få får göra högskoleprovet, medan de som har gjort det successivt sållas bort med tiden.

      (Så jäkla dumt att man inte får redigera bort stavfel i inlägg.)

      Radera
  7. Varför inte vid varje antagning räkna om högskoleresultatet till ett motsvarande gymnasiebetyg?

    Om man hamnar i 90:e percentilen på ett högskoleprov så omvandlas detta till ett gymnasiebetyg som motsvarar 90:e percentilen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trubbigt sätt att räkna. Du återgår ifrån att mängden som skriver HP representerar massan som är behöriga att söka. Är det så?

      Radera
  8. Jo, det stämmer säkert. Men FHM och regeringen verkar uppenbarligen se annorlunda på saken eftersom de agerar/prioriterar som de gör ...

    SvaraRadera
  9. Varför talar ingen om möjligheten att låta ungdomarna gå om ett år i skolan? Ett förlorat år är bättre än ett förlorat liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Saknas sannolikt resurser som inte snabbt kan köpas för nytryckta pengar, kompetenta lärare t.ex.

      Radera
    2. Ett förlorat år när man är 18 är hårt.
      Mycket hårdare än om man är 45 år.

      Radera
    3. Funkar väl bara om alla går om en klass.. och 6-åringarna inte får börja skolan..

      Fast det är väl fråmst gymnasieelever och i andra hand högstadieelever som förlorat ett år? så de som går i 5an (eller 6an) måste väl få hoppa upp?

      Här går många barn i baracker/provisoriska byggnader, eller om de har otur, i otjänliga byggnader. Jag har grannar som känner igen skadegörelse (inristade saker) från när de gick i samma skola för 30 år sedan.. Men det finns två fina konstrgräsplaner så standarden jämnar ut sig...

      Radera
  10. Har själv en dotter som går ut gymnasiet i vår. Hon kommer, mer eller mindre, att ha gått halva sin gymnasietid på distans. Hon och många av hennes vänner har helt klart tappat sugen till studier, men kämpar på ordentligt trots att det inte alls är möjligt att få samma hjälp som det hade varit om inte Covid19 varit.

    Vet inte riktigt vad denna förändring skulle betyda för att underlätta för henne, sannolikt ingenting. De åtgärder som skulle ge något är inte tillgängliga (möjligheten att läsa upp betygen i de ämnen där det varit extra svårt) och blir inte mer tillgängliga med den föreslagna ändringen.

    Helt klart har ungdomar haft det svårt och kommer att få lida framöver för hur det fungerat. Däremot vet jag inte vad mer man kunnat göra, förutom att varit mer konsekventa i hanteringen från början och gått över till onlineundervisning tidigare i höstas och givit klara besked i stället för de luddiga beskeden man gav. Det hade skonat många från att bli sjuka i C19, på hennes skola har i princip varenda elev och deras föräldrar varit sjuka efter besluten att fortsätta med klassrumsundervisning trots utbrott på skolan. Att vara sjuk och frånvarande under den ofta bristfälliga onlineundervisningen har ju inte hjälpt.

    Ingen skugga ska dock falla på lärarna då de verkligen ansträngt sig för att försöka få det att fungera, men väl på skolledning, politiker med tafatta beslut och usel beredskap för större händelser som denna.

    SvaraRadera
  11. Det är inte så att utbildningarna blir lättare för att antagningskraven sänks, de gör studenterna en björntjänst som kan resultera i avbrutna utbildningar och bortkastade studielån. Antar att nästa steg för politikerna är att sänka nivån på innehållet så att fler tar examen och problemen sopas under mattan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nyckelordet är studielån. Den som är satt i skuld är inte fri. De rödgröna vill ha det så. För ju större skulder, desto större chans att individen röstar rödgrönt.

      Radera
    2. Peter Andersson: Såsom tillhörande den generation som var bland de tidigaste att ges möjlighet till vidare studier för vad som nu är ett halvsekel sedan eller mer är jag innerligt tacksam över att studielånen fanns och finns eftersom jag och så många med mig kommer ifrån den socioekonomiska grupp i samhället där föräldrarna inte hade möjlighet att finansiera barnens studier bortom Realskola eller Gymnasium.
      Jag tager därför din kommentar med en klackspark!

      Radera
    3. @Peter

      Fel, studielån är ett av verktygen som gör en fri.
      Det är inte alla som har eget kapital att finansierar studierna med.

      Imponerade att du hade den möjligheten dock.

      Radera
    4. Exakt. Studielån och bostadslån är utmärkta medel för de som saknar medel.

      Radera
    5. Både studielån och bostadslån har hävstång. Bostadslånen har dock betydligt bättre och är i 9 fall av 10 är den till fördel, vissa utbildningar som kräver 5 år utbildning är som bekant en förlustaffär ekonomiskt. För övrigt är det väl främst V och kanske Mp som vill plocka bort räntebidraget.

      Radera
    6. Otroligt märkligt av V och MP att föreslå det.

      Radera
    7. Jag förstod att min kommentar misstolkades. Jag menar att studenten riskerar att kasta bort sin pott av studielån på något som de inte kanske klarar av. Som bekant är inte studielån obegränsade utan knutna till prestation.

      Radera
    8. Noterar att rödgröna kommentatorer här försvarar studielån men undviker att nämna studiebidrag - finns väl ingen ungdom som har något emot statliga studiebidrag och det har inte jag hellr - det är lånebiten som gör folk ofria efter avslutade studier.

      Radera
    9. Peter, vilka är rödgröna?

      Radera
    10. Vem är rödgrön?

      Radera
    11. Undrar vad SD tycker, de borde vara emot hela biten. Då väldigt få av deras väljare som läst högre utbildning.

      Radera
    12. StudieBidrag/lån, se det som samhällets investering i framtida högutbildade arbetskraft. De kommer ha höga inkomster och betala förgående generations pensioner. Det ska inte ses som ett socialbidrag.

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Det kan dock finnas en anledning till varför de gamla prioriteras aven om det egentligen bara handlar om förlänga livet några månder. Som jag förstår det så är det mycket mer ångest och jobbig död, till skillnad från när de gamla somnar in för gott pga den vanliga influensan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja om påstående att livet bara förlängs några månader är sant. Tänk om det bara är 10 % som detta omfattar och övriga 90 % får leva betydligt längre med hög livskvalitet.

      Radera
    2. Som dom säger: att drunkna är en skön död men det säger man endst för att de anhöriga ska få frid

      Radera
  14. Med berått mod Ebba har mycket på sitt samvete. Samt DN. Nu blev ju tyvärr regeringen tvungna att svara med populism för att parera de politiska påhoppen.

    SvaraRadera