Aktuellt

Slovakien: Sputnik V-vaccinet som levererades var inte det som använts i de påstådda studierna

AFP rapporterar att EU-landet Slovakien laboratorietestat de doser av det ryska påstådda vaccinet Sputnik V man köpt in i två miljoner doser...

2021-03-24 16:14

Myt att svenska pensionärer flyttar hem till Sverige när de behöver vård

Statistiken från SCB slår hål på myten att svenska pensionärer flyttar hem till Sverige från eventuella utlandsboenden när de behöver vård. I själva verket sker det mycket lite flyttar in och ut ur Sverige i pensionsåldern, medan det framför allt är barn upp till 12 års ålder och ungdomar 20 - 32 år som flyttar utomlands.
Flyttningsnetto till utlandet 2011 - 2020 per ålder. Intressant oscillation mot nollan. Data: SCB
Statistken här avser födda i Sverige, vilket är den enda statistiken fördelat på ålder och koppling till Sverige som SCB har i sin publika databas.

2020 hade Sverige ett negativt flyttnetto på -3 787 personer födda i Sverige, ner något från 2019 års netto på -4 073. Av de utflyttade 2020 var nettot -3 064 i åldern 1 - 12 år, och -1 520 i åldern 20 till 32 års ålder. Bland de senare kan man förmoda att många är studenter eller ungdomar som tar jobb i andra länder. Bland barnen under 12 handlar det mestadels om utlandsfödda som fött barn i Sverige, t ex under åren i asylprocessen i väntan på avslag, och sedan lämnat landet. Därmed är det ingen motsvarande nettoutflyttning av födda i Sverige i föräldraåldern.

I åldern 60 - 66 år var flyttnettot för svenskfödda -59 personer under 2020, ner från -289 personer 2017, vilket torde handla om de pensionärer som flyttar ut ur landet. Överlag är det väldigt små siffror som flyttar över 66 års ålder.
Flyttnetto födda i Sverige per tioårs åldersgrupp och år 2009 - 2020. Data: SCB

I åldern 67 - 80 år flyttade 284 svenskfödda tillbaka till Sverige 2020. Siffran är rätt normal och brukar ligga runt 200 sedan år 2009. Över 80 års ålder, när skröpligheten sätter in på allvar flyttade netto 35 personer tillbaka till Sverige förra året, något färre än normalt. Detta kan jämföras med att netto flyttade 373 svenskfödda i åldern 40 - 59 år tillbaka eller över 10x så många som de äldsta pensionärerna.

Ja, det sker tillbakaflyttar till Sverige i hög ålder 80+, men det handlar om några dussintal personer om året netto.

Det finns för övrigt ingen stigande trend i nettoutflyttningar av svenskfödda ur Sverige, utan den är snarare rätt flat de senaste tio åren med en topp på -6623 år 2011 och en botten på -1500 år 2011. Det är framför allt svenskfödda barn i åldern 0 - 9 år som står för ökningen av utflyttade sedan 2016. Sannolikt är detta till stor del ett resultat av asylavslag från asylkrisen hösten 2015 och de barn de asylsökande födde i Sverige sedan dess.

Rensar man för 18 år och yngre så är trenden i utflyttandet av svenskfödda tydligt stabil, rent av fallande jämfört med toppåren efter finanskrisen.
Utrikes flyttnetto svenskfödda 19+ års ålder Data: SCB

Det pågår alltså ingen ökande flykt av svenskfödda från Sverige, vad än en del försöker påstå. Tvärt om är trenden fallande när man också justerar för befolkningens stigande storlek, vilket inte gjorts ovan. I den mån det flyttar folk så flyttar det även tillbaka folk, som med facit i hand tyckte Sverige var bättre. Största årskullen som flyttade tillbaka 2020 var 29-åringarna, där 303 flyttade tillbaka till Sverige, medan 511 flyttade ut.

Oavsett är det ytterst få i pensionsåldern födda i Sverige som flyttar vare sig från eller till Sverige, utan netto handlar det om några hundra om året.

6 kommentarer:

  1. Det är för djävligt iallafall!!!!

    SvaraRadera
  2. Antal är helt oväsentligt - det är principen.
    Finns många avarter av beteenden som är sällsynta men icke desto mindre förkastliga

    SvaraRadera
  3. Detta tyder på att gruppen som berörs av skattereglerna har en egen sjukvårds-försäkring som används vid behov i det nya hemlandet.

    Inget underligt med det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behövs inte, fyll i ett S1-intyg så får hela dennes familj tillgång till full sjukvård i det EU-land som denne är bosatt i och samtidigt rätt till full sjukvård i Sverige.

      Radera
    2. Ja visst har jag som "skatteflykting" rätt till full sjukvård i både EU-land och Sverige - men det kostar. S1-intyget är dock individuellt och gäller inte familjen!
      Jo visst har man en egen sjukvårdsförsäkring. Det allmänna i det nya hemlandet betalar ca 75 procent av det standardiserade beloppet för sjukvård och medicin. Men läkare och sjukhus har rätt att ta ut mer tex 300% mer och av detta extra måste man då själv betala. Nu kan man välja nivå på sjukdomsförsäkring, tex försäkringsbolaget betalar upp till t.ex 200%. Många har sjukförsäkring för att få gratis enkelrum med TV och telefon och det av vana och de förstår inte frågan varför man skall ha en extra försäkring, för det är ett självklart måste. Visst kan man få full planerad sjukvård i Sverige, men varför? Här i det bekättrade utlandet kan jag få minst lika bra sjukvård och dessutom slippa stå i vårdkö och jag kan välja både husläkare,specialister och sjukhus. För något år sedan blev jag opererad och hade efteråt i 6 veckors tid dagligt besök av en sjuksköterska, betald av det allmänna, för att få en blodförtunnande injektion. Sjuksköterskorna tar även blodprov och lämnar in på ett lab och efter någon dag har jag alla värden med post i brevlådan, lätt lästa med markering på normala värden och resultat även från förra provtagningen. Så jag vet exakt värde och inte som i Sverige, där man kanske får beskedet helt normalt eller något för högt. Skulle jag få för mig att flytta tillbaka till det kalla, isiga och avundsjuka Sverige så inte är det för sjukvårdens skull.

      Jag flyttade från Sverige när jag blev pensionär av många skäl, dock mest för klimatets skull. Att jag samtidigt fick totalt lägre skatt var en bonus och inte ett avgörande skäl. Skatten på pensionen är lägre men skatten på kapital är högre. Kvaliteten på både grönsaker och kött är mycket högre än i Sverige. Vin är billigare och kultur är dyrare. Så levnadsomkostnaderna är ungefär desamma. Den årliga deklarationen är ett litet helvete för tänket är så annorlunda och eftersom mina pensioner betalas från Sverige är nästan inget förifyllt. De lokala skattemyndigheterna är dåligt insatta i dubbelbeskattningsavtal och utlandsinkomster och fungerar inte som bollplank och kom med helt felaktiga råd. Deklarationsanvisningarna är röriga och svårlästa. Efter ca 10 år har jag numera hyggligt grepp om hur ifyllandet skall göras om det inte kommer alltför många ändringar. Där har Sverige en klar fördel med kunniga och empatiska handläggare på skattemyndigheten.

      Radera