Aktuellt

Fem KTH-forskare: Höghastighetsbanorna kan inte motiveras av klimatskäl

Fem forskare från KTH skriver i en debattartikel att Miljöpartiets höghastighetsbanor inte kan motiveras av klimatskäl, då de "inte led...

2021-03-04 09:21

Är det någon kommun som håller löften att inte bygga på jordbruksmark - tätortsnära jordbruk utsatta

Många kommuner - inklusive min egen - har gjort utfästelser om att inte bygga på jordbruksmark. Men det ser allt mer ut som att de löftena är bortglömda eller tomma ord. Inte bara drabbas framtida allt mer kritisk produktion av mat, utan tätortsnära jordbruk trängs successivt bort och företagare ger upp och lägger ner.
Blågult
Det har låtit fint när kommuner sagt att man inte tänker vare sig själva exploatera eller ge bygglov eller utfärda detaljplaner för bebyggelse på jordbruksmark. Istället ska man bygga där det idag är skog eller så kallade impediment, t ex berg i dagen.

Men allt det där verkar mestadels bortglömt idag. Prima jordbruksmark får ge vika för inte bara logistikcenter (dagens industriområden) utan förstås även för den så omhuldade kommunala befolkningsexpansionen via nya bostäder.

Man får anta att pengar luktar mindre än gödsel.

Inte bara leder detta till mindre matproduktion lokalt, regionalt, nationellt och globalt, samtidigt som befolkningen växer, utan det slår även hårt mot tätortsnära jordbrukare. Till slut tvingas dessa helt enkelt ge upp och lägga ner, efter att bostäder byggs för nära djurstallar och någon klagar på lukt, ljud eller allergier. Kanske inte de första som flyttar in, men när dessa säljer så kommer det köpare som inte hade en aning om att jordbruk är företagande och i praktiken en arbetsplats och industri, som luktar, låter och ser ut.

Och då försvinner inte bara den bebyggda jordbruksmarken, utan i ett slag slås ett helt jordbruk ut.

Det ser ut som att löften om att inte exploatera jordbruksmark var just politiska löften, dvs inte värda de pixlar på skärmen där de skrivits.

Men maten kommer från ICA, så vem bryr sig? Pengar från bostadsbubblans uppblåsta priser luktar inte, låter inte och ser inte ut.

På landsbygden ska man i byarna vara extra försiktiga. Den dagen bonden lägger ner försvinner även ofta vinterväghållningen, som sker med bondens maskiner. Att ha en traktor stående för att köras några veckor om året när det är snö har ingen ekonomi till annars, och vinterväghållningen kommer bli svindyr på alla enskilda vägar, utan en jordbrukare som har detta som överskottsinkomst på befintlig maskinpark.

På landsbygden finns det ofta skog att exploatera. Låt bli jordbruksmarken. Och håll avstånden till djurstallar och jordbrukets arbetsplatser.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

49 kommentarer:

  1. Huvudet på spiken på ett alltmer akut problem, kommer inte ihåg siffrorna riktigt men var det inte i början av 90-talet som vi fortfarande var i princip självförsörjande på matproduktion (och hade väl fortfarande beredskapslager) medan vi idag ligger på (är det) runt 50% täckning på befolkningen.

    Att man från politiskt håll dessutom bebygger produktiv jordbruksmark tyder bara på att man inte kylts av riktigt ännu från den senaste nedpissningen! Att dessutom i diverse uttalanden hävda att vi är en del av EU och det globala borde väl vid det här laget ha urvattnats när man ser hur väl EU lyckats hantera Covid-19 och skulle t.ex. en fransk president behöva välja mellan en svältande fransman och en svältande svensk så kan jag garantera utkomsten, det blir ett vänligt "c'est la vie" och ring inte oss vi ringer er.

    Nu ser man bara fram emot när vi får höra förklaringen "eh, vi har nog varit naiva..."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, vi ligger på kalorier runt 80-90% av befolkningen. Det är i ekonomiska termer det är 50% - vi importerar dyra grejer och exporterar t ex vete och mjölkpulver.

      Radera
    2. Saken är mest att svenskarna inte vill äta de råvaror som finns i Sverige säsongsmässigt.

      Radera
    3. I stand corrected, det är ju iofs skönt att det inte är så illa som jag trodde och det blir väl en kul mental övning för svensken att lära sig äta det som finns om vi kommer dit.

      Radera
    4. Vi gick med i ett lokalt andelsjordbruk här och det är helt klart en intressant och utmanande övning att lära sig (och inte minst barnen) att äta det som växer lokalt på en rätt högtlänt belägen gård i Bergslagen. Inte minst att lyckas ta vara på allt när det är skördetid.

      Radera
    5. Vi hade utan problem(givet vi kan importera gödning, bekämpningsmedel, drivmedel och reservdelar) försörja vår egen befolkning med kalorier så länge de kan ge avkall på vegetarisk kost och de accepterar en enklare kosthållning samt att personresurser för att skörda och processa födor kan lösas.

      Samtliga insatsvaror är lätta att beredskapslagra, så sker dock inte.

      Det finns också en stor viltstam och ännu större boksapsstam som temporärt kan åderlåtas vid krisläge, förutsättningen är att man temporärt gör avsteg från något krångliga regler kring transporter och djurhållning vid slakt, inklusive godkända slakterimetoder.

      Men jag antar att den mest inbitne tjänstehjonsaktivisten på relevanta myndigheter också blir hungrig till slut.

      Det kan dock bli en utmaning att äta anomalisk kost efter en lång vegansk kosthållning.

      Så att beredskapslagra toalettpapper är viktigt.

      Radera
    6. Vill det sig riktigt illa har vi även en stor befolkning att konsumera, då minskar dessutom matbehovet.

      Radera
  2. Den process som infördes med WTO-reglerna om internationell handel med jordbruks- och livsmedelsvaror år 1993 (och som via en överenskommelse mellan USA och EU gav det "gamla" systemet tio års respit, fram till 2002) och där man nu i Indien slåss om frågan på den sista fronten, har sedan Mats Hellström, som minister, varit en svensk undergivenhetspolitik som skapat en situation som utan tvekan är spännande...
    Ett tecken i tiden är de mer aggressiva danskarna som tog över det största svenska mejeriföretaget Arla, och nu tydligen planerar för den sista dödsstöten mot det "svenska"... man tycks åter lansera sitt gamla danska varumärke - Klövermjölken - samma dekal, samma budskap. Så Sveriges ungefär 3000 mjölkproducenter kan nog fundera på vad som sker om det blir litet turbulent på marknaden, räntenivåer och så... (Sett ur ett allmänt europeiskt perspektiv så hade Nordirland 3 000 leverantörer för drygt tio år sedan och idag, för något år sedan ungefär 1 000 kvar... och då var det inte någon allmän kris..). Så en liten diskussion om svenskt jordbruk - och handelns stora beroende av en stark valuta - för importbehovet - borde vara av allmänt intresse...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arla har ju för länge sedan slutat vara svenskt. Jag har bloggat om det och "ägt av Sveriges bönder" handlar om en minoritetspost numera.

      Radera
    2. Jo, så är det. Ett annat "tecken" är lantbrukets bostäder, som ju efter förändringen på 90-talet betraktas som vilka bostäder som helst, alltså måste renoveras och underhållas med skattade medel, vilket inte var förhållandet förr då man ansåg att bonden måste bo där jobbet är - på gården... Så, som en försäljare jag pratade med för något år sedan också hade insett, bostäderna på landsbygden förfaller... (det finns flera intressanta bloguppslag för bloggaren...)

      Radera
    3. Att Arla kanske inte är det bästa alternativet om man vill stödja svenska mjölkbönder har jag anat länge. Som nybliven Helsingborgare köper jag u mejeriprodukter från Skånemejerier och även Lidls märke Ängens som också påstår sig sälja mjölk från svenska bönder. Hur det egentligen förhåller sig med den saken är svårt för en lekman att kontrollera. Vad ett företag påstår är en sak men verkligheten...? Hur stöttar man bäst svenska bönder och svensk matproduktion?

      Radera
    4. Sedan är Skånemejerier utlandsägt. Svensk Arla-mjölk är svensk mjölk (men många andra Arlaprodukter är inte svensk mjölk), det är bara det att ägandet inte alls är så svenskt som det påstås i marknadsföringen.

      Radera
  3. Att bygga på odlingsbar jord är en av de värsta formerna av hybris jag käner till. Som medborgare skäms jag och känner vanmakt för att jag inte vet något sätt att få stopp på galenskapen.

    Odlingsbar jord har givits oss när världen skapades och det finns inget vi kan göra för att skapa den själva.

    Jag vill gå så långt att kalla det "Brott mot mänskligheten" att förstöra jorbruksmark.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Strikt talat är det mesta av jordbruksmarken i Sverige skapad av människan, som svedjeröjt skog för att skapa jordbruksmark. Det går att göra än idag med lämplig skog, och sker ibland, men med diskutabel ekonomi och risktagande. Regeringen anser ju att jordbruk är miljöfarlig verksamhet - i praktiken säger man att människor bör utrotas då jordbruk är en förutsättning för människors existens.

      Radera
    2. Med dagens volymer. Jägar-samlare kanske Sverige kan försörja 10000 personer.

      Radera
    3. Långt ifrån all mark är lämplig till odling. Här i mellansverige ser vi massor med misslyckade försök till dikning och slåtter som genomfördes på 1940-talet men som nu växer igen. De bästa bitarna är tagna sen åtminstone mitten av 1800-talet och när vi bygger igen dem kommer de inte tillbaka och kan inte återskapas.

      Jag har aldrig bott i eller byggt ett hus på odlingsmark. Impediment med gammalt skogsbete är det längsta jag kommit.

      Radera
    4. Att förbjuda allt annat än odling på åkermark innebär bara att åkermarken förlorar ännu mer i värde och blir än mer intressant att bygga på, eller göra till parkeringsplatser - bara man kan runda eventuella förbud...

      Radera
    5. All odlingsbar mark i Sverige och resten av världen är upptagen och det kommer ingen ny, däremot försvinner det många hektar i sekunden i hela världen p.g.a byggnation och miljöförstöring.

      Radera
  4. Politiker äger en outsinlig källa av förtroendekapital och tomma ord.

    SvaraRadera
  5. Extra irriterande när man bygger nya handelsområden med tex stora skrytiga bilhallar som är väldigt yt-ineffektiva.

    SvaraRadera
  6. Västerås lär vara ganska bra på att spränga bort "berg" istället för att bygga på jordbruksmark - men i de trakterna hittar man å andra sidan nästan alltid tio stenåldersyxor per kvadratmeter om man sätter grävskopan i åkermark - så det handlar nog snarare om att det går fortare att spränga och böka än att vänta ut tio års obligatoriska arkeologiska utgrävningar.

    Hmm... möjligt att författaren och hans vänner med detta i åtanke kan försinka lokala jordbruksvandaliseringsprojekt genom att först gömma och sedan "hitta" lite stenåldersyxor på lämpliga platser när de lokala byggvandalerna börjar projektera...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu äger jag visserligen mark nog för att slippa störande grannars exploatering, men delar av min egen mark är klassad som fornminne (fornåker) och det har även gjorts stenåldersfynd här. Baserat på detta har jag goda möjligheter att pga "historisk kulturmiljö" hindra grannar från att bygga i närheten. Dock är detta mitt i skogen så ett mindre problem.

      Platsen ska varit bebodd sedan stenåldern - var en udde ut i den fjord som Lygnern/Storån utgjorde då, och dessutom med egen färskvattenkälla, så det är nog stor risk för fornfynd om man sätter skopan i marken här. Fornåkrarna är byggda stenåldersterasser uppe på berget, avsedda för odling och boende.

      Radera
    2. Då får man väl gratulera. Nackdel med fornminnen är dock förstås att de kan vändas mot ägaren om hen själv skulle vilja bygga något som kräver större spadtag i jorden. Temapark Stjärnklart får du nog bygga i Barsebäck. :-)

      Radera
    3. I Barsebäck skall Barsebäck strandsstad byggas där verket låg så fort man fyllt igen hålet efter reaktorbyggnaden.
      Tror kommunen...

      Men av någon anledning vill inte SvK klassa ner området från riksintresse. Kan vara för att de är medvetna om att de aldrig mer kommer få tillstånd att flytta knutpunkten för stamnätet... Nimby.
      För övrigt är läget utmärkt för att placera en gen 4 reaktor, djuphamn, kylvatten mm finns tillgängligt likväl som tillfartsväg av högsta belastningsklass.
      Om inte annat för att med plutonium tvinga dansken på knä...

      Det är för övrigt inga vidare stränder i närheten och havsutsikt kan man få var som helst, det finns gott om invasiv skog planterad längs sandvallen som sträcker sig från söder om Malmö upp till Glumslöv som med fördel kan sågas ner om bara strandskyddet kan lättad på.

      Radera
  7. Högst aktuell fråga. Bor själv i en region med Sveriges bästa åkermark klass 10+, ser med förtvivlan på hur nya detaljplaner läggs för att homogena villamattor ska få rullas ut. Pengarna styr, MP o V kämpar emot men får inget gehör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns gott om dålig åkermark i östra delarna. Hela Revinge är en enda sandjordsöken.
      Men då får man inte närheten till Dumkyrkan. Förslagsvis dras snabbtåget utom tätorten och om de östra delarna med en station där :)

      Eller låt kommunen stå för extrakostnader. Alla kommuner som vill ah en station får bekosta den :)

      Radera
    2. Samma region. Det rullas ut på tok _för lite_ villamattor, finns massor med folk i tomtkön och mark att bygga på. Bostadsbristen är ett större problem än åkermarken, även om det är politiskt omöjligt att säga det här nere. Så då får det bli som det blir, utbyggnad i långsam takt och evigt höga priser...

      Radera
    3. Joakim, för lite? Har du sett utrullningen i de s k satellitbyarna runt om på klass 10+ åkermark? Tomtkön? De stora byggherrarna plockar det mest.
      Bättre att snabba på att bygga på industrimark, t ex hela gamla Tetrapak området hela vägen ut till Nova, omnämnt Västerbro.

      Radera
    4. Jag håller med B2B. Men det är fortsatt mycket folk i kö och det byggs i min mening för lite. Jepp känner till byggandet i ex Södra Sandby, mer sånt! Eller där uppe vid Gårdstånga. Prima kollektivtrafikläge och bostäderna kommer vara väldigt behövliga så som situationen är här nere.

      Ja, Västerbro blir bra det också. En blandning av allt behövs. Jag hade hemskt gärna sett att Västerbro snabbas på rejält men jag vet ju hur det brukar bli...

      Radera
    5. Ja det är ett projekt på kanske 20år. Själv så följer jag det centrala området som snart ska bebyggas och M-torget kan bli bilfritt och mer levande. Vi får se vad priserna landar på, 50-60kkr/kvm känns rimligt och prisvärt

      Radera
    6. Överlag mycket som är på gång i stan ja, men det kan bli betydligt mer! Blev besviken när den politiska ledningen drog ned ambitionen i bostadsbyggandet, så vi får väl se hur det blir framöver.

      Radera
  8. Det är mycket enklare att exploatera jordbruksmark, då man i princip bara behöver lägga nytt ytskikt och gjuta plattor.
    Att exploatera skogsmark kostar mycker mer i förberedelser, träden måste bort, rotsystem lika så. Antar att det har med det att göra.
    Jag är självfallet motståndare till exploatering av jordbruksmark men tror nog det kommer fortsätta tyvärr. Speciellt vad gäller järnväg genom åkrar.

    SvaraRadera
  9. Bra bloggpost!

    Samtidigt så borde man se över strandskyddsreglerna som är väldigt restriktiva.

    Förstå rätt, inte ta bort strandskyddet, men mjuka upp det mot dagens alltför rigida regler. Idag sitter tyvärr väldigt många miljöaktivister på länsstyrelse och i domstolarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar dumt. Att bo vid havet är en relativt ny fluga

      Radera
    2. Senaste jag hörde var att någon forskare som antagligen hatar båtar kommit fram till att alla bryggorna i sverige måste bort.
      Så strandskyddet lär nog bara bli hårdare.

      Radera
  10. Jordbruksmark är ju billig att bygga på... Platt, ofta ganska torr och så vidare.
    Sumpmarkerna ska vi ju återskapa/bevara.
    Skogen får vi inte hugga ner för då kan någon tofsmes eller vanlig svamp skadas.
    Då återstår jordbruksmark. Det finns ingen som kämpar för den i tätortsnära områden. Fler som kämpar för en "frisbeegolfbana" i järva där man tänkt bygga en ny begravningsplats (stockholms börjar bli fulla)
    Tyvärr är det en enorm kortsiktighet. Det borde lagstiftas mot att bygga på jordbruksmark.

    SvaraRadera
  11. Det beror väl lite hur man exploaterar marken.

    I Haninge finns 3 golfbanor anlagda på bästa åkermark. Men golf är ju en primitiv form av jordbruk så det kanske är ok. Och det går relativt lätt att platta ut marken igen ifall man skulle vilja odla något annat än gräs.

    Vad jag sett i övrigt verkar det mest vara icke odlingsmark (ex skog) som tas i bruk för nya villor och flerfamiljshus, alternativt avstyckning av redan existerande ägor där det står ett ensamt hus på en stor tomt.

    Gissar att kommunen vill behålla den lite lantliga naturprägeln och samtidigt vara ett bra alternativ med lokal förtätning och nära till Sthlm.

    SvaraRadera
  12. Var är den såkallade miljörörelsen i detta ämne? De är ju väldigt aktiva när det gäller skogsbruk och verkar ha vetorätt när det gäller avverkning. Men det visar väl hur dumma i huvudet de allra mest utbildade kan vara. Vid avverkning planteras nya plantor som blir ny skog, bygga nytt på åkermark är oåterkalligt. Förstår inte att den högutbildade eliten begriper så lite angående sitt favoritämne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Odlas ingen quinoa eller kikärtor på svenska åkrar så då odlas inget där enligt dem.

      Radera
    2. Ahh så är det ju!! Generellt så jag att utbildning och forskning är bra och tom livsviktigt och ger mer upplysta människor som kan hålla mer än en tänke i huvudet samtidigt. Men det verkar vara det motsatta när vi pratar miljö, djur och energifrågor.

      Radera
  13. Politik är dock folkviljan och om majoriteten röstar för partier som bygger på jordbruksmark så är det så. Politiker som får emot folkviljan blir utbytta och jag tror inte gemene man bryr sig om Sverige är självförsörjande eller ej. Många som äger jordbruksmark kan tjäna storkovan på att sälja det till exploatering så de är gärna med på tåget.

    Trodde I min enfald att covid skulle göra att frågan aktualiserades I och med bristen på vissa handelsvaror men så tycks inte ha skett. Hoppas frågan kommer i dagen inför 2022, finns vissa som påstår sig gärna jordbruk likande frågor men tycks föra en politik som bygger på betongjungel.Nåja, den som lever får se det är långt till 2022.

    SvaraRadera
  14. Mat är i slutändan bara molekyler som ska fungera som näring åt människor. Varför denna nostalgi över det gamla sättet att producera dessa molekyler i form av jordbruk? Det finns faktiskt massor av ny teknologi på snabb frammarsch som är både billigare, klimatsmartare, godare och näringsrikare...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eh. Det behövs alltid en feedstock av atomer in i ett sådant system, liksom tillförsel av (globalt oftast fossil) energi. Finns ingen gratislunch.

      Radera
    2. Absolut. Men det framtida behovet av både feedstock och energi i relation till output är definitivt lägre än idag. Detta i takt med att proteiner i allt större grad produceras genom mer effektiva metoder som tex precisionsfermentering och bioreaktorer. Då majoriteten av den globala åkermarken idag används till just djurhållning och foderproduktion så är det ju inte helt osannolikt att behovet av åkermark och traditionellt jordbruk också kommer sjunka drastiskt....

      Radera
    3. Juha, drömmare. Du menar alltså en 3d-printer för det periodiska systemet :)

      Radera
  15. Länsstyrelsen i Skåne upphäver numera bygglov för småhusbebyggelse på jordbruksmark. Under förutsättning att bygglovet har blivit överklagat dit. Det gäller bebyggelse utanför detaljplanelagt område. Länsstyrelsen anser att det krävs en detaljplan för att få bygga på jordbruksmark.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De stora byggbolagen står för flisen för att realisera detaljplanen. Tomtkön är mest en saga. Numera lägger kommuner gärna skötsel av vägar etc på samfälligheter dessutom. Det kommer bli dyrare att bo i villa, var så säker.

      Radera
  16. Svårt att bedriva jordbruk nära statsfolk ko skit luktar och ska man driva ordentligt så behöver man gödsla efter varje grässkörd och då luktar det = klagomål och kommunen ryker ut .... kor drar till sig flugor = klagomål då fluggorna tar sig in i huset.... listan kan göras lång. Sedan får man ej lov att föra oväsen då folk är hemma/lediga och ska sova till eftermidagen. Störande ljud är också jobbigt... gärna jordbruk men inte där jag bor typ.

    SvaraRadera
  17. Önskar det var möjligt att ändra lagen så att den som flyttar till eller bygger vid jordbruksmark tvingas acceptera ljud och dofter. Borde inte vara så svårt egentligen. "Fastigheten placerad vid jordbruk, störningar förekommer och kan ej ifrågasättas." Gillar man inte läget så är det bara att flytta.

    Det är bara önskedrömmar, vi är så korkade att vi sågar den gren vi sitter på i så många avseenden. Ett tag till med sågen går nog bra, de föregående 123 har inte gjort någon skada.

    SvaraRadera