Aktuellt

Bostadsbankomaten och Finansinspektionen: Fyra av tio nya bolån går inte till bostadsköp - ökar

Finansinspektionens rapport Den svenska bolånemarknaden  visar att fyra av tio nya bolån inte gick till att köpa bostad eller att byta bank....

2021-02-22 18:35

Socialdemokraterna hoppas öka pensionsavgifterna - en procent högre lönekostnader för arbetsgivarna

Socialdemokraterna hoppas enligt socialminister Ardalan Shekarabi (S) att till hösten nå en överenskommelse om att höja pensionsavgiften för arbetstgivaren från dagens 10.21% till 11.5%. Det innebär att alla svenska arbetsgivare - inklusive de offentliga inom vård, skola och omsorg -  kommer behöva betala en procent mer för sina anställdas löner. Det är lätt att räkna ut att det kommer leda till att folk blir av med jobben, särskilt inom det offentliga.
Degen måste in!
Till Aftonbladet säger Shekarabi:
"Men nu tycker jag ändå att det finns några framsteg i diskussioner med de borgerliga partierna, det återstår att se hur det går. Vår förhoppning är att vi under det här året ska kunna landa i en överenskommelse. Det är vårt mål, att vi ska kunna höja avgiften till åtminstone den ursprungliga nivån, 18,5 procent."

Idag är arbetsgivaravgifterna 31.42% ovanpå lönen. Den som t ex har strax under en medianlön och 30 000:- SEK i månadslön kostar idag alltså arbetsgivaren 30000*1.3142=39 426:- SEK per månad.

Av denna arbetsgivaravgift är 10.21 procentenheter ålderspensionsavgiften. Till detta kommer sju procentenheter i allmän pensionsavgift på din lön, som dock dras av. Om summans höjs till 18.5% blir arbetsgivaravgifterna därmed 31.42+18.5--7.0-10.21=32.71% .

Det innebär ökade lönekostnader för arbetsgivarna - både privat, kommunal, region och statlig - på 1.3271/1.3142=1.0%. Varifrån dessa pengar ska komma, särskilt för det offentliga, lämnar regeringen som en övning åt arbetsgivarna. Det är lätt att inse att för många blir enda sättet att finansiera detta att säga upp (förenklat) en procent av personalen, och för svenska företag kommer konkurrenskraften mot utlandet försämras ytterligare, ovanpå elbrist och skyhöga löner.

Så visst, mer pengar till pensioner. För de som får behålla jobbet. Fast inte de som tjänar över ungefär brytpunkten för statlig skatt. Därutöver får man inte mer pensionsrätter även om arbetsgivaren eller du som egenföretagare fortsätter betala in full arbetsgivaravgift och pensionsavgiften förvandlas till en allmän statlig skatt på arbete. För många företagare skulle tilltaget tippa över lön till att betala ut högbeskattad utdelning istället via 3:12, vilket dessutom minskar kommunernas skatteintäkter, om inte även Socialdemokraterna höjer bolagsskatten och slår ännu ett slag mot svensk konkurrenskraft och jobb.

Att genomföra detta innan valet är förstås populism för att vinna Socialdemokraternas stora väljargrupp bland de så kallade sistagångsväljarna, då pensionsavgifterna inte går till din pension, utan till nuvarande pensionärers pensioner, och skulle konjunkturmässigt komma mycket olyckligt och slå mot de överlevande företagen efter coronakrisen.

Men företag kan sparka folk och flytta utomlands. Det kan inte vård, skola och omsorg, som bara kan sparka folk för att få fram en procent mer pengar till löner. Nu hoppas man antagligen att det inte ska märkas att man gör sig av med en procent av personalen. 

Fördelarna för Socialdemokraterna med att höja skatten på arbete denna väg är att det inte syns i lönebeskedet för de som får behålla jobbet, eftersom arbetsgivaravgifterna och den verkliga lönen inte står där. Den andra fördelen är att man längre fram kan genomföra en pensionsreform som gör att ingen får del av dessa 18.5% när man nollställer systemet på valfritt vis. Det handlar således om en ren skattehöjning på arbete, och likt skatt på tobak, alkohol, bensin etc så vet vi att höjd skatt är till för att ändra ett oönskat beteende. Det Socialdemokraterna minst av allt vill är att folk har jobb, för då röstar de på något annat än bidragspartiet S.

Ett alternativ är att skatten höjs på lönerna genom att avdraget för den allmänna pensionsaviften slopas och alla får högre skatt.

Exakt innebörd av utspelet återstår att se när överenskommelsen formellt presenteras.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

52 kommentarer:

  1. Din rubrik på detta inlägg är lite förvirrande, men ja. Det är absolut så att S ser att det är lite för låga pensioner, och enklaste sättet att fixa till detta är att styra om mer av de indirekta skatterna på arbete in i pensionssystemet.

    Den borgerliga förhandlaren kan givetvis tex påpeka att "allmän löneavgift" höjts under ett antal år nu, så det räcker att växla höjd pensionsavgift mot sänkt allmän löneavgift, och sedan söka finansiering på annat håll i statens budget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så inför man "ekonomisk grundkurs" på högstadiet och ser till att alla lär sig värdet av långsiktigt sparande.

      Staten kan ändå inte "fixa allt". Ju fortare folk inser det ju fortare kan en verklig långsiktig lösning komma till stånd.

      Nytt subventionerat pensionsparande är bara ett exempel. Istället för förra systemet som gynnade höginkomsttagare så är det väl bättre att göra som exempelvis norrmännen där du sätter in exempelvis 1000 kr så dubblar staten insättningen.

      Radera
    2. Så är det, finns ju flera modeller. Nu i Sverige sker det mesta via stadigt utbyggda pensionspremier i kollektivavtalen, till exempel. Deltidspensionspremierna eller "Flexpension" är redan en betydligt större höjning för tjänstemän än vad förslaget från S skulle innebära.

      Radera
    3. Ta bort all skatt på eget sparande.

      Radera
    4. Fast vi vill ju inte folk ska spara.

      Radera
  2. Från Ekonomifakta.
    "Arbetsgivaravgiften består av sju delavgifter. Den enskilt största av dessa är den så kallade allmänna löneavgiften. Denna är inte kopplad till vare sig socialförsäkringssystemet eller ålderspensionen utan är egentligen en helt vanlig skatt"
    Jag har under ganska många år nu hävdat, att delar av den allmänna löneavgiften skall föras över till pensionsavgiften. Resten av avgiften borde slopas helt. Det skulle öka företagens konkurrenskraft utomlands rejält.

    SvaraRadera
  3. Relaterad "upptäckt" jag gjorde idag. Pensionåldern höjs ju kontinuerligt. Från 65 till 67. De lite yngre förväntas nu jobba till 70, osv lär det ju fortsätta.

    Samtidigt. Tjänstepensionsavsättningarna upphör vid 65. Att det åttagandet skulle förlängas och fortsätta i samma takt som pensionsåldern höjs är tydligen inte alls en självklarhet.

    Är det inte lite märkligt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värt att notera i sammanhanget är att ungarna börjar jobba senare och senare också, inte sällan efter 25. Kollega som närmar sig pensionen nu har jobbat sen han var 15, det är 50 tjänsteår.

      Radera
    2. Även den genomsnittliga livslängden ökar - så det enda rimliga vore att sätta pensionsåldern till ett procentvärde av genomsnittligt förväntad livslängd. Sedan kommer utfallet att stiga eller sjunka av sig självt varefter livslängden stiger eller sjunker. Detta vore långsiktigt mer stabilt.

      Till exempel så skulle 85 % av 80 år bli 68 år.

      Radera
    3. Nackdelen är möjligen att detta skulle bli en kontinuerlig folksnackis i fikarummet år efter år på ett sådant sätt att sossarna skulle tjäna mest på det rent ideologiskt och folkbildningsmässigt.

      Radera
    4. Det är ungefär det som är på gång faktiskt, efter 2026.

      Från pensionsmyndigheten:

      "Åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling, vilket innebär att en så kallad riktålder införs. Det innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling.
      "

      Detta är fullt logiskt. När man lever längre så måste utbetalningarna spridas ut över flera år.

      Radera
    5. I Finland kan man gå i pension efter 40 tjänsteår, annars vid 65-års åldern. Min bror var tryckpress-elektriker på Finlands största dags- och kvällstidning sedan ungdomen och han hade en bergsäker anställning, med tanke på att verksamheten ingick i beredskapen för att informera folket under krig, militär konflikt o s v. Tidningen måste ut till folket till varje pris. Men papper som nyhetsmedium har förlorat sin betydelse, verkar det som. Han fick sluta vid 57-års åldern och tillbringar nu vintrarna i Las Palmas.

      Radera
    6. Det är bara att gratulera. Las Palmas är en grym stad.
      Dock hade de redan innan C19 problem med ungdomsarbetslösheten. Vill inte ens tänka på hur det ser ut nu.

      Radera
    7. Han tvekade inte, utan spenderade vintern i Spanien varje år sedan han fick sparken, alldeles ensam. Nu har hans fru också gått i pension och åkt till Las Palmas. Men de har lägenhet i Finland. Jag är orolig över att lämna huset tomt, annars skulle jag också spendera vintern vid Medelhavet.

      Radera
  4. Enda vettiga möjligheten är att just "arbetsgivaravgiften" får just gå till pensionssystemet och inte vara tillgängligt för att finansiera övrig skatte finansierad verksamhet.
    En sak att beakta är att medellivslängden är just en median och många går bort tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Medellivslängden är väl just medellivslängden, eller?

      Radera
  5. Njaee, blir förmodligen strejker och till slut efter några år av avtalsförhandlingar har lönen sänkts motsvarande den däringa procenten, arbetsgivarens kostnader blir lika mens svenske arbetarens köpkraft mot framförallt utlandet har minskat genom att löneökningarna förskjutits mot nåt år senare.
    Lägg märke till att även lågavlönade slantar 10% av sin lön till Staten genom den ospecade avgiften på 10%-enheter i arbetsgivaravgiften, borde väl bli nån 250 - 300-miljarder till Staten att dela ut som 'gratis'

    SvaraRadera
  6. Vi har dessutom en ålderspensionsavgift och en sjukförsäkringsavgift på tillsammans nästan 14% där allt som betalas över en viss lön i praktiken är inget annat än en skatt. I praktiken betalar alla med en god lön, även de med en lön under värnskattegränsen, en marginalskatt på långt över 50%. Varför har det varit så tyst om det? Men det är som vanligt, det som inte syns finns inte.

    Istället för att fokusera på värnskatten borde hederliga politiker fokuserat på arbetsgivaravgifter som i praktiken är en ren marginalskatt som för breda löntagargrupper är betydligt högre än de 5% värnskatt som har varit det enda som har diskuterats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomen, Reinsväldt&Co återlämnade ju lite genom jobbavdraget, skulle arbetsgivaravgiften minskas med dessa 10%-enheter så skulle nog arbetsgivaren behålla det mesta, så trodde Göran Persson då han frågades om varför dom då 4,5% inte togs bort,
      10% på lönen är 10% på löneutrymmet, men gissar att Regeringar vill använda dessa 10% i extra konfiskeringar som ju blir en Statsinkomst, som uppvisande i gratis gåvor till folket

      Radera
    2. Nils... inte var GP så dum att han trodde det... politiken insåg arbetsgivaravgiftens hemlighet (att den har den "fina" rubriken) redan på 70-talet, då man bestämde att den inte längre skulle redovisas för löntagaren... fram till dess stod kostnaden i lönebeskedet.. att dölja det verkliga skatteuttaget för allmogen var en del i ett korporativt samhälles funktion.

      Radera
  7. I realiteten en inteckning i löneökningsutrymmet ... och facken kommer att skrika som stuckna grisar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ingen facit förväg, så ingen vet riktigt vad förhandlingsutrymmet är. Ingen kommer att kunna visa att de fick 1% mindre för detta. Obfuskering helt enkelt. Men visst är det också en inteckning i löneutrymmet.

      Radera
    2. Jag är inte säker på varför ni antar att det _totala_ avgiftsuttaget ska höjas istället för att bara omfördela inom arbetsgivaravgifterna?

      Mer troligt är nog att man tar pengarna från något annat, och ska man höja skatter så blir det på konsumtion eller kapital istället för arbete.

      Radera
    3. Joakim Persson: För egen del bottnar antagandet om höjning av det totala avgiftsuttaget i förmodan att detta är i enlighet med de principer som ligger till grund för pensionssystmets finansiering. D.v.s. inget tillförande av medel från Statsbudgeten utan systemet skall vara självfinansierande. ... Detta då som grundprincip även om vissa populistiska avsteg kunnat konstateras.

      Radera
    4. Kanske det, men du har ju hela skattereduktionen på egenavgifterna som i så fall talar mot den principen. Så nog kan det bli nåt liknande denna gång.

      Radera
    5. Joakim Persson: Helt riktigt att den anställde personligen inte betalar sin pensionsavgift eftersom den kvittas genom skattereduktion och principiellt är således ditt argument korrekt.
      Som du säkert förstår, baserat på våra tidigare samtal i ämnet, så fruktar jag att politiken, både nuvarande regering och de tidigare allianspartierna, genom populistiska åtgärder är på väg fuska bort hela det pensionssystem som från början var helt rätt tänkt ... tyvärr ...

      Radera
    6. Joakim Persson: p.s. Jag missade i hastigheten och lustigheten ett steg i argumentationen och det var ju att anledningen till skattereduktionen för den enskilde är att pensionsavgiften skall anses som inbetald ur obeskattad inkomst för att möjliggöra beskattning vid utbetalning av pensionen.

      Radera
  8. Utöver sociala avgifter så tillkommer tjänstepension som lönekostnader för arbetsgivaren. Denna syns inte heller tydligt på lönen (för de flesta). Det varierar en hel del beroende på ålder och avtal, men typ 15% är väl medel för folk mitt i karriären.

    Sedan så finns det väl ingen lag som säger att sociala avgifter inte får synas på lönespecen, så det är väl snarare arbetsgivarna än staten man ska skylla på...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minns att jag fick en lönespec en gång där det på översta raden stod vad jag kostade arbetsgivaren, och i botten vad jag fick ut.
      Fick bara denna uppställning vid ett tillfälle. Jag jobbade på ett större företag, och rykten gjorde gällande att någon högre instans inte gillade tilltaget.

      Radera
    2. Så gör vi för alla våra 20 anställda. Det är min lilla protest mot svenska skattetrycket :-)

      Radera
  9. Kanske inte realistiskt men jag skulle önska att det lagstiftades om en löneförhöjning på 31,42 % samt att alla skulle få betala en socialförsäkringsavgift på motsvarande belopp.

    Den med 30 000 kr i månadslön skulle plötsligt få drygt 39 400 kr i månadslön och 9 400 kr per månaden i socialförsäkringsavgifter eller 113 000 kr per år.

    Inte för att det i praktiken skulle göra någon större skillnad men det skulle plötsligt bli synligt. Men självklart är det något som våra politiker skyr som pesten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När vi ändå håller på så kan dom få betala in inkomstskatten själva med. Helt plötsligt kommer alla yla "vad f*n får jag för pengarna".

      Radera
  10. Som många andra politiska fenomen så tycks även pensionssystemet vara en "tillfällighet"... En snabb koll på hur pensionerna funkat under åren så tycks ett periodiskt system finnas, där allt rullar i trettioårs-cykler.. 1913 kom den första varianten.. på femtitalet, efter kriget, skedde förändringar... på 90-talet kollapsade ATP och nuvarande system kom upp och sedan Reinfeldts("Jobba till 75") som då skall träda i kraft på allvar 2026... Så, ja, de goda råd som här delas ut om framtiden är nog helt relevanta..

    SvaraRadera
  11. Min kommun Värmdö har en hög kommunalskatt, 31.26 procent (år 2021, utan kyrkoavgift). Den moderata kommunledningen planerar nu att riva ett antal förskole- och grundskole-byggnader samt ett fåtal äldreboenden. Nya, fräscha och större byggnader byggs istället, där det finns flest elever och allt kommer att drivas i privat regi med reducerad personalstyrka. Därmed kan skolorna drivas effektivare och bli billigare, säger kommunchefen. Föräldrarna protesterar dock mot planerna, som ofta innebär flyttkaruseller, besvärliga miljöbyten för känsliga individer och en mycket längre skolväg.

    Många administratörer har på sistone lämnat sin anställning på kommunen, så man kan ana en djup ideologisk och ekonomisk spricka, dock utan att de har angett några skäl till att "de har gått vidare", vilket kan vara klokt med tanke på den fortsatta karriären. Hur mycket kommer kommunalskatten att höjas pga rivnings- och nybyggnads-nojan? När det gäller dålig ventilation, mögelhus och dåligt isolerade byggnader som är dyra i drift, så är det bra att dessa hus rivs, men nu ska allt ske i snabbt tempo, vilket orsakar mycket oro för föräldrarna, som måste skjutsa sina barn till skolan på morgonen, för att sedan stå stilla i trafik-köerna mot stan till sina jobb.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den genomsnittliga kommunalskatten är 32.37% så Värmdö har relativt låg kommunalskatt.

      Radera
    2. Men hur hög kan den tänkas bli, när man har rivit så mycket kommunala byggnader och byggt "nytt, ljust och fräscht". Jag tycker synd om barnfamiljerna, som måste skjutsa sina barn långt, kanske till olika delar av kommunen.

      Radera
    3. Det är en bit upp till Doroteas 35.15% så i såna fall är det mer synd om dom med högre kommunalskatt och sannolikt längre bilfärd till deras 2 grundskolor.

      Radera
    4. Värmdö hinner snart ikapp Dorotea, kommunstyrelsens moderata ordförande Deshira Flankör ser till att det blir så. Även den kommunala hemtjänsten ska bort och jobbet ska skötas av privata aktörer helt och hållet, även ute på öarna utan broförbindelse. Hård tant.

      Radera
    5. Hon är ju moderat så vad hade du förväntat dig?

      Radera
    6. Det är sant. Men det kommer att bli kaos för många som drabbas. Det får jag snart reda på när jag läser lokaltidningarna på muggen och tänder sedan kaminen med dem.

      Radera
    7. Även ö-skolorna ska läggas ner och undervisningen flyttas till en skola på en större ö med broförbindelse, dvs Djurö. Det är både jobbigt och tråkigt för familjerna som har valt att bo i skärgården av olika skäl. Barnen måste ta sig till en större brygga och åka färja för att kunna gå i skolan, vilket försvårar livspusslet för familjerna ytterligare. Det kan fungera hyfsat när det är bra väder.

      Radera
  12. Den högsta "skatten" som jag har upplevt var på universitetet, det gick väl hyfsat under några år och jag hade jättemycket beställningar hela tiden, när jag var uthyrd till ett industriföretag. Men sedan kom verkligheten ifatt institutionen och ledningen tömde våra forskningskonton på externa inkomster, för att finansiera det snabbt ökande underskottet.

    Chefen blev rasande och dubblerade min timdebitering till industriföretaget. "Priset var satt, det gick inte sänka" och han sa att han var glad över att priset var satt högt i den nya upphandlingen. Industri-företaget blev rasande och vägrade godkänna den nya, dubbla timdebiteringen. Efter 8 st e-postväxlingar mellan dem ville Industriföretaget anställa en egen medarbetare för jobbet. Chefen blev ännu argare och det kom en skriftlig order: "Industriföretagets grejer ska bort före årsskiftet om de inte godkänner den dubbla timdebiteringen".

    Jag skrev min uppsägningsansökan och tog bort grejerna. Chefen blev ännu mer rasande när han kom till jobbet några veckor senare. "Vi har blivit bestulna på alla våra pengar" konstaterade han och ringde till Industriföretaget och skrek i luren och sedan till Säpo och några ytterligare ställen och skrek. Jag fick åka dit på ett möte, där chefen stängde dörren och gjorde "Hulken" och gormade "VA FAAAN HÅLLER DU PÅÅÅÅ MEEED, VA VILL DU; VAD VILL DU?"
    Efter det blev jag tvungen att jobba några månader gratis, för "kontot måste nollas".

    Ekonomi-killen föreslog ett upplägg där jag rekryterade ytterligare industrikunder och jobbade 10 timmar/dag åt dem kontinuerligt. Ett annat upplägg var att man anställde ytterligare en person till industriuppdraget och att vi båda sprang mellan industriproduktionen och undervisningslabbet.

    När jag besöker universitetet visar de tydligt sitt missnöje. Senast uppstod en verbal konfrontation i kafferummet. Den kvinnliga personalen sade som vanligt att "jag hade stulit ALLA deras pengar och att alla där visste, att jag kn****de jättemycket med chefen, hela tiden". Jag protesterade, men de stod på sig: "Det spelar ingen roll vad du säger, för vi vet allt om ditt och chefens kn*****de, eftersom vi har den kunskapen i våra huvuden". Jag fortsatte att protestera, och de sa "Men varför kn***ar du inte?". Alla av personalen nickade och skrattade hysteriskt åt det hela. Herregud! Det stället var/är alla tiders lågvattenmärke för mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att du knarkade med chefen var ett taskigt påhopp. Bra att du slutade.

      Radera
    2. Det var vänligt av dig att uppfatta det så. Det sägs att gamla tanter har det snuskigaste ordförrådet, annars skulle "tantsnusket" inte behövas för att hålla "den/det" igång.
      När tanten hasplade ur sig de magiska orden, kände jag för första gången lusten att - som ni killar brukar säga - rycka loss huvvet och ***** i hålet. Tyvärr är jag för kort och ovig.

      Radera
    3. Finns inte en normalt funtad snubbe som uttrycker sig så (gällande sista stycket).

      Radera
    4. Hade jag kunnat spela in den här händelsen, hade jag kunnat polisanmäla dem för förtal och kränkning. Men jag såg inte det här att komma och äger inte heller någon sådan inspelnings-utrustning i lämplig storlek. Jag har fortfarande svårt att smälta det.

      Radera
    5. Jag ser den här händelsen och mycket annat som samhällets gradvisa förfall, där normer, regler och lagar successivt tappar sitt värde och vi sitter på en matta i en ändlös rutschkana, som bara går neråt och neråt... Fast nu börjar våren komma hit till vischan och man kan gå omkring i trädgården och planera lite...

      Radera
    6. "Naturvetenskaplig forskning" kan omfatta mycket mer än man tror...

      Radera
    7. Det fanns en skvaller-kultur på den arbetsplatsen. Folk satt i kafferummet tre timmar om dagen och de skvallersugna och sensationslystna "ryktes-tanterna" (ett artigt uttryck på dem) varvade upp ordentligt när de satt tillsammans och "kacklade loss" rejält, vilket fungerar som ett gym för käkleder och tungan för somliga.

      Jag jobbade för jämnan, så jag brydde mig inte om att omsluta mig med denna hårresande ryktesspridning, jag är mycket mer intresserad av teknik än skvaller, så vi levde liksom i olika världar. Hos min uppdragsgivare, ett svenskt industri-företag, är kafferasten exakt 15 minuter på morgonen. Jag tjänar inga pengar i kafferummet, utan på min produktion, det är skillnaden mellan oss.

      Radera
  13. Jag tror att effekterna av 1% skattehöjning inte blir så stora. De flesta arbetate/tjänstemän inom privat sektor har högre marginaler än så och så länge personen är fortsatt lönsam finns ingen anlednibg till uppsägning. Kronans relativa föravagning som pågått under många år i kombination med måttliga löneökningar har snarare inneburit minskade kostnader att anställa.

    Dessutom handlar det bara om en omfördelning av pengar. Den krona som annars hade gått till företagets ägare hamnar istället hos en pensionär. Pensionären spenderar pengarna, ökar efterfrågan på varor/tjänster vilket i sin tur ökar eftefrågan på... ja, arbetskraft. Till skillnad från aktieägaren som kanske bara hade återinvesterat kapitalet pp börsen. Arbetsmarknaden är komplex.

    Men med det sagt håller jag med dig i sak. Vi behöver inte ökad skatt på arbete, vare sig i form av skatt på lön eller arbetsgivaravgifter. Trots allt är det arbete som bygger välståndet.
    Kanske dags för stateb att undersöka andra alternativ till skatteintäkter?

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera