Aktuellt

Reklam: Fem procent rabatt med Cornucopia? på Finanskursen årskull 3

Denna artikel är reklam för Finanskursen, som erbjuder tidig anmälan och fem procent rabatt till bloggens läsare om de anmäler sig här . F...

2021-02-11

Riksbanken låter styrräntan ligga på noll procent till åtminstone 2024

Riksbanken sänkte igår sin BNP-prognos för 2022. Styrräntan reporäntan förväntas ligga kvar på 0% till åtminstone 2024, trots att inflationen i vår förväntas sticka iväg över 2% på grund av energipriserna. Man ska fortsätta dopa finans- och bostadsmarknaden och gynna de besuttna genom fortsatta köp av tillgångar för 700 miljarder kronor och effekterna av detta är som vanligt inte Riksbankens problem.
Fortsätter vara nästan gratis
BNP-prognosen för i år höjdes från +2.6% till +3.05%, men återhäntningen dämpas sedan relativt tidigare prognos för 2022, som sänkts till +3.9% från tidigare +5.0%. För 2023 höjs prognosen från +2.2% till +2.3%.

Reporäntan ska ligga stilla på 0.00% till åtminstone första kvartalet 2024, vilket är så långt som Riksbankens killgissning över deras eget beteende nu sträcker sig. Inflationen förväntas då vara 2.0%, men bedömare menar att inflationen kommer nå 2.0% redan i vår på grund av elpriserna. Dock så struntar ju Riksbanken i all inflationsutveckling som gör att de kan behöva höja räntan, och att strunta i energipriser är en sådan klassiker. Man kan då säga att "elpriserna kommer inte sjunka bara för att vi höjer räntan". Samma sak kan man säga om t ex mat "folk kommer inte sluta köpa mat bara för att vi höjer räntan" osv.

Tror man på riksbankens gissningar om sitt eget beteende är det iaf ingen brådska att låsa räntan på de där bolånen.

Köpen av finansiella tillgångar som statspapper, bolånepapper och företagsobligationer fortsätter till summan om önskat mål på 700 miljarder SEK. Detta stimuelerar förstås finans- och bostadsmarknaderna och gör de som redan är besuttna ännu rikare. 

I intervjuer tvår som vanligt Inges sina händer och tar inget ansvar för konsekvenserna av stödköpen och de permanenta nollräntorna, utan menar att problemen som detta skapar får politikerna sköta. Inte Riksbankens problem. Däremot slår man sig för bröstet och att "[u]tan Riksbankens åtgärder skulle krisen ha blivit djupare och mer utdragen". Så nu vet ni det. Prisa Riksbanken!


Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.

15 kommentarer:

  1. Tror du att t ex kryptovalutor och den prisutveckling dessa har kan göra att människor byter perspektiv? Jag gissar att de flesta betraktar prisutveckling från ett valutaperspektiv. Då ser man hur riktiga saker ökar i pris. Huset blir värt mer, börsen blir värd mer, o s v. Kanske för att man inte betraktar dessa tillgångar som pengar. Men, med kryptovalutor finns något som man kan betrakta som pengar, och en del fungerar som pengar t o m. Om man betraktar världen från ett Bitcoinperspektiv så ser man istället att vanliga valutor väldigt snabbt tappar köpkraft. Det borde leda till att många så snabbt det går gör sig av med sin lokala valuta till förmån för något som skyddar köpkraft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men köpkraft har ingen koppling till värdet på en kryptovaluta. Köpkraft är helt enkelt min förmåga att köpa de varor och tjänster som jag behöver och vill ha. Om bitcoin stiger i värde utan att konsumentpriser ökar så har ju inte min köpkraft minskat.

      Radera
  2. "[...]trots att inflationen i vår förväntas sticka iväg över 2% på grund av energipriserna."

    Vem är det som förväntar sig det? Riksbanken gör det i alla fall inte och rimligtvis tar de bara beslut på egna bedömningar. Eller jo visst, temporärt kanske den gör det, men inflationen förväntas ändå ligga på 1.3% årsmedeltal 2021.

    Som jag förstår det så är anledningen till att man bara reglerar på KPI/inflationen och inte "tillgångsinflationen" (nya modeordet???) är att det är det som historiskt sett har varit skadligt för ekonomin.

    Jag gissar att det därför är ganska förnämligt för Riksbanken att man lyckas hålla en ny, låg, normalränta utan att vi får hyperinflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror man får se Ingves utspel utifrån vilken regering vi har. Denna regering har noll intresse av att bromsa en skuldbubbla utan vill hellre satsa allt på diverse globala initiativ. Blås på till max istället.

      Radera
    2. Sen när är bubblor inte skadligt för ekonomin?

      Radera
    3. @Freddo Det är först efter att en bubbla har spruckit som det går att veta att det var en bubbla.

      Förutom vi i det här kommentarsfältet som varit säkra i snart femton år.

      Men trots att vi är säkra på att vi har en bostadsbubbla, och tack och lov varit smarta och inte exponerat oss mot den genom att välja hyresrätt, så måste det väl ändå erkännas att ekonomin definitivt INTE tagit stryk av den under alla år.

      Radera
    4. Vi har deifinitivt en bolåneskuldbubbla i den mån att ökningstakten inte är hållbar, men knappast en bostadsbubbla. Priserna på bostäder är bara en logisk följd av hur mycket bolån som skyfflar pengar från utlandet via bostadsobkufatuiner in i budgivningar i Sverige.

      Radera
  3. Jag brukar lyssna på Riksbankens penningpolitiska möten och särskilt frågorna som Ingves får efter presentationen av diverse massmedie-journalister. Det är alltid samma visa varje gång;

    Styrräntan förblir låg eller oförändrad. Vi ser att inflatjoonen hålls stadigt. Eftersom arbetslösheten inte ska stiga hålls räntan låg.. Bättre med ökad hushållsskuldsättning än ökad arbetslöshet - folket får lida bäst fan de vill i slutändan, men statsskuldsräntan måste betalas av mha era skattepengar.

    Ingves som dessutom sitter i styrelsen hos BIS sedan länge samt medlem i ECBs generalförsamling är ingen korkad kotte som inte fattar vad han sysslar med. Han vet PRECIS vad han sysslar med.

    Detta är antagligen order från högre instanser att fortsätta låta svenska folket skuldsätta sig med billiga krediter. Allt för att hålla ekonomin rullande så att arbetslösheten inte stiger. Kom ihåg - en ökad arbetslöshet gör att färre människor betalar skatt, vilket försämrar garantin för dessa storbanker att få tillbaka de utlånade krediterna till Sverige.

    Glöm inte bort hur låntagarna förr i tiden tjänade stora pengar. Det skedde när de gick från att låna ut pengar till privatpersoner som kunde fly fältet och aldrig återbetala sin skuld, till att istället låna ut pengar till kungariken/staten och garantera intäkt via skattemedel.

    Detta sker även idag men i större omfattning. Gårdagens långivare är dagens investment- och storbanker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "...till att istället låna ut pengar till kungariken/staten och garantera intäkt via skattemedel."

      Det är ju detta, staten har polis/rättsväsende/lagstiftning i ryggen för att driva in fordringar. Kostsammare för privata aktörer att driva in skulder från privata kredittagare...

      Radera
    2. +1

      Långivare* ska det såklart stå i mitt nästsista stycke, inte låntagare.

      Radera
  4. I dagens ekonomi bestäms den levnadsstandard allt mer av hur du lyckas med timming av bostadsaffärer än vad du lyckas åstadkomma under ditt arbetsliv. Man kan undra vad arbetslinjens förespråkare anser om det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är också något jag har förundratsöver , att det man arbetarmed är sekundärt till vilken levnadsstandard man får , utan att det handlar om vilka aktier du köpte som 20åring och hur snabbt du belånade dig och köpte bostad.
      Den ekonomiska belöningen för att ta extra stort ansvar på jobbet eller en chefstjänst är relativt liten efter skatt.
      Det har blivit finare att sitta hemma och förvalta pengar och håva in utdelningar än att bli riktigt kunnig inom något segment. Vilket komemr att belöna dig mest att förkovra dig inom ditt yrke på fritiden eller studera börsen ??

      Radera
    2. Nu är ju det här något våra politiker är medvetna om och en stor skattereform ligger i pipen. Bloggaren själv har skrivit om det: https://cornucopia.cornubot.se/2020/06/finanspolitiska-radet-kraftigt-sankt.html

      Men visst... Det är lätt att bli bitter som hyreshjon... Tagit det förnuftiga beslutet och inte skuldsatt sig för livet och förkovrat sig på högskolan och se andra glida förbi på bostadskarriären.

      Radera
    3. Tar man inga risker så varken förlorar eller vinner man särskilt mycket.

      Radera
  5. Så Riskbanken vet redan nu att inflationen inte kommer att gå upp under kommande tre år? Eller så har man redan bestämt hur man ska parera KPI-beräkningen..

    SvaraRadera