Aktuellt

Vad är det första du kommer göra när pesten är över och alla restriktioner och rekommendationer är borta?

En dag kommer Wuhan-pesten vara officiellt över och inte längre vara en pandemi. Restriktioner kommer vara lyfta, olika stöd försvunna och r...

2021-02-22 08:39

Paul Krugman: Avreglering utan översyn och inte vindkraft orsaken till elkatastrofen i Texas

Vinnaren av Riksbankens pris i ekonomisk så kallad vetenskap till Alfred Nobels förfäran Paul Krugman skriver att det är fel att skylla elnätkatastrofen i Texas på förnyelsebar energi och vindkraft. Istället ligger felet i att en avreglerad marknad har lämnats utan tillsyn att systemet ska klara en kris. Enskilda hushåll har nu fått elräkningar på tiotusentals dollar eftersom hushåll inte reagerar i realtid på prissignalerna utan först när räkningen kommer. Det har dock nu utgått ett förbud mot att stänga av abonnenter som inte kan betala.
Vindkraftverk
"It's too bad that the Republicans who run Texas are now committed to the canard that renewable energy somehow caused the blackout; once you've gone with a Big Lie, there's no going back. Because they really should be reflecting on the failure of a theory, The idea behind Texas energy policy was that a deregulated market didn't require any oversight to protect the system from crisis, because profit-maximizing utilities would build in robust excess capacity to take advantage of possible price spikes. But they didn't, even though the price spike has been incredible. And consumers didn't just freeze in the dark; many are now facing catastrophic bills.So it's now looking as if this will be a three-phase crisis:

1. No power or heat
2. No clean water, or maybe no water at al
3. A wave of bankruptcies

It's one hell of a lesson — but the people running Texas won't learn it."

Det här känns väldigt väl igen från Sverige, där en avreglerad marknad på något vis förväntas hantera avvikelser och bara bygger vindkraft. Men det byggs inte något som ska kunna hantera att vindkraften inte fungerar, för det finns inga marknadsincitament för detta. Det är till och med så att Miljöpartiet hävdar att kärnkraften stängdes ner på marknadsmässiga grunder, trots att så inte var fallet då man straffskattade kärnkraften med subventionerar vindkraften. 

Elpriset i Texas har härom dagen enligt Financial Times uppe i 9000 USD per MWh, eller 75:- SEK per kWh, jämfört med tidigare cirka 1:- SEK per kW (12 cent).

Fox News rapporterar om hushåll som fått upp till 17 000 USD i elräkning men eftersom hushåll inte tittar på detta löpande så agerar de inte på prissignalerna förrän fakturan dimper ner. Här är ett exempel på ett hushåll som fick 3 800 USD i räkning på en månad, i kontrast mot normala 1 200 USD för helåret.

Det har nu utgått ett förbud i Texas mot att stänga av elen för de som inte kan betala sina räkningar.

Lärdomen är antagligen den Krugman ger - det går inte att helt förlita sig på att en avreglerad fri marknad ska betala för att hantera krissituationer och det går således inte att släppa kritisk infrastruktur helt fri.

Den enkla marknadsmässiga logiken är att den som bygger för kris kommer få sämre lönsamhet än konkurrenterna och riskera bli utslagen. Det är samma sak inom allt företagande. Den som är försiktig kommer bli bortkonkurrerad av de som bara gasar på och struntar i riskerna. I fallet Texas elpriser får ju nu rent av elproducenterna skyhögt betalt för att ha struntat i att ha någon elberedskap, och blir således vinnar på att skita i krisberedskap.

I Sverige har inte alla rörligt elpris och skulle inte drabbas på samma vis. Men de som har rörligt elpris får en smocka, oavsett om de stänger av sin egen el. Har du inte timmätning så kommer ditt elpris schablonmässigt räknas ut utifrån att din förbrukningsprofil hade följt ett vanligt mönster och elpriset för månaden kommer därmed bli skyhögt även om du kopplar ner.

Du ska antingen ha rörligt timpris eller låst elpris, aldrig rörligt månadspris på elen då du i det senare fallet kommer få schablonbetala utifrån att du förbrukar mest el när elpriset är som dyrast.

Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.

41 kommentarer:

  1. En enkel skiljelinje för när marknaden ska styra och när den inte ska det (kan såklart inte appliceras alltid) är för den dagliga verksamheten respektive för ovanliga händelser. Allt som handlar om när allt är frid och fröjd hanteras bäst av marknaden, men när saker inte är frid och fröjd måste samhället, läs staten, lösa det. Här kan allt från brott, allvarliga sjukdomar till katastrofer och krig inrymmas.

    Med detta sagt betyder det inte att marknaden ska gå fria från ansvar, men ansvaret måste krävas i form av regleringar eller skatter.

    Exempel: Jag tror exempelvis sjukvård i form av jag har halsfluss och behöver penicillin sköts bäst av marknaden, men för exempelvis cancervård måste staten rycka in. Jag tror elmarknaden fungerar bra utan statlig intervention, men staten måste ställa krav och reglera redundans, katastrofdrift m.m. Jag tror skolan fungerar bra privat, men jag tror staten måste hjälpa till för elever med särskilt behov.

    Detta gäller enkom nödvändigheter. Icke nödvändigheter skall såklart staten inte beblanda sig med. Typ godistillverkning.

    I Sverige har vi någon form av motsats till detta, staten älskar att beblanda sig i vardagligheter, sen när något ovanligt sker eller när system sätts under press då pekar alla finger på någon annan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om man bygger upp det på så sätt så tenderar ju de "mindre" problemen att kunna eskalera och bli stora problem. Ta för sakens skull ditt exempel om hantering av halsfluss av privata aktörer. Jag förstår hur du menar men en privat aktör "måste" ju, som Lars skrivit ovan, bidra med ett mervärde för sina kunder i annat fall så riskerar man ju att slås ut. I detta fall behandling av halsfluss med antibiotika. Men, vi vet numera också att halsfluss inte behöver behandlas med antibiotika (det läker många gånger ut av sig själv) och vi vet också att överbehandling av antibiotika (ska dock påpekas att det inte bara är överbehandling utan många gånger felanvändning, t.ex. man tar inte hela kuren) har gjort att många bakterier har blivit resistenta vilket fått många forskare att varna för att vi snart kan vara i ett läge där inte antibiotika fungerar längre i samma utsträckning som historiskt. Detta har också lett till att t.ex. Sverige idag är mycket mer restriktiva med antibiotika än många andra länder.

      Så jag tycker, även om jag ser din poäng, att problemet många gånger är mer komplext och vi kan inte heller bygga ett system [sic! för det är väl redan på plats] där privata aktörer får "härja" fritt och sedan när allt skiter sig gråta ut och lämna över till staten. Eh, 2008 någon???

      Radera
    2. Håller inte med dig om att "Halsfluss och penicillin sköts bäst av marknaden". Det är ju just nu det vi ser, att nätdoktorerna tar de enkla fallen och lämnar regionerna med de svårare sjukdomarna som inte går att bota med antibiotika. Kan ju tom bli så att en marknadsaktör för bra betyg hos användarna (hypokondriker?) för att de snabbt och lätt fick ett antibiotika snabbt och lätt och billigt (inte för skattebetalaren). Hade varit en sak om nätdoktorerna hade avlastat regionerna men just nu är det tvärtom, de vill ha en större och större kundkrets och det är du och jag som får betala dubbelt genom skatten.

      Radera
    3. @Tim. Nej, Sverige är inte en motsats till detta. Godistillverkning har relativt få regleringar. Polisverksamhet styrs av staten. Sedan har vi ju som bekant en uppdelning mellan stat, region och kommun som ställer till det lite. Mest för att de flesta blir överraskade att vi ens har regioner och kommuner som har ansvarsområden varje gång frågan kommer på tal.

      Radera
    4. @Brasklapp & @T mina medicinska kunskaper åsido, just det med nätdoktorer och antibiotikaresistens är ju ett exempel som passar in perfekt på det jag skriver om. Staten borde jobba stenhårt för att motverka antibiotikaresistens, staten bör inte betala ut massa pengar till charlataner som ger nätvård för förkylningar.

      Just nätdoktorer som dränerar resurser ur sjukvårdssystemet är ju ett utmärkt exempel på varför staten inte ska betala ut några pengar eller engagera sig i "daglig" sjukvård. Hade man fått betala marknadspris för en enkel sjukdomskontroll hade 1. folk slutat okynnessöka vård hos nätdoktorer 2. folk antagligen valt en vårdcentral där man kan ses i person och inte på nätet. Men då kanske en nätdoktor hade varit billigare.

      Radera
    5. Japp, måste ge en eloge till Västra Götaland som planerar att vägra betala för nätdoktorer. Hoppas att de får fler regioneratt följer efter. Om nu de är så duktiga och marknaden ska härska inom detta område, då borde de väl klara sig utan skattemedel och ta ut den verkliga kostnaden från "kunden". Eller funkar inte business caset då?

      Radera
    6. @Tim. Ja, de sjukvårdssystem som bygger på att individen bekostar sin egen vård har ju visat sig vara både effektiva och ge vård efter behov (läs amerikanska sjulvårdssyatemet). Viss sarkasm kan förekomma.

      Marknadsfundamentalister börjar alltmer likna kommunister i det att de förespråkar system som när de testats enbart leder till enormt större problem än de det var tänkt att lösa.

      Radera
    7. Antibiotikaanvändning är väl ett typexempel på saker marknaden absolut inte kan hantera. Överanvändning har ju lett till resistens, vilket är ett av de största hoten mot mänskligheten inom de närmaste decennierna.

      Radera
    8. @Mopongo vad har USA och deras system med saken att göra?

      Radera
  2. Elberedskapsbidrag eller vad man ska kalla det från SvK till elproducenter för bibehållande av kapacitet är just för detta.
    Intressant med tanke på det minst sagt kritiska inlägget tidigare.

    SvaraRadera
  3. Om jag uppfattat rätt har Texas dåligt med elledningar till övriga USA. Vi har lite bättre och har stor import från Norge och bidrar med än större export via alla andra utlandsförbindelser.

    Vårt stora problem är för svaga och åldriga ledningar mellan norr och söder.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte problem med frekvensstabilitet i södra Sverige efter nedstängning av kärnkraftreaktorer. Hade kärnkraften funnits kvar hade den bidragit med både effekt och stabilitet. Fantastiskt, eller hur?

      Radera
    2. Nu var det rullande strömavbrott lite varstans i USA förra veckan på grund av extrem kyla.

      Att vi har åldrande elledningar mellan elområderna här var ju en vacker omskrivning.

      Grundproblemt där som här är brist på redundans vid extrema väderförhållanden.

      Hur löser vi till exempel en situation med kraftigt undekylt regn som slår ut vindkraften och eventuellt knäcker många verk?

      Har du några förslag?

      Radera
    3. Vi har också ett stort importbehov under väderextrema situationer. Det innebär ökad känslighet för störningar då flertalet eftersom vi inte kan säkra leveranser av de som vi exporterar/importerar elenergi.
      Om inte har pandemin visat vad "fri rörlighet" är värt.

      Att låta marknaden stå för leveranssäkerheten enbart genom priset på el är orimligt. Ialla fall så länge priset enbart är baserat på energikostnaden.

      Alla producenter och distributörer av elenergi borde åläggas ett krav på leveranstillgänglighet och priset på deras vara ställas utifrån detta.

      Det är enda sättet att säkra elförsörjningen.

      Radera
    4. Glöm inte problem med frekvensstabilitet i södra Sverige om en reaktor stoppar eller en åldrig ledning från norr havererar. Hade man lyssnat mer på Odenberg eller för den delen krävt att nya vindkraftverk ska bidra mer till stabilitet ...

      Se mer framåt! Nu i förra veckan fick GE en beställning på 137 turbiner till Önusbergets vilket ger 753 MW och är Europas största order för vindkraft. Uniper vill ha statliga subventioner för att koka bly i Oskarshamn med el. De hoppas sedan på 30-talet kunna få fram en liten ny reaktor (med ytterligare subventioner?). Enligt Expressen igår räknar Energimyndigheten med 4000 mer effektiva vindkraftverk till 2040 och att dessa ger 100 TWh per år. Vi hade vid årsskiftet 4363 vindkraftverk.

      Fantastiskt, eller hur?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Anders ja jag vill ha mer högspänd likström mellan norr och söder samt att vi ökar takten på att få vätgas i elsystemet.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Du måste börja lära dig räkna på saker. Slutkostnaden för vindkraften blir inte lägre än för kärnkraft. Doggers Bank, 2400MW för 80-90 miljarder kommer leverera lika mycket elenergi som Oulitiko3 på 1600MW för samma kostnad. Skillnaden är att även om havsbaserad vindkraft kan generera mer el per installerad kW är ändå garanterad effekt en bråkdel.

      Det går inte att bygga ut vindkraften utan att kompensera med mer reglerkraft. När alla bygger ut vindkraften kommer det bli samma sak som i Texas, till slut är nätet begränsat någonstans.

      Mer vindkraft i systemet kan bara accepteras om den garanterar leverans.


      Radera
    7. Rickard det finns sällan en enda lösning, men visst håller jag med dig att läget är för dåligt idag. Priset på el är nog en bra snabb styrmekanism. 75 kronor per kWh får många att spara, men är orimligt för längre tid. Det är en lång tids försummelse hos många beslutsfattare. Nu går vi mot soligare tider så de nödvändiga besluten dröjer nog. Besluten är många men vi är eller blir säkert överens om några redan i år.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Rickard jag hinner bara skriva VÄTGAS. Behöver göra annat nu.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    9. Vätgas har ju varit hypat några gånger nu sedan 1980 talet.
      Vad har det för verkningsgrad?

      Varje gång någon har börjat använda sina räknekunskaper så har man räknat bort vätgasen ganska så omgående hittills.

      Radera
    10. Det finns direkt tekniskt fel på de stora svenska kraftledningarna, jag som är lite orolig av mig har inte sett någon anmärkningsvärd underhållsskuld även om en del av dem är gamla.

      Felet är att den politiska ledningen ignorerade att ha de nya lösningarna på plats innan man tog bort de gamla. Kärnkraftverk och reservkraftverk har plockats bort innan nya kraftledningar är på plats och nu öser man på med mera vindkraft under förhoppningen att det rer sig vartefter även när den befintliga vattenkraften används fullt ut och inte kan kompensera med mera reglering.

      Det förändrade sättet att använda elnätet har förbrukat de marginaler som var till för att kraftledningar skall kunna tas ur drift för underhåll och uppgraderingar vilket gör det dyrare och svårare att komma ikapp med investeringarna. Detta är samma problem som har drabbat järnvägsnätet när man ökade trafiken mycket mer än man byggde nya järnvägsspår.

      Radera
    11. Anders dagens vanligaste elektrolysörer (ell) är alkaliska ALK och har 60-65% verkningsgrad. Men det finns protonutbytesmembran som har 70-80%, anjonutbytesmembram med 70-80% och det Lkab verkar mest inne på högtemperaturelektrolys som kräver stor skala men med 90-100% om det finns spillvärme.

      Vätgassamhället talades en hel del om redan på 70-talet. Jag har länge varit skeptisk eftersom alla talat om vätgas för personbilar och där har jag fortfarande uppfattningen att det är batterier som är lönsammast. Nu har ALK blivit så stort att Nel* räknar med att tillverka dem för halva dagens kostnad om bara några år och därmed är den äldsta typen av ell attraktiv även om jag har uppfattningen att de andra tre typerna kommer bli större under 20-talet.

      *)Nel ASA is a Norwegian company based in Oslo. Nel is a global company providing solutions for the production, storage and distribution of hydrogen from renewable energy sources.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. Används vätgas i en turbin för att få el är verkningsgraden 80%. Jag lever i uppfattningen att vätgasen mest kommer att nyttjas i industrin redan i slutet av 20-talet och att el för nät eller transporter kommer att vara mindre betydande 2030.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    13. Vätgas ger inte 80% verkningsgrad i en gasturbin. Så höga temperaturer går inte att nå för att få den termodynamiska verkningsgraden. Det är ingen skillnad på texansk naturgas eller vätgas. 55-60% kan man få med ett Co-gen gaskombiverk. Det förutsätter att vätgasen inte komprimeras efter tillverkning för lagring tex, för då genereras 10-25% mindre energi.

      Vätgasen kommer få ett stort genomslag i tekniska processer som råvarukälla där den ersätter fossila bränslen, där man faktiskt utnyttjar vätgasinnehållet och/eller värmevärdet. Ex tillverkning av gödningsämnen, metaller osv.

      Som energibärare är det ännu längre bort än "koka blyreaktorer".

      Skall jag räkna ut hur stora tankar du behöver för att hantera vätgaslager för att kompensera kalla vindstilla veckor?

      Som sagt, varje kW vindkraft behöver en reglerkraftkW.

      Eftersom Sverige har ca 12500(16000)kW vattenkraft installerad är vi när max installerad kapacitet vindkraft.

      Radera
  4. Om man väljer att gå off grid är det en avreglering då?

    SvaraRadera
  5. Som perspektiv så har det inte varit såhär kallt i Texas sedan 1989.
    Nu vet ni det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det inte händer så ofta är en klen tröst för de som går i personlig konkurs nu. :/

      Radera
  6. Folk måste lära sig riskerna med rörliga kostnader, både gällande elpris och ränta. Om man inte har buffert kan det vara bättre att binda, i praktiken blir det lilla överpriset man betalar med bindningen en försäkring mot att det inte blir dyrare än så.

    SvaraRadera
  7. Det var snarare motsatsen som var orsaken, privatiseringen var klassisk skapande av en artificiell marknad där "de i klubben" kunde tjäna pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Saken är väl det för att ha en fungerande marknad så behövs det ju finnas en balans mellan säljare och kund. I detta fallet verkar det ju inte varit så.

      Radera
  8. Med tanke på de utmaningar och kostnader svensk energiinfrastruktur står inför är min gissning att man kommer att införa mer och mer incitament för att konsumenten ska välja timbaserad elprissättning. De flesta laddar bilen på natten men hur många blockerar elpatronen de dyraste timmarna under dagen?
    Även om man väljer timmätning är fortfarande skatt och nätavgifter konstanta över dygnet. Om även dessa vore rörliga hade man klarat sig med en rejäl acctank + elpatron istf dyra värmepumpar.

    Det finns mycket elförbrukning som hade kunnat minskas när elnätet är som mest belastat men de ekonomiska styrmedlen är än så länge för klena.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur mycket måste elpriset stiga, dvs nätavgifterna för att motivera investeringar i värmesystemen på kanske 100 000 kr?
      En sådan investering skall betala sig på säg 10 år, kanske 15-20 år om det är enklare system som accumulatortankar?

      Vi pratar om nätavgifter som är mångdubbelt högre än idag i hög-lastperioder. Åtminstone en fördubbling av nätavgifterna sett över årsmedel.

      100 000/10 år = 10 000 , de flesta villanätabbonemang ligger runt 7-10 000 per år.

      I och för sig genererar det snabbt mycket pengar till förstärkning av näten. Om de används till det...

      Radera
  9. Jag håller inte med om att det inte fungerar med en frimarknad. Förmodligen är dem inte helt fri utan semifri div delvis avreglerad fast stora delar sköts med statliga incitament och styrning.
    Huvudproblemet är att folk är curlade av staten och tror att dom kan lita på att staten tar hand om dig i alla lägen. Elleveransen tror folk fungerar på statligt vis än. Om folk på allvar bli upplysta och förstår förutsättningarna för en fri marknad så kommer dom givetvis förbereda sig på tex elbortfall och extremväder. På en fri marknad hade elleverantören kunnat bli så pass stämd för att inte kunna leverar el vid extrem situationer att det funnits starka incitament att bygga ett robust elnät.
    Sedan som du skriver i artikeln så har ju elpriset varit väldigt lågt pga konkurrensen och utebliven robusthet. Men å andra sidan har kunden fått ett mycket lägre elpris under en lång tid jämför vad den annars skulle haft, för dom sparade pengarna så gör det inte så mycket om det kommer en saftig räkning en gång. Och om du tänkt efter så hade du köpt ett reservverk för de pengarna du sparat in för utebliven beredskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Huvudproblemet är att folk är curlade av staten och tror att dom kan lita på att staten tar hand om dig i alla lägen."

      Är det inte därför vi betalar hutlöst höga skatter? Ska vi både behöva betala mer än hälften av vad vi tjänar i skatt OCH behöva vara beredda på att helt ta hand om oss själva i händelse av kris? Hmmm...

      Radera
    2. Exakt så blir det i slutskedet av en faild state.

      Radera
    3. Alla stater som blir för socialistiska curlar sin befolkning, för dom lovar röstboskapet bröd och guld. När slutligen andras pengar är slut har folket vant sig vid att allt är gratis och dom bli omhändertagna ungefär då kommer allt vara eftersatt i samhället och kollapsen nära

      Radera
  10. Här har vi verkligen ett exempel på hur extremt fördummande Twitter är. Ska detta resonemang komma från en nobelpristagare i ekonomi. I så fall förväntar jag mig att min 2,5-åriga dotter vinner årets pris eftersom hon förstår att om man ger någon pengar så får man saker tillbaka....
    Han har ju rätt i att det inte är vindkraftens fel att elförsörjningen havererar. Dock så är det ju en indirekt konsekvens av att delstatliga och federala regeringar samt finansmarknaden har öst biljarder dollar i subventioner och räntelösa investeringar över vindkraft. Detta samtidigt som restriktioner och övereffekt vid bra vindförutsättningar har tvingat kolkraftverk och även vissa gasverk att slå igen. När så skiten träffar fläkten så har man inte längre något kolkraftverk som kan gasa på och kompensera. Att koppla ihop med grannstaterna är inte någon perfekt lösning att skrika på heller. Det är ju bara några dagar sedan som södra Sverige fick smaka på effekterna av ett kabelfel mellan Tyskland/Norge.

    Så. Nu väntar jag på att det ska komma fram hur mycket denne man har investerat i förnybart

    SvaraRadera
  11. Majoriteten av kunderna i Texas har fast elpris. Det är bara ett litet antal, de som signat upp med "Griddy" som har spotpris och fick dessa höga priser. Signar man upp för en sån tjänst bör man oxå hålla koll på vad det innebär...

    SvaraRadera