Aktuellt

Vad är det första du kommer göra när pesten är över och alla restriktioner och rekommendationer är borta?

En dag kommer Wuhan-pesten vara officiellt över och inte längre vara en pandemi. Restriktioner kommer vara lyfta, olika stöd försvunna och r...

2021-02-14 11:11

Naturliga lokala monopol

Det finns ett antal samhällstjänster som oftast utgör naturliga monopol, framför allt inom infrastruktur. Dessa hittas oftast inom infrastruktur, och har historiskt varit brukarägda men dessvärre allt mer privatiserats för kortsiktig profit. Aktuellt är t ex fiberföreningarna på landsbygden, och vi kan vänta oss att de över tiden kommer säljas av och tas över av telebolagen.
Pumpbrunnar i ett naturligt monopol
Ett naturligt monopol är någon form av tjänst som i praktiken bara kan finnas en av. Exempelvis vägen fram till ditt hus. För de flesta ägs den av det allmänna som kommunen eller staten, men ibland ägs den av en brukarägd förening, en vägförening. Men det är ytterst få som har två olika vägalternativ att välja mellan.

Det samma gäller elnät, vatten och avlopp. I fallet vatten och avlopp är det förstås möjligt att åtminstone på landsbygden ha enskilt avlopp, och försöka undvika att tvångsanslutas till kommunala avlopp, vilket i praktiken bara går att göra på detaljplanerat område även om kommuner har möjligheten att trakassera enskilda avloppsägare till att till slut ge upp, betala hundratusentals kronor och ansluta sig till det kommunala monopolet.

När vi pratar om dessa naturliga monopol kan vi också kalla dem lokala monopol.

Även telenäten var förr naturliga monopol, men idag finns det alternativ som t ex fiberföreningarna på sina håll, men framför allt trådlösa telenät, vilket slagit sönder de lokala monopolen och pressat priserna. Just mobiltelefoni och den prispress som funnits där visar tydligt hur destruktivt ett naturligt monopol är för kunderna när det inte är brukarägt.

Fiberföreningarna är ett modernt exempel på brukarägda monopol, där kunderna stått för finansieringen och eventuellt överskott investeras tillbaka i verksamheten. Även de lokala elnäten har varit brukarägda i Sverige, och det finns fortfarande en lång rad små ekonomiska föreningar som driver elnät, framför allt på mindre orter och på landsbygden. Ursprungligen var mycket av de lokala elnäten i Sverige sprungna ur lokala initiativ, precis som för fiberföreningarna idag. Men många har sålts ut och tagits över av elnätbolag. Föreningarna brukar generellt ha lägst avgifter och bäst driftsäkerhet, helt enkelt för att all vinst återinvesteras i verksamheten, plus ett lokalt engagemang och lokal styrelse utsedd av brukarna. 

De lokala elnätleverantörernas förening heter Lokalkraft och man har 35 medlemsföretag, varav många är kommunalägda men några faktiskt fortfarande är föreningar. Exempelvis Sandhult-Sandareds Elektriska ekonomiska förening, med 3 500 abonnenter varav 2 500 är delägare (=fastighetsägare, hyresgäster är inte medlemmar killgissar jag). SSE bildades 1918 i samband med elektrifieringen av Sverige.

Men fiberföreningarna kommer nog över tiden köpas av telebolagen. Säg att man (likt jag) betalat 23 000:- för min fiberanslutning. Det kommer vara frestande för väldigt många att ta ett erbjudande om 40 000:- från ett telebolag (före skatt, som blir 30% på 17000:- i detta hypotetiska exempel), som sedan kommer dubbla avgifterna.Trots allt är det mycket jobb för styrelsen att driva sådana här föreningar och när eldsjälarna tröttnar återstår försäljning.

Vinsterna i de naturliga monopolen elnät och vatten- och avlopp är reglerade i lagen. Elnäten får bara ta ut vinst i proportion till hur mycket de återinvesterar i nätet. Kommunerna får i princip inte ta vinst alls på vatten och avlopp, även om det likt för skolorna finns omvägar via t ex internhyror för lokaler. Telekom regleras dock inte på samma vis, men där finns i alla fall konkurrensen från trådlös uppkoppling, även om den oftast är usel på landsbygden och är långsammare än DSL-tråd. Nej, 5G kommer inte ändra det och har ännu sämre räckvidd och kommer därmed inte byggas ut på landsbygden utanför större byar.

Det existerar även partiella monopol. Utmärkande för naturliga lokala monopol är att det är extremt dyrt och kräver stora investeringar att etablera en konkurrent, och det till ingen egentlig samhällsnytta - alla har exempelvis redan el. Partiella monopol är inte naturliga, men existerar framför allt på landsbygden, t ex en vårdcentral. Det går att skriva sig på en annan vårdcentral tre mil bort, men ter sig rätt meningslöst när priserna som brukare är de samma, reglerande av regionen. Andra partiella monopol ges ut av staten, t ex vilka som får sända radio eller teve på de begränsade frekvenserna i radionätet. Visst, den enskilde tillståndshavaren har ett naturligt monopol på en viss frekvens, men det är enkelt att som kund byta frekvens. Även mobiltelefonibolagen kan därmed ses som partiella monopol, men de säljer också vidare sin nätkapacitet till andra bolag vilket fortfarande ger en fungerande konkurrens. Antagligen behövs det 3-4 olika leverantörer i de partiella monopolen för att uppnå konkurrens.

Strömavbrottet på Tjörn på grund av Ellevios underinvesteringar i elnätet är ett typexempel på vad som händer när det naturliga lokala monpolet hamnar i privatägda fickor. Ägarna i Kanada och Stockholm har noll kopplingar lokalt och kunde inte bry sig mindre, så länge degen rinner in. I fallet en lokal brukarägd förening, eller åtminstone ett kommunalt elbolag så finns det viss konsekvensutsättning lokalt och blir en fråga om att kunna se sina grannar i ögonen. Det betyder inte att det nödvändigtvis blir bättre - kompetens är alltid avgörande, men när naturliga monopol inte längre ägs lokalt så avgör i första hand profit. Det enda man som kund i det fallet kan göra är att flytta om det inte passar. 

De kommunala VA-näten är också ett dåligt exempel, men på när monopolet ägs av det offentliga. Ersättningstakten sägs vara i snitt 200 - 300 år och på många platser är det fortfarande de ursprunliga ledningarna från 1800-talet som används, och bara lappas och lagas när de går sönder. Min kommun har kört en kraftansträngning och är nu nere på runt 120 års ersättningstakt, en av de lägre i Sverige...

Det är rimligt att samhällets gemensamma äger de lokala naturliga monopolen, men det är inte samma sak som att det offentliga ska göra det. En brukarägd ekonomisk förening kan vara bättre, men det hänger på kompetens och att eldsjälar inte tröttnar, eller att brukarna inte lockas av en kortsiktig vinst vid försäljning.

I takt med att nätbolagen höjer sina elnätstaxor och särskilt i takt med stigande elpris kommer det successivt kunna bli lönsamt att klippa kabeln till elnätet. Tekniken finns, men kräver oftast att man bor på landet och är beredd att kompromissa. Att räkna hem det ekonomiskt är fortfarande svårare, utan bör nog mest ses som en hobby, dvs något som kostar mer än det ger tillbaka, men ger lycka. Men en dag kommer det bli lönsamt att klippa kabeln.

30 kommentarer:

  1. Tanken finns där att klippa kabeln.
    Men den slutar ännu med att man väntar och bidar sin tid.

    Lite, hur ska jag säga, osolidariskt?
    Med tanke på detta enorma investeringsbehov av elnätet vi har ett bra tag framöver.

    Men å andra sidan har jag alltid varit kritisk till att betala för andras vindkraft.

    Hade det varit enklare för en privatperson att skaffa vindkraft hade jag kanske varit betydligt närmre i tid till att klippa kabeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte vi är långt. LFP batterier med 250Wh/kg till hyfsat pris. Som laddas av valfritt hållbart energislag (vad nu det är nuförtiden, kanske bidragssolceller).

      Radera
    2. Det viktigaste är nog Wh per krona.

      Volym eller vikt på batterierna är oftast en ickefråga på landsbyggden.

      Tänk om vanliga privatpersoner kunnat installera egen vindkraft.
      Det hade verkligen gjort skillnad.

      Radera
    3. Sant, många på landet har väl dock två bilar redan? Kanske det skulle räcka med två elbilar på vardera 150kWh. Skulle det börja sina (molnigt och vindstilla) så är det bara att köra iväg med ena bilen och fylla på lite.

      Radera
  2. Toshibas kärnkraftverk, helt underhållsfria och inrymda i en standard container hade varit drömmen. Men dit når man inte med all reglering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underhållsfritt kärnkraftverk? Har du nån länk till det påståendet. Låter extremt dyrt också

      Radera
    2. För kunden underhållsfritt. Container baserat så tillvida att containern åker tillbaka till leverantören vid behov av underhåll eller vid bränslets slut. Toshiba försökte länge nå acceptans för detta. Nu är konceptet mer aktuellt igen eftersom amerikanska försvaret vill ha sådana container baserade kraftverk.

      https://www.thedrive.com/the-war-zone/26152/the-u-s-military-wants-tiny-road-mobile-nuclear-reactors-that-can-fit-in-a-c-17

      https://www.defensenews.com/smr/nuclear-arsenal/2020/03/09/pentagon-to-award-mobile-nuclear-reactor-contracts-this-week/

      Radera
    3. Tack, får läsa när jag får tid. Blir säkert poppis bland grannarna. Man kanske kan bjuda grannskapet på lite jod-tabletter.

      Radera
    4. Är inget fel med att erbjuda gratis norrsken året runt.

      Radera
  3. Det roligaste med att kunna klippa kabeln är att helt nya lägen blir tillgängliga för boende. Det blir möjligt att hålla sig med full komfort och uppkoppling i natursköna men väglösa trakter utan att investera ihjäl sig på infrastruktur. Det som är svårast att lösa med bibehållen mänsklig värdighet är faktiskt latrinen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nejdå latrinen är egentligen inget problem.
      Mer än i våra huvuden.

      En egen liten våtmark i anslutning till afvträdet räcker mer än väl.

      Radera
    2. Jojo, men under minst 4 månader är det för kallt för att våtmarken skall jobba så skiten samlas till en mäktig vårflod då man helst bör resa bort. Tro mig - jag har utrett det här rätt noga!

      Radera
    3. Det finns minireningsverk. Det finns även förbränningstoaletter.

      Men det stämmer att dricksvatten och avlopp kan vara mycket besvärligt att ordna på vissa platser. Det kanske bara finns saltvatten eller otjänligt vatten när man borrar.

      Radera
    4. Latrinkomposter av märket "Biokub" med lakvattenbalja ser ut som svarta stapelbara "klossar". Enkla att sköta, bara att stapla på och av och flytta till annan plats i trädgården vid behov.

      Man behöver inte tömma komposten på 10 år, pga att innehållet "kokar" ihop pga värmen, som avfallet genererar i den välisolerade komposten, t o m på vintern. Håller i evigheter utan att plasten åldras, spricker eller missfärgas.

      Vi köpte tre st. för 20 år sedan från Överjärva gård, den säljs där fortfarande. Man kan tillverka ett lock och placera en sitt-ring direkt ovanpå, om man vill.

      Vi har dock tömt hinken från utedasset i latrinkomposten. Dessutom har vi urinseparerat och låtit billig planteringsjord suga upp urinen (luktfritt).

      Radera
    5. Förbränningstoaletterna behöver en påse, som kostar en krona/styck. Dessutom kostar elen. Pris: drygt 30.000 kr, den finns som gasol-eldad variant också.

      Radera
    6. Kompost i olika former går att få att fungera förträffligt, men de kräver jämn tillförsel av material på vintern för att hålla igång. Hade grannar i ett sommarstugeområde som övervintrade i sommarstugan men som inte fått latrinkomposten att tända ordentligt. När hela vinterlasset tinade framåt april blev det en.. eh "stark" upplevelse för hela området. Speciellt flugorna överraskade med sin myckenhet...

      Radera
    7. Jag tömde frysen en gång och det fanns bl a fisk som hade passerat bäst-före-datumet för länge sedan. Ojoj vad det luktade illa av latrinkomposten och hur mycket flugor det blev! Det såg ut som när bina svärmade en gång när vi var nyblivna biodlare. Vilket surr! Lyckligtvis är tomten så stor att lukten förhoppningsvis inte nådde till grannarna. Jag borde tömma frysen lite oftare, men tankarna är oftast på annat håll.

      Radera
  4. Det är väldigt olika vad fiber anslutning kostar. Har själv betalat 10 k (kommunägt) samt 23 k (telebolag) i två olika städer. Att det skulle söka sig upp mot 40 k låter inte realistiskt.

    SvaraRadera
  5. Det är lustigt att de kommunala VC näten håller kattaastrofalt dåligt skick. Det är ofta stura utstläpp av avloppsvatten i vatten drag när det regnar mycket. droppläckage i marken med mera.

    Där man i fallen med enskilda anläggningar aldrig skulle acceptera den dåliga anläggningen.

    Många kommuner lägger stora pengar på att jaga enskilda avloppen. Men de egna hanterar mnan på sin höjd med att man mäter vattenkvaliteten efter det stora kommunala reningsverket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värmdös kommunala avloppsnät bräddar ofta ut i havsvikar, som blir gulbruna, vilket syns tydligt när isen har lagt sig. Ofta är det olämpligt att bada i dessa vikar, med tanke på risken för t ex små flickor att få en urinvägsinfektion. Fastighetsägarna för strandtomter är väldigt upprörda och marknadspriserna sägs ha sjunkit kraftigt. Strömavbrott, tekniskt fel eller kraftigt regn kan vara orsaken till bräddningen. Tur att jag har min egen pool. Fast där får man också mota bort besökande ungar, som vill pissa i vattnet. Morsorna säger, att "det är klart att min unge får kissa i din pool, filtret tar hand om kisset" (nej, det gör det inte!).

      Kommunen växer så det knakar och nu planeras det en förlängning av tunnelbanan från Nacka Centrum till Värmdö (Gustavsberg och Värmdö Marknad) från Kungsträdgården och VA-nätet är redan otillräckligt.

      Apropå att klippa sin egen kabel så har gäststugan med kompisen Jar-Jar Binks redan gjort ett tappert försök att göra stugan oberoende av el-monopolet. Han sågade av kabeln mellan elskåpet och gäststugan, i tron att den var en gammal sommarvattenslang, från den tiden som alla vägar på området hade en sommarvatten-förening, gemensam sommarvattenbrunn och ett pumphus. Det slog gnistor, när han sågade med en fogsvans, men han antog att det fanns stenar intill "sommarvattenslangen". Jag märkte att faserna försvann en i taget och sedan kom Jar-Jar till mig och erkände, att han hade råkat såga av sin elledning. Han kunde ha dött!

      Det var inte den första drullen som försökte sabotera gäststugans elförsörjning. Exet som hade blivit en fanatisk biodlare, hade fått ett tips om att man kunde göra om sin gäststuga till en "bi-paviljong", med bikuporna inuti och fluster-öppningar i väggarna, så att bina kunde flyga ut och in fritt. Exet var i farten med att dra igång bensin-motorsågen, för att såga dessa flusteröppningar i väggarna. Det var bara att han hade varken stängt av strömmen med huvudströmbrytaren eller kollat var elledningarna går i väggarna. Jag tyckte att det var helt galet att förstöra en gäststuga på det sättet, så jag lade in mitt veto som hälftenägare till fastigheten och exet blev väldigt sur, förstås, och det uppstod ett gräl om vem som fick bestämma. Han ville också bygga ut på framsidan av huset med ett "slungrum" för honungen, utan bygglov, där jag också la in mitt veto. Elledningar med ström i och bensin i motorsågen kunde ha blivit en dödlig kombination!

      Man kan nästan höra en "banjo-duell" härute på bondvischan.

      Radera
  6. Vi har äntligen fått fiber i bygden. Då det totalt blev över 200 meter grävstrecka per fastighet när man slog ut det så var det glädjande att nån ville bygga.

    Vet att det är många som pratar om "Det mobila bredbandet" men det är generellt folk med dålig koll. Jag hade extremt bra hastighet över 4G. 110/30 med 15 ms latency. 1,8 km från mast. Fri sikt och riktantenn.
    Med tanke på att tekniken för 5G använder högre frekvensområden som klarar större datamängder är det viktigt att tänka på två saker. Det krävs i princip exponentiellt högre sändarkraft för att uppnå hastigheter över asvstånd. Högre frekvenser är mycket mer känsliga för saker som lövverk och andra hinder (jämför din egen router med 2,4 ghz eller 5 ghz och de olika fördelarna med respektive frekvensområde)

    SvaraRadera
    Svar
    1. 5G använder även liknande frekvenser som 4G där räckvidd är viktigare men med fördelen att 5G kan hantera många fler enheter per ytenhet. Så även för oss på landsbygden kan 5G bli ett lyft.

      Radera
  7. Eftersom det är så lätt att ett lokalt privat monopol blir ett distant privat monopol där man hänvisad till en kundtjänst som struntar i en finns det helt klart infrastruktur som borde regleras stenhårt (elnäten är inte stenhårt reglerade, tvärtom, Ygeman är delvis ansvarig såklart) eller drivas offentligt.

    Inte för att offentligt garanterar effektivitet, men det ökar sannolikheten att ansvar kan utkrävas.

    Det går inte när ägaren är anonym fondförvaltare eller liknande.

    SvaraRadera
  8. Det enda som är värre än ett offentligt monopol är ett privat monopol.
    (Skriver jag som älskar marknader, alltså marknader på riktigt där nya företag kan etablera sig. )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Teslas laddnät fungerar väldigt bra och prisvärt. Jmf EU-bidragskonkurrenten Ionity. Nu erbjuder SuC-laddnätverket halva priset vissa icketrängsel dagar. Elon vill även öppna upp mot andra icke-Teslaägare.

      Radera
  9. Lokala nät, vägar, VA, el, fiber osv som drivs av brukare kräver ju oftast eldsjälar i styrelse och som "fixare".

    Det är allt svårare att hitta eldsjälar. I vägföreningarna är dessa ofta äldre pensionerade småbrukare (Lasse, Bosse och Lennart) och när dessa säljer traktorn eller trillar av pinn finns ingen som orkar eller vill ta över. Särskilt inte när styrelsearvodena ofta är 999 kr om året.

    Lokala elnät har fördelen att ägarna själva drabbas av eventuellt elavbrott. Man ser därför till att i förväg ta bort riskträd kring luftledningar. Man är ute och ser att nu har det kommit snö och det där trädet har börjat luta så man hugger innan det blir kortslutning.

    SvaraRadera
  10. Det räcker att EN i byn har elanslutning och parkering för elbilar. Han/hon kan då även ladda transportabla batterier åt byns innevånare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har transporterat våra bilbatterier till vår granne flera gånger för att ge starthjälp. Ett bilbatteri väger runt 20-26 kg, så en batterivagn kunde vara en bra investering för att skona våra ryggar. Det känns som vår granne betraktar oss som deras tjänstefolk. Tackar aldrig och kräver mycket.

      Radera
  11. Beroende på vem som byggt fibernätet och korrekt material använts köper telebolagen i många fall härvor, inte nät.
    Om man får ett fläskigt erbjudande från televerket föreslår jag att man besöker sitt lokala fiberskåp och kontrollerar om det ser ut som ett råttbo eller ej innan man bestämmer sig.

    Finns riktiga skräckexempel på felaktigt materialval som får tråkiga konsekvenser i längden.

    SvaraRadera