Finns det några genuina unika svenska efterrätter?

Vad finns det för genuint unika svenska efterrätter egentligen? Någon som har några tankar kring detta, eller är det enda äkta svenska olika former av vintertida svältkost, där efterrätter inte hör hemma?

Ostkaka med hjorton- respektive jordgubbssylt. Nä, ostkaka är inte svenskt.

Så vad för miserabla genuina svenska efterrätter finns det egentligen?

Antagligen bör de vara mjölkbaserade, utifrån att man bara kunnat överleva på de här breddgraderna genom att torka gräs om sommaren, som är det enda som i större delen av Sverige växer hjälpligt, och om vintern ge det till kor, som ger tillbaka mjölk efter att som grovfoderomvandlare processat gräset. 

Således kan man misstänka att ostkaka skulle vara svensk. Men det finns i åtminstone Frankrike och Grekland, om än med andra namn. Dock ska småländsk ostkaka enligt Wikipedia först dokumenterats i Sverige är 1538, så det kanske är en kandidat ändå. Men kan knappast kallas för unikt svensk, men har i alla fall funnits här några år.

Då kanske man kan tänka sig den bohusländska äggosten, men vi som kommer från bohuslänska släkter vet ju att vi är en kombination av norrmän och danskar, som först de senaste århundrandena har varit en del av Sverige. Därmed går också skåningarnas påhitt som spettekaka, som således mer är att betrakta som dansk, och dessutom kom till Skåne från Tyskland.

Nä, Tore Vretmanska delikatesser från Misärsverige som smälta After Eight på burkpäron på vara väldigt svenskt, men After Eight är det inte. Och definitivt inte choklad.

Så vad finns det för genuina unika svenska efterrätter - vad hittar ni lokalt i resten av Sverige, de icke-danska delarna, så här i de stängda gränsernas och pestens tid? 

Varför man nu skulle bry sig, efterrätt som efterrätt, men mycket av den genuint svenska maten är svältkost, t ex de olika former av konserverad mat som ingår i traditionellt julbord och som nog ingen egentligen skulle röra om det inte vore tradition.