Aktuellt

Reklam: Fem procent rabatt med Cornucopia? på Finanskursen årskull 3

Denna artikel är reklam för Finanskursen, som erbjuder tidig anmälan och fem procent rabatt till bloggens läsare om de anmäler sig här . F...

2021-02-14

Är det värt att rensa solcellerna från snö i februari?

Detta inlägg är sponsrat av Solkraft Sverige och handlar om min egen solkraftanläggning. Solkraft Sverige genomförde min installation på totalentreprenad.

Är det egentligen värt att rensa solcellerna från snö under februari? Mitt svar är nej, då risken och tiden för att genomföra detta knappast är värt det hela. 
Aktuellt läge för del av anläggnningen
Det kan vara frestande att riskera livet med att rensa solceller från snö så här års, men det är helt enkelt inte värt pengarna.

Mina solceller är mestades riktade mot ostsydost och har en lutning på cirka 25 grader, vilket sammantaget leder till att de blir snötäckta. Har man paneler rakt mot söder eller i 45 graders lutning så kanske de egentligen aldrig täcks av snö, åtminstone inte här i södra Sverige.

Men är det annars värt att få bort snön?

Jag rensade snön första året, antagligen rent psykologiskt att jag ville se hur panelerna fungerade, men det tog tid och var livsfarligt. Rensningen skedde från stege sex meter över marken coh med en vattenslang, som spolade panelerna så snön lossade. Ett tips är att inte stå nedanför, utan spruta på panelerna åt sidan om stegen.

Det året, 2018, gav solpanelerna 39 kWh i februari, på en anläggning om 4.76 kWp. Motsvarar lite förenklat ett värde om cirka 39:- SEK. Inget man ska riskera livet för kanske.

Som ni ser på skärmdumpen låg det snö 19:e till 25:e februari, där jag spolade av panelerna och fick totalt drygt 8 kWh resten av februari tack vare det. Verkligen inget att riskera livet för.
Februari 2018

Sedan dess har jag inte städat panelerna.

2019 producerade de 108 kWh i februari, efter att ha varit snötäckta under första halvan av månaden, ungefär som i år. Det emsta av produktionen kom naturligt mot den ljusare andra halvan av februari.

Februari 2019

Förra året var det ingen snö alls, men produktionen nådde bara 89 kWh på grund av väderleken.
Februari 2020

I år har panelerna än så länge bara levererat 1 kWh, då de varit konstant snötäckta. Snön håller dock på att smälter av av sig själv och det går fort när väl panelernas svarta ytor är exponerade för solen och blir varma. Kommer det inte mer snö så är snön borta om några dagar utan arbetsinsats och det mesta av produktionen i februari kommer utan arbetsinsats. Nu ska det dock snöa på onsdag, men med temperaturer runt noll kan det lika gärna bli regn, och i så fall försvinner snön.

Mars månad har dock högre produktion, och tar man inte hänsyn till risken kan det i mars vara relevant att rensa panelerna. Förra året producerades 324 kWh av panelerna i mars, och då börjar vi snacka om att timpenningen för att rensa dem från eventuell kvarvarande snö i början av månaden kan betala sig. För min del är det cirka 30 minuters arbete med vattenslang att rensa panelerna, vilket kanske kan vara värt 300:- skattade pengar eller 600:- SEK i timmen netto, vilket motsvarar en debiterad oskattad timpenning på 1577:- SEK i timmen (600*2*1.3145). Dock är det här osannolikt att snön ligger naturligt hela mars ändå, så timpenningen är antagligen betydligt lägre oavsett. Krävs bara ett regn så är snön borta, om inte annat glider den snabbt av när vattnet rinner på panelerna på grund av regnet.

Notera att snön nedanför panelerna hindrar de nedersta panelerna från att bli helt fria från snö, och även den måste bort. Den tas bort innan man börjar spola panelerna.

Själv grundproblemet är att även om det är soligt och klart väder så här års, så är inte solen särskilt stark på grund av att den ligger lågt, samt har färre timmar över horisonten. November - februari är det så lite produktion att det oavsett inte är värt det, i alla fall inte med paneler riktade mot öst. Söderläge är mer avgörande vintertid, men då kanske snön inte lägger sig alls utan solen blir stark nog att smälta snön.
Mer av anläggningen

Detta inlägg är sponsrat av Solkraft Sverige. Solkraft Sverige genomförde min installation på totalentreprenad, betalad av mig till fullt orabatterat pris med skattade privata pengar. 

30 kommentarer:

  1. Hur många år tar det innan du tjänat in anläggningen? Har lite dålig koll på hur värderingen på huset påverkas. Borde rimligen öka en del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom husets värde höjs mer än kostnaden för anläggningen pga lägre driftskostnad och med det högre mäklarvärdering så tjänar man in det redan första dagen.

      Radera
    2. Se https://cornucopia.cornubot.se/2017/11/over-8-i-arlig-avkastning-pa.html

      8.3% ränta före skatt givet att husets värde bara höjs med installationskostnaden om 90000:- SEK. Faktiskt höjd värde på lägre driftskostnad blir 500 000:- SEK, så installationen gav över 400% i vinst dag ett. Ska man sälja - installera solceller, kör ett helt kalenderår så driftskostnaden går ner, lägg sedan ut till salu. #profit

      Nu ska jag inte sälja, men en solcellsanläggning är en investering man får tillbaka när arvingarna säljer, inte konsumtion.

      Radera
    3. Intressant. Funderar på att motionera det i BRF. Vore intressant ifall att studera någon BRF som infört. Tänker att huset använder elen till elbilsladdning etc. Huset har fjärrvärme och platt tak, mest papp och en liten del sedum.

      Radera
    4. B2B. Har suttit i möten med den lokala elleverantören som även levererar fjärrvärme till BRFen. Ännu så länge har vi inte slagit till på solceller beroende på låga elpriser samt låga priser på fjärrvärme sommartid. Förändras den kalkylen med högre priser på el sommartid kan solceller bli intressant. Ännu mer intressant när lagring blir möjlig.

      Radera
    5. Back2Black: Börja med att titta på förutsättningarna för att installera IMD (Individuell mätning och debitering), eftersom förbrukningen ofta är låg på en BRF. Kan man däremot tillgodoräkna alla förbrukarna i föreningen, går det att bygga en betydligt större anläggning. IMD sparar dessutom c:a 1000:- om året per lägenhet i abonnemangskostander.
      Betydligt lönsammare än solceller.

      Radera
    6. Tack för tips. Här södraste Sverige med dyrare el och fler soltimmar kanske det att räkna hem. Med en ränta på runt 0,75% så nettoek plus ifrån dag 1. Tror dock det finns lite väl stort motstånd dock. Jag hade föredragit det som avdragbart kapitaltillskott. Men nej, det är nog bara att glömma att få igenom det. Folk har väl knapp en månadslön i buffert nuförtiden

      Radera
    7. B2B. Det som förvånar mig är varför det inte byggdes med solceller och imd när det byggdes (nybygge).

      Radera
    8. Östergren, ja det är märkligt faktiskt. Väldigt få nybyggda hus som byggs så tyvärr. Kan man få ned avgiften något så kan ju folk låna desto mer. Gör man det i efterskott så blir det såklart dyrare med installation, dock fås en liten bit tillbaka (20%?) vid ev. uppgång. Fast uppskovet skrotas kanske framöver ändå. Förvånande och dumt ja.

      Radera
    9. Man vill ju ha en helhetslösning gällande solceller, fjärrvärme, imd, samt kapacitet för laddning av elbilar. Inte helt enkelt att få till den ekvationen i äldre fastigheter. Vid nybygge borde det vara en självklarhet redan vid ritbordet.

      Radera
    10. Bra tryck i nyprod:
      https://www.avanza.se/placera/telegram/2021/02/15/bomarknad-nyproduktion-saljs-snabbare-svensk-nyproduktion.html

      Radera
  2. Bra och klokt inlägg!

    Efter att ha vinglat och försökt snöröja på taket (vindfånget där all snö samlas) så insåg jag att som ickeproffs skall man EJ upp på tak.
    Däremot finns det bra rakor att köpa med långa skaft där man kan stå på marken och dra ner snö. Tar lite längre tid men är helt riskfritt.

    Dessa ska såklart inte användas där det finns kännslig utrustning som solpaneler. Men kan tänka att man kan skynda på smältningen med nån dag eller två om man rensar runt och nedanför.

    (Och jag behöver egentligen inte skotta taket, det gör ingen med en taklutning över 20 grader med ettt tak byggt av normalkunniga i Sverige. Men det är skönt slippa all is som hänger sen)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nuförtiden är det dock poppis med låglutande papptak. Med solceller + mycket snö, får man hålla koll på taklasten (speciellt ifall raderna vinklas)

      Radera
    2. Med tanke på byggkraven ser jag fortfarande inte att det ska vara något problem

      Så länge inte byggherren är en klåpare :)

      Radera
    3. Sant, nog värre för äldre hus dock. 20kg/m2 adderas av cellerna, så det ska nog till en massa snö för problem. Kanske värre med vindlast vid kusterna då.

      Radera
  3. Går det inte att få tillräckligt tryck i vattenledningen så du kan spruta vatten nerifrån backen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man ska väl inte slösa på dricksvatten i dessa tider med effektbrist.

      Radera
    2. Jag har inte tillräckligt tryck för det med min pump 60 m ner i berget, nej. Blev inget bra när jag provade, för mycket spridning även om det nådde. Gick mycket snabbare att göra det från stege.

      Radera
  4. Mitt vinklade hustak mot syd ligger i skugga större delen av vinterhalvåret. Detta pga av omgivande berg och skog. När jag skulle testa solceller, regulatorer, batterier som jag har till båten, gav solcellen ingen laddning alls pga fr låg spänningsnivå. Men hur är det med en större anläggning? Jag antar att solcellerna ger något trots att de befinner sig i skugga?

    SvaraRadera
  5. Har en yta söder om lagården som inte används. Mot R16. Tänkte sätta solcellerna där. Enklare att ta bort snö. Nackdelen är väl att jag lär klippa gräs och röjja sly. Billigare montering också.
    Nackdelar?
    Biyta som inte syns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Billigare montera på tak. Processen är så strömlinjeformad idag att markarbetet blir dyrare för markmontage.

      Radera
    2. Jupp, bara att få en offert på det är knepigt. Själv funderar jag på att montera på södervänd vägg, då får man visserligen lite sämre effekt på sommaren men bättre på vintern. Tankar på det någon?

      Radera
  6. Har man taklucka vilket ofta kan vara krav för sotning kanske man kan sätta en bra vattenspridare ovan panelen, eller ställa sig med slangen i lucköppningen (en slang monteras enkelt på vilken kran som helst i huset.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vatten och frost är inte någon bra kombination. Svårt att få en fast monterad lösning att fungera på vintern. Däremot vattenslang manuellt upp genom taklucka kan säkert funka bara man har tillräcklig räckvidd på vattenstrålen.
      .

      Radera
  7. 23,5 kWh idag. Igår var det 23 jämnt, så det finns vårtecken trots kylan.
    Solen röjde panelerna redan i början av veckan, så det arbetet besparades.
    Toppnotering idag var strax över 5 kW på en drygt 8 kW-anläggning vilket får ses som riktigt bra i februari. Ska bli spännande att se vad det ger när det blir lite fler soltimmar.

    SvaraRadera
  8. Det borde vara möjligt att smälta av snö med ström genom solpanelerna. Man får en förlust av energi, men på stora platta tak med solceller så slipper man då skotta vilket kan vara värt mycket pengar.

    SvaraRadera
  9. Räknade med 0 kWh nov-mars i min investeringskalkyl (var 12 % av beräknad årsproduktion, där installatörens programvara dock inte tog hänsyn till snö) så jag tar hetsen om panelskottning i solcells-grupperna på Facebook med ro och inväntar att våren gör jobbet.

    Förra vintern som nästan var helt snöfri här gav panelerna dock faktiskt sammanlagt under jan-mars 8,6 % av årsproduktionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, eller hur? Det är inte mycket energi det handlar om.

      Radera
  10. Kanske en sådan här norsk taksnöbortagare fungerar på en solpanel!?

    https://www.multicom.no/snowfall-genial-snomaker-for-tak/cat-p/c/p10640486?gclid=Cj0KCQiA1KiBBhCcARIsAPWqoSokxy9SAosrl9mB8H3fY9eiNP5NOo-hNtnnmixH4v45ZyyMTxdW9YAaAqthEALw_wcB

    SvaraRadera