Aktuellt

Reklam: Fem procent rabatt med Cornucopia? på Finanskursen årskull 3

Denna artikel är reklam för Finanskursen, som erbjuder tidig anmälan och fem procent rabatt till bloggens läsare om de anmäler sig här . F...

2021-01-18

Skatteintäkterna ökade återigen 2019 på M+KD:s budget - trots sänkta skatter

SCB rapporterar att deklarationsutfallet för beskattningsåret 2019 visar på ökade skatteintäkter från privatpersoner trots skattesänkningar av exempelvis statlig skatt. Det som ökade mest var dock skattintäkterna från företagen.
Betalade mer skatt till de vid slutet av Drottninggatan
Hushållens beskattningsbara förvärvsinkomst ökade med 2.8% och skatteintäkterna efter avdrag för t ex räntorna på bostadsbubblans bostadslån, RUT- och ROT-avdrag, jobbskatteavdrag med mera ökade med 13.2 GSEK (miljarder kronor) eller 1.7%.

Detta inkluderar dock den så kallade public service-avgiften, som alltså visar sig klassas som en skatt och inte en avgift (till absolut ingens förvåning även om de som klubbade denna skatt hävdar att det är en avgift), vilket var ny för år 2019.

Företagens beskattningsbara inkomst ökade med 11.2% och skatterna på företagandet ökade med 11.6. Mest av allt, och då även jämfört med de privata skattebetalarnas delposter förutom public service, ökade bolagsskataten, alltså skatten på företagens vinster, som steg med 15.4%.

Den skatt som ökade med för privatpersoner oräknat public service var begravningsavgiften, vars skatteintäkt ökade med 6.6%.

Till absolut ingens förvåning ökade alltså skatteintäkter både från företag och privatpersoner trots vänsterns ylanden i högan sky om att skatteintäkterna faller när man sänkte skatten i den av M+KD lagda och klubbade höstbudgeten som gällde 2019 och bland annat styrde privatpersonernas skatt hela året.

SCB:s redovisning av utfallet av M+KD-budgetens skatteintäkter och inkomster för hushållen och företagen finns här. Det var alltså först år 2020 som hushållen och företagen drabbades fullt ut av inte bara pandemin utan också av en MP+S-budget understödd av JÖK-partiet C och det snart utplånade och för alltid bortglömda L.

26 kommentarer:

  1. Det är intressant hur "skatt" eller "avgift" används lite godtyckligt beroende på hur utfallet blir.

    Ett exempel som fortfarande är aktuellt är hur Skatteverket tolkar den norska "trygdeavgiften" på 8.2% som en avgift och inte skatt, trots att det är en skatt i Norge, samt att motsvarande post finns i det svenska skattesystemet. Resultatet blir att man som svensk arbetande i Norge inte får göra avdrag på denna summa och således - helt i strid med gällande skattelagstiftning och det Nordiska skatteavtalet - blir dubbelbeskattad.

    Fräscht.

    Bloggarens inlägg visar också tydligt på hur mitt exempel ovan är relevant då det lett till att mängder med sjömän som i brist på jobb i Sverige tog sin tillflykt till norsk offshore, innan den gick i stöpet, istället för att gå arbetslösa och belasta samhället, istället pumpat in miljoner efter miljoner till det svenska skattesystemet genom konsumption.

    På grund av häxjakten har nu många istället gett upp och har bytt yrke eller arbetsplats vilket leder till antingen "rundgång" i det svenska systemet istället för tillförsel av utländskt kapital, eller minskade skatteintäkter pga betydligt lägre lön. Detta samtidigt som skattepengar på nödvändig utbildning nu är kastade i sjön då folk helt enkelt inte är verksamma inom området dom studerat till.

    Istället

    SvaraRadera
  2. Mycket tänkvärt inlägg. Väldigt många människor tror att skattenivå och skatteintäkt följer varandra i en rak linje. Höjer man skattesatsen med 10% så skulle skattesatteintäkterna öka med 10% också. Men bara att kolla på kommuner och landsting, de med högst skattesatser har oftast lägst skatteintäkter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Än vanligare skulle jag säga att den vansinniga föreställningen att sänkta skatter generellt skulle leda till högre skatteintäkter. Bygger väl ungefär på samma knivskarpa resonemang som att kommuner och landsting med högst skattesatser skulle vara orsaken till att dessa kommuner och landsting ofta har lägst skatteintäkter...

      Radera
    2. Då är väl vi på den optimala skattesatsen eftersom både höjning och sänkning ger samma resultat.

      Radera
    3. Poängen handlar ju egentligen inte om att alltid höja eller alltid sänka skatten utan om att hitta den nivå/punkt där skatteintäkterna är optimala. Vissa menar att en skattesänkning kan öka intäkterna eftersom det är ett incitament för mer arbete och mer konsumtion. Andra menar att det är tvärtom och att höjningen ger större intäkter och gör mer nytta även om det blir mindre lönsamt att arbeta. Om jag har förstått regeringen rätt så har dom valt att behålla samtliga jobbskatteavdrag med samma resonemang som i den förstnämnda ståndpunkten ovan.

      Radera
    4. RE: Johan Abrahamsson

      Om det blir mindre lönsamt att arbeta måste man arbeta mer för att upprätthålla sin levnadsstandard. Exempelvis om jag behöver 20 000 kr extra för en semesterresa kommer jag att jobba dubbelt så många timmar extra vid 75% marginalskatt som vid 50% marginalskatt.

      Radera
    5. Absolut, det kan vara en effekt att väga in också. Sedan kommer vi in på ytterligare diskussioner om nivåer på socialförsäkringar, pensioner, bidrag etc. Men det tycker jag vi tar en annan gång. Trevlig kväll :)

      Radera
    6. När jag var nyexaminerad från den tekniska högskolan och var risigt betald jagade jag varje möjlighet till övertidsarbete även fast marginalskatten på den medelmåttiga lönen var 75%. Jag behövde helt enkelt pengarna för att kunna unna mig något kul.

      Nu när jag har betydligt bättre betalt och sitter på en färdigamorterad bostad behöver jag inte jaga pengar på samma sätt. Skall det vara värt extrabesväret behövs det betydligt mer en att jaga några 10 tusen till en semester som jag ändå har råd med.

      Hungriga katter jagar bäst. Och extra intensiv blir jakten om bytesråttorna är magra i hullet. En övergöd katt framför den varma brasan är en usel jägare.

      Radera
    7. "Men bara att kolla på kommuner och landsting, de med högst skattesatser har oftast lägst skatteintäkter"

      Ja hur var det nu med korrelation vs kausalitet?

      En kommun med hög arbetslöshet och låga lönenivåer måste nog ha en högre skattesats för att få verksamheten att gå runt.

      Finns väl heller inga dynamiska positiva effekter för en kommun som talar för att sänka skatten för att öka inkomsterna, framförallt pga utjämningssystemet.

      Radera
    8. "Men bara att kolla på kommuner och landsting, de med högst skattesatser har oftast lägst skatteintäkter"

      Ja hur var det nu med korrelation vs kausalitet?

      En kommun med hög arbetslöshet och låga lönenivåer måste nog ha en högre skattesats för att få verksamheten att gå runt.

      Finns väl heller inga dynamiska positiva effekter för en kommun som talar för att sänka skatten för att öka inkomsterna, framförallt pga utjämningssystemet.

      Radera
    9. @Sjunkbomben. Skatteintäkter beror på fler faktorer än skattesats. Det känns nästan lite fånigt att behöva peka ut.

      @Carl-Fredrik. Jag tror nog att ålder är en bra mycket viktigare faktor än lön när det kommer till hur "hungrig" någon är.

      Radera
  3. Då är det bara att fortsätta sänka tills skatteintäkterna faktiskt sjunker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har ju bloggaren inte räknat med vare sig inflation eller hur Balassa–Samuelson påverkar löneläget i offentlig sektor så att tro att sänkta skatter inte skulle få någon effekt på offentlig verksamhet vore lite väl naivt.

      Radera
    2. Exakt, dra ned skattetrycket ett par %-enheter varje år och sätt samtidigt ett liknande sparbeting på allt som inte är vård, skola, omsorg, försvar och rättstat. Gissar att vi utan vidare kan sänka det generella skattetrycket med 10% utan negativ inverkan på dessa bastjänster. När det börjar göra ont så stannar man där och utvärderar.

      Radera
    3. Det skulle skapa ett otrevligt uppror bland alla som skulle bli arbetslösa och skulle upptäcka att deras värde på den öppna arbetsmarknaden är begränsat. Om det dessutom är grupper som har ett gott öra hos massmedia blir det extra otrevligt.

      Radera
    4. Vore ju fruktansvärt om alla med hittepåarbeten insåg att dom hade ett hittepåarbete.

      Radera
    5. @ Joakim. Jag har sett politiker lova dylikt men när det kommer till kritan så är det alltid skolan, omsorgen, försvaret och rättsstaten som får stryka på foten när skatterna ska sänkas. Hur tror du det kommer sig?

      Radera
  4. Jo men nu jämför man ju med hur det var Innan skattereformen (århundradets) , ni vet när skattesatsen var högre än idag...

    Eller så var den inte det, men man betalade allt via skatten och inte diverse avgifter.

    SvaraRadera
  5. Är inte Laffer-kurvan högerextrem enligt finansministern?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då har finansminister missat Tomas Pikettys analys som pekar på att marginalskatten kan höjas till 83 % innan lafferkurvan viker ner.

      https://www.independent.co.uk/news/business/analysis-and-features/marginal-tax-rate-top-alexandria-ocasio-cortez-democrat-republicans-revenues-a8717896.html

      Radera
    2. Det skulle jag vilja se. Vem ****** är beredd att betala 83% i inkomstskatt?! Pomperipossa?

      Radera
    3. Fick nyligen höra av en bekant med 2 kvinnliga bekanta, att dessa undrade: "varför sitter alla idioter på alla pengar". Som ni säkert förstår så skapade dessa 2 kvinnor inga större värden för samhället, och kunde inte begripa varför dom inte var rika och kunde inte inse att dom inte tillför något till samhället. Miljöpartister var dom dessutom.
      Så brukar det bli när någon skaffar en utbildning i att måla tavlor som ingen vill ha, medan andra får fram dom tjänster vi (inklusive dom) använder dagligen.

      Radera
    4. Oavsett vad man tycker om Piketty så är han knappast ensam om att komma fram till att laffer kurvan är en nyliberal myt. Den existerar givetvis i teorin men har aldrig kunnat påvisas i praktiken i en modern västerländsk ekonomi då skattesatserna inte kommer upp till de nivåerna som krävs.

      Radera
    5. Nja att laffer existerar är nog allmänt vedertaget. Men vissa forskare framförallt till vänster menar ju att toppen på kurvan ligger vid en hög skattesats än vad högern påstår. Att höjd skatt i teorin alltid ger motsvarande ökning av skatteintäkten faller ju nästan på sin egen orimlighet. Ta ett extremt exempel att inkomstskatten höjs till 80%, på kort sikt skulle intäkterna stiga kraftigt för att sedan gå ner på medellång och lång sikt (av den enkla anledningen att nästan ingen skulle tjäna något på att arbeta). Maximal skatteintäkt ligger ju omöjligen på 100%, eller hur?

      Radera