Aktuellt

Reklam: Fem procent rabatt med Cornucopia? på Finanskursen årskull 3

Denna artikel är reklam för Finanskursen, som erbjuder tidig anmälan och fem procent rabatt till bloggens läsare om de anmäler sig här . F...

2021-01-21

Så vart jag med aktier igen

Då vart bloggaren med aktier igen, och inte bara fonder. För att få en övervikt mot två sektorer eller delsektorer som jag identifierat som undervärderade och rätt ur konjunkturcykelperspektiv köptes åtta aktier in igår.
Dump från Avanza
Jag kommer som sagt inte att lägga ut vilka aktier eller sektorer jag köpt i, dels då jag bara kommer drabbas av att någon töntig backtrader om 10-15 år kommer peka ut att någon av de här aktierna inte gick bra utifrån något visst tidsintervall. Dels för att det inte finns något att vinna på att publicera - tanken är ju att jag ska köpa mer av aktierna och inte pump-and-dump. Avanzas ena sparekonom gick för övrigt just ut i Aftonbladet och varnade för alla anonyma pump-and-dump och boiler rooms i sociala medier, som sitter och haussar upp illikvida aktier för att kunna sälja till blåsta småsparare. Det kan ni glömma här på bloggen.

Nu är inte nödvändigtvis samtliga ovan illikvida aktier, utom den första i listan, som drevs upp av mitt köp och sedan rekylerade ner när jag var klar. Jag har inte tid och tålamod med att sitta och jaga korvören på aktiekurser, utan klipper direkt ur orderdjupet när jag köper. Det är dålig timpenning på att sitta och bottenfiska och bevaka hela dagen, men alla har olika prioriteringar och jag trejdar inte.

Köpen är tänkta att ligga inne hela konjunkturcykeln, men jag avvecklar antagligen när jag fått 100% - 200% i vinst, då jag till skillnad mot backtraders inte sitter kvar i all evighet för en perfekt affär. Någonstans kring en dubbling eller trippling under de närmaste 4-5 åren, eventuellt snabbare, räknar jag med och sedan kommer nog konjunkturmodellen signalera att det är dags att sälja och ligga i obligationer några år istället.

Så vad kan ni läsa ut ifrån ovanstående när jag strukit alla siffror som kan röja vad det handlar om för aktier?

För det första så gick aktierna i portföljen upp +0.60% på börsen igår, och fortsätter alltså att underprestera då OMXSPI gick +0.91%. Så återhämtningen för dessa två sektorer ligger fortfarande framåt i konjunkturcykeln när ekonomin börjar tar fart ordentligt. Vilket också är varför jag köpte dem. Varför köpa något som redan uppvärderats och tokvärderats när man istället kan köpa något som är billigt? För att inte tala om möjligheten för strukturaffärer i sektorerna.

Själv köpte jag ju under gårdagen, och inte under tisdagen och fick alltså inte +0.60% första timmarnas ägande. Istället blev det -0.39% vilket är en okej transaktsionkostnad för köpet. I princip var det bara den första och illikvida aktien som stod för nedgången, annars hade det nog blivit plus. Överlag steg dock aktierna fram till stängning, trots att jag köpte efter lunchtid.

Det finns en aktie i en tredje sektor jag ska köpa också, men det gjorde jag inte igår.

På grund av konjunkturmodellen ser jag ingen större risk i att köpa aktier den här vändan. Det handlar om fyra aktier i en sektor och fyra i en annan, inga konstiga eller spekulativa bolag och beroende på hur de statliga kraven är kring coronastöd etc så delar bolagen normalt ut pengar också. Sedan kommer det alltid bli så att några aktier går bättre och några sämre i den här högen och över tid har jag en tendens att sälja av de som går dåligt och inte följde med uppvärderingen och fokusera på de som gör det. Om en aktie inte stiger när sektorn uppvärderas är det något fel på den.

Nedanstående är reklam från bloggens samarbetspartner Compricer, där du kan jämföra din courtagekostnad genom att mata in ditt data i formuläret.  Jag använder Avanza själv för övrigt.

42 kommentarer:

  1. Jag har själv tänkt lite i de banorna genom pandemin, köpte direkt i mars ett par bolag som gick 30-50% ner, de hämtade sig snabbt utan någon större anledning så de såldes och pengarna gick in i sånt som inte hängt med och så har jag fortsatt men just nu är de inte många bolag kvar. Just nu är det Clas Ohlson, Resurs och Hufvudstaden som ligger som lite kortare swing trade och Lundin Energy som blivit kvar i portföljen som lite längre trade alternativt konstant utdelande innehav. Telia köptes för ett par veckor sen till låg kurs och hög utdelning men nyheten igår som togs väl av marknaden resonerar inte med min anledning till köp så nu söker jag ett nytt bolag, har läsarna här kanske ett förslag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har också nyligen gått in i Hufvudstaden, kvalité framför kvantitet.

      Att det är en småspararfavorit är skrämmande men jag tror på trollkarlen från Balkan, Samhällsbyggnadsbolaget. Hävstängernas tid är inte slut än, de lånar numera delvis euro till negativ ränta, go figure.

      Radera
  2. Gissar på stålindustri med hopp om slopade tullar mot USA men jag tror inte du har Sandvik i portföljen.

    SvaraRadera
  3. Anekdotiskt pratas det mycket, mycket mer om enskilda aktier och "klipp" på fikapauser/chattar jämfört med för ett år sen. Folk verkar vara oroliga för att inte haka på tåget, lite 1999-vibbar över det. Men vi får väl se, det största argumentet är TINA -- inga andra stora tillgångsklasser ser särskilt attraktiva ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. JP. Sverige är inget annat än en anekdot i sammanhanget.
      Ett särintresse som Reinfeldt hade sagt. Ingen bryr sig om aktier förutom svensken i Europa.
      Sen vad gäller attraktiv. Ingen tillgång har väl någonsin sett attraktiv ut?
      Det är alltid jämmer och elände.

      Radera
    2. Näe, 1998 såg ju Guld Olja och faktiskt många gamla goa företag rätt fina ut. Man kunde ändå räkna hem det med 8-10% ränta.
      Så var det tills IT bubblan började spricka rejält. Men en del gamla goa företag ser inte så tokiga ut igen?

      Radera
    3. Fet.
      BP hade en högre aktiekurs år 1998 än idag så den branschen gick inte att räkna hem.
      Vad gäller guld har priset ökat med "pengatryckandet" precis som fastigheter.

      Radera
    4. Tänker amerikaner också, Östergren. Håller med om att svenskar överlag är mer intresserade av aktier som tillgångsslag jmf Tyskland. Men t ex belåningen hos investerare i USA tycks öka på ett sätt som är intressant att hålla ögonen på.

      Margin Debt Reaches New High, Investors borrowed a record $722.1 billion against their investment portfolios

      Ja, det ska ju vara lite misär och "jobbigt" att hitta lågvärderade tillgångsklasser överlag om nu tillgångar prissätts någorlunda (inte perfekt) rätt.

      Radera
    5. JP. Ja vi är Europas amerikaner.

      Radera
    6. Fritt från minnet. Anekdotvarning.
      Själv minns jag 1998 som klart mer "bubbligt" än nuläget.
      Det var ju en brutal nedgång 1998 innan Greenspan räddade marknaderna kortsiktigt med sin policyförändring.
      Så summering. Värderingarna var ansträngda redan 1998. Nyårsafton 1998 stod OMXS30 högre än nyårsafton 2008, en riktigt urusel tio-årsperiod.

      Radera
    7. Jag håller med dig. 1998 och för mig särskilt 1999 var betydligt vildare ur det perspektivet. Men nu när jag börjat få den där känslan där folk börjar tipsa varandra om aktier igen vid fikapausen osv på ett sätt som då påminner mig lite grand om den tiden. Inte alls lika aktivt -- än. Och nu när jag börjat få för mig det blir det lite svårt att skaka bort den känslan.

      Men vi får se.

      Radera
    8. Östergren: Nej men det har ju sina orsaker att det som har hänt har hänt.
      1998 hade vi också LTCM krisen i Asien så det kanske inte var en bra startpunkt för allt? Anekdotiskt ur mitt minne var det. Och jag räknade hem en hel del då.
      Sen kan man ju belåna, utdela etc. Många variabler. Som Bloggaren brukar påpeka måste man ta hem en vinst också.

      Radera
  4. Samma observation, det finns inga dumma frågor som bekant men ändå ställs de på vissa fora nu mer än förr vilket tyder på nytillskott.

    TINA har väl iofs ersatts av TINT numera..

    SvaraRadera
  5. Frågan är väl hur mycket Tech och ESG bubblan drar med sig resten av börsen ner när det går åt helvete

    SvaraRadera
    Svar
    1. Historiskt sett drabbas väl de flesta aktierna om en total krasch sker

      Radera
    2. Nu är inte hela börsen i bubbla men givetvis kommer även värdebolag gå ner, frågan jag funderar över är, hur hårt kommer de att drabbas?

      Radera
    3. 25-30% är väl rätt normalt.

      Radera
    4. Ja, man bör följa budgivningen om statspapper i USA efter indikationer på att FED börjar behöva höja räntan. Då kommer aktiemarknaden omvärderas.

      Radera
    5. Med risk för tjatighet.
      Världens börser är upp ca 2.5% på årsbasis från ett svenskt perspektiv.
      Det är faktiskt väldigt svårt att läsa in en "bubbla" i det.
      Så i princip har världens börser inte gått en meter med hänsyn till inflation.
      Ska vi dessutom lägga in det så kallade "pengatryckandet" i ekvationen är avkastningen negativ.

      Radera
    6. Östergren, enskilda sektorer och bolag är upp löjligt mycket, där är bubblan, inte världens samlade bolag.

      Radera
  6. Vilken ickenyhet att du köpt aktier men ger 0 detaljer.

    SvaraRadera
  7. Vapen och ammunition? Biden vill ju kriga, eller åtminstone folket omkring honom verkar vilja det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad grundar det på?
      Har Trump sagt det ?

      Radera
    2. Känns allvarligt mer som Biden kommer plocka upp tvålen för kineserna.

      Radera
  8. Svårt att räkna på men hur stort kommer vätgas bli i världen? Hur är bolagen värderade i stort mot vad som ske i framtiden. Nu när vindkrafts/vindturbin kan producera grön vätgas via elektrolys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På lång sikt blir vätgas gigantiskt. Goldman Sachs har siffran 10 triljoner för marknaden 2050. NEL räknar med 1,5$ per kg 2025. Min uppfattning idag är att vätgas är stort 2030.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Fortfarande 55% av energin som försvinner med PEM. Därmed borde elen gå först till användning sedan laddning av batterier och sist producera vätgas för maximal effektivitet. Sedan kanske behovet av vätgas i stålindustrin trycker upp produceringen över lagring. Vad vet jag.

      Radera
    3. Nära halva nybeställning av vind 2020 i EU gällde till havs och kan man med tiden tillverka H2 lönsamt behövs möjligen inga sjökablar utan all vind kan exporteras med båt i komprimerad/flytande form.

      Det blir med ett framtvingat peak oil överskott på tankfartyg. Bör vara ganska enkelt att konvertera kommersiella fartyg till drift på vätgas.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Så. Är vätgas nästa ballong?
      Tack för stalltipset.

      Radera
    5. Lessmog.
      Vätgasballongen har redan nått månen vid det här laget.

      Radera
    6. Haha. Känner den ovanför öronen ... högt ovanför ...

      Radera
    7. Östergren visst har ballongen snart nått månen men för att vi ska nå Mars och asteroidbältet gäller Goldmans uppfattning. Ska köpa något snart, men inte klart vad än. Har sett H2 som för dyrt och krångligt för fordon men nu satsas så enormt av EU och H2 behövs till mycket vannat på lite sikt. Vinster från grön vätgas ligger några år framåt, men som vid guldruscher är det spadar och hackor som ger de tidiga vinsterna. Mark, bostäder, mm på troliga orter eller koppargruvor eller företag som levererar robotar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Bestämde mig i somras att investera i vätgasbolag. Tror att den resan bara har börjat. Köpte in mig i 10 olika bolag i USA, Sverige och Norge med 10% av portföljvärdet. Ännu så länge en fantastiskt lyckad investering där flera av bolagen stuckit iväg. Bäst är Fuelcell Energy med över 500%. Tanken är att jag inte får sälja förens om 10 år, men får omvärdera om värdeökning når en viss nivå i extrem värdeökning. Redan efter 2 V i år ligger jag över 11% upp i portföljen.

      Mycket intressant reportage i SVT Aktuellt i går om vätgasens framtid.
      https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vatgas-ska-radda-klimatet

      Radera
  9. En fråga är väl hur man ska kunna höja räntan? Hur högt kommer man nästa ggn? 2%?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marknadsräntor sätts inte av centralbanker utan av... marknaden. I praktiken utbud och efterfrågan på obligationer.

      Radera
    2. Jaså, jag jag har hört det i många år. Men som jag ser det blev det knas när FED började köpa längre än 3 månader. De kommer köpa 30 åringen också snart, eller så ger de tex Blackrock uppdraget att vara Marknaden... Marknaden är alltid Politisk.

      Radera
    3. Ja och när bostadspriserna såg ut att tanka så köptes bostadsobligationer så det är väl ingen högoddsare att man även kommer köpa längre löptider om 10åringen tex skulle börja stiga okontrollerat

      Radera
    4. Johan, Så är det, stiger 10Y får man QEa på 30Y. Systemet.
      Det viktigaste är att inbilla folk att vi har en marknad. Vem tillverkar pengar? Varför och varför inte i var fråga.

      Radera
  10. "All Right Then, Keep Your Secrets"

    Själv behåller jag det som gått bra under Coronan. Gissar att pandemin bara förstärkt underliggande trender.

    SvaraRadera
  11. Veckans kluring. Gissar spontant på finans och telekom men gjorde en djupare svensk branschjämförelse på Avanza som placerar livsmedel och telekom i botten på ett års sikt.

    Börjar du bli gubbtjurig Cornu? Vem bryr sig om vad någon annan tycker om det helt saknar relevans?

    Att europeisk telekom kraftigt måste konsolideras har det ju snackats om jättelänge men nästa ingenting händer. När väl någon försöker säger ändå konkurrensverken ifrån. Inte mig emot, har aldrig surfat så billigt som nu och den försenade 5G-utbyggnaden beror på andra saker.

    Att slå ihop två Erlangjättar gör inte heller någon glad, allra minst kunderna men de bryr sig i och för sig inte utan fortsätter använda den bank far gick med mössan i hand till back in the days. Ska vi kalla dem slutliga användare kanske?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också nyfiken på sektorerna som ska stiga så mkt.

      Radera
  12. Lite off-topic (Fet osv må ursäkta)

    Har herrskapet också fått meddelande från aktiemäklare om deklaration av tillgångars härkomst för undvikande av penningtvätt? Själv blir jag ganska kränkt av sådana insinuationer. Hederlig som jag är. Det kanske var dumt, i backspegeln?

    SvaraRadera