Aktuellt

Slovakien: Sputnik V-vaccinet som levererades var inte det som använts i de påstådda studierna

AFP rapporterar att EU-landet Slovakien laboratorietestat de doser av det ryska påstådda vaccinet Sputnik V man köpt in i två miljoner doser...

2021-01-17 10:22

Foton: Gallring av tall på inägor

Just nu gallrar jag tall hemma. Alltså jag i bemärkelsen av markägare, inte som utförare utan själva genomförandet sker med hjälp av inhyrda proffs. Lite foton och text nedan.
Fällda tallar
Markerna närmast gården består av aktiva eller igenväxande inägor, alltså betes- och åkermark, där en kombination av främst ek och tall förhärskar på de torra eller magra kargare kuperade ytorna med klent med jord till berg, och björk kompletterar där det är fuktigt nog för det mycket törstiga lövträdet.

Förra året gallrade jag som bekant bort en hel del löv och öppnade bland annat upp för sjöutsikten och samma entreprenör återvänder i år för att ta hand om alla tallar på inägorna, som därmed förvandlas till ren lövskog.
Framlunnade stockar i väntan på skotning

Det finns kvar fyra hektar riktig produktionsskog med mest tall och bitvis en del inslag av ek, men den är inte aktuell för gallring nu, utan kommer snarare slutavverkas om 10 - 20 år för tallen, medan eken får stå kvar tills vidare. Tallen på de fyra hektaren kan netto bli några månadslöner till pensionen.

Idag har vi bara tio hektar mark efter att jag sålde av min externa skog 2015, med god förtjänst. Själv var jag aktiv i skogsbruket 2004 - 2011, när jag fortfarande själv högg både ved för försäljning, massaved och talltimmer motormanuellt, samt levererade stora julgranar till t ex bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare. Det gick tidsmässigt att kombinera med bloggen, men sedan jag blev publicerad författare fick bokskrivandet ta över och mina sista större kommersiella jobb på markerna upphörde 2011. Sedan 2015 har jag sedan inte gjort särskilt mycket med motorsåg för egen del heller, annat än framför allt röjning och vissa punktinsatser. Förra året tog jag dock in entreprenörer för en omfattande röjning av betesmarkerna och nedtagning av lövträd på två platser. Detta gav ved för heltidseldning i 5-6 år - längre pga att jag numera har värmepump - vilket förstås är en bra prepp, och jag har även sålt en hel del ved.
Fiat. Traktorn, inte valutasystemet.
I år gallras tallarna bort från inägorna av samma entrprenör och säljs som Värötall och barrmassa till Södra. Det bör betala själva arbetet, och kanske ge ett litet överskott. Men skogsarbete handlar om vad kommer gå fel idag, inte kommer något gå fel, så det är lite stokastiskt i om saker går fort eller ej, vilket styr lönsamheten. En del granar åker med i barrmassahögen, men når inte granvolym nog för att gå som grantimmer utan prisavdrag som nollställer intäkten.
Barrmassaved. Ger cirka 300:- SEK per m3fub. För övrigt är en rejäl platt grusplan intill bilväg (förra ägarnas hästpaddock) med ordentligt med plats för skogsmaskiner guld värd vid sådana här tillfällen.

Används annars mest som parkering vid större galej, shindig eller baluns, pre corona. Gott att kunna husera 20-30 bilar vid behov. Huggarvagnen syns i bakgrunden, liksom en del av veden från förra årets huggning. Värötall på bilden.

Hugger man själv blir det förstås överskott givet att man värderar sin egen tid till noll kronor eller saknar alternativ inkomst. Har man redan en inkomst är det antagligen inte lönsamt att hugga själv, då du inte kommer tjäna mer per timme i skogen än bakom tangentbordet. Och det som punkterade viljan att arbeta i skogen för mig var att nå statlig skatt. Med låga inkomster blev det väldigt lite skatt, men med 50% marginalskatt + egenavgifter så får Magdalena Andersson (S) hela 62% av mitt slit i skogen. Nä, tack.
Värötall. Ger cirka 500:- SEK per m3fub, beroende lite på längd och dimensioner.

Dock är det väldigt bra att ha jobbat några vintrar i skogen själv, för att få förståelse för hur skogsarbete går till och vad dess olika utmaningar och problemställningar innebär. Äger du skog rekommenderas alltså att du själv genomför några mindre motormanuella gallringar under några år.

Ska du projektleda och arbetsleda bör du nog jobbat en del själv i skogen först.

Styrande är vad minsta leverans utan prisavdrag är. Södra kör t ex minsta leverans 10 m3fub (kubikmeter fastvolym under bark) på Värötimmer, vilket bör generera ungefär samma mängd massaved vid en gallring. Äger du skog, gör några sådana små gallringar några olika vintrar, så får du praktisk förståelse. I övrigt ska du förstås även röja och genomföra planering.

Den aktuella inägogallringen körs motormanuellt, då det inte vare sig fungerar utrymmesmässigt med skördare och skotare, och en så här liten gallring om cirka 20 m3fub talltimmer och 20 m3fub barrmassaved inte kan betala framkörningsavgiften för maskiner. Dessutom är det trångt med byggnader, staket, stängsel, kraftledningar och stenmurar som lämnar lite högre precisionskrav och begränsar var maskiner kan komma fram.
Italienaren lunnar hela okapade tallstockar
Arbetsmomenten är förstås fällning, ofta med fällkilar eller för de mer riskabla fällningarna med vinschning från traktorn. Därefter kvistrensning. På platser där det är svårt att komma in med huggarvagn för skotning har hela träd därefter lunnats ut, dvs släpats bakom traktorn. Annars har traktorn vinschat in de hela stockarna, som successivt kapas i prismässigt optimala längder till högar. Dessa högar skotas (=lastas på vagn och körs ut) med huggarvagn med kran senare.
Utvinschad hög väntar på skotning. Betesmarken i bakgrunden, bortom de närmaste björkarna, var tallskog fram till runt 2009, då jag själv motormanuellt tog ner en dryg halv hektar och återställde till betesmark. Den hade utifrån foton växt igen sedan 50-talet, så det handlade om cirka 60-åriga tallar.

Utvinschad hög väntar på skotning

Utlunnad hög har kapats och väntar på skotning. Den kunnige noterar att det även finns gran i högen.

Det är numera på grund av det allt varmare klimatet allt mer sällan det är kallt nog i södra Sverige för att kunna genomföra skogsbruk utan körskador. Man vill ha ordentlig tjäle i marken och gärna kallt när man arbetar. Skogsarbete är bland de tyngsta arbetena man kan göra i Sverige. Vi pratar om åtta timmar tungt kroppsarbete om dagen, under icke-optimala omständigheter inne i en kontrollerad fabriksmiljö, utan med hundratals småproblem. Det kräver sina muskler och sin viljestyrka, även om det faktiskt är skönare att jobba i skogen i -10 än i +5 och det regn som annars är förhärskande här i Sjuhärad.

Omständigheterna med -10 till -13 grader, tjäle och ett tunt snötäcke var tursamt nog i princip optimala.

Noll körskador efter utlunnade hela tallar.

Så varför genomföra en gallring som knappt går plus och där de mesta av pengarna hamnar i entrenörernas fickor? 

Utlösande faktor var att tallarna uppe på berget över gården - vi bor visserligen på ett berg, men eftersom huset byggdes på 1800-talet byggde men det i lä av den överste delen av berget, medan man idag hade satt huset högst upp - hade börjat självgallra. Alltså dö.

Man pratar om bonitet på en mark, dvs hur stora träden kan bli och när tillväxten i princip upphör. Därefter ger inte den biten skog någon avkastning. En del träd fortsätter bli grövre, men inte högre, men den grovleken sker på bekostnad av att andra träd självgallrar.

Uppe på berget är det bara några centimeter jord, vilket innebär att när träden nådde den storlek som boniteten anger så räcker inte vatten och näring längre, och individer börjar dö. Inte alltid de klenaste träden, då slumpmässiga faktorer som varierande tillgång till vatten och jord kan variera.

Kort sagt var det dags för gallring, och därtill blir det nu rejält ljusare runt gårdscentrum.

Tallgrenar kvar efter de fällda träden högst upp på berget, med tillhörande utsikt bort mot Lygnersvider och för övrigt den lokala IPSC-skjutbanan.

För att få upp volymen och lönsamheten gallras även övriga tallar bort från inägorna nu, de flesta antagligen fullstora eller väldigt nära den potential marken erbjuder. Faktum är att jag kommer få ökad solkraftproduktion under vinterhalvåret då morgon- och förmiddagssolen kommer bli bättre när solen tidigare skuggats av en del av de gallrade träden när den ligger lågt vintertid. Solpanelerna är som bekant riktade mot östsydöst. Det kommer även bli rejält ljusare på min arbetsplats, då de tallar jag stirrar ut på genom fönstret nu blir timmer istället. Mer himmel och längre utsikt bort över krönet på bergsryggen utanför fönstret. Förr eller senare kommer grannen ta ner sin skog åt det hållet och utsikten från arbetsrummet kommer bli över en mil. Tills det blir ungskog efter några år och utsikten återigen försvinner. Så flödar livet fram och tillbaka i sitt kretslopp ute i skogen.

Där det nu tagits ner tall kommer det bara tillåtas lövträd framöver. Lövträd är bra för själen, vackrare sommartid och ljusare vintertid. Det finns psykologiska studier som visar att människor mår bra av lövträd och lövskog, men inte av barrträd. Förklarar en hel del kring det nordiska svårmodet...

Jag har väl inga direkta före-foton, men nedan kan ni se hur betsmarkerna ser ut när tallarna är borta.

Bergskrönet på förra fotot där uppe. Traktorspår i förgrunden.
Ek, björk, sälg och någon oxel finns kvar.

Återkommer nog med lite foton när travarna med ved som ska hämtas är klara.
(B)logger for size.

Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

23 kommentarer:

  1. En test jag har gjort på ett gudrungygge där jag har haft betesdjur sedan 2017 gav en lägre röjningskostnad på 1000 kr/Ha.
    Det kändes bra så nu ska jag stängsla in fler gudrunhyggen.
    Betet gör dessutom att man får ett större bias mot att gynna lövträd för övrigt.

    Ganska intressant experiment som till och med Karl-Ivar Kumm har intresserat sig för.

    SvaraRadera
  2. Jag arbetar i skogen för rekreation och träning.?
    Trodde de flesta gjorde det.

    SvaraRadera
  3. Väldigt intressant inlägg. Jag blev tillfrågade för ett antal år sedan om intresset att köpa skog i samband med ett arvskifte och i egenskap av avlägsna släkting. Eftersom jag saknar kunskaper i skogsskötsel och en snabb koll med bolag som förvaltar skog så tyckte jag risken var hög och avkastningen låg långt fram i tiden med årliga kostnader. Det faktum att ingen av arvingar var intresserade var också en varningsklocka. Det slutade med att en lokal skogsägare köpte fastigheten som säkert såg stordriftsfördelar med sitt befintliga bestånd. Det var nog den bästa lösningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ofta finns det fördelar med större, sammanhängande ägor. Inte minst jaktmässigt även om tilldelning går att lösa. Alla jaktlag är inte som i fejdhistorierna.

      Radera
  4. Skogsbolaget har precis avslutat en större avverkning på min gård så nu återstår att kanske 25 lastbilar med släp som ska köra på skogsvägen (dvs 50 överfarter). Är lite nervpressande nu att titta på vädret, är ju stor skillnad med 5 minus eller 8+ och regn.
    Tror sommaravverkningar kommer att öka och kanske blir normalläget här nere i södra Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sommar är ju bättre för vägen än regn och tjällossning.

      Radera
    2. Sen blir det väl torrare och torrare på sommaren som hindrar maskinarbete pga av brandrisk.

      Sen måste vi anpassa oss för att klimatförändringarna är här för att stanna syns inte minst i skogsbruket. Frågan är nu hur man ska klimatanpassa/framtidssäkra åetrväxten på hygget?

      Radera
    3. Skaffa en 2 skärig vägsladd som du kan ha efter en kat 2 traktor.
      Den kostar mellan 15'-20000.
      Det var det absolut första investeringen jag gjorde till mina skogsvägar.

      Generellt sett så är det väldigt dumt att snåla med underhåll av skogsvägar.

      Radera
    4. Håller med om att jag tror att skogsvägar och underhåll är en mycket bra investering. Skogsvägen blev uppgraderad precis innnan avverkningen, det som gör mig lite dyster är klimatförändringarna. En skogsväg som höll 50 år tidigare med minimalt underhåll kan nu inte klara några överfarter innan grävmaskiner måste till för underhållet.

      Radera
    5. Ja skogsbruk är rätt långsiktigt, så att välja någon skogstyp som ligger bättre till med mildare klimat är nog bra.. Utan att ha läst på så noga så antar jag att det blir mildare ett tag innan golfströmnen slutar efter isen smält. Då bör man nog bytt till gran igen..

      Radera
    6. Lövskogsskötsel är mycket mer arbetskrävande.
      Så nettot är därefter.

      Men å andra sidan hade vi en ganska stor möbelindustri en mansålder tillbaks i tiden.
      En sådan industri hade verkligen behövts för ett mer lönsamt lövskogsbruk.

      Radera
    7. @T,
      Det är helt andra maskiner som körs på skogsvägarna nu för tiden.
      Förr var en traktorväg mer än tillräckligt.
      Nu ska man ha något som mer är som en grusväg.


      Radera
    8. Ja bolagen har ju börjat klassa skogsvägarna och i 1, 2 och 3 om jag minns rätt, blir ju avdrag om den inte är klass 1 eller 2 (i framtiden endast 1 utan avdrag.)

      Radera
  5. Grovhuggen och råbarkad.

    "Det finns psykologiska studier som visar att människor mår bra av lövträd och lövskog, men inte av barrträd." Läste i våras om en japansk studie på en handfull medicinstuderande som utsattes för "luftbad" i ett par dagar då de bussades ut för att på schema gå i barrskog och andas in terpener. Visade sig må bättre i något mätbart avseende. Men det kan nästan lika gärna bero på att de slapp hårda studier i Tokyo ... så tänker jag.

    Vetenskapen är frågande. Inte alltid svarande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog snarare så att man mår bättre av att vistas i lövskog än i barrskog

      Radera
    2. Vi har börjat ta coronapromenader i skogarna runt Stockholm. Det finns förvånansvärt bra märkta slingor och naturreservat. Efter 6-10 km naturstig känns det som att man faktiskt gjort något. Gårdagens pass i Tyresöskogen gav gluteus maximus en rejäl duvning då det mest var upp och ner hela tiden. Ja man mår bättre både av att röra sig och att se något nytt. Det finns undersökningar som visar att besöka nya platser triggar nybildning av hjärnceller.

      Noterar att vi är inte ensamma om detta nyvaknade naturintresse. Parkeringarna är i princip alltid fulla.

      Radera
    3. Svinto, Ramhultafallen här hemma är så välbesökta nu fast det var -10-15 grader kallt att man byggt en ny parkering och infört ett kösystem med bollar för att inte folk ska köra in utan att det finns plats. Rusning på folk, som sedan sitter ute och grillar korv.

      Radera
    4. En annan intressant notering är att man hejar på alla man möter på stigen. Annars brukar ju Stockholmare ignorera varandra. Kanske beror det på att man känner sig likasinnad ute i skogen, ungefär som att alla som kör motorcykel hejar på varandra för att de har en motorcykel.

      Radera
    5. Minns fel. Skogsbad var ordet sa Bull. Video var det, sa Bill:
      www.youtube.com/watch?v=PgDjVEpEOdQ&authuser=0
      Dr Seheult förklarade, i april.

      Radera
    6. Denna rusning ses även på villa och fritidshuspriserna. Helt plötsligt har svensken börjat uppskatta det stora blå rummet och att ha lätt åtkomst till det.

      Radera
  6. Att du vill slippa den dystra markdödande granen förstår jag. Den stiliga tallen som gör att även vintern ser lite grön och levande ut i skogen förstår jag inte att du vill ta bort. När jag röjer strävar jag efter att röja fram löv och tall på marker där båda växer, annars röjer jag hellre fram löv än gran. För mig är gran något som kan få växa där inget annat tog sig.
    Jag tror på mycket löv för framtidens klimat, även på mindre maskiner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där jag bor i mörkaste Småland är björk i kombination med tall no no. Björken drar till sig älgen som samtidigt får en jackpot då det också finns tall där. Är fruktansvärt svårt att få upp tall pga älgen. Så det är älgen jag kritiserar annars håller jag med.

      Radera
  7. Har aldrig förstått detta med att spara enbart björk i beteshagar om de inte är kärr, det är väl det bästa trädet för att garantera uttorkning om sommaren och mkt dåligt gräsbete...

    SvaraRadera