Aktuellt

Huawei hade full åtkomst till nederländska teleoperatörerna KPN - kunde avlyssna premiärministern

Nederlänsk press meddelar att den stora nederländska mobilteleoperatören KPN upptäckte att kinesiska Huawei hade full åtkost till operatören...

2020-12-29 13:37

Parkinsons andra lag - därför ska du spara direkt när du får lön

"Utgifterna stiger för att motsvara inkomsterna." - Parkinsons andra lag
"En arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den." - Parkinsons första lag
"Efterfrågan på en resurs expanderar för att matcha utbudet av resursen" - generalisering av Parkinsons lag
Parkinsons lag är relaterad till Jevons paradox, och innebär att du alltid kommer göra slut på din lön. Högre lön gör dig alltså inte rikare, utan höjer bara dina utgifter, om du inte sätter av sparande i takt med att du får högre lön. Kritiskt för att mildra Parkinsons lag är därför att du har månadssparande som direkt dras från lönen på lönedagen.
Parkinsons lag
Om du funderat över varför du eller någon annan aldrig med god marginal blir klara före en deadline, så beror det på Parkinsons lag. Resursen tid som ges till ett projekt kommer förbrukas.

På samma sätt är det med din privatekonomi. De pengar du har på ditt kortkonto kommer ta slut, eller nästan ta slut, varje månad. Vill du i takt med högre lön få en bättre och stabilare, samt tryggare ekonomi måste du därför spara direkt när du får lön, och detta sparande måste höjas med varje löneförhöjning. Sparandet ska inte heller vara på något buffertkonto, utan det ska vara svårt att få händerna på. Helst ska det ske i en annan bank än den där du har din lön, betalar dina räkningar och har dina betalkort. Det måste vara bökigt att komma åt sparandet, för att du inte ska expandera din personliga efterfrågan på pengar till att matcha resursen av sparpengar.

Se därför till att öka ditt sparande vid varje löneförhöjning. Och se också till att sätta av pengar varje månad till dina utgifter. Själv har jag räknat ut vad mina fasta kostnader är på helåret - alla räkningar, mat, bil etc - och sätter av en tolftedel av detta (plus fem procent för att justera för icke-inflationen under året) varje månad. Därmed kommer jag inte köpa hattar för pengarna under månader med lite räkningar för att sedan få suga näringen ur hörnet på platt-teven under andra månader, utan det som finns kvar på kortkontot är också fritt fram att konsumera. Varje inkomsthöjning innebär också att jag höjer månadssparandet.

Störst chans att kunna spara mycket av sin lön har man därför när man går från studier eller arbetslöshet till jobb och lön. Du har då anpassat ditt liv till låga utgifter, och om du sätter av i princip hela inkomstökningen jobbet ger (justeart för de ökande kostnaderna ett jobb innebär, som pendling och luncher) kan du spara rejält utan att uppleva någon försämring av din livskvalitet. Fira alltså inte din första lön efter studierna genom att festa upp den, utan spara undan den.

För när du väl expanderat dina utgifter för att äta upp lönen, så kommer även inkomstminskningar på bara några hundralappar i månaden kännas.

Dessvärre gäller Parkinsons andra lag även de offentliga utgifterna, och det var för det den formulerades. Stat och kommun kommer alltid använda upp sina skattepengar och alltid vilja ha mer. Enda sättet att begränsa utgifterna är att sänka skatten och höjda skatter kommer bara leda till höjda utgifter utan att något egentligen blir bättre.

Jevons paradox är relaterad, och säger att ju effektivare man är på att använda en resurs, desto mer av den använder man. Titta exempelvis på datorkraft, där du idag i din smartphone har mer datorkraft än vad som fanns i hela världen för några decennier sedan. Jevons paradox omöjliggör också mycket miljöarbete, där vi helt enkelt kommer använda mer av något om vi minskar förbrukningen av det. Snålare bilar gör att vi kör mer helt enkelt.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

23 kommentarer:

  1. Men HUR mycket kan man köra bil, liksom finns väl en övre gräns på 24 timmar i 200 km/h per dygn. Så länge man bara kan köra EN bil då så klart. Sedan med självkörande bilar kan vi åter igen öka mot oändligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men med läkemedelshjälp och nya vägar gjorde för 400kmh?
      Kan det inte funka iaf 500 tim då? Kanske sömn och bensträckare blir helt onödiga, genom "vård"?

      Radera
  2. Jag är väl udda (antar jag), men jag fattar inte varför man prompt MÅSTE göra slut på det som finns på kontot. Jag sparar undan allt som jag inte gjort av med när månaden är slut, och jag känner ingen frestelse att "nalla" på det som jag sparat (läs: investerat).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jasså. Jag trodde att det var vanligt. Hemma hos oss gör vi ett budget ungefär som Mr bloggare själv. Vi har alltid samma pott varje månad och det som blir över blir månadens extra spar utöver budgeterad sparande.

      Radera
    2. Samma här. Det som blir över åker in på konto.

      Förr i tiden hade vi budget under något år med mindre bra ekonomi, men det var många år sedan. Det enda vi slösar på är god mat och dryck, samt resor. Men nu har det inte vart några dyra resor på bra länge. Verkar som vi är ganska konstanta i drift met tanke på att det blir ungefär lika mycket över varje månad.

      Man kanske har nått ett tillstånd där man känner sig rätt nöjd utan att behöva tröstköpa en massa saker eller bräcka någon annan med finare prylar. Men får jag en anledning att köpa ett eldrivet verktyg så gör jag förstås det, min hemliga last kanske...

      Radera
  3. Jag är också konstig på det sättet. Jag lever bara obetydligt lyxigare än när jag var student. Det med datorkraften har stört mig i många år. Varför ska en ordbehandlare ta flera GB i anspråk när allt rymdes på några få disketter för 20 år sedan.

    SvaraRadera
  4. Verkligen. Vari ligger nöjet med att bränna pengar bara för att man kan? Jag har nog dålig fantasi för det blir pengar över utan att jag jobbar hårt på det. Tjänar varken extremt mycket eller lever torftigt.

    SvaraRadera
  5. Nu har jag inte haft överdrivet många dagar på A-kassa, även om det har förekommit.
    Däremot har jag alltid försökt anpassa mina fasta kostnader, så att jag hade överlevt på A-kassa. Det har funkat bra för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, var länge sedan nivån faktiskt spelade roll. Men undviker att binda upp mig på mer än a-kassa i nivå sen gör jag åt mer till vardags men då på saker som "enkelt" går att skära på..

      Radera
  6. Jag flyttar en bestämd del av lönen till vardagskontot varje månad så lönedagen är det alltid lika mycket på vardagskontot, resten flyttar jag till sparkontot. Har jag pengar kvar på vardagskontot i slutet av månaden, vilket händer, så flyttar jag mindre dit och mer till sparkontot. Vardagskontot är tilltaget så att jag ska kunna leva utan att snåla men inte heller slösa, ofta blir det därför lite över och mer går till sparande, som sen används till intressanta grejer eller långtidssparas.

    SvaraRadera
  7. Och vad sparar du till? Lev medans du lever!
    Hur var Cristalen förresten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går faktiskt att göra både och. Spara men samtidigt unna sig här och nu. Jag lovar att livet inte blir så roligt efter pensionen annars. Räkna ca 50% av din lön i pension. Resten får du fixa själv.

      Radera
    2. Jag sparar för att ha lite guldkant efter pensionen, för att kunna gå i pension lite tidigare och för att kunna jobba som egenföretagare så mycket som jag har lust med efter att jag gått i pension. Å för att ha råd att laga traktorn även efter att jag pensionerats.

      Radera
    3. Livskvalitet är att inte behöva oroa sig för att pengarna ska ta slut.

      Radera
    4. Livskvalitet är att inte behöva oroa sig för att pengarna ska ta slut.

      Radera
  8. Jag flyttade hemifrån när det var dags för värnplikten och efter det studier och eget boende.
    De åren hade man inget över, även om man sparade.
    Lärdomen från detta är att tänka efter före och jag har aldrig oroat mig för ekonomin sedan jag började jobba. Kanske just därför?
    Många runt mig har både bra och bättre löner men ändå inget över, så Parkinson hade nog rätt i sak.
    Tror många skulle må bra av några år i fattigdom.

    SvaraRadera
  9. Så rätt så. Jag började månadsspara på det sättet redan vid min första anställning på 70-talet. Det känns ju inte så betungande att sätta av lite pengar varje månad när man blir van.
    Sen känns ju resonemangen att spara att det är pengar som försvinner. När det egentligen är precis tvärt om. Det enda som blir kvar.

    Det ju också intressant att se nyrika som aldrig upptäkt detta med att spara. Där brukar köpgalenheten spinna loss rejält.

    SvaraRadera
  10. Hm. "Enda sättet att begränsa utgifterna är att sänka skatten och höjda skatter kommer bara leda till höjda utgifter utan att något egentligen blir bättre."
    Gäller såklart även för privatpersoner, finns ingen anledning att höja lönen heller alltså.

    SvaraRadera
  11. Enig. Sparar 35% av nettolönen varje månad (en del av det går till ett sparkonto för nöje med)
    Och hemliga tricket är att spara diret.

    Och så ha koll på alla kostnader. Läser ut alla transaktioner från bankerna en gång i kvartalet och kategorierar och ser var jag bränner pengar.... Ibland är det ju på poster som man inte direkt hade planerat att bränna pengar på. Och tittar man per kvartal är det rätt justera.
    Det som "sparas" in på åker rakt in på överföringen till spar

    Och just ja. Du skall hava sparkontot på en annan bank än det du har kredit/bankkortet på. Då blir det ett extra steg att överföra och man tänker efter lite innan man "fyndar" något man villhöver.

    Trots att jag är så "snål" lever jag absolut inte snålt egentligen. Men har man koll på ekonomin kan man ju styra sina medel rätt.

    SvaraRadera
  12. Jag som blev så inspirerad av ”miljonär innan 30”-slaktningen att jag började fundera på att slösa lite pengar under 2021.


    Bra kvalitet på bloggarjäveln i december. Jag läste ikapp i eftermiddags å det var nog minst 10 bra inlägg.

    SvaraRadera
  13. "Efterfrågan på en resurs expanderar för att matcha utbudet av resursen" - generalisering av Parkinsons lag. Värt en egen tråd. Jag försökte läsa region Skånes 96 sidor digra årsredovisning för att se hur mycket pengar som gick till annat vård, men de 200 kommunikatörerna hade lyckats gömma de siffrorna. Haveriet i renoveringen av Helsingborgs lasarett fick de med på några rader. 2,6 miljarder i sjön så långt. Det hade varit bättreom skattemedlen gick till vård än till kommunikatörer och byggkonsulter

    SvaraRadera
  14. Vad ska man göra med den stora högen pengar i slutändan? Det enda man gör när man sparar är att prioritera framtida konsumtion framför nutida.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Dessutom vet man inte ens om man upplever pensionen eller om det man sparar och investerar har någon köpkraft värt tiden man lagt på att tjäna ihop det. Det enda man vet är vad man kan köpa för pengarna idag.

      Radera