Aktuellt

Andra världskrigets tre slutdatum i Europa

Andra världskriget slutade med Nazitysklands ovillkorliga kapitulation i princip på tre olika datum i Europa. Minst känt är antagligen den...

2020-12-16 13:35

Låg överdödlighet bland 80+ under pandemin jämfört med 2015 - 2019

Överdödligheten bland den mest utsatta gruppen 80+ är under coronakrisen låg enligt SCB:s statistik. Vecka 1 - 49 under åren 2015 - 2019 dog det i snitt 8 773 per 100 000 invånare i åldersgruppen. Under 2020 samma veckor hade siffran ökat till 8 817 per 100 000 invånare i åldersgruppen.
Dödsfall per vecka i åldern 80+ i Sverige veckorna 1 - 49 medel för åren 2015 - 2019, respektive för året 2020. Detta per 100 000 invånare i åldersgruppen.
Gruppen 80+ är de som är hårdast drabbade av Covid-19 och  där man ska hitta flest dödsfall. Gruppen har dock även normalt höga dödstal på grund av att människor tyvärr inte lever för evigt.

Under årets första 49 veckor har därför dödligheten per 100 000 invånare i åldern 80+ ökat från 8 773 personer i snitt åren 2015 - 2019 till 8 817 personer för år 2020, eller en ökning på hela 44 stycken per 100 000 i gruppen.

Siffrorna är från SCB:s veckoliga coronastatistik, där åldersdata för dödsfall finns samlat för åren 2015 - 2019 respektive för 2020 separat. Befolkningsstorlek finns dock inte per vecka, utan istället har befolkningen i åldersgruppen per januari respektive år använts för per capita-beräkningen.

Varje dödsfall är tragiskt, men datat talar för att i den mån Covid-19 är dödsorsak bland 80+, så har många av de avlidna dött av Covid-19 istället för något annat. Åtgärderna mot pandemin kan också skydda gruppen som helhet från andra dödliga sjukdomar, som t ex influensa eller vinterkräksjuka. Annars borde siffrorna skilja sig mer mot 2015 - 2019. Och utan restriktioner hade det förstås varit värre, så detta är inte ett argument för slappa restriktioner.

Relaterat är artikeln om Säbo och äldreboendena, och att 50% av avlidna i befolkningen normalt avlider på Säbo, och att nästan hälften normalt dör under sitt första år på särskilt boende.

Dippen vecka ett samtliga år handlar antagligen om att detta är inrapportering, och pga julledigheter så är inrapporteringen första veckan på året försenad.
Nedan följer läsarkommentarer. Dessa är inte en del av det redaktionella innehållet och är respektive kommentators ansvar. Kommentatorer som följer kommentarsreglerna kan bli vitlistade, annars raderas kommentarerna automatiskt. Vitlistning sker ungefär en gång i veckan och raderade kommentarer kan då återpubliceras.

25 kommentarer:

  1. Definitivt intressanta siffror. Min farmor (80+) gick bort i mars efter en längre tid i medtaget skick på äldreboende.

    Utifrån den erfarenheten vet jag att de anställda på det äldreboendet inte var så värst intresserade av orsaken. Vi nära och kära fick trycka på ordentligt för att få henne testad i efterhand och mycket riktigt handlade det om Covid-19!

    Det tog cirka 3 dygn från symptom till bortgång så visst, en vanlig säsongsinfluensa hade antagligen varit dödlig den med. Min kära farmor har det i alla fall definitivt bättre nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara att beklaga. Vet inte om orsaken är någon tröst.

      Radera
  2. "I februari–mars 2018 dog 17 774 personer i Sverige. Under samma period 2020 dog 1 687 färre, men med daglig rapportering av antal döda i covid-19. Rapporteringen har fortsatt, trots att Sverige sedan mitten av juni inte har någon överdödlighet jämfört med 2015–2019! Vissa har slutat säga »till följd av covid-19« och övergått till »med covid-19«. Med en medianålder för de som dött på 84 år, de flesta med andra sjukdomar, kan man utgå ifrån att covid-19 i många fall endast har varit en bidragande dödsorsak. En analys i Östergötland visade att endast 15 procent av dödsfall med covid-19 utanför sjukhus kunde anses vara direkt orsakade av covid-19 [1]. Att antalet döda i juli 2020 i Sverige enligt SCB är lägre än genomsnittet för juli 2015–2019 talar för att en del av de som dog i våras med covid-19 annars utan covid-19 skulle ha dött i juli.

    I de riktlinjer som gavs i mars 2020 om prioritering vid brist på intensivvårdsplatser talar man om förväntad överlevnad [2]. Prioritet 1: »En patient med svår sjukdom eller skada med förväntad överlevnad på mer än 12 månader ges högsta prioritet för intensivvård. Måste man prioritera också mellan patienter i den gruppen utgår man från förväntad återstående livslängd, alltså från biologisk ålder«. Detta synsätt är accepterat inom sjukvården men har saknats i debatten. Man har till exempel jämfört dödsfall på grund av covid-19 med dödsfall i Estoniakatastrofen. Då dog alla barn under 15 års ålder. Av 21 ungdomar från en skola i Jönköping överlevde 6, och alla 8 från en skola i Vilhelmina drunknade. Om dessa individer förlorade vardera 60 levnadsår, så motsvarar det en stor del av de förlorade levnadsåren hos de multisjuka äldre än 84 år som dött med covid-19 något tidigare än förväntat."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Källa:
      https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/2020/08/fixeringen-vid-antal-doda-med-covid-19-ar-vilseledande/

      Radera
    2. Just de här riktlinjerna tror jag inte så många har koll på. De finns ju riktlinjer i vården även utan pandemi. Jag hade det inte heller när min gamla far ramlade och hamnade på sjukhus. Jag trodde att han skulle rehabiliteras. Överläkaren ansåg det vara fel att någon överhuvudtaget satt in dropp. Och i efterhand anser jag det var rätt att de tog bort det. Det fanns inte en chans att han skulle komma tillbaka till ett värdigt liv och så ville han själv inte leva. Det är ett misslyckande att Covid tog sig in på äldreboenden men det är en annan sak.

      Radera
    3. Problemet är att väldigt få människor förstår innebörden av prioritering och det därför som i detta fallet görs "prioritering" när det inte ska göras. Formuleringen är alltså "om prioritering vid brist på intensivvårdsplatser" Då är det endast vid faktiskt brist på intensivvård som prioritering ska göras. Hårdraget; Ända fram till att två patienter kommer i fråga till en sista plats är prioritering irrelevant, gör det beslut då är det för att sparar resurser (snålhet).

      Radera
  3. Åter ett stycke bra journalistik. Det är lite skrämmande att övriga media är så totalt bortkopplade från verkligheten och inte kan vare sig begripa eller hantera statistik. Vad lär de sig egentligen i skolorna nuförtiden??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enig, ibland tror man inte på verklighetens siffror längre. För världsbilden blir så förvriden av massmedia.

      Mer logik och statistik på schemat. Att kunna tolka data på ett korrekt sätt i denna hysteriska och informationsrika värld blir alltmer värdefullt. Finns ju så himla många bra verktyg och API:n att använda för att enkelt kunna göra avancerade grafer på riktig omvärldsinformation.

      Radera
    2. Instämmer - Ang skolan - jag har varit lärare både på Högskolan och Gymnasiet och kunskapsbristerna är större än ni anar. I gymnasiet värnar ledning kvantitet och bra statistik för skolan vilket gör att betygsinflationen är väldigt hög. Högskolan/Universitet - där får skolan pengarna för varje godkänd kurs/elev - slutsater av ett sådant system är ju inte så svåra att förstå

      Radera
  4. Antagligen är det så att den genomsnittlige 80+aren är ett antal veckor äldre idag än vad som var fallet för fem år sedan.

    Alldeles för mycket räknande för att jag skall ta mig tiden men jag skulle inte bli förvånad om dödligheten rent av varit lägre 2020 om man tar hänsyn till detta.

    SvaraRadera
  5. Nä nu måste vi hålla ångan uppe, massvaccineringen väntar, ser illa ut om det här skulle rinna ut i sanden på samma sätt som med svininfluensan.

    SvaraRadera
  6. Tack för att du bidrar med nyanserade siffror

    SvaraRadera
  7. Det är säkert så att många av de 80+ som avled med Corona i våras hade avlidit av annan orsak senare under året.

    Frågan är dock bara hur många av dem som hade överlevt vårens Corona-våg om man faktiskt försökt hjälpa dem överhuvudtaget och inte satt in pallativ vård per automatik vid konstaterad smitta.

    I Kramfors kommun avled enligt personal jag talat med en hel avdelning på ett äldreboende under en kort period, skulle vara intressant att veta vilka rutiner för pallativ vård vid konstaterad Corona man hade där....

    SvaraRadera
  8. Bra sammanställda siffror. Siffror som vi har tack vare de restriktioner som finns.

    Hade vi inte haft social distansering så hade det sett riktigt illa ut.
    ......men statistiken ovan är ett kraftfullt argument mot en lockdown.

    SvaraRadera
  9. Nu är vi uppe i samma siffror som i våras, när det gäller sjukhusvårdade. IVA lyckas vi hålla ned, som väl är! Då vi inte har samma möjligheter nu, som i våras att öka platserna. Men nu börjar IVA platserna prioriteras igen, tyvärr (framförallt i Stockholm). Så tillhör du riskgrupp? För IVA vård, oavsett varför. Ta det lite lugnare nu, så inte just du blir bortprioriterad! En drogpåverkad 21 åring, som krockar med bilen. Lär gå före en 55+ man med Covid-19 till IVA. Men att rädda en persons liv, i dag. Betyder att en annan persons liv, släcks för tidigt! Tänk på det!

    SvaraRadera
  10. När man tittar på veckor kring årsskiftet så bör man komma i håg att veckor börjar på måndagar och vid månadsskiften.

    Vecka 1 är enligt ISO 8601 den första veckan på året som innehåller minst fyra dagar. Det är därför vanskligt att jämföra vecka 1 år från år, detta gäller i mindre utsträckning även vecka 52, men definitivt vecka 53 som inte ens finns alla år.

    SvaraRadera
  11. Det kritiseras mycket om vad som skulle gjorts och varför så många gamla dog. Vad hade kunnat gjorts annorlunda? Hade alla gamla som behövt intensivvård fått det hade intensiven snabbt blivit full. Det ville man undvika. Istället fick de i många fall morfin för att lindra besvär. Det görs en bedömning om patienten har chans att överleva (och livskvalitet efter) och har de inte det så blir de kvar på avdelningen. Det avvägandet måste göras innan intensivvård så inte de behöver plocka bort patienter ur intensivvård för att göra plats för andra. Mardrömmen är att ha 100 procents beläggning då kommer prioriteten in. Såna avväganden måste vården ta hänsyn till och har respekt för de som måste ta besluten. Sen har Sverige inte samma kriterier som andra länder för att skriva Covid i dödsattesten. Varför inte normalisera det om det nu ska jämföras mellan länder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ju något mittemellan att inte göra ett skit och att ligga på intensiven. Man kunde ju ha förberett sig med mer sjukvårdsresurser inom äldrevården, tex syrgas.

      "Det görs en bedömning om patienten har chans att överleva (och livskvalitet efter) och har de inte det så blir de kvar på avdelningen."

      Nja, inom äldrevården var det snarare så att man bedömda samtliga på ett bräde redan innan smittan tog fart och bestämde sig för att det inte var någon idé att ens försöka göra någonting överhuvudtaget mer än att ge morfin när Covid-19 var konstaterad, oavsett hur patienten mådde. I många fall har ju inte ens en läkare gjort någon bedömning på plats.

      Det var inte trängseln på sjukhuset som gjorde att många äldre blev utan vård.



      Radera
  12. Jag har en fundering om det finns 263-tusen över 85 och det över-dog,,, säg 50 i veckan i 10-veckor, hur kan då 500-st lyfta döds-medelåldern till 84 ?
    säga alla 85+ som dog var 100-år
    500*100-år =50 tusen år
    5000-döda snitt 84-år sägs det =420-tusen år
    Då måste resterande 4500 vara 82-år ???
    Fattar jag tabellen fel ??

    SvaraRadera
  13. Väldigt intressant! Hur ser denna statistik ut i andra länder som begränsat smittan bättre, tex Norge?

    SvaraRadera
  14. Kanske ska vänta lite med slutsatser om vem som drabbas och överdödlighet, det kom just en ny studie publicerad i Journal of the American Medical Association:

    Coronavirus disease 2019 (COVID-19) has caused a marked increase in all-cause deaths in the US, mostly among older adults.1 Although the burden of COVID-19 among hospitalized younger adults has been described, fewer data focus on mortality in this demographic, owing to lower case-fatality rates.2
    Excess mortality reflects the full burden of the pandemic that may go uncaptured due to uncoded COVID-19 and other pandemic-related deaths. Accordingly, we examined all-cause excess mortality and COVID-19–related mortality during the early pandemic period among adults aged 25 to 44 years. Because unintentional drug overdoses are the usual leading cause of death in this demographic, COVID-19 deaths were compared with unintentional opioid deaths.

    https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/10.1001/jama.2020.24243?guestAccessKey=e7e93128-2115-4730-89fb-023c8acfa867&utm_source=For_The_Media&utm_medium=referral&utm_campaign=ftm_links&utm_content=tfl&utm_term=121620

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spanskan blev så känd och ihågkommen för den slog mot de mellan 16 och 40. Äldre och yngre klarade sig i allmänhet. Covid är knappt värd att nämnas.

      Radera
  15. Varför skiljer sig EuroMOMO siffrorna från detta?

    SvaraRadera
  16. "Rapport om överdödlighet till och med vecka 48 - FHM"

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b4dd8c7e15d48d2be744248794d1438/rapport-overdodlighet-vecka-48-2020.pdf

    För de som vill se denna typ av data presenterad av FHM:epidemologer. De jämför med "normaldödlighet" från MOMO-modellen.

    SvaraRadera