Aktuellt

SCB: 2020 hade högsta antalet döda per capita sedan år 2012

SCB:s slutliga befolkningsstatistik för Sverige och år 2020 är nu publicerad. Den visar att pandemiåret 2020 hade det högsta antalet döda pe...

2020-12-08

Kritiskt låg frekvens i elnätet

Frekvensen i elnätet är just nu nere på kritiskt rött, eller under 49.9 Hz, och har så varit ett bra tag. Det innebär att förbrukningen i elnätet just nu är högre än produktionen, vilket kompenseras av sänkt frekvens. En del utrustning får problem, t ex vägrar min elbil ladda just nu och avbryter laddningen på grund av den felaktigt låga frekvensen i elnätet.
Ställverk
Elfrekvensen i det nordiska elnätets synkronområde är alltså nere på i skrivande stund 49.85 Hz mot avsedda 50 Hz enligt Svenska Kraftnäs tjänst Kontrollrummet. Detta är att betrakta som rött läge och typiskt mindre bra.

Det innebär att elförbrukningen just nu är större än produktionen. Elpriset är dock inte tokbrutalt, utan bara 46 öre per kWh i SE3 Stockholm - Göteborg och 71 öre i SE4 Skåne-Blekinge-ssödra Småland och södra Halland.

Detta är fortfarande utan att Ringhals 1 har stängts ner än, utan reaktorn ger fortfarande 677 MW, men kommer vara helt nedstängd om tre veckor, lagom till den riktiga vintern drar igång i januari - februari.

Ett antal storkonsumenter av el inom kemiindustrin i Sverige gick häromdagen ut i en artikel hos Dagens Industri med att de överväger att flytta från Sverige, med tusentals jobb förlorade, plus ökade transporter för svensk del, eftersom de inte kan lita på leveranssäkerheten i elnätet längre. Sedan får man stilla fråga sig vart de ska flytta, då elpriserna här i Sverige fortfarande är betydligt lägre än nere på kontinenten. Målet på sikt för regeringen och Miljöpartiet är dock att elpriserna ska bli så höga som möjligt i Sverige - helst bäst i klassen - så dagens låga elpriser kommer inte bestå. Och då inte heller de arbetstillfällen, välstånd och välfärd som industrin bidrar till. Man ser hellre att industrin flyttar till länder med sämre miljö- och arbetsförhållanden och smutsigare el.

72 kommentarer:

  1. Men det är väl alldeles utmärkt att all elintensiv industri flyttar från Sverige, då frigörs ju en massa arbetskraft som kan ställa om till skrivbordsarbete och arbeta hemifrån. #learntocode #ironicgeneration #allaskamed

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att inte tala om miljövinsterna som görs när produktionen flyttas från Sverige där utsläppen är t ex 20 gram utsläpp per enhet till ett annat land där utsläppen blir 25 gram per enhet.

      Sen att vi måste importera dessa enheter (på fossillastbilar) är ju en annan fråga - det viktigaste är att Sverige räddar det globala klimatet genom att minska utsläppen HÄR.

      Radera
    2. Island har också väldigt billig el. Något för storförbrukare att ta i beaktande. Är populärt hos aluminiumproducenter och bitcoin-grävare.

      Radera
    3. Smart, du kan tipsa MP och regeringen om de inte har kommit på det själva.

      Radera
  2. Varför slutar elbilen ladda vid mindre än 1% fall på frekvens? Vilken teknisk bakgrund finns det för ett sådant beslut?
    /genuintnyfikenvarfördetspelarroll

    SvaraRadera
    Svar
    1. En elbilsladdare är väl inte som en glödlampa - dvs blir lite svagare när frekvensen sjunker?

      Många komponenter mår dåligt av kass el.

      Radera
    2. Vet inte exakt. Vet att den även avbryter vid spänningsfall, vilket gör att huvudsäkringen här aldrig har löst ut när jag laddat elbil - laddningen avbryts om spänningen faller pga för mycket brukare.

      Jag gissar att det sker av säkerhetsskäl för att undvika att undvika skador på batteri eller utrustning. Det är rätt mycket kräm, upp till ca 11 kW så små fel kanske kan ge stora skador.

      Radera
    3. Då är det en budgetdesign helt enkelt. Den borde VERKLIGEN tåla större frekvenssväng än vad den visar. Byt laddare.

      Radera
    4. Växelströmsladdaren sitter i bilen. Jag tror nog Tesla vet vad de håller på med när det gäller elbilsladdning, mer än du Rickard.

      Radera
    5. Gissar att de tagit i beaktande att inte lasta nätet med laddning om det är överbelastat, vilket indikeras av att frekvensen sjunker. Man kan tänka sig att tusentals elbilar som laddar samtidigt kan ha en negativ inverkan på på nätet, och Tesla vill nog inte bli beskyllda för att ha bidragit till något massivt elavbrott vilket blir följden om frekvensen sjunker för lågt och automatiken i nätet börjar koppla ifrån delar av nätet.

      Radera
    6. Som sagt: Ytterst konstigt om laddaren inte accepterar 0.1 Hz svängning när det är normalt med svängningar på upp mot 3-4-5 Hz i marina installationer utan att saker ballar ur (visserligen anpassade, men ändå).

      Radera
    7. Automatisk frånkoppling (AFK) sker vid 48,8Hz. Större förbrukare som elpannor och värmepumpar (>5MW)skall ha automatisk frånkoppling vid 49,4Hz. Kan hända att elbilstillverkare ser sina bilar som en summerad enhet i ljuset av det.

      https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/styrel-och-frankoppling/

      Sen kan frånkoppling leda till obalanser som gör att frekvensen går för högt på andra ställen, vilket också leder till frånkoppling.

      Radera
    8. Är det rentav en feature för att hjälpa till att stabilisera nätet?
      https://news.warpinstitute.se/elbilsladdare-anvands-for-att-avlasta-elnatet/

      Radera
    9. Det lär vara ett sätt att hjälpa nätet.
      En laddare för tex en elbil bryr sig inte det minsta om frekvensen (inom rimlig nivå). En likriktare (laddare) i den storleksnivån använder en switchaggregat som transformerar AC till DC direkt utan transformator. Man kan säga att man mer "reglerar en rörlig DC". Detta är ett krav från elnätet på utrustning över 100'tals W, dvs även småelektronik.
      Detta sätt för AC->DC föredrar faktiskt lägre frekvens. Så det finns inget som gör att ett frekvenstapp i sig gör att bilen inte kan ladda.
      Det lär handla om ett krav från elnätet att slå av när förbrukningen i nätet kräver det. Kanske via frekvensen, kanske fjärrstyrt. Finns säker info om man vill Googla.

      Radera
    10. Har du en laddare från Easee och spotpris från Tibber?

      Bocka ur "smart laddning" i laddaren. Funktionen blockerar laddning när frekvensen är för låg.

      https://www.msn.com/sv-se/nyheter/vetenskap/tusen-hemmaladdare-sk%C3%B6ter-frekvensen-i-eln%C3%A4tet/ar-BB160sB0

      Radera
    11. P J, tack för dina två inlägg, klarsynt. Jag hade samma bild att det borde inte finnas någon teknisk anledning för bilen att sluta ladda, men såg inte den större bilden. Naturligtvis finns det en sund nätkravställning i att hundratals (tusentals) bilar med samma mjukvara kan skydda nätet distribuerat när det visar tecken på svaghet.

      Radera
  3. Stoppar laddningen på 49.9 Hz är det dags för översyn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte det. Den avbryts av säkerhetsskäl.

      Radera
    2. Jag testade av nyfikenhet om det skulle gå att ladda min e-tron via ett bensindrivet elverk, men se det gick inte - och jag gissar att det kan ha varit frekvensen som ställde till det där också.

      Radera
    3. Kan vara för att minska lasten på nätet.
      https://www.msn.com/sv-se/nyheter/vetenskap/tusen-hemmaladdare-sk%C3%B6ter-frekvensen-i-eln%C3%A4tet/ar-BB160sB0

      Radera
    4. Den avbryter nog inte med avseende på bilens eller laddarens säkerhet utan snarare som en gest för att skona nätet i stort. Låg frekvens tyder på överbelastning och dagens "smarta" laddare ska då ge vika för brukare med högre prio.
      Detta är ett mönster vi får vänja oss med i el-bristens Sverige.

      Radera
  4. Företagen får väl flytta till Norge i fall de vill ha stabil och billig el, det enda som är billigt i Norge är just el.

    SvaraRadera
  5. För en timme sedan var frekvensen uppe i 50,13 Hz, alltså i det övre röda spannet. Har man problem med stabiliteten i systemet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man har, finns ju ingen ratt att snabbt vrida på för att justera mot förbrukning och hur det blåser, lättare med kärnkraft.. Måste vara svettige på Svenska Kraftnät.

      Radera
    2. Om nu vindkraftens andel ökar borde det bli lite "ojämnare" och svårt att få balans i nätet, vattenkraft och kärnkraft är väl stabilare

      Radera
    3. Kan nog vara lite svårt att balansera ett snabbstopp i ett kärnkraftverk också en reaktor går från 1000 MW till 0 på 4 sekunder.
      Kan vara lite strul att få igång reglerkraften på 4 röda.

      Radera
  6. Elintensiv industri får gärna stanna men borde definitivt styras mot att etableras i direkt närhet av det producerande regionerna. För att slippa belasta nätet och minska investeringsbehoven en aning. När behov att bygga ut nät faktiskt behövs så får de gärna stå för kostnaderna. Ser gärna en reform inom energiskatten för för elintensiv industri som är mer dynamisk och robust energiskatt. Premiera arbetsintensiv industri och bestraffa tex serverhallar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att stanna "Elintensiv industri" är inte en bra lösning. Det är ofta processindustri och ett stopp leder till mycket stora problem så det vill man absolut undvika. Tänk att några hundra ton stål kallnar i en stålugn eller att gjutharts härdar och hårdnar i rörsystem och blandare. Då har man problem som kostar!
      Serverhallarna är däremot rena vansinnet som inte heller betalar för sig och inte skapar några jobb.

      Radera
    2. Ett litet förtydligande, stanna i landet var det jag menade. Så håller med dig i fullt.

      Radera
  7. Fast det är väl egentligen bra att priserna går upp? Så att företag vill gå in och bygga bort effektbristen. Som det är nu finns det väl litet incitament att investera i branchen. Eller vill du göra det genom skatten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finnansiera prioriterade utbyggningar i nätet för att främst säkra försörjningen för "normala förbrukare"

      Radera
    2. Är inte problemet att tillgänglighet inte prisas in på ett bra sätt för producenterna, energi värdesätts mer så det blir billigare att bygga vindkraft som har helt OK energi på ett år men fruktansvärd tillgänglighet.

      Vindkraft borde egentligen viktas negativt för tillgänglighet då det gör det svårare att bibehålla balansen om vindkraftsandelen är för hög i nätet.

      Radera
  8. Har de stängt av reaktorn på Ringhals ?? var ju tal om det ?
    Om det är problem nu så är det inget mot vad som väntar då en av reaktorerna tas ur drift i förtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/avveckling-ringhals-1-och-2

      Radera
    2. Var det en lång bloggpost tycker du? ;)

      "Detta är fortfarande utan att Ringhals 1 har stängts ner än, utan reaktorn ger fortfarande 677 MW, men kommer vara helt nedstängd om tre veckor, lagom till den riktiga vintern drar igång i januari - februari."

      Radera
    3. För övrigt, fult med dubbla "utan" där Cornu...

      Radera
  9. Nu har det styrt upp sig. Antagligen har det underbara kolet räddat os än en gång!

    All hail the mighty kolbit!

    SvaraRadera
  10. Komplicerade saker det här. Vad jag förstår är det svårt att kompensera frekvensen på för stora distanser. Därför har man generatorer med stor svängmassa strategiskt utplacerade runtom i synkronområdet. Jag har för mig att detta också hänger ihop med hur man kompenserar reaktiv effekt i nätet.

    Nedstängning av kärnkraftverk i södra sverige är den största boven i dramat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror systemets tröghet dvs lagrad rörelseenergi i form av roterande svängmassan är en systemparameter dvs inget lokalt. Frekvensändringar sker pga systemets lastobalans. Ändringen kan estimeras som delta(P)*f/(2*J)
      DärJ är lagrad rörelseenergi i Joule eller VA sekunder.
      Om obalansen är 1GW och vi har 100GVAs så ändras frekvensen 0.25Hz/s. Om vi istället har 1000GVAs så är det 0.025 Hz/s. Denna tröghet köper således bara tid för att hinna åtgärda delta(P) som är det verkliga problemet.
      Reaktiv effekt är dock lokalt och styr spänningsregleringen. Synkrongeneratorer, som placeras ut gör spänningsregleringen bidrar med både tröghet och reaktiv effekt.
      Att tappa Ringhals i söder är dåligt av många anledningar, dels förlorad tröghet samt reaktiv effekt, men även mindre kortslutnings effekt, dvs ett svagare nät i söder.
      Kraftelektronik (inkluderat vindkraft) kan justera reaktiv effekt mycket bra, men tröghet finns inte och ingen kortslutningseffekt heller.
      Dock kommer nästa generation elektronik kunna simulera denna tröghet en viss tid och således lösa många problem.
      Är komplicerat och intressant detta, långt ifrån två hål i väggen.

      Radera
    2. Casper

      när kommer nästa generations elektronik ?
      vem är ledande på området ?

      Radera
    3. Det är svårt att säga när, det är snarare en kontinuerlig utveckling och nätägare har börjat kräva syntetisk rörelseenergi (inertia) som krav i tex vindkraft och HVDC länkar. Denna branschen funkar mer som att kunden säger hoppa och tillverkarna hoppar, och det händer mycket jämfört med traditionell elkraft som är väldigt konservativ.
      Ledare i tillverkning av omvandlare är väl ABB, GE, Simens och nu Hitachi ABB. Kraven kommer från vindkraftsutvecklarna som Vestas och Orested, eller från nätägarna i respektive land.

      Verkar som att det redan finns vind med syntetisk inertia i Kanada. Deras nätägare Hydro Quebec är mycket tekniskt kunnig och ligger ofta före andra nätägare gällande krav på systemen.

      https://www.google.se/amp/s/spectrum.ieee.org/energywise/energy/renewables/can-synthetic-inertia-stabilize-power-grids.amp.html

      Radera
    4. Svänghjulens storlek här är ganska irrelevant.
      Svänghjulets energi handlar om bråkdelar av sekunder och har ett annat syfte.
      Jämför med en bilmotor. Svänghjulets syfte är framförallt att jämna ut energin över ett varv. Den gör att motorn snurrar jämnt. Den hjälper även vid en snabb lastskillnad, som att man släpper upp frikopplingen lite för snabbt, eller slår på ljuset, AC, osv. Däremot hjälper svänghjulet inte alls i en uppförsbacke.
      Samma sak i elnätet, ett stort svänghjul hjälper exakt när din VVB slår igång, men inte nån sekund senare.
      Det finns för och nackdelar med trögheten. Ju större tröghet ju mindre känslig blir det för snabba förändringar, men du får oxå en längre reaktionstid för förändringar, vilket inte nödvändigtvis är bra ur reglersynpunkt.

      Radera
    5. Håller med, det är bara att köpa tid, även om det rör sig om sekunder. Men sekunderna är viktiga när tex en HVDC länk på 1-2 GW trippar. Då hinner man eventuellt koppla ur större laster, starta nödkraft eller starta om trippade länken.

      Sen kan ju för mycket trögheten vara negativ som du säger, men någon tröghet är något man vill ha. Löser dock inga kontinuerliga frekvensvariationer

      Radera
  11. När kunskaper och erfarenhet saknas hos beslutsfattarna för att kunna förutse vad olika beslut, eller brist på beslut, leder till får man lära sig den hårda vägen efteråt genom att det svider.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till nyårsdagen önskar jag mig en köldknäpp i område 3 och 4 (helst även i Danmark och övriga norra Europa), samt vindstilla.

      Ju tidigare vi stresstestar desto bättre. Iofs så tror jag det är för sent ändå...

      Radera
    2. Dessutom en upprepning nästkommande år som är ett valår och vi får höra energiminister Ygeman försöka förklara sig.

      Radera
  12. Hm, nu var det ett tag sedan (så jag hittar inte ens websidan) men detta problem hanteras på reglermarknaden, inte spotmarknaden eller elbas (sen handlas inte bulkmängderna där heller, men marginalprissättning tillämpas ju) och då med andra priser. Främst vattenkraft med kaplanturbiner till det om jag minns rätt pga av reaktionstiden som krävs.

    SvaraRadera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  14. Skatta utländska datacenter stenhårt vore ju rätt smart då det inte skapar någrs jobb och låta dem finansiera utbyggnad.
    Stackars elbilsförare om dem nu får problem att ladda och sökert väntande ökade skatter när bristen slår till.

    SvaraRadera
  15. Jag har en idé! Vi stänger av Ringhals 1 efter nyår så kanske det blir bättre? Delar av det behovet kan vi kompensera för genom att importera kolkraft från kontinenten. Visserligen inte så bra för miljön, men ändå.

    SvaraRadera
  16. Vid vilket frekvensfall börjar man koppla bort laster? 0,5 Hz?

    SvaraRadera
    Svar
    1. under 49,5 Hz är det mycket mycket kritiskt för att säga så...

      Radera
    2. Verkar som att man börjar koppla bort mindre laster vid 48,8 Hz och större laster först vid 47,5 Hz

      Radera
    3. helt riktigt, men när frekvensen droppar till 49,5 så går det fort utför om vi säger så

      Radera
  17. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  18. Ser inte problemet, måste finnas en massa prima begagnade kolkraftverk vi kan köpa från t.ex. Polen. Bör väl ta max ett halvår att smälla upp. När kör näringsdepartementet presskonferens?

    SvaraRadera
  19. Det kanske inte så lätt att förstå varför frekvensen i nätet är så viktigt.

    Ska försöka förklara på ett enkelt sätt, ber om ursäkt om det blir nästan barnslig nivå. Någon sa att kan man inte förklara så mormor förstår har man själv inte förstått ämnet.

    Tänk er nätet som ett långt rep. I ena änden drar producenterna, i andra änden drar förbrukarna. Man vill att repet ska hållas på samma ställe, båda måste dra lika hårt. Drar förbrukarna hårdare måste även producenterna dra hårdare. På mitten mäter man hur långt ifrån mittpunkten man ligger. Detta kan man kalla Spänning (Volt) och Frekvens (Hz).

    Så långt kan man säg att spänningen och frekvensen ligger på samma nivå, dvs där den ska. I Europe ska frekvensen vara 50Hz och Spänningen X beroende på "vilken typ av kabel" man mäter (i väggen 230V, i "luften" flera kV).

    Så långt, så gott. Hade man haft en stor generator som producerar all el hade det egentligen aldrig varit något större problem om frekvens och spänning varierade säg mellan 30-100Hz, det spelar inte så stor roll, fram tills punkten då generatorn inte klarar generera vad förbrukaren vill ha. Har man en generator som klarar 100kW, så är det ju max, sen går proppen så att säga.

    För att en lösa detta kopplar man ihop massa generatorer. Det är där problemen börjar.

    Nu måste alla generatorer jobba tilsammans.

    Tänk er nu frekvensen som ett sätt att "dra åt samma håll" i repet. Man vill att alla generatorer i nätet drar åt samma håll.

    Säg att en generator går på 50Hz och en annan 49Hz, det betyder inte att de möts på 49.5Hz. Det betyder att varannan sekund drar de åt samma håll, varannan sekund drar de mot varandra. Det hade alltså varit bättre att den inte ens var inkopplad.

    Nu har olika producenter olika möjligheter att reglera frekvensen. Kärnkraft "kan" inte reglera alls, den måste alltid köra på samma effekt/frekvens. Vattenkraft däremot kan väldigt lätt reglera, bara släppa på lite mer vatten. Vissa producenter producerar DC och gör sen om det till AC på exakt den frekvens som nätet redan har. Dieselgeneratorer är lite mitt emellan, de kan reglera, men inte supersnabbt. (En del nämner stora svänghjul som en hjälp, nja, det hjälper på sekundnivå för den indididuella generatorn, men inte för helheten, det gör dessutom reglering trögare på gott och ont).

    Nu har man alltså en mix av olika generatorer som är olika bra på att reglera.

    Alla dessa måste som sagt dra åt samma håll. Säg att nätet producerar 1GW på 50Hz, du har en dieselgenerator på 100kW som inte helt synkar, den går på 49Hz. Dvs varannan sekund matar den ut 100kW, varannan sekund blir det kortslutning. Förr eller senare "går proppen" och problemet är löst, din generator är bortkopplad. Men nätet har oxå tappat 100kW.

    I mindre utvecklade nät/länder funkar det så, strömmen går och man börjar om.

    I Europa, och även inom Sverige, har man olika elområden. Områdena synkas sig emellan, så att de blir som en stor generator, men som sen måste synka mellan andra områden.
    Går ett område inte i synk, så motarbetar det alltså resten, och till slut finns det inget annat sätt än att "dra pluggen och börja om". Strömmen går alltså i hela området i allt från nån minut till timmar.

    Om frekvensen i Sverige t.ex. är 49.5Hz medans tex Tyskland ligger på 50Hz så är det inte "bara 1% fel", utan betyder i princip att hela nätet har kortslutning mot Tyskland var femte sekund.

    Ja, det var ett försök att förklara hur frekvensen i nätet faktiskt fungerar och varför det är så viktigt att alla håller exakt samma frekvens. Och som sagt, det var ingen exakt beskrivning utan ett sätt att förklara så mormor förstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frekvenshållningen är som att dansa en ringdans runt granen, om inte alla håller samma takt tappar man taget och det kan sluta med en krash.

      Radera
    2. Inte lika snyggt:
      Små kraftledningar som de med en trästolpe med tre trådar på toppen är som att dansa ringdans i lillfingerkrok. En maffig 400 kV ledning med stora portalstolpar är ett fast handtag.

      Om elnätet är starkt kan de som drar slita med sig de som sackar. Men det elnät vi har är byggt för att vara hyfsat jämt ballanserat, om norrland drar starkt och Skåne släpar fötterna tappar det taget.

      Radera
    3. Antag att nätet är stabilt på 50Hz. Plötsligt kopplas en stor last in.(och ingen reglering sker) Sänker den då frekvensen på den närmaste generatorn? Vad är det som gör att lasten inte delas lika på alla inkopplade generatorer och frekvensen sjunker lite generellt i nätet? Vad är det som gör att obalanser kan uppstå med generatorer som går i lite olika frekvens?

      Radera
    4. Jävligt bra förklaring.

      Radera
    5. Niclas.

      Till att börja med så måste det finnas reglering, oavsett om allt är ihopkopplat eller inte.
      En generator har ju en given input (vind, vatten, värme, etc).
      Vi tar vattenkraft som exempel.
      Vattnet driver en turbin/vattenhjul som i sin tur driver en generator. Frekvensen är den hastighet generatorn snurrar, dvs helt i proportion med last om inflödet inte regleras.
      Om det inte finns nån last så kommer generatorn snurra supersnabbt. Vid överlast stannar till slut generatorn.
      Balansen mellan input och output måste vara exakt för att hålla frekvensen stabil.

      Som jag skrev tidigare så måste alla generatorer dra lika, annars blir det kortslutning.

      Man kan istf rep likna det vid en enda lång axel. Alla generatorer i systemet är inkopplade till axeln och den måste snurra exakt 50 varv/sek.

      Om lasten ökar kan ju inte generatorn närmast lasten "snurra lite snabbare". Axeln snurrar lika snabbt som alla tillsammans snurrar. Om inte alla snurrar exakt lika snabbt kommer axeln bli en korkskruv och till slut gå av.

      En generator nära lasten kan jobba hårdare för att jämna ut lasten, men den kan inte snurra snabbare.

      Om man kör off-grid på sin egen gård spelar som sagt inte frekvensen så stor roll.

      Men nu är som sagt hela Europa ihopkopplat. Och snurrar inte Sverige lika snabbt som t.ex. Tyskland så kommer axeln snart se ut som en korkskruv och man blir tvungen att "dra ur sladden" mellan systemen.

      Det som snurrar till det (pun intended) i det hela är att frekvensen är en indirekt produkt av effekten.

      Frekvensen i systemet är inte snittet av alla frekvenser. Frekvensen är exakt vad den är. Frekvensen är dock en indirekt produkt av systemets nettoeffekt/överskott/underskott. Så den totala produktionen måste komma i balans med den totala lasten.

      Tänk igen på den där axeln. Varvtalet är ju inte snittet av allas varvtal. Men den är "snittet" (totalen) av den effekt som alla generatorer producerar i förhållande till totala effekten i lasten.

      Det är alltså egentligen inte frekvensen man vill åt, utan effekten, men eftersom allt är ihopkopplat blir frekvensen det viktiga att hålla koll på.

      Radera
    6. Mycket bra beskrivet, men nordiska elnätet är väl inte synkroniserat med övriga Europa? Vi är väl enbart ihopkopplade med HVDC länkar till övriga Europa, som tillåter ihopkoppling av asynkrona nät

      Radera
    7. Tack. Ja, jag tror det stämmer att Nordens koppling till Europa är DC, så det var kanske ett dåligt exempel med just Tyskland.

      Radera
  20. Mycket bra förklarat.
    Om det går att förenkla lite till, kanske även politikerna kunde förstå.
    .

    SvaraRadera
    Svar
    1. JH
      Du är en obotlig optimist.

      Radera
  21. Stormköket ska man kanske minnas som årets julklapp när det svartnar lite här och var mellan jul och nyår?

    SvaraRadera
  22. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  23. GE, Siemens och Wärtsilä kan ställa upp stora gasturbiner inom någon månad efter order. GE kan antagligen komma fram med 100-200 MW på nån vecka för den som ber snällt och inte knusslar med betalningen. På några månader kan vi få in generering av GW med gasturbiner. Bästa placeringen måste vara på kärnkraftverkens tomter. Gas går att köpa fryst från LNG-tankers och på lite sikt skulle en anslutning till Nordstream framstå som ekonomisk och logisk.

    "Men då blir vi beroende av rysk gas!" skriker någon. Tja, de blir i samma grad beroende av våra pengar. Världen är uppbygd av ömsesidiga beroenden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad jag vet är det inte ens någon som räddar det befintliga Öresundsverket.

      Politiken skiter i det här problemet, kanske tas det förgivet då det har fungerat under så många generationer.

      Radera