Aktuellt

SCB: 2020 hade högsta antalet döda per capita sedan år 2012

SCB:s slutliga befolkningsstatistik för Sverige och år 2020 är nu publicerad. Den visar att pandemiåret 2020 hade det högsta antalet döda pe...

2020-12-26

Hundratusentals sjömän strandade ombord globalt på grund av pandemin - räknas inte som kritisk personal - självmord skenar

Coronapandemin har strandat hundratusentals sjömän ombord på fartyg världen runt, många helt övergivna av mindre seriösa rederier, andra med sänkt lön men utan möjlighet till hemresa. Sjömän klassas inte som nyckelpersoner av många länder och tillåts därmed inte ens transit till flygplats för hemresa. Självmorden har rusat i höjden och sägs nu vara den vanligaste dödsorsaken.
Barlastade tankfartyg utanför Piraeus, Grekland. I skrivande stund hittas just nu 33 fartyg på ankringsredden.
Tystnaden och uppmärksamheten i media kring situationen är kompakt, kanske därför att även journalister har svårt att resa, och än mindre dokumentera eller intervjua drabbade, som ofta är lågavlönade sjömän från t ex Filippinerna. Och utanför branschtidningarna så existerar i stort sett inte sjöfartens osynliga blodomlopp.

Delar av världshandelsflottan ligger för ankar på grund av coronapandemin, medan en större del fortfarande är i trafik, men med personal som inte får komma i land. I somras ska det handlat om 400 000 sjömän som varit isolerade. En del hade redan varit ute ett halvår, och sedan fått förlängt ett halvår på grund av att de inte kunde resa hem pga pandemin och kan nu närma sig arton månader hemifrån. Man kan fortsätta skeppa sina laster, men får inte gå iland och inte resa hem.

Enligt uppgifter till bloggen finns det t ex besättningar som ligger utanför Förenade Arabemiraten och fått sina pass beslagtagna, och saknar både mat och bränsle, och är övergivna av redaren. En kinesisk besättning ska ha bott i en brasiliansk kolhamn och bara överlevt genom att stuveriarbetarna försett dem med mat.
Kryssningsfartyg i Philipsburg, Sint Maarten i Karibien.

Seriösare, ofta västerländska, rederier försöker göra något åt situationen och t ex ska det finnas flera kryssningsfartyg i Manila-bukten, dit kryssningsrederier skickat sina skepp för att försöka få hem personalen. Flera konkurrerande kryssningsbolag har gått samman och samlat besättningar som passagerare ombord på enskilda fartyg och skickat dem till Filippinerna av samma anledning.

Värst ska kinesiska och indiska rederier vara och sjömän från Bangladesh ska vara särskilt utsatta, och kan vara helt övergivna utan möjlighet att komma iland eller ens bunkra mat.

Manila. Foto: Adrenalena.se

Personal kan inte heller hoppa av hur som helst - gör du det så kommer du bli svartlistad hos manskapsförmedlarna på Filippinerna och släktens hela försörjning försvinner.

Göteborg ska tydligen tagit emot flera kryssningsfartyg, just på grund av att Sverige inte helt stängt sina gränser och delvis fungerat som ett sätt för en del sjömän att kunna flyga hem, eller för ny personal att mönstra på som avbyte.
Fartyg på redden utanför Göteborg i somras, väntan på lots eller last

Samtidigt fortsätter mycket av världshandeln och sjöfarten, men det finns alltså hundratusentals sjömän som inte kan komma hem, även om godstransporterna fortsätter och man får betalt. Det går antagligen att hitta likheter med sjöfarten under finanskrisen, men skillnaden denna gång är att olika pandemiregler gör att sjömännen inte kan komma i land alls, inte ens när de övergivits.
Manila - en stad med stora kontraster. Foto: Adrenalena.se

Sjöfarten förblir världshandelns och världsekonomins för de flesta helt osynliga blodomlopp och personalen ses därför inte som särskilt viktig av politiker eller allmänhet. Som kontrast är lastbilschaufförer generellt undantagna och får korsa gränser bäst de vill i tjänsten, i egenskap av kritisk personal. Trots allt ser de flesta makthavare då och då en lastbil och inser att de fyller en funktion för samhället och ekonomin (nej, inte du kära miljöpartist som tror att vårt välstånd och vår välfärd uppstår av god vilja).

Tillägg: Sjöfartstidningen har skrivit om exemplet Island Sky, som blev isolerade i Sverige eftersom besättningen inte kom från EU. Icke-länkar på www.sjofartstidningen.se/de-ar-fangar-ombord-mitt-i-centrala-stockholm/ och www.sjofartstidningen.se/granspolisen-det-handlar-om-pandemibekampning/.

17 kommentarer:

  1. https://www.maritime-executive.com/article/msc-and-imo-highlight-crew-stuck-aboard-vessels-under-charter

    SvaraRadera
  2. Bra att du uppmärksammar detta för de drabbade existentiella problem!

    En bekant blev fast i halvårsvis på ett tankfartyg i Gulfen i samband med något av alla krigen. Kom loss till sist men då hade han ådragit sig diabetes, så pass svår att han fick insulinpump. Den bar han i skjortfickan, jämte ciggpacket. o.o

    Redarna slet i honom så han fortsatte några år efter pensioneringen. En midsommar fick han slaget och dog på ett par dagar. Kanske bäst för honom, men det var jobbigt för familjen.

    F ö är dina icke-länkar identiska -- är det verkligen meningen?

    SvaraRadera
  3. Tack för inlägget! Viktig fråga som glömts bort. Sverige som tidigare sjöfartsnation lever nu i total okunskap och säger man att man är sjöman får man en blick som om man vore marsian med en kommentar "finns såna fortfarande?".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bitterchiefen; ... och då rent anekdotiskt förmodar jag att du såväl som jag kommer ihåg den tid då det var 18 månader för fri hemresa och avmönstring endast på tillåten hamn ... För egen del då för 50 år sedan att jag mönstrade av en mindre kemtanker i Rotterdam efter 10 månader ombord och fick själv betala hemresan.

      Radera
    2. Det var också en helt annan tid, med större besättningar och längre hamnvistelser som medgav rekreation och social samvaro på ett helt annat sätt. Idag är det 10-20 man i besättningen, med mycket begränsade möjligheter till att gå iland.

      Radera
    3. Jon: Visst var det så och visst är det så! De av oss som fick uppleva det minns det så väl...

      Radera
  4. Bara man nu inte hittar corona hos sjömännen som tog självmord, svaret blir givetvis då hårdare lockdown för att förhindra ytterligare dödsfall.

    SvaraRadera
  5. Vilken app använder du för att identifiera båtar som
    ligger på redden och väntar på frakt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I fallet Piraeus, där det finns en separat ankringshamn för långtidsliggande fartyg, Marinetraffic.

      Radera
  6. Kontrakten är ofta kopplade till nationalitet. Jobbar inom shipping och det brukar ofta se ut som följande , västerlänningar på bulk/ containerfartyg i Östersjön/ norra Europa 1mån på, 1 mån på (på fartyget). Ryssar och östeuropéer 3mån på, 3 mån av, Asiater ( Filippiner/ Indonesier 9mån på/ 9 mån av).

    SvaraRadera
  7. Tråkigt, många redare skiter totalt i sjöfolket och är det då filipinare så är de ännu mindre värda, när jag seglade så var det på svensk köl och med "vit" besättning, så på den tiden var det andra förhållanden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem bryr sig? Det ger ju billiga sjötransporter. Tänk om vi även kunde ersätta dyra svenska jurister mot billiga Filippinska jurister. Men då skulle väl inte etablissemanget tycka att det är lika kul längre?

      Radera
    2. Sker redan med redovisningsfolk, det kommer i andra tjänstemannayrken inom kort.

      Radera
    3. Förhoppningsvis kan vi sparka alla snart, jag kör deen vanliga argumentationen om nya bättre jobb. GL

      Radera
  8. Lars, all heder till dig för detta uppmärksammande. Läste kommentaren som (troligen) föranledde din bloggpost, och tänkte då 'varför har man inte hört något om detta?'. Mindre än två dagar senare har du en intressant post med mer information - det du gör är grymt uppskattat, tack för en otroligt givande blogg!

    SvaraRadera
  9. Det är intressant psykologi att utnyttjade människor hellre begår självmord än sänker fartygen.

    SvaraRadera