Cornucopia?

Aktuellt

Gamestop-bubblan förklarad

Aktien för det döende bolaget Gamestop har rusat extremt de senaste dagarna efter en samordnad blåsning på Reddit och orsakat att minst en b...

2020-11-29 19:45

Söndagsenkät: Ska ägare till friskolor få plocka ut vinst från friskolan?

Dags för en ny söndagsenkät. Vi kör väl på dagens tema och frågar om ägare till friskolor ska få plocka ut vinst från friskolan? Svara nedan.
Deg
Enkäten hittar du nedan. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller ens var du sittter, utan bara ditt svar.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna. För att din kommentar inte automatiskt ska raderas måste du sedan 28:e juni 2019 finnas på en VITLISTA. Skriv med kvalitet och följ kommentarsreglerna, så kan du komma in på listan. Ytterligare anonyma signaturer som unknown etc kommer inte att godkännas. Att vara vitlistad betyder inte att kommentaren stöds av bloggen, bara att kommentatorn når över en viss lägsta kvalitet och inte bryter mot reglerna. Genom att kommentera samtycker du till att din kommentar, tidsstämpel, profillänk och pseudonym sparas av Googles Blogger-system så länge det är relevant, dvs så länge blogginlägget är publicerat.

49 kommentarer:

  1. Jag tycker att varken friskolor eller kommunala ska få plocka ut vinst. De senare har varit duktiga på det, mot sin egen vilja bör tilläggas,i Göteborg iaf.

    Vi har barnen i en friskola som bedrivs som en icke vinstdrivande stiftelse och den är ärligt talat fantastisk. Mer sådant.

    SvaraRadera
  2. Dammarna är öppna nu skulle jag säga. Bidragsfusk bland nysvenskarna i stor skala, inklusive assistansbolag. Alla avdankade politiker sak in i privat sjukvård eller den nya heta sektorn samhällsfastigheter. Kolla affärspressen - nästan allt näringsliv handlar numera om olika sätt att plundra skattekistan. Vidrigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta om något tyder på att vi betalar för mycket skatt, och att den enda lösningen är att se till att politiker har mindre pengar att sätta sprätt på.

      Radera
  3. Har blivit en svår fråga för mig, mitt unga jag säger självklart att man måste kunna ta ut vinst om man driver en rörelse, men har det inte gått lite väl långt nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min åsikt är att vissa saker, som t ex utbildning, är fullständigt grundläggande för vårt samhälle och ska därmed inte heller tjänas pengar på.

      Radera
    2. @mattias , vart drar du gränsen vid att ingen ska tjäna pengar på det? Fastighetsbolag? Leverantör av förbrukningsvaror? Mat?

      Radera
    3. .... energi, kläder, medicin?

      Radera
    4. Jag kan dra gränsen vid att det som betalas med skattepengar skall inte drivas med privat vinst.

      Radera
    5. Om en statlig myndighet vill bygga en byggnad eller köpa in inventarier för sin verksamhet, ska dom då vara tvungna att köpa det i från bolag som är icke vinstdrivande?

      Vilka byggbolag finns det som är sådana och vilka biltillverkare?

      Radera
    6. Jag kanske uttryckte mig oklart? Blogginlägget handlar om friskolor och dess vinst.

      Radera
    7. Men varför ska en sorts verksamhet som bekostas av skattepengar förbjudas att göra vinst, medan andra verksamheter som bekostas av skattepengar tillåts att göra vinst?

      Pengarna kommer från samma ställe.

      Det viktiga är att det ställs samma krav på alla utförarna och att kostnaden är densamma. Och att resultaten kontrolleras och följs upp.

      Sedan är det oväsentligt huruvida det är en kommunal verksamhet eller ett privat vinstdrivande AB.

      Radera
  4. Det rimliga är väl att privata aktörer följer den lagstiftning som finns? Om nu lagen om friskolor är klantigt skriven är det väl (bara) att ändra på den? Varför denna moraliska utvikning?

    SvaraRadera
  5. Om frågan istället är formulerad som "Hur borde framtida lagstiftning om friskolor utformas i förhållande till dagens" så kanske lagstiftaren bör ta bort möjligheten för kommersiella aktörer att driva friskolor. Eller begränsa uttag av utdelning. Alternativt begränsa till ideella aktörer? Vad vet jag...

    SvaraRadera
  6. Min upplevelse av friskolor är att det är lika lätt att få bra betyg där som kranskommuners högstadieskolor. När de väl möter verkligheten på gymnasiet alt. universistet så brukar de inte ligga på samma nivå relativt andra. Walldorf ska vi inte prata om -> FFL typ

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min erfarenhet är den motsatta. Engelska skolan sopar banan med kommunala skolor. Både mina har gått där, trots att mamman är lärare i deras tidigare kommunal skola. Vi bytte ungefär halvvägs och även om vi hört att den skolan var bättre blev vi var båda chockade över hur mycket bättre den var.

      Radera
    2. Det kan nog skilja mycket beroende på vilken av alla engelska skolor vi pratar om. Har haft ett flertal elever från den lokala engelska skolan som trots riktigt bra betyg var ganska medelmåttiga. När jag jobbade på en annan gymnasieskola (med en annan lokal Engelska skolan) så var dock de elever som kom därifrån helt i paritet med sina betyg.

      Radera
    3. PS. Detsamma gäller givetvis för de kommunala skolorna, dvs att kvalitén varierar kraftigt från skola till skola. Men det kanske är självklart.

      Radera
    4. Ja, det finns såklart undantag. Men betygsinflation är vanlig förekommande på främst friskolor.

      Radera
    5. Ja, all forskning jag har sett på det området tyder på att så är fallet. Jonas Vlachos (som knappast är känd för några socialistiska tendenser) har skrivit en hel del om det utifrån ett nationalekonomiska perspektiv.

      Radera
    6. @Mopongo, tack. Lite för mycket anekdoter ifrån föräldrar till sina perfekta gullegrisar här. Ja forskningen visar det du skriver.

      Radera
  7. MP och Centern är väl förkämpar för friskolereformen. Men jag undrar om de med handen på hjärtat kan säga att det blev som de såg framför sig.
    MP tänkte sig nog kollektiv i någon ockupperad byggnad där alla vuxna är tillsammans och tillsammans kan lära barnen att allt ont i kan lösas med dans och blommr.
    Centern tänkte sig nog att bondfruarna kunde starta skola i bygdegården (dock ej Stureplanscentern, de trodde bygdegård va ett nytt fränt namn för Spy Bar).

    Tror inte de två partierna är hel ok med vad de släppt lös men måste nu hålla masken.

    SvaraRadera
  8. För ett tag sedan pratades det mycket om betygsinflationen i friskolor och det pratas alltjämt om vinstuttaget. Det finns en enkel lösning på båda problemen. Eller ja, det finns flera men jag ser gärna att man behåller friskolor eftersom att jag i grunden tycker att valfrihet är något positivt. Jag tycker också att om en friskola kan drivas mer effektivt, med bättre resultat än kommunala/statliga diton och det blir något över av skolpengen så har de rätt att belönas med överskottet.

    Problemet är ju egentligen en fråga om kvantifiering av resultaten (betygen), som blir subjektiva och missvisande om skolan/läraren själva ska sätta dem.

    Vi hade nationella prov när jag gick i skolan, men det sades att de inte var betygsgrundande eller att resultaten på proven inte kunde sänka ens betyg, bara höja det. Varför ska det vara så här? Gör om betygen att till 100% basera sig på nationella prov. Då blir läraren en coach som ska hjälpa eleven att uppnå ett bra resultat. Huruvida man smörar för läraren eller om läraren följer nån viss pedagogik kommer inte längre spela nån roll. Man kan idag i princip tenta av hela gymnasiet på en dag iom högskoleprovet, så relevanta och träffsäkra prov per ämne borde kunna tas fram.

    När läraren blir en coach kan man också koppla dennes lön mot elevernas resultat. Man kan gärna koppla detta till socioekonomiska faktorer, så att duktiga lärare i utsatta områden blir de som tjänar mest, så man kontrar ”white-flight” i den mån det pågår inom lärarkåren. Om man inte passar som lärare kommer det i längden synas i ens lönekuvert.

    Om friskolan som helhet får bättre resultat än jämförbara kommunala diton kan de få ta ut överskottet av skolpengen som vinst.

    Det finns säkert luckor i resonemanget men det är såna här visioner vi borde ha fler av i politiken, inte bara lappande och lagande som idé. När var senast vi fick en ordentlig reform?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra förslag. Jag kommer rösta på dig i nästa val.

      Radera
    2. Nja, betygen visar rätt bra på hur du är på att tillgodogöra dig kunskap relativt snabbt. Fanns en tydligen koppling till höga betyg på den tekniska utbildningen jag läste en gång i tiden att hyfsat hög betyg predikerade väldigt hög sannolikhet för eximination som civilingenjör. Men det kanske är annorlunda nu? Vad gäller högskoleprovet så är det relativt enkelt att träna upp sig till 1,8-2,0 ifall man är hyfsat smart. Iallafall mindre tidskrävande än att få högsta betyg ifrån gymnasiet. Båda utfallen säger dock nåt om ens begåvning. Betygen visar dock mer på flit, och det är inte att underskatta vid högre utbildning.

      Radera
    3. Så nä du kan inte i princip tenta av hela gymnasiet. Du har förstått det fel.

      Radera
    4. Det görs ju redan nationella prov som i sin tur styr betygen. Tidigare har dessa publicerats per skola, och då var ju engelska skolan ex i topp år efter år (med flera av deras skolor i topp 10). De har pressmeddelanden om resultaten på sin hemsida om du vill hitta referenser.

      Radera
    5. Styr och styr, de står väl för 25% av viktningen eller något sådant? När vi valde skola kollade jag upp alla skolor i området, vilka betyg de gav i grundämnena och vad resultaten på deras nationella prov var. Högst betyginflation hade de kommunala skolorna, skolan vi valde hade snarare betygdeflation (gav ut lägre betyg än NP-resultaten).

      Tyvärr kan man ju idag inte längre göra denna jämförelse.

      Radera
    6. Att skolor får höga resultat på nationella prov är tyvärr inte någon garanti för hög kvalité i dagsläget då även där är det läraren på skolan som rättar.

      Radera
    7. Niklas, jag har inte alls missförstått hur högskoleprovet fungerar. Jag har själv skrivit det (2,0 om det spelar nån roll, uppövat från 1,6 som jag skrev första gången) och kom in på min utbildning tack vare högskoleprovet. Jag hade några VG i tyska- och idrottsbetyg som drog ned mitt snitt tillräckligt för att inte kunna komma in på utbildningen som krävde alla MVG, så jag var tvungen att skriva HP.

      På min tid (tog studenten 2010) så var det åtminstone så att så länge man var godkänd på gymnasiekurserna som var angivna som förkunskapskrav till högskoleprogrammet så gick det utmärkt att "tenta upp" betygen från G till 2,0 på högskoleprovet. Så man hade rent teoretiskt kunnat slappa sig igenom naturprogrammet på gymnasiet, så länge man ser till att få G i alla ämnen och sen fokusera totalt på att skriva 2,0 på högskoleprovet så kan man söka vilken utbildning som helst.

      För ett par år sedan pratades det enormt mycket om betygsinflation i friskolorna (och även för kommunala skolor), så åtminstone på den tiden tyckte man inte att själva betyget var rättvisande som jämförelse mellan skolor och mellan år.

      Joakim, stefanhsinger, det har kanske förändrats på sistone då, men "på min tid" så räknades inte nationella prov mot betygen. Min vision är ju att betygen enbart ska basera sig på nationella proven, som såklart rättas centralt (likt högskoleprovet). Läraren ska inte ha något som helst med betygsättningen att göra. Då undviker vi ju det som Mopongo nämner.

      Radera
    8. Och högskoleprovet är egentligen irrelevant i sammanhanget, tog egentligen mest upp det för att ett motargument mot nationella prov brukar vara att man inte kan ta fram rättvisa och relevanta prov som rättas centralt. Men HP är då ett exempel på just ett sådant prov som ändå aktas högt av de allra flesta.

      Radera
    9. Där har du rätt, godkänd i ämnen i rätt ämnen krävs. Möjligheten för att tenta av allt på nån vecka finns ej. Fanns inte heller på civ.ing utbildningar, av naturliga själ. Grattis till 2.0 på HP, jag antar att det inte var alltför krävande att öva upp ifrån 1.6 till 2.0? Men jag håller, specifika antagningsprov/intervjuer kan lämpa sig. Vad en vän som hade samtliga MVG och 2.0 på HP, som blev bortlottad ifrån båda urvalen, så hen fick läsa medicin på annat universitet första tiden o sen byta.

      Radera
    10. Sorry dålig stavning samt meningsbyggnad ovan :)

      Radera
  9. Finns en del populistiska syftningar på betygsinflation baserat på kraven skulle vara lägre på friskolor. Det har visat sig i flera studier att de högre betygen beror till stor del på att eleverna kommer från socioekonomiska bra områden där eleverna har akademiska föräldrar med resurser och har tid att hjälpa sina barn. En stor del är att dessa föräldrar redan sätter barnen i kö i samma stund som navelsträngen klipps eftersom det krävs att föräldrarna känner till de faktiska förhållanden. Det leder då till att dessa skolor till stor del inte har problematiska elever som tyvärr finns i socialt utsatta området. Det finns ingen kostnad eller vinst i att ge låga eller höga betyg, snarare i så fall att hålla nere personalkostnader men så verkar det inte vara, snarare tvärtom.
    Debatten om vinstuttag är en rökridå som politikerna gärna lägger ut då de är oförmögna att lösa det verkliga underliggande problemet med segregation och att alla elever är inte lika utan har olika behov av stöd och utmaningar. Vi har skolor för de som är duktiga inom idrott och musik men inte för de som är studieinriktade.0

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Det finns ingen kostnad eller vinst i att ge låga eller höga betyg", skojare där. Hur tror du friskolor får in pengar?

      Radera
    2. Finns bara skolpengen. Det finns inga prestationsbaserade ersättningar baserade på elevers resultat eller skolors kvalitet som gynnar friskolor.
      Friskolor får inte dra av moms som kommunala kan göra för lokalhyra. Egentligen finns det en socioekonomisk viktning som ger mer resurser till de kommunala skolorna i utsatta områden och det är bra.
      Hur går det till när skolpengen höjs för friskolor genom att ge oförtjänt höga betyg?

      Radera
    3. Precis då är du med mig så långt till viss del. Inkomster beror alltså på summan av antal elever x skolpeng. Blir det då enklare att få fler elever eller svårare ifall man sätter överbetyg tror du?

      Radera
    4. För att komplicera det lite, men det ligger utanför detta. Skolpengen varierar med utbildning o ev särskilda behov.

      Radera
    5. Skulle säga att det nog kan tyvärr vara enklare att licka elever om man erbjuder en mer avslappnad skolgång (inte alla föräldrar som engagerar sig) . Det har ju tidigare lockats med gratis datorer osv tidigare. Har sådana erfarenheter i bekantskapskretsen.

      Engelska skolan säljer däremot in sig på att de tvärtom erbjuder hård disciplin men ändå lyckats de få långa köer. Dock inte konstigt att barn som går där får bättre betyg när många av föräldrarna är akademiker osv.

      Radera
    6. Nu försöker alla förbättringar tolkas som en nackdel i detta forum. Det är själva idén med friskolor att ha andra undervisningsformer och vissa var tidigt ute med att använda IT-hjälpmedel. Ni vet säkert att det var S/MP som klubbade den nationella IT strategin för grundskolan för ett antal år sedan där alla elever och personal ska ha digitala hjälpmedel. Idag har alla bärbara från åk 5-6. Det är en bra strategi.
      Ni borde istället vara upprörda över konventionella skolor och vad som pågår i dessa, skattefinansierad hjärntvätt.

      Radera
    7. Nej, även när du tar hänsyn till socioekonomiska faktorer så är betygsinflation ett större problem i friskolorna på aggregerad nivå. Både när du tittar på betyg i förhållande till nationella prov och på hur vanligt det är att de nationella proven rättas alltför generöst. Detta har slagits fast i flera studier och rapporter. Se exempelvis Jonas Vlachos från Stockholms universitet

      Radera
    8. "Idag har alla bärbara från åk 5-6. Det är en bra strategi."

      Nej, långt ifrån alla skolor har bärbara datorer i den åldern. Dessutom är den bärbara datorns eller paddans betydelse för själva inlärningen högst tveksam. Många skolor och lärare tycker att de inte tillför något mer än kostnader, merarbete och diverse problem.

      Radera
    9. De kanske inte använder tjänster typ Hej Albert!... Det finns utmärkta, digitala verktyg som är mycket bättre på att möta eleven där den är i lärandet än vad lärare är. Men vi kör säkert på märkliga, upphandlade verktyg. Och Office.

      Radera
  10. Saknar alternativet ”röstade inte på fråga 2.”

    SvaraRadera
  11. Frågan är komplicerad. I princip borde vinst återinvesteras i verksamheten men då hela systemet är skevt och kommunerna också plockar ut vinst så bör systemet vara symmetriskt tills ett nytt, bättre system är på plats.
    Att plocka ut vinst tycker jag också är oproblematiskt så länge kvaliteten på drift och undervisning är fullgod eller bättre än offentliga alternativ. Om pengarna går ner i fickorna på en kommunpamp eller en riskkapitalist är ingen skillnad i minna ögon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnaden är väl om det går tillbaka till annan kommunal verksamhet som jag som skattebetalare är intresserad av eller om det hamnar hos ett utländskt riskkapitalbolag.

      Skolmarknaden är ingen fungerande marknad där konsumenterna gynnas av att nya aktörer kommer in och erbjuder en bättre produkt till ett lägre pris. Alla effektiviseringar kommer endast friskolorna själva till nytta och vi ser ingen prispress på skolfronten eftersom priset är planekonomiskt fastställt från början (skolpengen).

      Det är alldeles för lite av marknadsekonomi för att man ska tillåta att man tar ut vinst som friskoleaktör. Friskolorna arbetar dessutom under helt andra förutsättningar än de kommunala och gynnas mycket av den cherry-picking de hela tiden kan göra:

      Om antalet barn i en kommun ökar tex pga kraftig asylinvandring så är det kommunens ansvar att ta fram fler utbildningsplatser, lokaler, lärare etc. Friskolorna har inga sådana åtaganden. De kan snarare välja att hela tiden ha lite färre platser än sökande för att säkra sina intäkter och optimera resursutnyttjandet och slippa att helt plötsligt behöva ta emot 50 nya barn som inte kan svenska.

      Om en friskola läggs ned är det kommunens ansvar att se till att alla barn får gå i skolan, om en kommunal skola läggs ned så finns inte samma skyldighet hos friskolorna.

      Vidare så slipper friskolorna ofta de jobbigaste, stökigaste barnen med mycket problem eftersom de och deras föräldrar inte lika ofta söker sig till friskolorna.

      Radera
  12. Så länge man tillåter privata företag att bedriva skolverksamhet är det väl självklart att de ska få göra vinst och lämna utdelning till ägarna. Vad finns för annat incitament för stora bolag att bedriva skolor? Naturligtvis vinst efter att man levt upp kvalitetskrav etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det ett självändamål i att just stora bolag ska bedriva skolor? Alternativet är ju att det drivs (privat alltså) av sådana som brinner för skolverksamhet. Och då blir det nog inte stora bolag nej.

      Radera
  13. Nä, precis. Syftet med skola är att eleverna får de kunskaper de behöver i samhället. Och att samhället får invånare med bra kunskaper så samhället fortsätter att vara välfungerande. Bolagens intressen borde vara helt underordnat detta mål. Privat verksamhet fungerar i många sammanhang bättre än offentliga. BMW gör bättre bilar än vad Trabant gjorde. Men nu är den ”marknad” som friskolesystemet innebär ingen normal marknad. Föräldrarna är inte de som betalar eftersom det finns en skolpeng. Priset för samhället med den uppdelning av elever som vårt system med fritt skolval, friskolor och skolpeng ger, riskerar att bli oerhört högt. En grupp svenska barn som gått i fin skola med bra ordning kontra en kommunal stökig skola med barn med invandrarbakgrund som inte fått samma möjligheter. Och där dessa barn och senare vuxna inte längre möter eller känner varandra. Hur tror ni att detta blir?

    SvaraRadera
  14. Anta för enkelhetens skull att föräldrarna i verkligheten ÄR den som betalar, skulle man anlita en friskola eller en kommunal skola om avgiften var densamma? Om friskolan gör vinst, skulle det göra att man flyttar eleven till kommunal skola eller är det resultat/trivsel som är avgörande?

    SvaraRadera